Månadsvisa kontrolluppgifter
Interpellation 2012/13:119 av Persson, Peter (S)
Interpellationen är besvarad
- Avslut
- Interpellation är färdigbehandlat
- Anmäld:
- 2012-11-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2012-11-13
- Svar fördröjt anmält:
- 2012-11-16
- Sista svarsdatum:
- 2012-11-27
- Besvarad:
- 2012-12-18
Interpellationen
Interpellation
2012/13:119 Månadsvisa kontrolluppgifter
av Peter Persson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Skatteverkets tidigare generaldirektör har som enmansutredare i april 2011 föreslagit ett obligatoriskt system för månadsuppgifter om lön per individ, Månadsuppgifter snabbt och enkelt, SOU 2011:40. I Ds 2009:43 Närvaroliggare och kontrollbesök pekade utredaren på att just månadsuppgifter skulle kunna vara ett nästa steg i utvecklingen av personalliggarkontrollen.
Förslaget om att månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska ske individuellt och inte, som i dag, med en totalsumma förefaller ha fastnat i Finansdepartementet eller mött motstånd vid någon intern delning i regeringen. Det vore intressant om allmänheten fick upplysningar om vilka problem Finansdepartementet ser med frågan alternativt fick ta del av hur diskussionerna gått i regeringen mellan anhängare och motståndare till kontrollåtgärder mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.
Mina frågor är:
Mot bakgrund av vilka fakta och argument har en proposition om månadsuppgifter snabbt och enkelt stoppats upp?
Efter vilka åtgärder avser statsrådet att presentera en proposition i frågan?
Vilka ytterligare initiativ avser statsrådet att ta mot det inhemska skattefusket?
Debatt
(17 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:119
Webb-tv: Månadsvisa kontrolluppgifter
Protokoll från debatten
Anf. 203 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Hans Olsson har frågat mig dels när närvaroliggare kommer i fler branscher och i synnerhet inom byggbranschen i kombination med krav på månadsvisa kontrolluppgifter, dels vilka andra initiativ jag tar mot den grova organiserade brottslighetens skattefusk och illojal konkurrens.
Raimo Pärssinen har frågat mig dels vilka initiativ jag avser att ta mot skattefusk, svartjobb och bidragsbrott inom taxibranschen, dels om jag avser att ta initiativ till redovisnings- eller tömningscentraler för taxibranschen, dels vilka resurser jag avser att tillföra Skatteverket och andra myndigheter i syfte att bekämpa svarttaxi och oseriösa taxiföretagare.
Peter Persson har frågat dels mot bakgrund av vilka fakta och argument en proposition om månadsuppgifter har stoppats upp, dels efter vilka åtgärder jag avser att presentera en proposition i frågan, dels vilka ytterligare initiativ jag avser att ta mot det inhemska skattefusket.
Regeringen överlämnade den 31 oktober i år en proposition med förslag till personalliggare för tvätteribranschen. I propositionen gör regeringen bedömningen att utredningsförslagen när det gäller byggbranschen inte kan läggas till grund för lagstiftning. I stället anser regeringen att frågan om hur ett kontrollsystem för byggbranschen ska vara utformat ska utredas. Arbetet med att ta fram direktiv till en sådan utredning pågår. Den utredning som fått i uppdrag att ta fram ett förslag rörande redovisningscentraler för taxi ska lämna sitt förslag senast den 1 mars 2013. Månadsuppgiftsutredningens förslag bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen bedriver kampen mot skattefusket, bidragsfusket och den illojala konkurrensen på bred front. Det sker bland annat genom åtgärder som ökar effektiviteten i Skatteverkets kontrollarbete, som till exempel kassaregister och personalliggare. Här kan också nämnas det omfattande arbetet med att få till stånd informationsutbyte med skatteparadis och förslaget i budgetpropositionen för 2013 om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med avfall och skrot av vissa metaller.
Skattefusk genom oredovisat arbete motverkas också genom åtgärder som jobbskatteavdraget och avdragen för RUT- och ROT-arbete. Genom att sänka bolagsskatten minskas incitamenten för företagen att skatteplanera med hjälp av ränteavdrag. Utöver detta har regeringen i budgetpropositionen föreslagit att de befintliga ränteavdragsbegränsningar som trädde i kraft den 1 januari 2009 ska utvidgas.
Frågan om resurser till Skatteverket och andra myndigheter ska beslutas inom ramen för budgetprocessen.
Anf. 204 Hans Olsson (S)
Fru talman! Tack för svaret! Jag måste tyvärr säga att jag har märkt att det fanns en större ödmjukhet hos finansministern tidigare, om vi backar några år tillbaka. Vi har ju haft några interpellationsdebatter förut.
Nu säger finansministern med kraft att regeringen bedriver kampen mot skattefusket, bidragsfusket och den illojala konkurrensen på bred front. Det sker bland annat genom åtgärder som ökar effektiviteten. Det är kontrollarbete, kassaregister, personalliggare och så vidare.
