Malmö högskola
Interpellation 2004/05:63 av Astudillo, Luciano (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-10-21
- Inlämnad
- 2004-10-21
- Besvarad
- 2004-11-11
- Sista svarsdatum
- 2004-11-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 oktober
Interpellation 2004/05:63
av Luciano Astudillo (s) till utbildningsminister Thomas Östros om Malmö högskolaFör inte så många år sedan befann sig Malmö i ett synnerligen bekymmersamt läge. Nedläggningen av de stora näringarna @ varvsindustri och teko @ ledde till långvarigt hög arbetslöshet och fattigdom. Det var då Malmö hamnade tillsammans med de värst utsatta Norrlandslänen i arbetslöshets- och socialbidragsstatistiken. Malmö etablerade sig också som landets mest segregerade stad. Skillnaden, mätt i arbetslöshet, inkomst och hälsa, var oerhört markant, inte minst malmöbor med invandrarbakgrund var särskilt utsatta @ uttryckt i högre arbetslöshet, sämre inkomst, sämre psykisk och fysisk hälsa, sämre boende med mera.
Ett av argumenten för att starta en högskola i Malmö var att bidra till den strukturomvandling som Malmö genomgick på 80- och 90-talet. En högskola ansågs vara en nödvändig del i omvandlingsprocessen från tung industristad till en mer kunskapsbaserad verksamhet. Högskolans uppdrag innebar att verksamheten ska vara till stöd för en positiv samhällsutveckling.
Malmö kommun har både före och efter beslutet om att lokalisera en högskola till Malmö genomfört betydande investeringar i mark, infrastruktur med mera. Syftet med dessa investeringar var att åstadkomma ett cityuniversitet och därmed positivt påverka själva stadens utveckling. Vid sidan av dessa investeringar har också Malmö stad medverkat till att öka tillgången på studentbostäder. Bland annat har ett program som kommer att tillföra 1 500 nya studentbostäder inom de närmaste åren presenterats. Staden har också väsentligt bidragit till lokaler till kårhus med mera.
Högskolan i Malmö har redan visat sig ge flera positiva effekter. Utbildningsnivån har generellt sett ökat i staden. Så många som 33 % av eleverna har arbetarbakgrund och 24 % har utländsk bakgrund. Denna statistik visar hur framgångsrik högskolan varit med sitt uttalade mål att minska den etniska och sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Ingen högskola i landet kan presentera bättre resultat på detta område.
En avgörande faktor för en fortsatt stark ekonomisk utveckling i Öresundsregionen är tillgången till välutbildad arbetskraft. Här har naturligtvis utbildning på alla nivåer en avgörande betydelse. Universitets- och högskoleutbildningarna i regionen har en strategisk roll. Tillkomsten av Öresundsuniversitetet är ett uttryck för detta.
Betraktar vi tillväxten i Skåne har den varit bättre än i landet i övrigt. Prognosbedömningar, gjorda av Öresundsinstitutet, visar en ekonomisk tillväxt (bruttoregionprodukt) under 2003 för Skåne på 2,4 %. Motsvarande siffror för Köpenhamnsregionen och Stockholmsregionen är 1,5 respektive 1,3 %. Sysselsättningen i Malmö har också ökat med flera tusen. Samtidigt har arbetslösheten stigit under 2003. Glädjande är dock att Malmö för ovanlighetens skull klarat sig bättre än landet i stort.
Den här bilden understryker behovet av att Malmö högskola kan fortsätta att växa och utvecklas, eftersom den har en tillväxtfrämjande funktion. Det är en viktig signal till det omgivande samhället att så sker, inte minst i relation till företag och näringsliv. Tillgången till högre utbildning har stor betydelse för företags och människors val av lokalisering. Det handlar både om att få tillgång till utbildad arbetskraft och möjligheterna att ge ungdomar god utbildning.
Men tanke på de positiva resultat högskolan har kunnat prestera på kort tid, är det av stor vikt att lärosätet ges fortsatta möjligheter att utvecklas och växa. Samtidigt har högskolan alltfler doktorander, men de måste ha handledare och examineras vid något av landets lärosäten med universitetsrättigheter. Frågan om framtida universitetsstatus bör därför vägas in i denna bedömning.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till utbildningsministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förstärka Malmö högskolas möjligheter att också i fortsättningen vara en viktig och positiv del i stadens utveckling?
