Magnitskijsanktioner mot ansvariga för Kara-Murzas fängslande
Interpellation 2022/23:1 av Kerstin Lundgren (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-10-19
- Överlämnad
- 2022-10-20
- Anmäld
- 2022-10-25
- Svarsdatum
- 2022-11-08
- Besvarad
- 2022-11-08
- Sista svarsdatum
- 2022-11-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Vladimir Kara-Murza är en modig oppositionell rysk medborgare och politiker. Han var en av den mördade oppositionsledaren Boris Nemtsovs närmaste medarbetare. Han har två gånger överlevt förgiftning under sin tid i Moskva, både 2015 och 2017. 2015 krävdes vård utomlands, och hans liv var i direkt fara. Han själv har sagt att dessa attacker mot hans liv hängt samman med hans advokatyr för att sanktionera ryska officiella ansvariga för MR-brott.
Sedan Rysslands brutala anfallskrig mot det fredliga och demokratiska Ukraina den 24 februari 2022 har Vladimir Kara-Murza varit en av de få oppositionella som stannat i Ryssland. I april greps han anklagad för att inte följa polisens order. Senare ändrades anklagelsen till att diskreditera de väpnade styrkorna. I juli introducerade myndigheterna anklagelser mot Kara-Murza om att ha samarbetat med en oönskad utländsk NGO. Nu anklagas han för förräderi och sägs ha haft ett långvarigt samarbete med en Natostat. En dom på upp till 22 år väntar i ännu en rent politisk rättsprocess.
EU har äntligen introducerat vad vi kan kalla en global Magnitskijlag, ett regelverk för att införa sanktioner mot dem som står ansvariga för allvarliga MR-brott. Straffrihet ska inte få råda. Det finns en lista över ryska personer som bär ansvaret för den rättsvidriga process som nu Vladimir Kara-Murza utsatts för.
Mot bakgrund av vad som ovan anförs vill jag ställa följande frågor till utrikesminister Tobias Billström:
- Är ministern beredd att driva på för att EU snarast ska införa Magnitskijsanktioner mot de ansvariga för processen mot Vladimir Kara-Murza?
- Är ministern beredd att tillsammans med likasinnade länders regeringar driva att EU ska kräva Vladimir Kara-Murzas omedelbara frigivande?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:1
Webb-tv: Magnitskijsanktioner mot ansvariga för Kara-Murzas fängslande
Dokument från debatten
- Tisdag den 8 november 2022Kammarens föredragningslistor 2022/23:16
- Protokoll 2022/23:16 Tisdagen den 8 novemberProtokoll 2022/23:16 Svar på interpellation 2022/23:1 om Magnitskijsanktioner mot ansvariga för Kara-Murzas fängslande
Protokoll från debatten
Anf. 73 Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på interpellationer
Herr talman! Kerstin Lundgren har frågat huruvida jag, mot bakgrund av de ryska myndigheternas förräderianklagelser mot den oppositionelle politikern Vladimir Kara-Murza och dennes frihetsberövande i april 2022, är beredd att driva på för att EU snarast ska införa Magnitskijsanktioner mot de ansvariga för processen mot Kara-Murza samt är beredd att tillsammans med likasinnade länders regeringar driva att EU ska kräva Kara-Murzas omedelbara frigivande.
Regeringen är djupt bekymrad över de ryska myndigheternas agerande gentemot Kara-Murza. Han har uppvisat ett stort personligt mod i sin kritik av Putins regim och de kränkningar av mänskliga rättigheter som begås mot den egna befolkningen i Ryssland, vilket också den 10 oktober ledde till hans förärande av Václav Havel-priset för mänskliga rättigheter av Europarådets parlamentariska församling.
Utsänd svensk diplomatisk personal i Moskva följer rättsprocessen mot Kara-Murza noggrant och var även på plats vid den häktesförhandling som hölls i Moskvas stadsdomstol den 24 oktober, då Kara-Murzas överklagande gällande förlängningen av hans häktningstid avslogs.
Den 7 december 2020 antog EU:s råd för utrikesfrågor ett rådsbeslut och en förordning som inrättade en global sanktionsregim mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna. I början av mars 2021 beslutades de första fyra listningarna, och senare samma månad beslutades att föra upp ytterligare 15 namn på listan. Totalt är numera 22 personer och enheter listade under sanktionsregimen. Samtliga dessa listningar ska nu genomgå en översyn före den 8 december. Sverige engagerar sig aktivt i diskussioner om tillämpningen av sanktionsregimen och anser att denna ska användas som ett effektivt, rättssäkert och trovärdigt verktyg för EU:s gemensamma politik för att värna de mänskliga rättigheterna.
Vi fortsätter att följa utvecklingen i Ryssland och processen mot Kara-Murza och utesluter i nuläget inga åtgärder inom befintliga sanktionsregimer. Sverige är och kommer fortsatt att vara drivande i EU för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ska förbli givna beståndsdelar i EU:s politik gentemot Ryssland.