Fru talman! För drygt fyra år sedan, den 11 november 2008, hade vi en liknande interpellationsdebatt där jag hade ställt ungefär samma frågor. Då sade finansministern, lite ödmjukare: "Låt mig inleda med att säga att vi har funnit att vissa förslag som den förra regeringen framförde var värda att fortsätta att driva."
Det var alltså den socialdemokratiska regeringen han pratade om.
"Det har vi också gjort med reglerna om personalliggare i restauranger och hos frisörer." - - - "Vidare har vi, efter en viss modifiering, gått vidare med idén om certifierade kassaregister i kontantbranschen."
Finansministern tyckte då att det var läge att gå vidare med de socialdemokratiska förslagen. Nu säger han att man jobbar på bred front med de här sakerna.
Men för att gå in lite mer i detalj så ska jag citera från finansministerns svar när vi hade den här interpellationsdebatten 2008: "När det gäller en eventuell utvidgning av systemet med personalliggare och oannonserade kontrollbesök har Finansdepartementet tillsatt en utredare för att utvärdera systemet och se om och i så fall hur det bör utvidgas. Uppdraget ska redovisas i september nästa år."
För tre år sedan, 2009, skulle alltså den här utredningen redovisa hur det skulle gå till.
Det är tre år sedan denna utredning skulle vara klar. Byggbranschen, både arbetsgivarorganisationen och de fackliga organisationerna ropar efter samhällets hjälp för att ta tag i dessa problem. De skriver tillsammans debattartiklar där de kräver att Skatteverket får göra oannonserade arbetsplatskontroller samt att skatter och arbetsgivaravgifter inte längre ska betalas i klumpsumma utan kopplas till den enskilda arbetstagaren.
För tre år sedan var alltså utredningen klar. Branschen ropar efter samhällets stöd, och jag anser, fru talman, att min fråga är väldigt berättigad: När kommer det närvaroliggare i fler branscher, i synnerhet inom byggbranschen, i kombination med krav på månadsvisa kontrolluppgifter?
För fyra år sedan lovade finansministern att det skulle tillsättas en utredning. För tre år sedan var utredningen klar. Branschen ropar efter hjälp. Svar, tack!
Anf. 205 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Interpellationsdebatterna är en del av riksdagens kontroll av regeringen. Jag har också gått tillbaka i tiden och tittat på interpellationsdebatter som jag hade med finansminister Borg 2008, 2009 och 2010, specifikt när det gäller fusket inom taxibranschen. Jag är lite nyfiken. Jag är i ett annat utskott nu, så det känns roligt att få ha den här debatten med Anders Borg.
Anders Borg har sina förtjänster. Men när jag går in och tittar efter vad som hänt och hur det stämmer med vad finansministern sade 2008, 2009 och 2010 måste jag tyvärr konstatera att när det gäller kampen mot fusket inom taxibranschen är han en stor pratbubbla.
Redan i september 2006 fanns det en lagrådsremiss framme som handlade om obligatoriska redovisningscentraler för taxi. Sedan dess har alltså Taxiförbundet och Transport idogt försökt arbeta fram att regeringen ska ta förslaget om redovisningscentraler. Men detta lade Anders Borg helt åt sidan.
I de interpellationsdebatter jag har haft med Anders Borg har han delat min problembeskrivning. Han har sagt sig vara uppriktigt glad över mitt engagemang i de här frågorna. Jag har högläst ur brev som Taxiförbundet har skrivit tillsammans med Transport om det angelägna i de här frågorna.
Vi har också diskuterat storleken på fusket. Det fanns en beräkning som Taxiförbundet gjorde som handlade om 2 miljarder kronor - enorma summor. Ett annat sätt att beskriva det här på var att det kostar ungefär 40 000 kronor i timmen.
Nu skriver Anders Borg återigen att man bedriver kampen mot skattefusket på bred front. Då måste jag fråga vad det är han har gjort speciellt när det gäller fusket inom taxi. Jag får inte svar på den frågan.
Det blev ett tillkännagivande här i riksdagen om obligatoriska tömningscentraler. Tänker Anders Borg följa detta tillkännagivande och se till att det verkligen händer någonting? Det här är ingen fråga som Anders Borg kan vifta undan. Det har vi varit rörande överens om i tidigare debatter.
Det är en allvarlig fråga. Det handlar om att seriösa taxichaufförer får benen undanslagna av oseriösa som kapar åt sig upphandlingar på ett sätt som gör att det inte går att bedriva rörelsen på det sätt som det är tänkt. Det kallas för marknadsstörningar, och det borde väl vara någonting som finansministern är intresserad av.
Återigen: Varför har inte Anders Borg gjort någonting trots alla utfästelser som kom 2008, 2009 och 2010 utan negligerar detta? I svaret skriver han nu om en bred front och att han ska tillsätta en utredning om obligatoriska tömningscentraler. Finns det inget intresse i frågan, Anders Borg?
Jag har ställt den frågan förut, och i debatterna har Anders Borg bedyrat att det finns det visst och han är glad över engagemanget. Då blir frågan: Varför inte ställa upp på Taxiförbundet och transportarbetarna och ha ordning och reda i den här frågan?
Anf. 206 Peter Persson (S)
Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret som i sanning innehöll åtskilliga brister.