Avser ministern att öka Malmö högskolas forskningsmöjligheter i den omfattning att högskolan kan ges universitetsstatus?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:63
Webb-tv: Malmö högskola
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:27 Torsdagen den 11 novemberProtokoll 2004/05:27 5 § Svar på interpellation 2004/05:63 om Malmö högskola
Protokoll från debatten
Anf. 1 Leif Pagrotsky (S)
Fru talman! Luciano Astudillo har frågat Thomas Östros vilka åtgärder han avser att vidta för att förstärka Malmö högskolas möjligheter att också i fortsättningen vara en viktig och positiv del i stadens utveckling samt om han avser att öka Malmö högskolas forskningsmöjligheter i den omfattning att högskolan kan ges universitetsstatus. Arbetsfördelningen inom regeringen är numera sådan att det är jag som ska svara på interpellationen.
Före etableringen av Malmö högskola 1998 var utbildningsnivån i Malmö lägre än i övriga storstadskommuner. Strukturomvandlingen inom näringslivet i Malmöregionen hade inneburit att den traditionella industrin hade minskat i omfattning samtidigt som nya expansiva verksamheter etablerades framför allt i regionens universitetsstad Lund. Ett viktigt skäl för regeringens förslag att etablera en ny högskola i Malmö var att en ny självständig högskola kunde förväntas höja utbildningsnivån bland stadens befolkning och därmed öka attraktionskraften för ett mer utbildnings- och kunskapsintensivt näringsliv.
Sedan Malmö högskola inrättades den 1 juli 1998 har antalet helårsstudenter ökat från 3 000 till närmare 12 000. År 1998 var högskolans grundutbildningsanslag ca 170 miljoner kronor och år 2004 är det 630 miljoner kronor. Högskolans forskningsanslag var drygt 20 miljoner kronor år 1998 och är 74 miljoner kronor i år, det vill säga nästan en fyrdubbling.
Malmö högskola har redan haft mycket stor betydelse för Malmöregionen. Läsåret 1996/97, det vill säga året innan högskolan inrättades, påbörjade 1 400 personer från Malmö kommun högskoleutbildning, medan motsvarande antal var 2 350 läsåret 2002/03. Det innebär en ökning med 66 % mellan dessa år, vilket kan jämföras med en ökning med 27 % i landet som helhet. Alla högskolenybörjare från Malmö kommun började naturligtvis inte på Malmö högskola, men vi vet att 75 % av Malmö högskolas studenter kommer från Skåne.
Malmö högskola har lyckats väl med rekryteringen av studenter med arbetarbakgrund och utländsk bakgrund. Högskolan har genomfört många lovvärda projekt för att aktivt rekrytera invandrarungdomar till sina utbildningar. Denna framgångsrika rekrytering har varit ett viktigt skäl till att regeringen i den senaste budgetpropositionen har föreslagit ett ökat grundutbildningsanslag till Malmö högskola med 32 miljoner kronor.
Regeringens forskningspolitik för de kommande åren kommer att presenteras i den forskningspolitiska propositionen. Jag avvaktar till dess med att ge besked i andra delar av de frågor som ställs i interpellationen.
Anf. 2 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Först vill jag tacka ministern för svaret och samtidigt önska honom lycka till med det nya uppdraget som utbildningsminister. Högskolevärlden och kulturlivet kan känna sig nöjda och trygga med att statsrådet Leif Pagrotsky ska få ansvaret för dessa så viktiga framtidsområden.
Bakgrunden till interpellationen är följande. Malmö högskola har haft och har en otroligt viktig roll i utvecklingen och omvandlingen av Malmö. Precis som ministern berättar befann sig Malmö i ett synnerligen bekymmersamt läge för ett par år sedan. Nedläggningen inom stora näringar som varvsindustri och teko ledde till långvarig hög arbetslöshet och fattigdom.
Det var då Malmö hamnade tillsammans med de värst utsatta Norrlandslänen i arbetslöshets- och socialbidragsstatistiken. Det var då Malmö etablerade sig som landets mest segregerade stad. Skillnaden mätt i arbetslöshet, inkomst och hälsa var oerhört markant. Inte minst drabbades då malmöbor med invandrarbakgrund.
Syftet med högskolan i Malmö var att bidra positivt till strukturomvandlingen som Malmö genomgick på 80- och 90-talen. En högskola ansågs då vara en nödvändig del i omvandlingsprocessen från tung industristad till en stad med mer kunskapsbaserad verksamhet.
