Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

lärarnas status

Interpellation 2004/05:621 av Lindström, Torsten (kd)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-05-20
Anmäld
2005-05-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2005-06-03
Sista svarsdatum
2005-06-03
Besvarad
2005-06-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 20 maj

Interpellation 2004/05:621

 av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Ibrahim Baylan om lärarnas status

Enligt en ny undersökning bland 1 200 svenska lärare ägnar varje dag fyra av tio lärare en betydande del av sin arbetstid till att skapa lugn och ro i klassrummet. Svenska elever kommer för sent, de får ingen arbetsro, lärare och annan personal blir utsatta för våld på jobbet. Alltfler lärare @ särskilt kvinnliga lärare @ går in i väggen, knäckta av åratal av slit och långsamt men stadigt försämrade möjligheter att utföra sitt yrke. Detta är larmsignaler som måste tas på allvar.

Trots att ca 20 % av samtliga läraranställda, det vill säga närmare 35 000 personer, var obehöriga 2004 utannonseras få lärartjänster på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat bland utexaminerade lärare, främst grundskollärare. De obehöriga lärarna har börjat tränga ut de behöriga från arbetsmarknaden. Vid en jämförelse med övriga nordiska länder, eller med genomsnittet för OECD-länder, kan noteras att Sverige är sämst på att anställa behöriga lärare.

Ett system som väljer bort lärarutbildad personal är svårmotiverat och riskerar att i sig ytterligare minska rekryteringen till lärarutbildning, vilket naturligtvis bidrar till en ännu högre andel läraranställda utan lärarexamen. Det är helt otillständigt. För att elever, föräldrar och samhället i övrigt ska ha förtroende för skolan måste skolan vara fylld av kompetent professionell personal. De som examineras från lärarutbildningarna framöver kommer enbart att räcka till att ersätta dem som går i pension, inte avhoppen, sjukskrivningarna eller utökade behov. Med ambitionen att alla lärare i grundskolan ska ha lärarexamen kommer behovet av lärare inte att kunna tillgodoses till år 2010 om inga ytterligare åtgärder vidtas.

En rad insatser behövs för att öka attraktiviteten hos lärarutbildningarna och läraryrket.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga skolministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka läraryrkets attraktivitet och status?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att skolan har lärare med rätt utbildning?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska antalet sjukskrivna och utbrända lärare?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2004/05:621, lärarnas status