Skattefusk innehåller egentligen tre moment som alla är lika allvarliga. För det första: Skatteundandragandet, möjlig finansiering av välfärd och av investeringar i vårt land, är lågt räknat 133 miljarder. För det andra: Sönderslagningen av konkurrensneutralitet gynnar den som fuskar, myglar och undandrar och missgynnar den som är sjyst och skötsam. För det tredje: Det är ett element i förstörelsen av ett gott arbetsliv med lönedumpning och utnyttjande av sociala villkor.
Häromveckan var jag på en konferens om sociala villkor i arbetslivet där en byggmästare, Jens Hoffmann i Dipart, talade om osundheter i byggbranschen, om att man betalar arbetsgivaravgift för sju personer men sysselsätter fyrtio. Han vädjade om att politiskt gå in och göra det jag interpellerar om, det vill säga att månadsvis redovisa kontrollavgift för antalet anställda.
Johan Lindholm, Byggnads ordförande, talar om utnyttjande i byggsektorn där man betalar 16 kronor i timmen när det rätteligen skulle ha varit 158 kronor.
Ella Niia, ordförande i Hotell- och restaurang berättar om arbetskraft som rekryterades i vårt land.
För mig är man välkommen, men det som inte är välkommet är utnyttjandet, att få en månadslön på 4 000-5 000 kronor och betala en förmedlingsavgift på 8 000 för att komma hit och få jobb. Allt fler upplever det stötande i ett arbetsliv som förflackas hur människor socialt undertrycks och hur skatteinkomster försvinner.
En bransch, Sveriges Möbeltransportörers Förbund och Sveriges Åkeriföretag skrev 2009 till finansministern och tog upp frågan om fusk och skatteundandragande i flyttbranschen. Något svar från statsrådet har över huvud taget inte getts, och man har ytterligare i två nya skrivelser påtalat frågan. Tre år har gått. Seriösa företagare vädjar om bidrag för att kunna upprätthålla seriositeten. Finansdepartementet med finansministern i spetsen har inte svarat.
Det tar oändlig tid att över huvud taget besvara en skrivelse eller få till stånd ett engagemang i de här frågorna. Men när det gällde sjukförsäkringen och arbetslöshetskassan kunde ni slå till direkt, med förödande konsekvenser för många människor. Det är också politik och skildrar Anders Borg.
Anf. 207 Maria Abrahamsson (M)
Fru talman! Jag skulle vilja påminna mina socialdemokratiska bröder om den här. Har ni läst den? Det är en departementspromemoria med förslag om närvaroliggare och kontrollbesök. Det är den promemoria som sågades av remissinstanserna. Såväl LO som Byggnads, Svenskt Näringsliv och många andra sågade den rakt av.
Det är den här skriften som ni tycker ska ligga till grund för lagstiftning. Det är den här, som ni stressar i skatteutskottet, som ska leda till lagstiftning nästa år. Någon gång under 2013 ska detta ligga på bordet, den lagstiftning som är underkänd.
Jag tycker att det är ansvarslöst, och jag vill här också ge lite tid. Vi har justerat betänkandet i skatteutskottet, där ni är i majoritet tillsammans med Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern, och där vidhåller ni att det är det här förslaget som ska upp på bordet.
Då kan jag bara säga vad Byggnads sade om detta. De tyckte att det var ganska märkligt att utredaren hade fokuserat på tillämpningsproblem i stället för att lösa problemen så att man kunde utsträcka reformen till att gälla även byggbranschen. LO i sin tur var missnöjt med att ROT-verksamheten undantogs helt och hållet från kravet på närvaroliggare. Svenskt Näringsliv konstaterade att utredarens slutsatser saknade stöd i utredningens egen utvärdering av de tidigare genomförda reformerna när det gällde frisörer och krogar.
Det är klart att man skulle kunna säga att det ytterst är regeringens fel, att tillsätta en sådan rent ut sagt sopig utredare som inte klarade av det uppdrag han fick. Men den invändningen har jag inte hört från er, inte alls.
När regeringen nu rättar till de misstag som har begåtts, den utredning som inte funkar, när man aviserar och tillsätter en ny utredning som ska ta tag i det här för att vi ska få en sjyst lagstiftning som kan vara effektiv på det här området är ni emot det. Ni vill inte ha det. Fram med det här skräpet! Fram med promemorian!
Det här skulle jag gärna vilja ha lite kommenterat om tillfälle finns.
Jag tycker också att ni verkade förvånade när jag visade upp den här produkten. Läs den! Ni hinner göra det till den 23 januari när vi har debatten i kammaren.
Anf. 208 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Skatteundandragande och skattefusk är mycket allvarligt. Det är en central uppgift för Finansdepartementet och regeringen att åtgärda det så att vi har möjligheter att få in skatteintäkter med lägsta möjliga skattesatser för att täcka de utgifter vi har så att vi har stabilitet i våra offentliga finanser.
