Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

lärarresurser

Interpellation 2004/05:12 av Lindström, Torsten (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-09-16
Anmäld
2004-09-17
Besvarad
2004-09-28
Sista svarsdatum
2004-09-30

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 16 september

Interpellation 2004/05:12

 av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om lärarresurser

I Sverige finns en brist på kvalificerade lärare. Problematiskt är både att för få vill bli lärare och att alltför många lärare lämnar yrket. För att se till att våra barn och ungdomar får en högkvalitativ undervisning i en trygg lärandemiljö fordras en rad insatser. Kristdemokraterna vill bland annat höja lärarnas status, att lärare ska få vara lärare och genomföra förbättringar i den nya lärarutbildningen som introducerades 2001.

I rapporten Lärarstudenters val av inriktning visar Högskoleverket på en rad brister i den nya lärarutbildningen. Bland annat framgår att endast 11 % av de blivande lärarna har utländsk bakgrund. Det är en alltför liten andel. I mångfaldens Sverige med människor med olika etnisk, kulturell och språklig bakgrund är det givetvis av vikt att skolans lärarkår speglar det omgivande samhället. Det finns också skäl att anta att det i Sverige finns lärare med utländsk bakgrund som har svårigheter att få sin utbildning godkänd i Sverige, vilket om detta inte löses kan leda till ett slöseri med människor och resurser. Detta visar på behovet av en förändring av lärarutbildningen.

I rapporten påvisas att få blivande lärare kan tänka sig att undervisa i andra moderna språk än engelska. I en alltmer globaliserad och europeiserad omvärld är givetvis kunskaper i språk en nyckel. Våra barn och ungdomar måste få möjlighet att utöver engelska också lära sig till exempel tyska, franska, spanska och italienska. Detta visar på behovet av en förändring av lärarutbildningen.

Vidare konstateras att av de blivande lärare som vill arbeta i grundskolans senare år samt gymnasieskolan avser närmare hälften att arbeta i samhällsvetenskapliga ämnen. När det däremot gäller naturvetenskapliga ämnen kan endast ca 25 % tänka sig att arbeta med dem jämfört med regeringens mål om en tredjedel. Tydligen har regeringen inte lyckats med sin ambition. Detta visar på behovet av en förändring av lärarutbildningen.

Därtill framgår av rapporten att av de blivande lärarna är det brist på män som vill arbeta med barn i de lägre åldrarna. Det finns ett tydligt könsmönster där kvinnor främst söker sig till yngre barn medan män i första hand vill arbeta med äldre barn samt ungdomar. Detta är bekymmersamt eftersom både kvinnor och män behövs i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Inte minst bland yngre barn kan det vara viktigt med manliga lärare eftersom det för alltför många barn annars blir en brist på sunda naturliga manliga förebilder i vardagen. Detta visar på behovet av en förändring av lärarutbildningen.

Rapporten visar därtill att bland de blivande lärarna råder brist på dem som vill arbeta i förskola och fritidshem. Enligt Skolverkets prognos över behoven av pedagoger i dessa verksamheter behövs tre gånger så många jämfört med det antal i Högskoleverkets rapport som verkligen avser arbeta där. Detta visar på behovet av en förändring av lärarutbildningen.

Med anledning av dessa uppgifter har jag ställt frågor till utbildningsministern varvid statsrådet i sitt svar till riksdagen den 6 september 2004 bland annat anförde: "Den utvärdering av lärarutbildningen som genomförs av Högskoleverket och som 2005 följs av en utvärdering av 2001 års reform får visa om det finns anledning till ytterligare åtgärder."

Den socialdemokratiska regeringens hållning är alldeles för passiv. Det duger inte att vänta. Rimligen bör insatser omgående vidtas för att komma till rätta med problemen så att en lärarutbildning av hög kvalitet kan upprätthållas.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka andelen lärare med utländsk bakgrund?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa antalet lärare i främmande språk?

3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa ett rimligt antal lärare i naturvetenskapliga ämnen?

4. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler män ska vilja arbeta med barn i förskola, fritidshem och grundskolans lägre år?

5. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa antalet pedagoger i förskola och fritidshem?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:12, lärarresurser

Interpellationsdebatt 2004/05:12

Webb-tv: lärarresurser

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)
Anf. 1 Thomas Östros (S)
Herr talman! Torsten Lindström har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa andelen lärare med viss bakgrund eller inriktning i skolan för att fler män ska vilja arbeta med barn i förskola, fritidshem och grundskolans lägre år samt för att säkerställa antalet pedagoger i förskola och fritidshem. I propositionen En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) gjorde regeringen bedömningen att det bör vidtas åtgärder för att få en bred rekrytering av lärare inom alla undervisningsområden. Den nya strukturen för lärarutbildning har bidragit till att totalt sett öka intresset för lärarutbildningen. Antalet förstahandssökande till lärarutbildningar har ökat från 14 745 hösten 2001 till 15 395 hösten 2004. Antalet studenter som påbörjat lärarutbildningar har ökat med drygt 50 % från 10 500 år 1998/99 till 16 480 år 2002/03. I samma proposition gjorde regeringen vidare bedömningen att lärosätena även fortsättningsvis ska ges specificerade utbildningsuppdrag inom ramen för en samlad lärarutbildning. Detta innebär att regeringen sätter mål för antal lärarexamina med inriktning mot tidigare år respektive senare år vid de lärosäten som har lärarutbildning. Lärosätena får alltefter sin kapacitet och den regionala och lokala situationen i uppdrag att examinera ett visst antal lärare. De åläggs också att beakta behov av lärare med viss inriktning, till exempel yrkeslärare inom ramen för lärarexamen med inriktning mot senare år. Sådana uppdrag lämnar regeringen i regleringsbrevet. Behovet av lärare i förskolan har ökat och förstärkts både genom utbyggnaden av förskolan och genom att förskolan genom 1998 års läroplan blivit en del av utbildningssystemet. Det pedagogiska perspektivet och kvaliteten i verksamheten har satts i fokus. Förskolans kvalitet förutsätter att ett tillräckligt antal lärare kan rekryteras till förskolan. Regeringen har i budgetpropositionen 2005 föreslagit att medel avsätts för ett särskilt bidrag till kommunerna under tre år för att anställa 6 000 förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan. I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1) aviseras att regeringen i regleringsbrev kommer att precisera målen för 2005-2008 avseende antalet lärarexamina med inriktning mot tidigare år med ett särskilt delmål för examina med inriktning mot förskola och förskoleklass inom ramen för den sammanhållna lärarutbildningen. I budgetpropositionen framgår också att regeringen avser att återkomma i regleringsbrev med uppdrag till de lärosäten som har lärarutbildning med inriktning mot tidigare år. Avsikten är att det antingen ska vara möjligt att välja inriktning mot förskola och förskoleklass som ett tydligt alternativ, inför eller under lärarutbildningen, eller att lärosätet vidtar andra åtgärder som säkerställer att ett tillräckligt antal studerar med inriktning mot arbete i förskola och förskoleklass. Att inte tillräckligt många lärarstudenter väljer att utbilda sig i moderna språk annat än engelska speglar tyvärr en allmän trend bland dagens unga. Kommande förändringar av gymnasieskolan och översynen av högskolans antagningssystem förväntas bidra till att förändra detta. Vad avser lärarutbildningar med inriktningarna matematik, naturvetenskap och teknik är det viktigt att vidta åtgärder så att fler blir behöriga för studier med dessa inriktningar i högskolan. Den behörighetsgivande utbildningen, det så kallade naturvetenskapliga basåret, har här varit det i särklass viktigaste instrumentet för rekryteringen till lärarutbildningens matematik-, naturvetenskap- och teknikinriktningar. När det gäller lärare med utländsk bakgrund visar Skolverkets prognos från juni 2004 över behov av och tillgång till pedagogisk personal, att drygt 8 % av tjänstgörande lärare i samtliga skolformer är födda i något annat land än Sverige. Det är önskvärt