Interpellationsdebatt 2004/05:621

Webb-tv: lärarnas status

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ibrahim Baylan (S)
Anf. 226 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Torsten Lindström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka läraryrkets attraktivitet och status, säkerställa att skolan har lärare med rätt utbildning, samt för att minska antalet sjukskrivna och utbrända lärare. Jag vill först hävda att intresset för läraryrket är stort. Det vet vi genom att många söker till lärarutbildningarna. Det är få yrken där den personliga kompetensen, intresset och engagemanget kan få så stort utrymme som i läraryrket. Genom den nya lärarutbildningen har regeringen kraftigt ökat förutsättningarna att stärka och utveckla läraryrket. Den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, resurser till den utbildningsvetenskapliga kommittén, forskarskolor och forskarnätverk samt regionala utvecklingscentrum i anslutning till lärarutbildningarna utgör verktyg för utveckling av läraryrket. Dessa verktyg är viktiga när man beaktar möjligheterna till karriärutveckling i ett yrke samt yrkets status och attraktivitet. Det är nödvändigt att både kommunerna som lärarnas arbetsgivare och lärarna själva använder de ökade möjligheterna. Det är till exempel önskvärt att skapa möten mellan forskare och verksamma lärare kring aktuella forskningsresultat av intresse för skolområdet. Vi vet också att ett antal kommuner skapar möjligheter för lärare i kommunen att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete. Även detta är en positiv utveckling. För att diskutera läraryrkets status och utveckling har jag tillsammans med min kollega Lena Hallengren inbjudit företrädare för lärarorganisationerna, skolledarna, huvudmän och myndigheter på skolområdet till ett samtal om yrkesrollen för lärare i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Tillsammans ska vi diskutera hur man kan arbeta för att öka läraryrkets attraktivitet och förbättra dess status. Detta möte kommer att äga rum i juni månad. Tillgången till välutbildade lärare har avgörande betydelse för måluppfyllelsen i skolan och elevernas resultat. Regeringen har kraftigt ökat dimensioneringen av lärarutbildningen under senare år. Den brist på lärare som rapporterats under ett antal år, framför allt i vissa ämnen, har svängt så att det nu redovisas visst överskott på lärare. Kommunerna har således möjligheter att anställa lärare med utbildning i de ämnen de ska undervisa i. Det är viktigt att lärare anställs som har både adekvat pedagogisk och ämnesmässig utbildning för sin undervisning. Det är i hög grad en fråga om kvaliteten i undervisningen. Att anställa en obehörig lärare framför en lärare som genomgått lärarutbildning strider dessutom mot bestämmelserna i skollagen. Trygghet och arbetsro ska råda i skolan. Utan arbetsro i skolan är det stor risk att elevernas kunskaper uteblir och att lärarna får en allt slitsammare arbetssituation. Jag oroas över rapporter om utbrända och sjukskrivna lärare. Både barn, ungdomar och lärare har rätt att känna sig trygga och kunna arbeta ostört i skolan. Detta är frågor vi diskuterar i samband med beredningen av den nya skollagen. Inriktningen är klar - huvudmännen och skolorna ska få ett större ansvar för trygghet och studiero i skolan och de ska också få de befogenheter som krävs för att leva upp till detta ansvar. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ett långt gående ansvar för att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljölagen anger också tydligt att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Ansvaret för arbetsmiljön i skolan vilar främst på rektor. De särskilda personalförstärkningsmedel som riksdagen fattat beslut om har lett till att antalet lärare och andra specialister i skolan har kunnat öka. Detta bidrar till att det skapas en lugnare miljö och att kompetens tillförs av olika slag, vilket ökar möjligheterna att göra insatser för elever som har särskilt behov av det. Härigenom bör även arbetsförhållandena för lärare förbättras.