Här har regeringen varit väldigt aktiv. Vi har förändrat regelverken när det gäller handelsbolagens möjligheter att göra transaktioner med fastigheter. Vi har begränsat räntesnurrorna. Vi har i den här budgetpropositionen lagt fram en mycket kraftig begränsning av möjligheten att föra över vinster som ska beskattas i Sverige till så kallade skatteparadis. Vi har, som påpekats, gått vidare med ett par förslag som den förra regeringen tog fram när det gällde personalliggare och på ett antal andra områden.
Det här är viktigt arbete, och det ska naturligtvis bedrivas och föras framåt, men man måste alltid prioritera utifrån hur man bedömer att det är mest akut. Det har till exempel gjort att räntebegränsningarna har varit prioriterade, därför att vi har haft en ökning av dem från nära noll i skatteutflöden till strax under 40 miljarder på en tioårsperiod. Det har därför varit oerhört centralt att snabbt komma framåt där.
Sedan har vi ett antal olika förslag, och jag ska försöka kommentera vart och ett av dem.
När det gäller byggsektorn är ju, precis som Maria Abrahamsson påpekar, problemet att den utredning som gjordes har mötts av väldigt hård kritik. Man kan se argumenten för att införa personalliggare i byggsektorn och man kan definitivt se skäl att gå vidare med andra kontrollåtgärder. Men just de här förslagen underkändes väldigt tydligt av remissinstanserna därför att de skulle vara mycket svåra att tillämpa.
Därför har vi ett nytt uppdrag på väg kring byggsektorn för att försöka få fram väl fungerande kontrollmekanismer. Jag hade förhoppningen att detta uppdrag skulle vara klargjort redan till årsskiftet. Det är nu så nära slutet av året att vi förmodligen inte kommer att lyckas med det, men mycket tidigt under nästa år kommer vi att kunna sätta ett sådant uppdrag på plats.
När det gäller taxi påpekar ju Raimo Pärssinen ett antal andra allvarliga svårigheter som man bör åtgärda. Där har vi tillsatt en utredare, Christer Sjödin, som är en mycket duktig utredare. Jag ska bara notera vad hans uppdrag är så att vi har det klart för oss. Han har bland annat fått i uppdrag att analysera och föreslå vilka krav som ska ställas på taxiverksamhet för att förbättra näringens redovisning av inkomster. Utredaren ska också föreslå krav på att obligatoriska redovisningscentraler för taxameter ska säkerställas. Det här uppdraget ska redovisas till den 1 mars 2013, alltså en bit in på våren. Det är naturligtvis centralt att vi då kommer fram med ett fungerande förslag som vi kan få en bred politisk acceptans för.
Månadsuppgiftsutredningen har ju varit ute på remiss, och vi har fått blandade remisskommentarer där, får man faktiskt säga. Det har varit rätt hård kritik från näringslivsorganisationerna. Både Statskontoret och Datainspektionen har lyft fram en del svårigheter. Samtidigt kan man se, som många remissinstanser gör, uppenbara fördelar med förslaget. Skulle jag lyfta fram två är det klart att ett månadsuppgiftssystem både skulle underlätta kontrollen av skattefusk och kontrollen av bidragsfusk. Det skulle alltså öka möjligheterna för myndigheter, till exempel Kronofogdemyndigheten och Skatteverket, att fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt. I det förslaget pågår fortfarande beredning i Regeringskansliet.
Summa summarum är det naturligtvis så att bekämpandet av både skatteundandragande och skattefusk är centralt. Det är viktigt för Finansdepartementet att människor betalar in sina skatter och att vi har ett väl fungerande system för detta. På några av de här områdena, byggsektorn och taxisidan, ser vi klara vägar framåt, och där har vi utredningar som ska jobba med detta. När det gäller månadsuppgifterna är det en fortsatt beredning i Regeringskansliet.
Anf. 209 Hans Olsson (S)
Fru talman! Det är en kväll som denna, Maria Abrahamsson, som man faktiskt känner lite sorg över att ens mamma har kommit till ett demensboende. Tänk så stolt hon skulle ha varit över att pojken hennes hade en debatt med Sveriges finansminister och att han blev så skärrad att han blev tvungen att kalla in hjälp. Men nu är det som det är.
För att bemöta det Maria Abrahamsson sade har jag ett pressmeddelande från Byggbranschen i samverkan. Byggbranschen välkomnar initiativ från riksdagen om personalliggare. "Vi välkomnar Skatteutskottets tillkännagivande om att regeringen nu ska ta fram förslag på personalliggare och månadsuppgifter." De har länge kämpat själva med frivilliga saker och är nu tacksamma för att det kommer att bli så här. Byggbranschen är tacksam för att vi har tagit detta utskottsinitiativ.
Jag återgår till Anders Borg och den interpellation debatten handlar om. Det är klart att det är skillnad på hur man ser på tidsperspektiv, men jag tycker ibland att när det är stora saker på spel, dels pengar, dels företag som konkurreras ut, måste man vara lite snabbare. Jag har många exempel där regeringen har varit snabb fast folk har tyckt att det har varit fråga om dåliga grejer.