Precis som ministern beskriver har högskolan varit mycket framgångsrik. Utbildningsnivån har generellt ökat i staden. Det är en avgörande faktor för en fortsatt stark ekonomisk utveckling inte bara för Malmös del utan för Öresundsregionen i stort. Det är en tillgång som vi behöver där.
Samtidigt är det viktigt också för Malmö stad och malmöborna att vi är så pass utbildade att vi kan locka till oss de framtida arbetsplatserna och framtida företagen till vår stad. Så många som 33 % av eleverna i Malmö högskola har i dag arbetarbakgrund, och 24 % har utländsk bakgrund.
Denna statistik visar hur framgångsrik högskolan har varit med sitt uttalade mål att minska den etniska och sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Ingen högskola i landet kan presentera bättre statistik på det området.
Samtidigt har Malmö fortfarande stora problem. Det är precis som ministern säger. Högskolan har fått ett ökat grundutbildningsanslag på 32 miljoner kronor nästa år. Det ska dock ställas mot en minskad utbyggnadstakt samt mot att det extra anslaget som Malmö högskola fick för breddad rekrytering dras in.
Visst är de 32 miljonerna välkomna medel. Signalen från Malmö högskola är att tillskottet bland annat ska användas för att bibehålla den breddade rekrytering som varit så framgångsrik just för Malmö. Men det finns en del orosmoln som jag vill lyfta upp.
Vid förra antagningen kunde vi se hur nivån för betygsintaget till flera av högskolans utbildningar gick upp drastiskt. Till exempel hade den mångkulturella socionomutbildningen en av de högsta antagningspoängen i riket.
Det visar att Malmö högskola blivit populärare och erbjuder intressanta utbildningar, vilket är positivt. Men det gör det också svårare för de unga i Malmö att ta sig in i sin egen högskola. Samtidigt som vi ser att konkurrensen om varje plats hårdnar i Malmö finns det andra högskolor som inte fyller sina platser. Ska vi klara målet att 50 % av dem som lämnar gymnasiet ska komma in på högskolan är det viktigt att Malmö högskola får fortsätta att växa så att också Malmös ungdomar kan utbilda sig i sin hemstad.
Den andra delen rör forskningsanslaget. Malmö är landets åttonde största lärosäte men har bland de lägsta forskningsanslagen. Tilldelningen per grundutbildningsplats är de facto lägst i landet. Detta är ohållbart om vi på sikt ska kunna ge Malmö högskola universitetsstatus, vilket är en ambition jag hoppas ministern delar med mig.
Anf. 3 Lars-Ivar Ericson (C)
Fru talman! Jag vill också önska ministern lycka till i sitt nya ämbete, och jag ser fram emot att få diskutera mitt huvudområde - kultur.
I dag handlar det om utbildning. Malmö högskola är nu sex år gammal och, som tidigare sagts, landets åttonde största lärosäte när det handlar om akademisk grundutbildning. Den är en viktig del i förvandlingen från industristad till kunskapsstad som Malmö genomgår.
Malmö högskola har som målsättning att vara en öppen högskola som tar hänsyn till den skiftande arbetsmarknaden, jobbar med nya spännande pedagogiska former och suddar ut ämnesgränserna mellan olika områden. Fastän jag själv har studerat i Lund och upplevt allt det positiva där har jag genom vår dotters studier i Malmö fått en inblick i och en stark känsla för Malmö högskola. Jag känner därför att jag vill ansluta mig till interpellantens frågor.
För lite mer än två år sedan levererade Malmö högskola och Malmö kommun en tjock lunta till utbildningsminister Thomas Östros. Där redovisades det hur självklart det var att högskolan borde få status som universitet. Jag förmodar att Thomas Östros placerade denna skrift på en hylla någonstans eftersom absolut ingenting har hänt. De tunga skälen för att Malmö högskola ska få status som universitet har inte beaktats. Nu hoppas jag att vår nye minister tittar på någon hylla och hittar skriften, tar del av den och verkar för ett snabbare beslut. Det förefaller egendomligt att sådana städer som Karlstad, Örebro och Växjö har blivit universitetsstäder och att Mitthögskolan i Sundsvall står på tur för att bli universitet. Jag skulle alltså önska att vi får en snabbare behandling av Malmö högskolas önskan att få universitetsstatus.
Anf. 4 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Den här interpellationen tar upp en fråga som är viktig inte bara för Malmö stad utan för hela den södra regionen. Statusen och möjligheten för Malmö högskola att utvecklas är väldigt viktig därför att den utgör ett så starkt och bra komplement till alla de andra universiteten som finns i Öresundsregionen. Med sin speciella profil på det som kan kallas professionsutbildningar, lärarutbildning, sjuksköterskeutbildning och inte minst tandläkarutbildningen, som i Malmö har hög internationell status, utgör Malmö högskola en viktig utbildningsinstitution i hela Öresundsregionen.