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 227 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Allra först vill jag tacka skolministern för svaret på min interpellation. Det är spännande att få samtala om denna viktiga framtidsfråga med skolministern för att se om han har några nyheter att komma med eller om han enbart kommer att förvalta den socialdemokratiska skolpolitiken under denna debatt. Det är glädjande att statsrådet och jag kan vara överens om läraryrkets betydelse. Den allra viktigaste faktorn för om en elev lyckas är ju lärarens kompetens - lärare som vågar vara vuxna lärare och som ser till att eleverna får de kunskaper och färdigheter som varar och vägleder ett helt liv. Lärare är ju också oftast hängivet lojala mot sina elever och gör sitt yttersta för att hjälpa dem. Det är tack vare dessa lärare, tack vare dessa eldsjälar, tack vare dessa professionella, som så mycket fungerar väl i den svenska skolan trots den skolpolitik som alltför länge har fått leda detta land. Det är ett tryck från socialdemokratin och vänsterkartellen som har sagt: Bort med etik! Bort med kunskaper! Bort med vuxna! Lärare ska vara vägledande polare som är tjenis med barnen. Detta budskap har under många år konsekvent undergrävt den svenska skolan och den svenska kunskapen och lärarrollen. Om det inte hade varit för de eldsjälar som finns, som är professionella och hängivna sin uppgift, hade inte så många fått god kunskap, god insikt i bildningsarvet och en förmåga att lära nytt. Få yrkesgrupper har behandlats så omilt som lärarna. Deras status har undergrävts. Villkoren har försämrats. De som fått betala priset för detta är förstås eleverna. Var fjärde elev lämnar skolan utan godkända betyg. Andelen utbildade lärare i den svenska gymnasieskolan ligger lägst i en internationell undersökning. Lärarutbildade konkurreras ut från arbetsmarknaden av personer utan lärarutbildning. Löneskillnaderna mellan lärare och icke-lärare är små. Det behövs helt klart en höjning både av status och av lön och en kvalitetssäkring av lärarrollen för elevernas skull. Lärare måste få vara lärare som leder både i professionalism och i status. Därför, herr talman, räcker det inte med fagra ord. Och mycket snack men lite verkstad var just det som statsrådet levererade för en liten stund sedan. Att Ibrahim Baylan och Lena Hallengren bjuder in olika organisationer till samtal låter fint och behjärtansvärt. Men det räcker inte med kaffe och kakor för att lösa lärarförsörjningen och kvalitetsfrågorna i skolan. Det behövs mer än så. Häromdagen kom Skolverkets prognos över behovet av lärare under de närmaste åren. Läsningen spär på bekymren. Eftersom bara tre av fyra av de lärarstuderande vanligen tar examen har vi i praktiken ett underskott att vänta de närmaste åren. Samtidigt räcker det inte heller att blåsa upp antalet studerande på lärarutbildningen, som regeringen gärna vill göra och hänvisa till. Vi har också många lärare som har lämnat yrket. De utbildade lärarna konkurreras ut från arbetsmarknaden eller lämnar yrket självmant. Statistiska centralbyrån visade nyligen att för de lärare som inte längre jobbar som lärare är den främsta orsaken till detta just innehållet i arbetet. Man upplever inte att man får vara lärare. I stället är man allt och inget. Det är inte rätt sätt att ta vara på lärares kompetens och skicklighet. Fyra av tio lärare funderar också på att sluta i yrket. Frågan som Ibrahim Baylan har att svara på i dag, herr talman, är vad som borde göras för att häva den här negativa utvecklingen, för att se till att många fler vill vara lärare, vill bli lärare och vill förbli lärare.
Ibrahim Baylan (S)
Anf. 228 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Jag tror att vi kan vara överens om en sak. Det är naturligtvis så att den största tillgång vi har i våra skolor för att ge våra elever en bra grund att stå på inför vuxenlivet är kompetenta, engagerade och skickliga lärare. Det har vi också på många ställen i vårt land. Dock blir jag något orolig när Torsten Lindström ägnar nästan hela sitt anförande åt en tämligen osaklig svartmålning av hur läget är i den svenska skolan utan att själv komma fram med ett enda konkret förslag. Ska vi ha en saklig och bra debatt är det bra att man också är ärlig i vad man säger. Fakta är som följer. Antalet förstahandssökande till den svenska lärarutbildningen har ökat