Jag har här ett pressmeddelande från 2007. Där framgår hur Borg ska stoppa fusket. Det framgår vidare att oannonserade kontrollbesök ska kunna göras i bygg-, tvätteri- och taxibranschen. System med personalliggare ska undersökas för bygg- och tvätteribranscherna, liknande det som nu finns inom restaurangbranschen. År på år läggs på utan att något händer.
Jag har fler bilder med texter om finansministern. Det är åtgärder mot skattefusk, från den 29 januari 2008 och finansminister Anders Borg. Vidare står det att man nu går vidare med åtgärdspaket mot skattefusk. Det handlar om möjligheten till oannonserade kontrollbesök inom bygg-, tvätteri- och taxibranschen. Ett utvidgat system med personalliggare inom bygg- och tvätteribranschen undersöks. Skatteverket ser över möjligheterna till lönecentral på internet. Det är förslag om att införa en gräns på 10 000 för kontrolluppgifter, och så vidare.
Åren går och branscherna ropar efter åtgärder. Det är det här, finansministern, som gör att jag måste erkänna att jag känner en viss frustration. Jag vet inte riktigt vad som sätter stopp. Det måste ändå finnas en vilja från finansministern att se till att seriösa företagare kan fortsätta att driva sina företag, se till att vi får in pengar till välfärdsbygget och så vidare. Åren går, och jag hoppas av hela mitt hjärta att jag inte behöver stå här om ett eller två år och ställa samma frågor igen. Då har det gått fem, sex, sju år sedan finansministern avgav sitt löfte. Då börjar det bli riktigt pinsamt.
Anf. 210 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jag är tvungen att upprepa att Anders Borg är en pratbubbla när vi talar om taxifusket. Han säger att han har tillsatt en utredning om obligatoriska tömningscentraler som ska vara klar i mars 2013. Varför gjorde Anders Borg så? Det är kanske så att Anders Borgs kompisar inte nådde ända riktigt fram i voteringen i riksdagen. Då fanns det ingen vilja från vare sig Anders Borg eller hans kamrater i moderata partiet att genomföra detta. De var emot. Nu kan han stoltsera med att det blir en utredning.
Jag är inte nöjd med det. Vad kommer Anders Borg att säga när utredningen är klar? Kommer han då att genomföra förslagen? Frågan är varför. Jag har ställt frågan många gånger, Anders Borg. Varför är finansministern emot obligatoriska tömningscentraler?
Skatteverket har själv räknat ut att de kommer att ge intäkter på minst 400 miljoner kronor. Branschen själv säger att fusket omfattar 2 miljarder kronor. Det är 40 000 kronor i timmen. Det är fråga om marknadsstörningar där de seriösa slås ut.
Anders Borg utsätts för trycket från en majoritet i riksdagen att tillsätta en utredning. Men det fanns ett förslag färdigt i september 2006. Det är något som branschen verkligen har ropat efter. Då blir frågan: Varför, Anders Borg, är det så svårt? Vilka är hindren? Tekniskt har man gått igenom denna fråga vid ett flertal tillfällen och sagt att det går att genomföra detta fort.
Titta på hur det ser ut i Gävle där jag bor. Där har de berättat om ett enkelt och genomförbart system för att hindra fusket, för att få bort rufflarna, för att få bort de som slår ut de som vill göra rätt för sig. Då sitter Anders Borg i Finansdepartementet och vill inte göra något. Jag kommer förmodligen aldrig att få svar på frågan varför han inte är intresserad av att skapa en ren marknad inom taxibranschen.
Se bara på den fria prissättningen i Stockholm. Jag såg själv en taxibil när jag hämtade min dotter på Gröna Lund med prisangivelsen 5 050 kronor. Turister blir lurade. Hotell ordnar egna taxirörelser för att deras kunder ska slippa bli lurade av oseriösa taxiförare.
Transportarbetarna ställer berättigade krav. Skatteverket ställer berättigade krav. Ekobrottsmyndigheten ställer samma krav. Alla är helt överens, utom Anders Borg. Så står han här i denna kammare och säger att det är en central uppgift för Finansdepartementet att bekämpa skatteundandragande. Men svara på frågan: Varför är han ovillig att göra detta?
Jag är ledsen, fru talman, jag gillar Anders Borg som person, men i den här frågan är han tyvärr en fullständig pratbubbla.
Anf. 211 Peter Persson (S)
Fru talman! Säg, är det inte en märklig värld vi lever i? På området skattefusk säger regeringens företrädare att vi måste utreda, utreda och utreda, göra det noga, lyssna på expertmyndigheterna.
För 14 dagar sedan diskuterade jag läxhjälps-RUT i kammaren. Sju dagar fick Sveriges Kommuner och Landsting, huvudmannen för Sveriges skolor, på sig att utforma ett remissvar. För övriga remissinstanser fick skatteutskottet ordna fram en hearing för att få lyssna på dem. Skolverket avstyrker. Skatteverket avstyrker. Lärarfacken avstyrker. De enda som tillstyrker åtgärden är de som skulle tjäna pengar på den.
Då gick det snabbt. Då behövdes inga noggranna överväganden, och redan ser vi effekterna. De ideella läxhjälpsorganisationerna i Stockholm mister sina bidrag från kommunen. De kan konkurrera med de privata företagen.