Denna högskola brottas i dag, som så många andra högskolor, med en extremt tuff ekonomisk situation. Inte minst ligger det i det faktum att man har så oerhört låga anslag fakultetsmässigt till forskningen. Enda skälet att Malmö högskola över huvud taget kan bidra med mycket kvalificerad forskning är därför att man har lyckats dra in externa anslag. Det ger ibland en skevhet i forskningen om man måste leva på alldeles för mycket externa anslag och inte har en bas att arbeta med. Det är också bekymmersamt för Malmö högskola att man inte har möjlighet att utexaminera doktorer inom de områden där man faktiskt har den absolut största tyngden i sitt utbildningsansvar, nämligen inom lärarutbildningen. Det finns många som doktorerar på Malmö högskola, men de får i så fall vara knutna till andra universitet.
I det läget när man sade att Mitthögskolan hade tillräcklig kvalitet att vara universitet hade det varit självklart att också ge samma status till Malmö högskola. Man jämför på punkt efter punkt på kvalitetsparametrarna antalet professorer och disputerade forskare möjligheten att utvärdera och bedriva akademisk forskning. Malmö högskola är faktiskt oftast bättre, i alla fall lika bra som Mitthögskolan. Därför tror jag att det är dags att ta fram Malmö högskolas ansökan om universitetsstatus och ge den en god granskning. Ingen högskola ska bli universitet om högskolan inte har kvaliteterna för det, men Malmö högskola har kvaliteterna för att bli universitet.
Anf. 5 Leif Pagrotsky (S)
Fru talman! Jag skulle vilja börja med att tacka interpellanten och de andra deltagarna i debatten för de vänliga orden till mig i min första debatt i mitt nya jobb men också för enigheten och uppslutningen kring satsningen på Malmö högskola. Skolan får här i talarstolen mycket beröm. Det är välförtjänt. Det är viktigt för mig att se den enigheten.
Det här är en mycket framgångsrik högskola som har etablerat nya sätt att arbeta, som har experimenterat på ett positivt sätt och visat att nyetableringen har inneburit en förnyelse av och stimulans för utbildningsväsendet i Sverige, både vad gäller det som Luciano Astudillo beskrev, hur man har lockat nya grupper till högskolestudier, men också hur den efter så kort tid redan har bidragit till regionens ekonomiska utveckling. Det har höjt kvalifikationsnivån på arbetsmarknaden, vidgat rekryteringsmöjligheterna för företagen och den offentliga sektorn och på det viset stimulerat den ekonomiska utvecklingen.
Jag vill att högskolan ska fortsätta att utveckla sina arbetsmetoder både vad gäller grundutbildning och vad gäller forskning. Regeringen har hittills fortsatt att satsa framåt i varje års budget på ny utveckling av högskolan. Jag hoppas att det ska bli möjligt att fortsätta detta under åren framöver, både vad gäller grundutbildning och vad gäller forskning.
Så här långt är vi eniga om allting. Låt oss då för ett kort ögonblick påminna oss om den strid som det ändå var att inrätta denna högskola. Vad bra det är när man i politiken kan lämna striden, oenigheten, bakom sig och vara överens om att det var en klok åtgärd både för Utbildnings-Sverige och för Malmö att genomföra satsningen.
Jag har en liten enkel fråga till Lars-Ivar Ericson och Marie Wahlgren. Hur ser era planer ut för Malmö högskola? Jag vet att Centerpartiet delar vår grundläggande syn på högskoleutbildningen vad gäller spridning på fler orter och att tillvarata dess regionalpolitiska möjligheter till förnyelse och vitamininjektioner genom att satsa på nya lärosäten. Men för Folkpartiets del har jag fått intrycket av inläsningen under min första period att Folkpartiet hellre ser en koncentration av forskningsresurserna till färre, större och starkare enheter. Det är inte tydligt för mig efter att vi har åhört att Malmö högskola anses ha små och obetydliga forskningsresurser hur de kommer ut i Folkpartiets alternativ och hur de skulle komma ut i ett samlat borgerligt regeringsalternativ, där det också ska ingå moderater som inte har ett dugg till övers för Malmö högskola.