att öka denna andel då det totalt i befolkningen är drygt 13 % som är utrikes födda. Högskoleverket fick år 2000 uppgiften att vara behörighetsgivande myndighet för läraryrket i Sverige. I denna uppgift ingår att validera och bedöma både lärarutbildning från ett annat land och tidigare yrkeserfarenhet och hur detta kan tillgodoräknas för anställning som lärare i Sverige. Denna prövning av lärarbehörighet som Högskoleverket genomför har lett till att ca 1 140 personer fått behörighetsbevis sedan den 1 juli 2000 och fram till i dag. Kommunerna har därigenom fått ett stort tillskott av behöriga lärare med utländsk bakgrund. Männen utgör i dag en liten andel av förskolans och skolans personal. Det är angeläget att öka den andelen. Regeringen har tillsatt Delegationen för jämställdhet i förskolan (dir. 2003:101) som har i uppdrag att lyfta fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan. Delegationen ska bland annat ge förslag på hur fler män kan rekryteras till förskolan och hur man kan få män att stanna kvar i yrket samt visa på goda exempel där man lyckats med detta. Enligt de ändringar i högskolelagen som är en följd av förslagen i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) samt regleringsbrevet för 2004 ska högskolorna aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Bestämmelserna omfattar naturligtvis också rekryteringen till lärarutbildning. Beträffande antalet lärare i skolan vill jag också hänvisa till det statliga bidraget till personalförstärkningar som nu fortsätter i ytterligare två läsår och fördelas med 1 miljard kronor läsåret 2004/05 och ytterligare 1 miljard kronor läsåret 2005/06. Över hela femårsperioden tillförs kommunerna sammanlagt 5 miljarder kronor i höjda statliga anslag för att kunna anställa 15 000 fler lärare och andra specialister. Kommunerna har hittills ökat sin personal med 8 500 heltidsanställningar under de första två åren. Det är 3 000 fler än vad det särskilda statsbidraget täcker. Bidraget ger lärarna fler kolleger att samarbeta med och är en viktig del i att skapa en bättre arbetsmiljö för lärare och elever. Kristdemokraterna säger nej till detta riktade statsbidrag till skolan.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 2 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka utbildningsministern för svaret på min interpellation. Det är på sitt sätt trevligt att än en gång få debattera med statsrådet, men det hade förstås varit ännu mer givande om ministern hade varit beredd att komma med skarpa förslag. Under sommaren kom Högskoleverkets rapport Lärarstudenters val av inriktning som ett steg på vägen i uppföljningen av den nya lärarutbildningen. Rapporten är en larmsignal. Den visar på en rad bekymmer som om inget görs kommer att växa till stora problem. Ytterst handlar det förstås om elevernas rätt till en trygg skola som ger kunskaper för livet. För att uppnå bra studieresultat spelar läraren en central roll. Välutbildade lärare är A och O och de enskilt mest avgörande för att eleverna ska lyckas. Det är lärarna som förmedlar och levandegör kunskap, som vägleder i kunskap och i förmågan att söka, värdera och använda kunskap, vilket leder till källor av kunskap, erfarenhet och visdom. Få yrken har sådan betydelse för våra barns och ungdomars utveckling och välbefinnande. Därför är lärarutbildningen viktig som en nyckel in i läraruppgiften och som en kvalitets- och trygghetsgaranti för eleverna. Den nya lärarutbildningen har haft en del barnsjukdomar. En del av dem går att lösa. Andra tyder på större strukturella problem som kräver insatser och förändring. Det är därför jag fortfarande hoppas på den här debatten. Thomas Östros däremot inger inte mycket hopp i sitt svar. Han hänvisar till att regeringen redan i dag skriver in uppgifter i regleringsbreven men förbiser att det tydligen inte är ett tillräckligt kraftfullt instrument. Högskoleverkets rapport visar ju just att regeringen misslyckats med sina ambitioner. Då borde en minister slipa verktygen, sluta prata och börja agera. Rapporten visar att det bland de blivande lärarna råder brist på dem som vill arbeta i förskola och fritidshem. Enligt Skolverkets