Där ser vi den verkliga inriktningen på politiken. Moderaterna pratar men döljer att de har en helt annan dagordning och inriktning.
Den andra angreppspunkten mot oss som vill ha ordning och reda och förhindra fusket, och vädjar om att ta fram de olika instrument som finns, är att det blir krångel, det blir besvärligt, det måste ännu noggrannare analyseras.
Man kan utan eftertanke lägga fram ett förslag att om barnet blir sjukt när det går på förskolan ska personalen skriva ett intyg om att barnet är sjukt och att det berättigar föräldrarna till att anmäla vård av barn. Då är det inget krångel. Då går det att pressa på.
Arbetslöshetskassan gjordes så krånglig att det var få som kunde fylla i blanketten. Likadant var det för arbetsgivare när man var i arbete.
Med detta vill jag illustrera att man anpassar argumentationen efter eget intresse. Skattefusk kallas skattefel och dras i långbänk. Det är fråga om 133 miljarder årligen.
Bidragsfusk, som jag och socialdemokrater avskyr, ligger på 10 miljarder. Det kallas inte bidragsfel, utan bidragsfusk, och bekämpas obarmhärtigt. Det krävs inga utredningar.
Eller när det gäller att försämra människors sociala villkor, att du blir sjuk men således frisk efter 365 dagar: Oj, det var en skavank i systemet! Eller en arbetslöshetsförsäkring som plågar dig ut i försörjningsstöd och du blir av med dina tillgångar: Oj, det var ju tråkigt! Det där måste vi väl titta på. Det måste vi väl överväga.
Men i fråga om skattefusk: utreda, utreda, utreda, belysa om det kan bli krångel och komplikationer.
Vad det i själva verket avslöjar är att ni drivs av ett tydligt intresse, ett klassintresse som jag tycker är avskyvärt.
Anf. 212 Maria Abrahamsson (M)
Fru talman! Till Hans Olsson skulle jag vilja säga att han läser pressmeddelanden väldigt slarvigt. Jag fick nämligen också pressmeddelandet från Byggbranschen i samverkan.
Om Hans Olsson tittar i ingressen ser han att det mycket riktigt står det han läste upp, att man välkomnar skatteutskottets tillkännagivande om att regeringen ska ta fram förslag på personalliggare och månadsuppgifter om anställdas löner.
Går man ned i stycket där vd:n uttalar sig står det: "Men vi konstaterar samtidigt att dagens beslut i Skatteutskottet om personalliggare kan innebära en rättsosäkerhet om man inte tar fasta på de remissynpunkter som branschen tidigare lämnat." Han syftar alltså på den promemoria jag viftade med förut.
"Det är nu av yttersta vikt att beslutet från Skatteutskottet samordnas", fortsätter vd:n, "med den utredning som Finansdepartementet har startat". Det är alltså den utredning som finansminister Anders Borg flaggade för här. Det är av yttersta vikt att man samordnar med den som ännu inte är klar.
Då undrar jag såklart: Hur ska man kunna göra detta, Hans Olsson? Hur ska man kunna samordna något innan man vet hur det ser ut och innan det är klart? Man välkomnar förslaget och välkomnar skatteutskottets enighet, men man har samtidigt en brasklapp. Glöm inte bort den! Det är det ni har gjort i det här ärendet.
Jag diskuterar gärna läx-RUT med dig, Peter Persson. Men precis som jag sade för någon vecka sedan är det en glödande klasskampsretorik som du ägnar dig åt. Jag kan lova dig att den lagstiftning som du säger dig redan se effekterna av ännu inte har trätt i kraft.
Anf. 213 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag hade egentligen inte tänkt gå in i debatten, för den här frågan har debatterats ett flertal gånger i riksdagens kammare. En av mina partikamrater som satt här fram till 2010, Sylvia Lindgren från Stockholm, också medlem i Transportarbetareförbundet, var en av dem som drev frågan med oförtruten energi.
Då kan jag påminna finansministern men också Maria Abrahamsson om vad trafikutskottet sade när man behandlade frågan: Utskottet utgår från att branschens synpunkter blir väl omhändertagna i det pågående utredningsarbetet. Det skulle vara slutfört den 4 januari 2010.
Min fråga till finansministern är: Kommer branschen att tillgodoses i den utredning som presenteras nästa år? Eller ska vi förvänta oss att frågan dyker upp om tre år igen?
Anf. 214 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Det är alldeles uppenbart att det är centralt att bekämpa skatteundandragande och skattefusk. Det är en central del av en fungerande finanspolitik att vi får in våra skatteintäkter. Erfarenheterna från andra länder - det må vara Spanien eller Grekland - är förskräckande. Bristande skattemoral gör att man förlorar stora skatteintäkter.
Genomgående är det svenska skattesystemet ett av de skattesystem som klarar sig väldigt bra i internationella jämförelser. När EU-kommissionen och andra gör bedömningar landar vi bland de skattesystem som har minst momsfusk och minst fusk på en hel del andra, liknande områden.