Sverige kommer också att fortsätta att regelmässigt ta upp kränkningar av och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna i internationella forum såsom FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Vid OSSE:s ordförandeskapskonferens som hölls i Warszawa den 26 september-7 oktober fördömde Sverige tydligt ryska myndigheters brott mot mänskliga rättigheter såväl i Ryssland som i Ukraina. Konferensen samlade 1 500 deltagare i form av civilsamhällesrepresentanter, regeringsföreträdare och fristående experter och ersatte det Human Dimension Implementation Meeting, HDIM, som inte har kunnat genomföras de senaste två åren på grund av rysk blockering.
Anf. 74 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Tack för svaret, utrikesministern, och välkommen till kammaren för den första interpellationsdebatten under denna mandatperiod! Det är naturligtvis viktigt att då lyfta fram mänskliga rättigheter och dem som står upp för frihet och demokrati i många länder, också det ryska folket i Ryssland som i dag är så starkt förtryckt.
En person som många har träffat här i Sverige, Vladimir Kara-Murza, är en modig, frispråkig rysk medborgare som till skillnad från många andra har valt att inte lämna landet. Han har trots risker valt att stanna kvar för att visa att han står upp för sin åsikt mot förtrycket när förtrycket attackerar.
Kara-Murza har upplevt förtryck tidigare. Han var en av de närmaste medarbetarna till den mördade oppositionsledaren Boris Nemtsov och har två gånger överlevt förgiftningar under sin tid i Moskva, både 2015 och 2017. Nu finns det tydliga rapporter som säger att FSB var ansvariga för förgiftningsattackerna. Vi vet alltför väl att det inte är första gången som detta har inträffat i Ryssland eller Europa.
Kara-Murza greps än en gång, i april, som utrikesministern också konstaterade. På sedvanligt sätt har en politisk rättsprocess ägt rum där den ena anklagelsen har lagts till den andra, nu senast för förräderi.
Han är också anklagad för att ha samarbetat med Natoländer. Vi vet ju att han har funnits i flera av våra europeiska länder. Han är också aktiv och jag tror till och med medborgare i Storbritannien. Det är ju inte konstigt att han har en sådan koppling. Men man har från Kreml valt att så tydligt attackera honom som en av de modiga frispråkiga oppositionella som har vågat kritisera kriget i Ukraina och kalla det för vad det är, ett krig.
Därför är det viktigt att Sveriges röst nu kan vara tydlig, och jag hör att utrikesministern säger att man inte utesluter några åtgärder. Men det vore väldigt välkommet om utrikesministern kunde ta initiativ till och ledning för att samla likasinnade och arbeta för att få Magnitskijsanktioner gentemot de 13 personer som finns på en lista som ansvariga för Kara-Murzas gripande, domstolsprocesser och så vidare, för här fungerar inte rättsväsendet. Han är en typisk politisk samvetsfånge, och vi måste vara beredda att stå upp för politiska samvetsfångar och föra deras talan. Sverige borde vara en röst för deras skull.
Vill utrikesministern faktiskt gå den vägen?
Anf. 75 Utrikesminister Tobias Billström (M)
Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för de vänliga orden och också för en interpellation i ett ämne som är så pass allvarligt som detta! Jag har själv träffat Vladimir Kara-Murza i flera sammanhang, både här i riksdagen och naturligtvis också i Strasbourg vid sessioner med Europarådets parlamentariska församling, där ju interpellanten Kerstin Lundgren själv har tjänstgjort.
Från regeringens sida följer vi den inrikespolitiska situationen i Ryssland väldigt nära. Det ryska styret har sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina i februari snabbt gått i en alltmer auktoritär riktning som återspeglar sig på flera olika sätt. Med ett redan tidigare ytterst begränsat demokratiskt utrymme erbjuds nu i praktiken ingen plats för något kanaliserat politiskt motstånd över huvud taget.
Det civila samhället står under en enorm press, inte minst efter antagandet av ett antal lagar i mars som gjorde det straffbart att sprida vad som då kallades för falska nyheter om den ryska armén såväl inom landets gränser som utanför dessa. Ryska myndigheter har också stoppat sändningarna från det fåtal oberoende tv- och radiostationer som finns kvar i landet och har dessutom utvisat journalister som jobbar och rapporterar för utländsk press.
Kara-Murza hör till den grupp av modiga ryssar som fortfarande vågar göra sin röst hörd i protest mot de otaliga brott och övergrepp som ryska myndigheter utsätter sina egna medborgare för samt de krigsbrott som oupphörligen begås i Ukraina.
Med Václav Havel-priset sällar han sig också till den illustra skara som inom loppet av bara några månader har fått ett välförtjänt internationellt erkännande för sitt arbete och moraliska ställningstagande i Ryssland. Där finns inte minst organisationen Memorial, som är en av årets mottagare av Nobels fredspris.
Det är viktigt att Sverige och EU fortsätter att följa utvecklingen i Ryssland och processen mot Kara-Murza likaväl som processen mot andra oppositionella. Sverige kommer som sagt att fortsätta att vara drivande i Europeiska unionen för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ska förbli givna beståndsdelar i EU:s politik gentemot Ryssland. Och den globala sanktionsregimen mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna är ett verktyg i detta arbete.
