Målet om en god mobiltäckning i hela landet
Interpellation 2019/20:121 av Magnus Jacobsson (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-11-12
- Överlämnad
- 2019-11-13
- Anmäld
- 2019-11-14
- Sista svarsdatum
- 2019-11-27
- Svarsdatum
- 2019-11-29
- Besvarad
- 2019-11-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Post- och telestyrelsen (PTS) har meddelat att målet att hela landet ska ha tillgång till en god mobiltäckning år 2023 inte kommer att kunna nås. Detta är ett oroande besked, inte minst för landsbygden som riskerar att halka efter ytterligare i utvecklingen av det digitala samhället.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vad gör regeringen för att skynda på utbyggnaden så att målet för en god mobiltäckning i hela landet kan uppfyllas?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:121
Webb-tv: Målet om en god mobiltäckning i hela landet
Dokument från debatten
- Protokoll 2019/20:41 Fredagen den 29 novemberProtokoll 2019/20:41 Svar på interpellation 2019/20:121 om målet om en god mobiltäckning i hela landet
Protokoll från debatten
Anf. 111 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr ålderspresident! Magnus Jacobsson har frågat mig vad regeringen gör för att skynda på utbyggnaden, så att målet för en god mobiltäckning i hela landet kan uppfyllas.
Enligt januariavtalet ska den digitala infrastrukturen byggas ut i hela landet. Bland annat anges att alla senast år 2023 bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig. Målet för mobiltäckning är formulerat utifrån människors behov och beteenden, vilka förändras över tid. Målet är på det viset rörligt.
Tillgången till bredband via mobilnäten är fortsatt mycket god. Enligt Post- och telestyrelsen hade 99,99 procent av alla hushåll och företag sådan tillgång den 1 oktober 2018.
I oktober 2018 täcktes 85 procent av Sveriges yta "där man normalt befinner sig" av nät som kan leverera hastigheten 10 megabit per sekund. År 2014 var motsvarande andel knappt 61 procent. Det kan konstateras att det har skett en ökning med ca 40 procent från 2014 till 2018. Enligt PTS prognos kommer vi att nå mellan ca 88 procents och ca 93 procents täckning till 2023, beroende på antaganden om bland annat fortsatt utbyggnad.
I december 2018 fattade PTS ett tilldelningsbeslut om 700-megahertzbandet. Ett av tillstånden är förenat med ett krav på täckning och utbyggnad, i syfte att åstadkomma bättre mobiltäckning i glesbebyggda områden. Telia ska använda ett belopp på 300 miljoner kronor för att uppfylla det krav på täckning och utbyggnad som återfinns i tilldelningsbeslutet. Mer konkret innebär det att Telia måste etablera master och basstationer för att täcka delar av så kallade prioriterade ytor. Täckningskravet räcker dock inte för att täcka alla dessa ytor, utan Telia kan själv välja vilka av de prioriterade ytorna man avser att täcka genom täckningskravet.
Regeringens vision är ett helt uppkopplat Sverige, eftersom det skapar förutsättningar för att bo och verka i hela landet. Regeringen föreslår därför ett nytt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur med 650 miljoner kronor för tiden 2020-2022. Som underlag för bedömningen har PTS fått i uppdrag att senast i januari 2020 konkretisera hur ett sådant stöd skulle kunna se ut, med utgångspunkt i sitt tidigare redovisade förslag. Regeringen avser att återkomma med hur stödet ska utformas.
Anf. 112 Magnus Jacobsson (KD)
Herr ålderspresident! Jag vill tacka ministern för svaret.
Jag lyfter fram frågan eftersom det kom en rapport om och lyftes fram i medierna att man inte riktigt hinner med utbyggnaden av den mobila täckningen på det sätt som var planerat. Det är för mig en stor och viktig fråga.
I Sverige har vi i dag en känsla, rätt eller fel, av att det finns en skillnad mellan stad och land. Det hänger givetvis ihop med frågor som bränslebeskattning, kollektivtrafik, neddragning av flyg i glesbygd och personaltillförsel, alltså möjligheten att få tag i personal. Landsbygden har högre skatter än många tätorter runt storstäderna, och vi ser att närvaron av polis, arbetsförmedling och försäkringskassa minskar på landsbygden.