prognos behövs tre gånger så många jämfört med det antal i Högskoleverkets rapport som verkligen avser att arbeta där. Nu hänvisar Thomas Östros till att det i budgetpropositionen, som kom efter att min interpellation lämnats in, står att regeringen tänker göra det möjligt att redan från början välja den inriktning som i dagligt tal kallas förskollärare. Det är en välkommen kovändning. Samma förändring borde göras över hela linjen så att lärarutbildningen bättre dimensioneras för de behov som finns och så att lärarstudenterna får veta vad som behövs. Därtill framgår ett tydligt könsmönster där kvinnor främst söker sig till yngre barn medan män i första hand vill arbeta med äldre barn och ungdomar. Både kvinnor och män behövs i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Inte minst bland yngre barn kan det vara viktigt med manliga lärare eftersom det för alltför många barn annars blir en brist på sunda, naturliga manliga förebilder i vardagen. Det är bara att beklaga att det enda konkreta som ministern förmår är att hänvisa till en tillsatt delegation. Det beskriver den socialdemokratiska makten i ett nötskal: Ett problem. Då gör vi en delegation eller en myndighet. I stället för att fundera över de konkreta åtgärder som behövs. I rapporten visas också att få lärarstudenter har utländsk bakgrund trots att en betydligt större del av befolkningen har det. Hur menar då ministern att detta kan ökas? Det vore till exempel intressant att pröva positiv särbehandling för att öka antalet lärarstudenter med utländsk bakgrund. Tyvärr har ministern nyligen slagit igen dörren också på den punkten. Kanske borde ministern redan nu ompröva det förhastade ställningstagandet. På den punkten skulle en kovändning välkomnas. Summa summarum, herr talman: Frågorna är många. Thomas Östros svar är färre. Små myrsteg och många rundgångar hjälper inte.
Thomas Östros (S)
Anf. 3 Thomas Östros (S)
Herr talman! Jag får också tacka. Det är första gången på mycket länge som jag hört en konkret idé från Kristdemokraterna om det utbildningspolitiska innehållet. Det var nu när Torsten Lindström förespråkade etnisk kvotering. Det var intressant. Det har jag tidigare inte noterat. Det var längesedan vi fick någon konkret idé från Kristdemokraternas sida. Jag tycker inte att det är en särskilt bra lösning. Jag tror att det är en lösning som är mycket lätt att ifrågasätta ur ett rättssäkerhetsperspektiv och ett rättviseperspektiv. En mycket bättre idé är att anamma hela det arbetssätt som propositionen och idén om den öppna högskolan innebär, att det i högskolans grunduppdrag ska finnas ett uppdrag att aktivt rekrytera och bidra till att förändra den sociala och etniska sammansättningen i högskolan. Här finns ju jättefina exempel de senaste åren, där högskolor arbetar med långsiktigt samarbete med gymnasieskolor i utsatta delar av storstaden till exempel för att attrahera och locka till vidare studier. Man samverkar lärare emellan och högskolelärare med gymnasieelever och visar i praktiskt arbete att högskolestudier är något som kan vara mycket intressant för dig som elev i framtiden. Det kan vi återkomma till. Det finns rader av verktyg att använda sig av, ifrån den öppna högskolan, nätuniversitetet och collegeutbildningarna till det pedagogiska utvecklingsarbete som pågår på högskolan. Nu handlar det om den vidare frågan om rekrytering av lärare. Också här är det viktigt att notera att sedan regering och riksdag fattade beslut om en ny lärarutbildning - en utbildning som liknar utbildningarna till civilingenjör, läkare och andra mycket starka yrken i samhället mer än vad lärarutbildningen gjorde förr - och reformen genomfördes har också attraktionskraften för lärarutbildningarna ökat markant. Det är fler antagna, det är fler som söker, det är fler förstahandssökande och det finns i dag ett intresse för att bli lärare som vi inte har sett på många år. Det är ett tydligt tecken på att den typen av insatser ger effekt. Vad beror det då på? Exempelvis att man faktiskt ger studenterna på en lärarutbildning möjlighet att vara med och välja och påverka sin utbildning under utbildningens gång. Så har vi det i rader