Det är alltså centralt att vi jobbar med de här frågorna. Det är på intet sätt så att regeringen är passiv. Det är uppenbart att så inte är fallet, eftersom det största och kanske mest omfattande förslag vi har sett i Sveriges riksdag på många år för närvarande ligger under behandling och ska beslutas här i Sveriges riksdag för att träda kraft den 1 januari 2013, nämligen de mycket kraftiga begränsningar på räntesnurror som regeringen har lagt fast. Där begränsar vi kraftigt möjligheterna att föra ut vinster från Sverige till skatteparadis eller lågskatteområden. Det inbringar skattebetalarna i runda slängar 8,8 miljarder som då kan användas till att finansiera bland annat den lättnad vi gör på bolagsskatten.
Den här typen av förändringar har vi gjort genom åren. Det var mycket omfattande förslag som lades fram när det gällde handelsbolagen och tidigare räntesnurrorna. Det uppgick till sammanlagt 16 miljarder i åtstramningar som gjordes på det området. Under mina år som finansminister är det alltså uppemot 25 miljarder i ökade skatteintäkter bara på förändringar för att motverka skatteundandragande. Jag är lite osäker på hur mycket de fantastiska arbetena för att motverka bidragsfusk har inbringat, men jag är relativt säker på att det inte är i närheten av de 25 miljarder som vi talar om i detta fall.
Regeringen har varit väldigt aktiv. Sedan har vi återfört de här åtstramningarna i form av sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta bolagsskatter för att just gynna de företag som är hederliga och gör rätt för sig, för det är centralt.
Jag har nu gett besked till taxibranschen att vi våren 2013 ska få se ett utredningsförslag. Christer Sjödin är en av våra bästa utredare. Han har till och med klarat av att lämna ett förslag kring nystartszoner, vilket man får betrakta som en svåröverträffad bedrift.
Vi har frågeställningen om byggbranschen. Det är, som Maria Abrahamsson också har redovisat, naturligtvis remissinstanserna som har avgjort. Vi hade föreställningen att vi skulle landa i ett förslag som fungerade. Remissinstanserna säger att det leder till rättsosäkerhet, och då har vi följaktligen dragit slutsatsen att vi på det området måste lägga fram ett ytterligare förslag. Från januari 2013 får vi lagstiftning om personalliggare i tvätteribranschen.
Det här är bra förslag som vi ska jobba vidare med.
Jag vill också påpeka att vi har haft en kraftigt ökad legitimitet för skattesystemet under senare år. Både RUT- och ROT-avdrag och jobbskatteavdrag har bidragit till det. Det är en kraftig minskning av antalet som är beredda att jobba svart enligt de mätningar som Skatteverket har gjort, och det är en kraftig minskning av dem som anser sig vara beredda att betala svart. Regeringen har gjort ett bra och viktigt arbete på det här området, och det kommer vi att fortsätta att göra.
Anf. 215 Hans Olsson (S)
Herr talman! Nu ska vi inte hitta krångel, Maria Abrahamsson. Nu ska vi vara glada för att byggbranschen är tacksam för att vi kommer med det här. Om man vill hitta krångel är det klart att man ska fortsätta - det är det vi har pratat om hela tiden. Krångla inte till det, utan gör det! Nu är de tacksamma och glada, och så är det inte ofta när vi fattar beslut här.
RUT-avdraget har stoppat skattefusket, säger Anders Borg. Låt mig bara snabbt säga att Kristianstads högskola har gjort en undersökning om hur det är i Skåne. Man skriver: Skattelättnader för hushållsnära tjänster, så kallat RUT-avdrag, har inte fått skåningar som tidigare städade svart att börja jobba vitt. Skåningar är troligtvis som vi. Undersökningen är gjord av en organisation som inte har något eget intresse i detta. Jag tror på den.
När det gäller räntesnurrorna var det faktiskt så, apropå att lyssna på vad folk säger, att Lagrådet avrådde från att göra den modell av räntesnurrorna som infördes i slutet av 2008. Man trodde att man skulle kunna gå förbi dem. Det kunde man, och därför fick man ta ett nytt beslut. Det är många miljarder som har försvunnit ut därför att man inte lyssnade på Lagrådet den gången. Regeringen lyssnar inte alltid på vad experter säger när det ligger i regeringens intresse.
Nu vill jag säga följande: Tack för debatten! Finansministern ska inte vara ledsen om jag har låtit arg någon gång. Jag tillönskar finansministern en riktigt god jul och ett gott nytt år. Jag ser fram mot nästa års alla förslag och att vi tillsammans ska ta kamp för den svenska välfärden och låta seriösa företagare leva vidare i detta land.
Anf. 216 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Jag vill till protokollet notera att Maria Abrahamsson inte alls kommenterade fusket inom taxibranschen. Det kanske beror på att det inte finns tillräckligt med intresse.
Anders Borg! Vi har haft den här debatten så många gånger, men jag får inte svar på frågan varför det finns ett så enormt motstånd och ointresse för frågan att kunna reglera och få ordning inom taxibranschen.
Nu får vi höra om räntesnurror och annat. Det är bra. Alla åtgärder mot skattefusk är bra. Men det är inte minsta intresse när det gäller taxibranschen. Det är fullständigt orimligt.