de senaste fem åren, från 16 800 år 2002 till 18 900 år 2004. Fakta är också att alltfler lärare uppger att de trivs bra med sitt arbete i den svenska skolan. De trivs bra med skolan som arbetsplats men också med eleverna. Samma sak har också eleverna i allt högre grad uppgivit i de undersökningar som inte minst Skolverket gör. Alltfler elever trivs med varandra och trivs också med sina lärare. Ändå tror jag att det är helt riktigt med det vi gör tillsammans. Med tillsammans menar jag naturligtvis staten men också huvudmännen för skolan, både de kommunala skolorna och de fristående skolorna, som ju Torsten Lindström precis som övriga i den borgerliga alliansen vanligtvis försöker bortse från. Jag tror att det är viktigt att även de får vara med, liksom de fackliga organisationerna, och ta ett ordentligt resonemang om vad vi skulle kunna göra tillsammans för att göra detta yrke ytterligare mer attraktivt och göra det till ett yrke som fler väljer att söka till. Det här handlar om ett möte som jag ser fram emot och som jag vet också är av stort intresse för de intressenter som är inbjudna. Det här osakliga tillmälet om kaffe och kakor får stå för Torsten Lindström och kd. Jag tycker att vi kan höja debattnivå lite mer än så. Jag tror att det är en väldigt viktig fråga som Torsten Lindström väcker, och den förtjänar en sakligare, bättre debatt än att hålla på och raljeras med. När det gäller möjligheten att ytterligare utveckla läraryrket har ju regeringen de senaste åren femdubblat resurserna till möjligheterna att kunna forska i läraryrket. Jag tror att det är en viktig utveckling. Det är en utveckling som jag tror både kan öka möjligheten för de lärare som i dag är aktiva att kunna forska kring sin närmiljö och se till att vi får bättre kunskaper om skolutvecklingen så att vi kan utveckla en redan bra skola till att bli ännu bättre.
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 229 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Skolministern talar om svartmålning. Ska vi ta och gå igenom fakta, herr skolminister? Högskoleverkets rapport häromveckan visade att lärarutbildningen har drabbats av nedskärningar. Skolministern talar väl om den nya lärarutbildningen, och det finns mycket bra i den. Men han måste också ha blundat för de kritiska röster, rapporter och larmsignaler som har kommit om den nya lärarutbildningen. För tolv timmar sedan hade jag en debatt med Ibrahim Baylans kollega Leif Pagrotsky i denna kammare. Ibrahim Baylan får gärna ta del av det protokollet, så kan ha se en del av larmsignalerna. En annan nog så allvarlig larmsignal, herr talman, är att ungefär 20 %, var fjärde, av de läraranställda i vårt land, 35 000 personer förra året, var obehöriga. De levde inte upp till skollagens krav på behörighet. Trots det ökar arbetslösheten bland utexaminerade lärare, främst bland grundskolelärarna. De obehöriga lärarna har alltså börjat tränga ut de behöriga från arbetsmarknaden. Vid en jämförelse med övriga nordiska länder eller med genomsnittet för OECD-länder kan noteras att Sverige är sämst på att anställa behöriga lärare. Är det en svartmålning eller är det ett faktum som skolministern inte kan komma undan? Ett system som väljer bort lärarutbildad personal är svårmotiverat och riskerar att i sig ytterligare minska rekryteringen och att öka svårigheten att behålla utbildade lärare i yrket. Det duger helt enkelt inte. Skolministern behöver faktiskt i dag svara på vad han tänker göra åt det. Skolministern säger också i sitt svar att det finns ett överskott på lärare. Hur kan han ha mage att säga något sådant? Han borde verkligen vara orolig över den signalen. När var femte lärare i skolan saknar pedagogisk högskoleutbildning, det gummiaktiga begrepp som numera används, är ministern nöjd med att det finns ett överskott och talar om att det självklart inte är bra att utbildade lärare konkurreras ut. Men när det kommer till kritan bortser ministern också från den larmsignalen och också från detta faktum och har ingenting att komma med i sak, utan det talas om svartmålning. Se till fakta i stället, skolministern. Det är också bra att ministern oroas över utbrända lärare. Men det räcker inte med oro. Det måste till lite handling