Många gånger har vi politiker, oavsett färg, sagt att några av de viktiga lösningarna för landsbygden är bredband och mobil täckning för att näringslivet ska få goda förutsättningar. Men man kan även på det området se en tydlig skillnad. Stad, tätort och viktiga stråk har hög täckning, medan täckningen blir sämre ju längre ut man kommer i systemet när det gäller infrastruktur.
I det radioprogram som lyfte fram just den frågan och rapporten från PTS var det flera från landsbygden som påpekade att deras förutsättningar att bedriva näringsliv försvagas om mobilsystemet inte fungerar. Då kvarstår min fråga om vad mer regeringen ämnar göra för att komma åt problemen och fullfölja hela vägen.
Anf. 113 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr ålderspresident! Som jag redogjorde för i svaret har vi goda förhoppningar om att nå målet för bredbandsutbyggnad och mobiltäckning. Mobiltäckningen för personer ligger alltså på 99,99 procent. Jag tror att den aktuella siffran för bredbandsmålet är 86 procent, enligt det mått som kallas homes passed, det vill säga EU:s mått.
Det gör att Sverige har den bästa mobiltäckningen och mobildatatäckningen i hela Europeiska unionen och den utvecklade världen. Men vi är inte nöjda med det. Vi har, som Magnus Jacobsson mycket riktigt påpekar, satt upp högre mål än så. De åtgärder vi har vidtagit och den diskussion vi har betyder att vi också har goda förutsättningar att nå det målet.
Vi har det ganska angenäma problemet att det sätt på vilket målet är formulerat gör att det delvis är rörlig materia. Därför väntar vi på att Post och telestyrelsen tydligare ska specificera hur målet ska mätas. Det är nämligen det som till syvende och sist kommer att avgöra om vi kommer att nå målet eller inte.
Anf. 114 Magnus Jacobsson (KD)
Herr ålderspresident! Jag vill än en gång säga att jag är tacksam för svaret från Anders Ygeman.
Jag är också helt övertygad om att Kristdemokraterna och regeringen är överens om att vi vill att hela landet ska leva. Men jag har rapporten med mig här i kammaren, och jag känner inte riktigt igen en del av siffrorna. Jag har inte kunnat grotta i varför de skiljer sig åt lite grann. Men om man tittar på exempelvis bredbandssidan är det 40-46 procent på landsbygden som har fungerande bredband. Det beror lite på om det gäller näringsliv eller privatpersoner. Tittar vi återigen på tätorter kan vi se att det ligger runt 85-86 procent.
Vi ser samma fenomen när det gäller den mobila täckningen, åtminstone enligt den rapport jag har. Ungefär 85 procent har mobil täckning. Då handlar det om vägar, hushåll, fritidsområden och där man jobbar. Det finns områden i Sverige där det inte finns någon täckning alls. Man kan i och för sig fundera på om vi behöver ha lika mycket täckning där.
Det som hänger ihop är att det tyvärr är tydligt att vi har klarat av att lösa det i tätort. Men utanför tätort ser det betydligt sämre ut.
I Post- och telestyrelsens rapport står det bland annat: "I dagsläget är de flesta siter i glest befolkade områden underutnyttjade och ger begränsade intäkter till operatörerna. PTS bedömer därför att det sannolikt inte kommer att ske någon omfattande kommersiell nyetablering av siter i glesbebyggda områden fram till år 2023."
Det kan jag förstå utifrån det privata näringslivets förhållningssätt. Att bygga ut och utveckla samtidigt som man inte får betalt är ett problem. Men vi som riksdag och regering måste ändå jobba för att även näringsidkare på landsbygden ska ha god tillgång till bredband och god mobiltäckning - huvuddebatten här handlar ju om den mobila täckningen - och då räcker det faktiskt inte att uppnå 85 procent. Vi måste jobba vidare med den frågan.