Anf. 76 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Tack, utrikesministern, för de kommentarerna! Vi är helt eniga om hur tillståndet är i Ryssland. För det civila samhället existerar ingen frihet. För enskilda ryska medborgare existerar ingen frihet. Detta är naturligtvis fullkomligt förödande för Rysslands utveckling på sikt.
Precis som utrikesministern säger är Kara-Murza en i en grupp av modiga ryssar som vågar göra sin röst hörd. Men, utrikesministern, skulle det inte vara väldigt bra om Sverige, precis som Kara-Murza och andra modiga ryssar, är berett att göra sin röst hörd för just Magnitskijsanktioner för att inte straffrihet ska råda för dem som använder systemet för att förtrycka och för att fängsla det fria ordet? Vore det inte rimligt att Sverige är berett att stå upp för och kräva omedelbar frigivning av Kara-Murza? Jag är övertygad om att ett antal andra länder också skulle vara beredda att göra det. Det handlar om att införa Magnitskijsanktioner mot de ansvariga för en sådan här process.
Jag tror inte att utrikesministern tror att Kreml lyssnar på uttalanden om att vi följer utvecklingen. Det påverkar inte och ändrar inte. Det krävs mer. Därför är det viktigt att utrikesministern är beredd att göra det som jag har hört att Kanadas utrikesminister har varit beredd att göra: gå för Magnitskijsanktioner. Jag vet att det diskuteras i Storbritannien och i USA. Låt oss också med svensk röst föra upp den diskussionen i EU.
Anf. 77 Utrikesminister Tobias Billström (M)
Herr talman! Jag nämnde tidigare att det civila samhället i Ryssland bekämpas på en mängd olika sätt. Undersökningar pekar på att över 19 000 människor har arresterats för att de har protesterat mot Rysslands aggression mot Ukraina. Hundratusentals unga ryssar såg ingen annan möjlighet att visa sitt missnöje än att med fötterna lämna landet av rädsla för att mobiliseras till armén.
Sverige fortsätter att bidra till att främja en demokratisk utveckling i Ryssland med stärkt yttrandefrihet samt ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, till och med under dessa mycket svåra omständigheter som råder. För att inför det ryska civilsamhället liksom gentemot ryska myndigheter markera den vikt som Sverige tillmäter de här frågorna närvarar utsänd personal vid vår ambassad i Moskva och generalkonsulatet i Sankt Petersburg som sagt också regelbundet vid olika rättegångar mot demokrati- och människorättsförsvarare, till exempel Aleksej Navalnyj och, naturligtvis, den ryske historikern Jurij Dmitrijev.
Sverige kommer också, som sagt, att fortsätta att regelmässigt ta upp kränkningar av och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna i internationella forum, såsom FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
Anf. 78 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Det är bra att man följer, och det är bra att man försöker stötta. Men det finns de som ändå hoppas på att det ska finnas röster som är beredda att inte bara göra som vanligt utan faktiskt också se till att sanktionsmöjligheten utnyttjas. I de här fallen angriper man tydligt det fria ordet, yttrandefriheten och oppositionella, de som vågar säga sin mening. Om vi inte står upp när de fängslas, om vi bara följer och om vi inte är beredda att ta lead för att införa sanktioner märker de andra i det ryska samhället att det inte är någon som bryr sig. Man bara talar och gör som vanligt.
Därför är det viktigt att göra slag i saken och försöka hitta allianser - med baltiska stater, Storbritannien och Kanada. Det handlar om att jobba med ett antal för att sedan, som ministern kan göra, ta upp det i EU och arbeta för Magnitskijsanktioner. Det handlar om att lyfta fram den frågan. Det skulle höras i Moskva, och det skulle höras hos Kara-Murza och hos andra som hoppas på en ny framtid för det ryska folket i frihet.
Anf. 79 Utrikesminister Tobias Billström (M)
Herr talman! Först och främst vill jag tacka Kerstin Lundgren så mycket för en viktig och angelägen interpellation. Som har framgått av debatten är detta ett ämne som vi är väldigt förenade kring. Det är oerhört angeläget att människor som vågar stå upp även i dessa väldigt mörka och onda tider i Ryssland får allt det stöd och den hjälp som de behöver få från oss som bebor den demokratiska världen.
Inget politiskt styre eller samhälle har rätt att neka sina medborgare rätten att tala och tänka fritt. Vladimir Kara-Murza är en i raden av modiga röster i Ryssland som vill protestera mot sakernas tillstånd i landet och som har fått betala ett mycket högt pris för detta. Därom är jag och Kerstin Lundgren helt eniga.
Jag och den regering som jag ingår i kommer alltid att försvara de demokratiska principerna i samtal med ryska företrädare och stå för en gemensam EU-politik där mänskliga rättigheter påverkar hur vi förhåller oss till Ryssland.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.