också. Kom med förslag i stället! Gör någonting! En undersökning bland 1 200 svenska lärare som kom för några veckor sedan, och som vi har debatterat här i kammaren tidigare, visade att fyra av tio lärare varje dag använder en betydande del av sin arbetstid för att skapa lugn och ro i klassrummet. Fyra av tio lärare funderar, enligt Statistiska centralbyråns stora lärarundersökning, på att lämna yrket. Också detta är faktum, herr talman. Mitt i allt detta skjuter ministern, som en av sina första åtgärder på taburetten, upp den nya skollagen, den skollag som flera partier var överens om för några år sedan och som skulle kunna spela en roll så snart den träder i kraft. Det är, herr talman, att skjuta problemen bort ifrån sig. Och då duger det faktiskt inte att tala om att bjuda in till samtal. Samtal är bra, men det måste också finnas något konkret att tala om. Om jag fortsätter på linjen faktum, som ministern kallar för svartmålning, så kom det i dag en undersökning från försäkringsbolaget AFA som visar att det har skett en tredubbling av arbetsskador bland lärare vållade av hot och våld under de senaste tio åren, de tio år då Ibrahim Baylans socialdemokratiska parti präglat skolpolitiken. Var femte arbetsskada bland lärare beror på hot och våld. Frågan är vilka slutsatser som ministern drar av det, om ens några.
Ibrahim Baylan (S)
Anf. 230 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Det är mycket riktigt så att den nya lärarutbildningen rätteligen har fått en del kritik. I den utvärdering som Högskoleverket genomfört på regeringens uppdrag av den nya lärarutbildningen kom man fram till att det fanns en del brister, brister som regeringen naturligtvis tar till sig och redan har agerat på. Vi har genomfört ett antal förändringar, Jag kan nämna några i korthet om det är av intresse med en saklig debatt. För det första ska det vara tydliga direktiv om vilka moment som ska ingå i lärarutbildningen. Det var en av de svagheter som Högskoleverket påpekade, att det fanns en otydlighet i viktiga och essentiella krav, till exempel kunskaper i skriv-, läs- och matematikinlärning. Det har vi förtydligat. Vi förtydligar också att lärarutbildningen är ett ansvar för rektor och högskola. Det är alltså som den största yrkesutbildningen ingen isolerad ö på universitet och högskola. Det är ett ansvar för rektor, universitet och högskola. Vi har också vidtagit åtgärder för att ha en bättre matchning mot förskolans och skolans behov. På punkt efter punkt har vi nu vidtagit åtgärder för att ytterligare höja kvaliteten på den svenska lärarutbildningen. Det är bra. Jag tror att det är viktigt att vi på det viset tar till krafttag när vi ser att det finns vissa brister. Jag fick också frågan vilka åtgärder som Socialdemokraterna vill vidta för att förbättra situationen i den svenska skolan. Jag kan konstatera att det är den största satsningen som vi har gjort i den svenska skolan under de senaste åren, en satsning som nästa år kommer att vara sammanlagt 15 miljarder under fem år. Det har lett till att fler lärare och annan personal har anställts i skolan. Jag kan också konstatera att det största partiet i den borgerliga alliansen, Moderaterna, som Torsten Lindström har tänkt sig att samarbeta med, sade nej till denna satsning. För det andra krävs det inte bara en bra grundutbildning, en bra lärarutbildning, som vi talade om, utan det krävs också en fortsatt kompetensutveckling när läraren väl har startat sin karriär i skolan. Detta är framför allt, det vill jag vara tydlig med, huvudmännens uppdrag. Men regeringen har också ett ansvar att stödja kommuner och skolor i detta. Detta sker framför allt genom att vi har gett MSU, Myndigheten för skolutveckling, i uppdrag att arbeta och stödja utvecklingsarbetet i kommunerna. Ett tredje exempel är den satsning som vi gör på de skolor som finns i de tuffaste områdena i vårt land, där vi vet att man tyvärr har en alltför stor andel som lämnar skolan utan att nå upp till målen. Det är en satsning på 225 miljoner på två år, och det tror jag är välbehövligt. Vi vidtar ett antal åtgärder för att både stärka skolan men också stärka läraryrket. Torsten Lindström tar upp dagens undersökning som AFA kommer med. Symtomatiskt för det borgerliga sättet att driva politik och beskriva skolan är att man blundar för det som är positivt i dessa rapporter. Det är självklart inte bra om vi har en ökad tendens till lärare som känner sig utsatta för både hot och våld. Men jag kan också konstatera att läraryrket utmålades som ett av de fyra säkraste yrkena bland dem som AFA i detta fall presenterade. Men det läste väl inte Torsten Lindström?