Min fråga kvarstår därför: Ämnar regeringen vidta fler åtgärder för att lösa detta problem?
Anf. 115 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr ålderspresident! Magnus Jacobsson och jag är helt överens om att 85 procent inte räcker. Men det är vad vi hade i oktober. Prognosen är annorlunda. Den säger mellan 88 och 93 procent. Vi vill upp ytterligare 2 procentenheter från det målet. Vår målsättning är glasklar: Oavsett var man bor och verkar i Sverige ska man ha god mobiltäckning och tillgång till snabb bredbandsuppkoppling.
Magnus Jacobsson säger att våra siffror skiljer sig åt. Det gäller framför allt på bredbandssidan. Jag tror att skillnaden beror på att jag använder mig av EU:s siffror, som är till för att man ska kunna jämföra mellan olika länder, och Magnus Jacobsson använder sig av siffror från PTS. Skillnaden mellan siffrorna beror på att PTS siffror avser dem som faktiskt har anslutit sig till bredband, medan EU:s siffror avser dem som har möjlighet att ansluta sig.
Skillnaden utgörs alltså av människor som har tillgång till bredband men som har valt att inte ansluta sig. Man kan tycka att det vore bra om de anslöt sig till bredband, och de har i alla fall den möjligheten. Där finns inte skillnaden mellan stad och land, för det finns även en del människor i våra storstäder som av olika skäl har valt att inte ansluta sig alls eller att ansluta sig till bredband med lägre hastighet.
Herr ålderspresident! Jag kan bara konstatera att jag och Magnus Jacobsson förefaller vara överens om målen, alltså om vart vi ska. Det finns kanske en gradskillnad i den optimism vi visar när det gäller hur stor kapacitet vi har att nå målet inom den föreslagna tiden. Jag är mer optimistisk än Magnus Jacobsson, men jag kan försäkra Magnus Jacobsson att om hans lite mer pessimistiska grundhållning visar sig vara den korrekta kommer regeringen också att återkomma med ytterligare åtgärder.
Anf. 116 Magnus Jacobsson (KD)
Herr ålderspresident! Tack, statsrådet Ygeman, för svaret! Jag utgår bara från vad PTS säger i sin egen rapport. De signalerar en oro. Även om vi verkar vara överens om att vi på det stora hela når ut till många finns det en skillnad mellan stad och land, och det är just landsbygdsperspektivet jag har valt att lyfta fram här. Vi måste nå hela vägen.
Vi som jobbar med de här frågorna ser hela den teknikutveckling som sker nu. Vi kommer i framtiden att ha kylskåp som pratar med nätet, bilar som är självkörande och troligtvis också, antingen vi tycker om det eller inte, vårdrobotar som hjälper till i hemmen hos dem som är äldre. Vi ser en helt annan teknisk utveckling.
Vi ser att människor kommer att bo hemma längre, och då ska de ha tryggheten att deras trygghetslarm, som går via antingen bredband eller mobilt bredband, fungerar, så att de inte blir liggande utan att få den hjälp de ska ha. Detta måste vi nå inte bara till 90 eller 95 procent, utan alla som i Sverige bo och bygga måste ha denna trygghet. Det är på detta sätt den tekniska utvecklingen kommer att se ut, både på vårdsidan och näringslivssidan och de facto även på nöjessidan.
Jag tackar för debatten. Om jag inte träffar statsrådet före jul önskar jag honom allt gott.
Anf. 117 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr ålderspresident! Det gläder mig att Magnus Jacobsson och jag har samma syn på vikten av snabba kommunikationer över hela landet, oavsett om de är mobila eller fasta. Det gläder mig också att Magnus Jacobsson står fast vid samma höga målsättningar som regering och riksdag har satt upp för dessa kommunikationer.
Jag är övertygad om att om det visar sig att min lite mer optimistiska hållning är felaktig kommer vi att träffas i ytterligare debatter här i riksdagen för att med gemensamma krafter se till att även glesbygden har snabba uppkopplingar.
Jag vill också ta tillfället i akt att önska Magnus Jacobsson och herr ålderspresident en riktigt god jul!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.