av andra mycket starka yrkesutbildningar. Det är klart att det ska dimensioneras efter samhällets behov men det måste också vara möjligt för studenten att känna, vartefter man studerar, vilken inriktning man ska välja. Det har lockat nya studenter. Det handlar också om kopplingen till forskning och forskarutbildning, någonting som Kristdemokraterna alltid har visat ett ointresse för. Det är faktiskt viktigt för lärarutbildningarna att få en grund i forskning, en vetenskaplig grund där man också som student ser att det på institutionen i fråga, i den delen av universitetet, bedrivs väldigt intressant forskningsarbete som befruktar utbildningen. Det gäller även det faktum att man när man i dag går en lärarutbildning blir behörig till att gå forskarutbildning. De forskarskolor som startas runtomkring i landet, kopplat till lärarutbildningarna, är också de en signal till lärarstudenterna om attraktionskraften och kvaliteten i lärarutbildningen. Det har naturligtvis också mycket att göra med villkoren på arbetsmarknaden. När framtida studenter ser att lärartätheten ökar i skolan och att löneutvecklingen har varit mycket bättre de senaste tio åren jämfört med de 20 åren dessförinnan ser de att det finns en möjlighet att få en väldigt fin yrkeskarriär. Det innebär också att man söker sig till lärarutbildningen. Det dystra för Kristdemokraternas del är ju att de i princip har sagt nej till alla dessa förändringar. Nu har vi fått ett förslag, för första gången på länge, på vad man ska göra. Jag tycker inte att det räcker.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 4 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Makten är trött. Utbildningsministern stod här och hänvisade till en gammal proposition som riksdagen behandlade för ett antal år sedan. Men, herr talman, vi diskuterar nu den rapport som Högskoleverket kom med i somras och som beskriver den verklighet som ministern har haft alla möjligheter att påverka, den verklighet som ministern är ansvarig för och den verklighet som ministern uppenbarligen inte vill vidta några åtgärder för att förbättra. Det hjälper inte att tala om samarbete. Vi kan vara överens på den punkten, Thomas Östros. Det hjälper inte om inte regeringen tar och använder de möjligheter som regeringen har och kommer med de konkreta mått och steg som behövs. Ministern talar om dimensioneringen av lärarutbildningen. Herr talman! Dimensioneringen av lärarutbildningen är ju en av de punkter som Högskoleverket tar upp, att här har det blivit fel. Decentraliseringen har lett till att vissa ämnen helt enkelt kommer att slås ut i skolan. Det handlar om viktiga kunskaper i språk till exempel som verkligen behövs i en europeiserad och globaliserad miljö men som nu riskerar att försvinna på grund av för få lärarstudenter. Få blivande lärare kan tänka sig att undervisa i andra moderna språk än engelska trots att vi lever i en alltmer globaliserad och europeiserad omvärld. Vad tänker utbildningsministern göra för att barn och ungdomar också framöver ska få möjlighet att utöver engelska också lära sig till exempel tyska, franska, spanska och italienska bland andra språk? Är ministern beredd att göra allvar av sina ord om dimensioneringen av lärarutbildningen och pröva en modell där det blir en tydligare dimensionering av lärarutbildningens olika kategorier utifrån de behov som finns så att skolan får de lärare som behövs och lärarstudenterna också kan göra en egen bedömning av vad som behövs i framtiden? Vad betyder de ord om en dimensionering efter samhällets behov som Thomas Östros just uttalade? Herr talman! Jag konstaterar också efter ett antal debatter med Thomas Östros här i riksdagen att det fortfarande verkar som om mycket av det som sker i riksdagen och mycket av det som debatteras i den här kammaren går ministern förbi. Vet inte Thomas Östros att de förslag som vi kristdemokrater har lagt fram i denna kammare har avslagits av hans egna partivänner? Thomas Östros borde ha upptäckt det, åtminstone efter de debatter vi har haft. Frågorna kvarstår, herr talman. Vad tänker regeringen göra konkret för att komma till rätta med dimensioneringsproblematiken, för att öka andelen lärarstudenter med utländsk bakgrund? Där finns det flera förslag. Till exempel skulle man kunna pröva att se över det allmänna utbildningsområdets tre terminer och minska dem till två för att både öka innehållet och förbättra det på det här området. Man skulle också kunna öka attraktionskraften för utländska akademiker och för svenska akademiker som vill arbeta i skolan och få en lärarexamen. Är ministern beredd att pröva det? Är ministern beredd att göra någonting konkret för att öka antalet män i skolan? Var är konkretionen i Thomas Östros svar?