Torsten Lindström (Kd)
Anf. 231 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Så tokigt det kan bli. Frågorna stämde inte med manuskriptet. Kartan och verkligheten gick inte riktigt ihop. Inte en enda av de frågor som jag har ställt och inte ett enda av de faktum som jag har redovisat, som Ibrahim Baylan föredrar att kalla för svartmålning, har statsrådet bemött eller svarat på. Låt mig bara göra några små kommentarer. Uppdraget om en utvärdering av lärarutbildningen gavs inte av regeringen, som Ibrahim Baylan säger, utan det ingick i riksdagsbeslutet att den skulle ske. Det är också den som regeringen har skyllt på hela tiden för att undgå att ta tag i de larmsignaler som har kommit långt tidigare. Lärare saknas i den svenska skolan. Utbildade lärare konkurreras ut. Fyra av tio lärare vill sluta sitt jobb. Arbetsmiljön har försämrats så att antalet skador, arbetsmiljöskador och problem vållade av hot och våld har tredubblats på tio år. Det kallar skolministern för en tendens. Jag tror att det med detta sätt att bemöta de olika larmsignaler som kommer är ett klart problem för regeringen att hantera verkligheten. Då blir det lätt så att man drar något slags rosenrött skimmer över det i stället. Detta visar att det behövs en helt ny skolpolitik. Sedan ställer Ibrahim Baylan som vanligt frågan vad vi vill göra. Nu är det inte riktigt min uppgift att svara på det i den här debatten. Men jag skickar gärna över Kristdemokraternas lärarmotion till ministern så att han kan läsa på. Vi vill ha en bättre lärarutbildning. Vi vill kvalitetssäkra den. Det ville vi göra innan regeringen kom på det. Vi vill ha en lärarlegitimation. Vi vill ha ett tydligare ansvar och en bättre skollag i stället för Socialdemokraternas långbänk. Det behövs en ny skolpolitik, herr talman. Det tror jag står fullständigt klart efter denna debatt.
Ibrahim Baylan (S)
Anf. 232 Ibrahim Baylan (S)
Herr talman! Det är visserligen ingen stor sak men ändå beklämmande att höra riksdagsledamoten säga något som i sak inte stämmer. Det är ändå så att det är regeringen som ger myndigheterna uppdrag. Det är inte riksdagen som ger våra myndigheter direkta uppdrag, utan det är naturligtvis Sveriges regering som gör det enligt den konstitution som vi har. Jag vill bara framhålla det, så att det är sakligt korrekt. Den svenska skolan är på många sätt en väldigt bra skola. Vi har väldigt höga ambitioner med den. Vi har som ett huvudmål att alla våra elever ska lämna grundskolan med behörighet för gymnasiet. I dag är det nio av tio som gör det. Det är ett bra steg på vägen. Men det duger inte, utan vi vill naturligtvis satsa ytterligare. Som vår största tillgång för att nå upp till det här målet har vi kompetenta och engagerade lärare som i dag gör ett väldigt bra jobb. Jag har ägnat väldigt mycket av min första tid som skolminister åt att vara ute på landets skolor för att se hur läget är. Jag känner inte igen mig i den svartmålning som borgerliga partier gör, och också Torsten Lindström gör nu allt för att försöka utmåla samma sak. Det finns brister, och dessa ska vi jobba med. Den viktigaste insatsen som regeringen gör för att stärka elevernas möjligheter till en bra utbildning och också lärarnas möjligheter till en bra arbetsmiljö är den satsning vi gör på att öka antalet lärare och annan personal i skolan. Vi satsar också på att göra läraryrket mer attraktivt genom att både satsa mer resurser på forskning och hjälpa till när det gäller kompetensutveckling via uppdrag till våra myndigheter. Det är klart att det finns mycket som är bra. Men trots att jag kan vara stolt över mycket i den svenska skolan är jag inte nöjd. Vi kommer att fortsätta med att vidta åtgärder för att stärka den svenska skolan därför att det tror jag att vi alla tjänar på.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.