Det är därför jag har ställt de här frågorna. Jag har följt upp detta sedan 2008. Vi delar problemanalysen. Vi säger båda att det är ett stort bekymmer för samhället, att det är mycket pengar som rinner undan och att det är oseriösa företagare som slår ut seriösa inom personaltransporter. Men ändå finns detta kompakta motstånd.
Nu när det blev en majoritet i riksdagen som sade att vi ska ha obligatoriska tömningscentraler inom taxibranschen, då är han tvungen att ta steget.
Men vi har sett andra statsråd som också har fått en majoritet mot sig men som trots detta inte vill göra någonting, så det väger inte så tungt för mig, Anders Borg. Jag kommer att fortsätta att följa frågan.
Tyvärr återigen: Anders Borg är en hygglig kille - det vet jag - men i den här frågan är han en tom pratbubbla. Med det vill jag inte vara alltför oförskämd, utan även tomma pratbubblor vill jag önska en god jul.
Anf. 217 Peter Persson (S)
Herr talman! Jag diskuterade läxhjälps-RUT med Anders Borg förra fredagen i en interpellationsdebatt. Han vägrade över huvud taget att svara på frågor om den mycket slarviga och slafsiga beredningen, som han alltid återkommer till när det gäller skattefusket.
Jag tror inte, herr talman, att det var så många illegala invandrare som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden eller annat eller personer som är ute i orätta ärenden som driver omkring bland villorna i Djursholm och erbjuder sig att komma in och jobba svart för att hjälpa barnen att göra läxor. Det var ett struntargument att omvandla svarta jobb till vita. Jag tror i stället att det handlar om en helt annan sak: Man vill täcka upp för regeringen. Olika röster talar olika.
Maud Olofssons tidigare sakkunniga i Näringsdepartementet Elisabeth Thand Ringqvist säger tydligt: Sluta krångla med företagarna, Borg!
När regeringen planerar att ta fram Månadsuppgiftsutredningen, som nu har legat i tre år, innebär det att motsvarande 600 företagare under ett år ska ägna sig åt att fylla i blanketter. Där satt den!
Olika röster från en regering som försöker locka olika intressen är precis vad det handlar om. Anders Borg talar välvilligt mot skattefusk, men andra bekämpar ordning för att åstadkomma det.
Anf. 218 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag hade en ganska kort fråga till Anders Borg, utifrån det utskottsbetänkande som trafikutskottet hade skrivit där man avstyrkte motioner från Socialdemokraterna som berörde just tömningscentraler därför att den borgerliga majoriteten sade att "det är viktigt att effektiva åtgärder vidtas av såväl regeringen som berörda myndigheter" och att man trodde att detta skulle ske, utifrån en utredning som då var tillsatt och som skulle presentera resultat i januari.
Min fråga var: Varför ska vi lita på att regeringen genomför något nu? Hur kan vi vara så säkra på att det verkligen kommer att åstadkommas något?
I interpellationsdebatten från riksmötet 2008/09 i januari 2009 säger den dåvarande kommunikationsministern: "Jag säger nej till tömningscentraler."
Min fråga till finansministern - förutom om vi verkligen kan lita på att finansministern kommer tillbaka med ett förslag nästa år - är: Kan vi vara säkra på att verkligen händer något i frågan? Det verkar ju som om man inte lyssnar på branschen i den här frågan. Är det någon annan i regeringen som blockerar frågan?
Det Åsa Torstensson sade då var ju att detta skulle krångla till det för företagarna. Är det därför ni inte inför tömningscentraler? Är det därför ni har dragit ut på tiden? Är det någon annan än Anders Borg som blockerar, eller är det Anders Borg själv som schabblar och inte lyckas åstadkomma resultat?
Jag skulle gärna vilja ha svar på de frågorna.
Anf. 219 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig börja med att önska alla interpellationsdebattörer en riktigt god jul. Det är alltid trevligt att mötas så här i kammaren.
Jag tycker att debatten tydligt har visat att det finns en stark uppbackning hos regeringen och också hos oppositionen för att vi ska jobba med de viktiga frågorna kring skatteundandraganden och skattefusk. Det gäller naturligtvis både taxibransch, byggbransch, tvätterier och andra näringar. Regeringen har dock varit tydlig med att vi måste ta störst först, och då har de mest centrala frågorna varit att begränsa möjligheterna till ränteavdrag och annat skatteundandragande som har omfattat mycket stora belopp. Vi är naturligtvis mycket glada att vi nu till årsskiftet kan få ett sådant förslag på plats.
Sedan tycker jag faktiskt att vi gemensamt ska vara glada åt en sak, fast vi kanske har lite olika syn på RUT, ROT och jobbskatteavdrag. Det är ändå väldigt positivt att regeringens politik har lett till att den andel i Sverige som är beredd att jobba svart har minskat och den andel i Sverige som är beredd att anlita människor som jobbar svart har minskat kraftigt.
Därmed vill jag passa på att önska herrarna samt Maria Abrahamsson och Eva-Lena Jansson god jul.