Thomas Östros (S)
Anf. 5 Thomas Östros (S)
Herr talman! Det märks att retoriken förändras vartefter utvecklingen visar att vi hade rätt. Det som Kristdemokraterna tidigare drev, att unga människor inte ville bli lärare, driver man inte längre. Nu ser man att tack vare en bättre utveckling av skolan, ökad lärartäthet, bättre löneutveckling och en ny mer professionellt inriktad lärarutbildning har också antalet studenter som söker den och antas ökat markant. Det är bra. Sedan brottas vi naturligtvis med precis samma problem inom läraryrket som inom civilingenjörsyrket eller inom läkaryrket; samhällets behov och intresset bland studenterna sammanfaller inte alltid hundraprocentigt. Då måste man vidta åtgärder. Ta till exempel det vi har gjort inom skolan. Äntligen positiva signaler om skolans utveckling gör att vi får ett ökat intresse för att arbeta i skolan. Nu sätter vi i gång i förskolan med ett treårigt arbete för att minska barngrupperna, få mer personal, bättre miljö för barnen och bättre utveckling för de anställda. Det tillsammans med att högskolorna nu utvecklar sina verktyg för att attrahera de nya lärarstudenterna att vilja arbeta med barnen i de lägsta åldrarna kommer naturligtvis att ge motsvarande effekt. Man ser att arbetsmarknaden utvecklas på ett intressant sätt, och lärosätena lär sig mer av hur man skapar attraktionskraft för de inriktningarna. Det är därför det är så viktigt att vi i budgetpropositionen ger det tydliga uppdraget till lärosätena. Det är därför vi följer upp så noggrant vilka inriktningar eleverna och studenterna väljer. Nu behöver man engagera sig i att arbeta mycket mer med att se till att skapa attraktionskraft för dem som vill arbeta i förskolan och i förskoleklassen. Sedan uppstår en ny arbetsmarknad här också. Framtidens lärare för yngre åldrar kommer att kunna arbeta både första året i grundskolan och i förskolan. Det är klart att det innebär ett stort ansvar för arbetsgivarna att se till att skapa den typ av löneutveckling och den typ av arbetsmarknad som attraherar de lärarna att vilja vara både i förskolan och i grundskolans första år. Vi ser nu också tydliga tecken på att kommunerna, arbetsgivarna, arbetar med detta. Jag känner mig alldeles trygg med att vi kommer att få upp andelen och antalet som väljer inriktningen att jobba i förskolan och med förskoleklass. Däremot är det så, det är alldeles riktigt, att det i början av 90-talet kom mycket skarpa direktiv från prognosmyndigheten som sade att man höll på att utbilda alldeles för många förskollärare. Man bad högskolorna att minska antalet som gick förskollärarutbildning med ungefär hälften. Både Torsten och jag kan vara överens om att det var ett misstag att göra detta med tanke på det behov av förskollärare som finns i dag. Då handlar det om att låta de nya utbildningarna växa och se till att vi uppfyller morgondagens behov. Jag tror ju inte att det bara handlar om dimensionering. Jag tror också att det handlar om att skapa attraktionskraft. Torsten Lindström måste ju förstå att det inte räcker med att bara skapa ett antal platser. Det handlar också om hur arbetsmarknaden fungerar. Så är det med lärare med inriktning mot naturvetenskap och teknik, kanske en av de viktigaste rekryteringsfrågorna i framtiden. Vi måste visa för framtida lärare att det är ett intressant yrkesval att bli lärare i matematik, naturvetenskap och teknik i vår skola. Då konkurrerar man med en arbetsmarknad som består av exportföretag, små och medelstora företag som bjuder in till intressanta karriärmöjligheter. Det måste också skolan göra om man ska vara med och konkurrera om den här viktiga gruppen i framtiden.