Hur ska Centerpartiet få gehör för sitt synsätt, det synsätt som ligger så kloss inpå våra socialdemokratiska synsätt, tillsammans med folkpartister och moderater? Och hur kommer Marie Wahlgrens synsätt att få gehör inom det egna partiet och i en eventuell borgerlig allians på det här området? Det tycker jag vore mycket spännande att få höra inför den fortsatta debatten här i riksdagen.
Anf. 6 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Först vill jag tacka ministern för svaret igen. Det är nog viktigt att slå fast en sak. Många gånger när man pratar om Öresundsregionen pekar man på bron som den absolut viktigaste faktorn för att man har vänt utvecklingen i Malmö och den regionen. Men jag tror faktiskt att högskolan har varit minst lika viktig om inte viktigare än bron - den fasta förbindelse som också är ett positivt inslag i regionen - när det gäller att vända den negativa spiral som fanns i 80- och 90-talens Malmö. Då flyttade företag. Utbildningsnivån var låg, och fler och fler hamnade i arbetslöshet och socialbidrag.
Jag vill inte stå här och ställa högskolor mot varandra, men jag ser ett klart problem i att vi har vissa högskolor där antagningspoängen går upp på i stort sett varje område medan andra högskolor inte kan fylla sina platser. Man måste se på det också. I Malmö stad har vi en större andel ungdomar i befolkningsunderlaget än riket i stort, och vi vet att närheten till högskolan är viktig. I och med att det finns så mycket ungdomar i Malmö skulle det kunna vara ett sätt att fullfölja med en ökad uppbyggnadstakt.
Vi kan också konstatera att högskolan lever upp till de universitetskriterier som riksdagen formulerade 1996. Vi ser en ökning av doktorander, precis som Marie Wahlgren pekar på, men de måste ha handledare och examineras vid någon annan av landets lärosäten med universitetsrättigheter. Det kan jag tycka är onödigt krångligt.
Jag tycker att det är relevant att högskolan inom en snar framtid ges universitetsstatus och de resurser som krävs för att bibehålla densamma. Och där är forskningsanslagen oerhört viktiga. Det jag kan utläsa av budgeten för nästa år är att Malmö inte tilldelas något, men den forskningspolitiska propositionen, som håller på att utarbetas, kanske har någonting intressant att ge också Malmö högskola. Jag kommer att följa det noggrant.
Sedan vill jag tacka två personer som har tagit sina utbildningar vid Lunds universitet för att de backar upp just Malmö högskola. Det gäller speciellt Marie Wahlgren som dessutom har varit verksam vid Lunds universitet under en så lång tid.
Malmö högskola är oerhört viktig för Malmös framtid. Det är därför som jag har skrivit den här interpellationen. Kan vi få den här universitetsstatusen för vår högskola tror jag att det kommer att ge ännu mer positiva effekter.
Anf. 7 Lars-Ivar Ericson (C)
Fru talman! Malmö högskola uppfyller riksdagens kriterier för att bli universitet, eftersom det finns två klara vetenskapsområden, odontologin och pedagogiken, samhällsvetenskapen. Här bedrivs också mycket omfattande forskning. Det skrivs doktorsavhandlingar, precis som vid ett universitet, men i det senare fallet måste doktoranderna skriva in sig vid ett universitet för att kunna få ut sin doktorsgrad. Det är vi många som tycker är en pinsam faktor i sammanhanget. Så min vädjan är: Ge åtminstone Malmö högskola universitetsstämpel!
Jag tror att det finns en god förutsättning för att man inom samtliga politiska partier skulle kunna komma överens om att ge högskolan universitetsstämpel, för det är inte så svårt att göra. Det är kanske svårare att tilldela ekonomiska resurser, men just universitetsstämpeln är ganska enkel att få fram.
Anf. 8 Marie Wahlgren (Fp)
Fru talman! Ministern har rätt i att vi från Folkpartiet har en annorlunda syn än Socialdemokraterna när det gäller den högre utbildningen. Den synen går ut på att man faktiskt måste se till att man har tillräckliga resurser på plats för att bedriva både forskning och utbildning. Jag tror att Malmö högskola i den politiken hade kommit ut väldigt väl.
Malmö högskola har ett väldigt högt söktryck, vilket är någonting som hade premierats med en folkpartistisk politik. Och vad jag vet har våra representanter i utbildningsutskottet faktiskt just vid flera tillfällen pläderat för mer resurser på utbildningssidan till Malmö högskola, eftersom det finns ett högt söktryck och många studenter som vill dit - inte bara från Malmö stad, inte ens bara från den södra regionen utan faktiskt från hela landet.