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 6 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Skillnaden mellan den trötta socialdemokratin och oss kristdemokrater är ganska tydlig efter den här debatten. Utbildningsministern är nöjd. Han verkar inte ens ha läst Högskoleverkets rapport. I så fall skulle han inte stå här i talarstolen och gå på som om ingenting hade inträffat. Vi kristdemokrater vill ta vara på de positiva delarna av lärarutbildningen och utveckla dem, till exempel genom att öka den utbildningsvetenskapliga forskningsanknytningen. Ett sådant förslag ligger snart på riksdagens bord. Jag hoppas att Thomas Östros partikamrater kommer att stödja det, så att vi får en fortsatt utveckling av lärarutbildningen också på det området. Sedan målar Thomas Östros verkligheten i väl rosenröda färger. Det är klart, herr talman, och det är positivt, att det är fler som har påbörjat lärarutbildningen. Men det räcker ju inte. De måste ju fortsätta lärarutbildningen. De måste avsluta lärarutbildningen, och de måste framför allt vilja fortsätta vara lärare. Också där är skillnaden avslöjande. Vi kristdemokrater vill höja läraryrkets status genom till exempel en lärarlegitimation, genom att öka möjligheten att forska på deltid, genom att garantera varje lärare en individuell skriftlig återkommande reviderad plan för kompetensutveckling. Vi vill utveckla de forskningsinriktade påbyggnadskurserna. Vi vill på flera sätt höja läraryrkets status och attraktivitet. Vi vill göra det lättare att bli lärare, att vara lärare och att förbli lärare. Vi vill locka tillbaka de lärare som har lämnat skolan under de år som Thomas Östros har varit utbildningsminister. På alla dessa punkter har utbildningsministern inte förmått prestera ett enda klart svar. Han har heller fortfarande inte gett ett enda klart svar på vad regeringen tänker göra för att lösa de problem som Högskoleverket har presenterat. Det enda svaret är mer av samma gamla vanliga, hittills misslyckade, retorik.
Thomas Östros (S)
Anf. 7 Thomas Östros (S)
Herr talman! Varje gång vi debatterar, Torsten Lindström, slutar det med att du, efter att jag ivrigt uppmanat dig att berätta vad ni ska göra, radar upp en röra av åtgärder som ska genomföras. Allting förmodas kosta en hel del pengar. Och varje gång jag går tillbaka till dokumenten, till urkunderna, och tittar på vad vi har i Kristdemokraternas budgetförslag ser jag att det aldrig finns någonting där som svarar upp mot detta. Nu säger Torsten Lindström att det för första gången ska komma om en vecka. Jag tvivlar djupt på detta. Ta det Torsten Lindström säger om skolan. Hur ska det gå till när ni år efter år, nu för fjärde året, säger nej till riktade statliga pengar till skolan? Hur ska allt detta goda inträffa med bättre löner, bättre villkor, bättre kompetensutveckling och mindre klasser när ni ständigt säger nej till riktade pengar till skolan? Jag har inte fått svar på det under de debatter vi har haft i kammaren. Jag fick det inte heller i dag. Hur tänker ni er att nya grupper ska komma till högskolan när ni säger nej till hela arbetet med den öppna högskolan? Det skärps nu ute på varje högskola och universitet med engagerat arbete ute i delar av städer och regioner där vi inte har traditionen att gå vidare till högskolan. Där ser vi nu en minskad social snedrekrytering flera år i rad. Till det arbetet och de resurserna har Kristdemokraterna hela tiden sagt nej. Hur ska det gå till när det enda nya som kom fram denna gång var en idé om etnisk kvotering? Det beror möjligen på att Torsten Lindström då inte behöver ställa upp med någon budgetinsats. Det är en intressant diskussion att ta och det var en nyhet. Den är jag beredd att gå vidare med i öppen debatt. Men jag tror inte att det är lösningen när det gäller att stärka läraryrkets framtid och att stärka attraktionskraften i lärarutbildningarna. Där har jag visat att vi är på rätt väg. Det finns mycket kvar att göra, men Torsten Lindström har i denna debatt inte kunnat bidra med några nya idéer.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.