Sedan tror jag att det är oerhört viktigt att ha mycket höga kvalitetskrav på den högskola som ska få lov att bli universitet. Det är ytterst viktigt att det aldrig är regionalpolitik utan kvaliteten på den utbildning och den forskning som bedrivs som styr om den kan bli universitet. Där står jag och partiet på exakt samma linje. Med min kännedom om den verksamhet som bedrivs på Malmö högskola - det är en ganska god kännedom som dessutom är baserad på en akademisk synpunkt - tror jag att Malmö högskola har de kvaliteterna. Därför skulle den också komma väl ut i ett borgerligt regeringsalternativ.
Anf. 9 Leif Pagrotsky (S)
Fru talman! Jag vill satsa mer på forskningen. Regeringen vill satsa mer på forskningen. Vi har redan informerat om att det i den forskningsproposition som kommer att läggas fram har avsatts ett utrymme på 2,3 miljarder i ytterligare pengar till forskningen i Sverige. Närmare om hur detta ska fördelas och vilka områden det gäller och så vidare kommer att framgå av propositionen, men satsningen fortsätter. Ökningen, som vi har varit igenom, kommer att accelerera under de kommande åren. Det tror jag är ett bra besked till alla som bryr sig om den framtida utvecklingen i Sverige och alla som är engagerade i forskningsverksamhet på universitet och högskolor, även om det naturligtvis finns en och annan som gärna hade sett att det var ytterligare en krona i anslaget. Jag kan tänka mig att en och annan fackminister också kan tycka det om sina anslag här och där. Men vad gäller Malmö skapar ju detta utrymme för fortsatt expansion av forskningsverksamheten.
Jag skulle vilja säga, som min uppfattning, att ordet "universitet" har stor betydelse, men det är inte den avgörande frågan. Det är självklart för mig att ordet "universitet" ska förknippas med kvalitet och bara komma till stånd när det är riktigt bra, men det är inte så att alla som är riktigt bra automatiskt får kalla sig universitet. Det tillkommer också andra krav. Jag vill mena att det är viktigt att fortsätta att utveckla forskningen ändå. Effektiv forskning, världsklassforskning, kan bedrivas även i andra miljöer än dem som har etiketten "universitet".
Malmö högskola är exceptionellt väl placerad för samarbete till exempel med framstående institutioner i Köpenhamn. Där finns många olika, inte minst inom det medicinska odontologiska området, där Malmö högskola är så framgångsrik.
Jag ställde en viktig fråga om hur alternativet ser ut på den borgerliga kanten vad gäller Malmö högskola. Jag är ledsen att den fick ett för mig ganska otydligt och svårförståeligt svar. Jag inser att vi bara har två av de fyra partierna här, men det är två av de partier som är engagerade i detta. Centerpartiet har varit med och skapat Malmö högskola och kan i dag vara stolta över vad som har hänt. Och Folkpartiet har en forskningsvänlig inriktning men gillade inte den här skolan från början.
Marie Wahlgren säger att hon tror - jag noterade ordet "tror" - att Malmö högskola med en folkpartistisk politik skulle ha fått mer pengar. Såvitt jag förstår hade Malmö högskola med en folkpartistisk politik över huvud taget inte funnits. Folkpartiet röstade ju emot att den skulle inrättas. Jag tolkar uttalandena i dag som att vi i dag är överens om att det är bra att den finns och att vi är överens - åtminstone vi som är här - om att den borde få lite mer pengar. Men huruvida Folkpartiet totalt sett står bakom detta eller inte fick jag inget tydligt besked om.
För Centerpartiets vidkommande är det ju alldeles tydligt. För att Centerpartiets utbildnings- och forskningspolitik ska få gehör i Sveriges riksdag krävs ett samarbete med Socialdemokraterna och inte med Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Det här är ett tydligt besked på det området och, menar jag, till Malmös befolkning och alla människor som är engagerade i Malmö högskola. Det är Socialdemokraterna som bär upp idén om expansion, kvalitetshöjning och fortsatt satsning på Malmö högskola. Att den alls finns beror på att socialdemokrater och centerpartister hade ett väldigt effektivt, framtidsinriktat samarbete. Jag beklagar att Centerpartiet nu ingår i en annan konstellation, och jag tror att Malmö högskolas forskare, lärare och studenter, och många andra i Malmö, beklagar att den alliansen har ersatts av en annan allians.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.