Lagändring avseende skattefrihet för kompetensstöd
Interpellation 2025/26:95 av Patrik Björck (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-23
- Överlämnad
- 2025-10-24
- Anmäld
- 2025-11-04
- Svarsdatum
- 2025-11-14
- Besvarad
- 2025-11-14
- Sista svarsdatum
- 2025-11-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Kompetensstödet innebär kompetenshöjande insatser som – precis som omställningsstödet, som är undantaget från beskattning – kommer hela samhället, arbetsmarknaden och den enskilde individen till gagn. Parterna på den svenska arbetsmarknaden är av uppfattningen att beskattning av kompetensstödet motverkar de anställdas möjlighet och vilja att ta del av det aktuella stödet. Detta medför i sin tur att den del av arbetsmarknadsreformen som syftar till att stärka de anställdas framtida ställning på arbetsmarknaden och tillgodose arbetsmarknadens växande behov av nya kompetenser inte kan genomföras som avsett. Det riskerar också parternas förtroende för staten som part och är därmed ett hot mot den svenska modellen.
Att avskaffa beskattningen av kompetensstödet är därför av stor vikt för Sverige och för vår arbetsmarknad.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Avser ministern att avskaffa beskattningen av kompetensstödet, och i så fall när?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:95
Webb-tv: Lagändring avseende skattefrihet för kompetensstöd
Dokument från debatten
- Fredag den 14 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:33
- Protokoll 2025/26:33 Fredagen den 14 novemberProtokoll 2025/26:33 Svar på interpellation 2025/26:95 om lagändring avseende skattefrihet för kompetensstöd
Protokoll från debatten
Anf. 9 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Patrik Björck har frågat mig om jag avser att avskaffa beskattningen av kompetensstödet, och i så fall när.
Genom arbetsmarknadsreformen 2022 reformerades den svenska arbetsrätten samtidigt som ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd infördes. Det här är viktiga reformer. Att fler människor får möjlighet att vidareutbilda sig och att fler människor får rätt kompetens är viktigt för att den svenska arbetsmarknaden ska fungera och för att minska den kompetensbrist som i dag finns och som är ett stort hinder för många företag och många individer.
Som jag konstaterade i mitt svar på riksdagsfrågan från Niklas Karlsson om samma ämne i slutet av oktober har Svenskt Näringsliv, LO och PTK inkommit med en hemställan där det efterfrågas en skattefrihet för just kompetensstöd. Hemställan bereds fortfarande i Regeringskansliet.
Anf. 10 Patrik Björck (S)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.
Det här är en fråga som vi rimligen borde kunna vara överens om. När man lyssnar på svaret, herr talman, verkar det som att finansministern tycker att det här är viktiga frågor och att den reform som genomfördes för några år sedan var en viktig reform. Finansministern verkar tycka att det är bra att fler människor får möjlighet att vidareutbilda sig.
Men det är lite konstigt att regeringen, om man nu är överens om att detta är viktigt och bra, inte agerar som om man faktiskt tycker att detta är viktigt. Att säga att något är viktigt eller bra innebär inte nödvändigtvis att man agerar som man säger. Det är just agerandet, herr talman – att göra någonting – som jag efterfrågar i interpellationen.
Det är precis som finansministern säger: Arbetsmarknadens parter, de som bär den svenska modellen, har kommit in med en hemställan om skattefrihet för kompetensstöd. Det har de gjort eftersom de har uppmärksammat problem som har uppstått när man ska genomföra denna viktiga reform.
Lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2022 och följdes upp av avtal mellan arbetsmarknadens parter, som tog sitt ansvar och skrev huvudavtal, vilket var en nödvändig del av detta. Arbetsmarknadens parter tog alltså sin del av ansvaret för reformen, och sedan tog staten – eller egentligen vi här i riksdagen, om man ska vara riktigt petnoga – sin del. Det skedde genom lagändringar, som visserligen hade föregåtts av regeringspropositioner. I oktober kunde vi sedan sjösätta reformen.
Problemet är att omställningsorganisationerna ganska omedelbart när de skulle genomföra detta uppmärksammade frågor som uppstod vid den praktiska hanteringen. Frågorna handlade om huruvida kompetensstödet var inkomstskattepliktigt eller inte. Omställningsorganisationerna gjorde då en utredning. När man hade konstaterat att det man misstänkte tyvärr stämde – att lagen skulle tolkas så att detta var skattepliktigt – begärde man in underlag från Skatteverket, som gjorde samma bedömning. Därefter pausade man erbjudandet om utbildning inom ramen för kompetensstödet, vilket innebär att en viktig del av hela reformen står still.
Detta är arbetsmarknadens parter helt överens om, och det är därför de kommer in med en gemensam hemställan till regeringen om att åtgärda problemet. De konstaterar att detta är ett problem som måste åtgärdas genom lagstiftning. Då får regeringen i normalfallet återkomma till riksdagen med ett förslag till lagändringar; det är ju så den svenska konstitutionen fungerar.
Om regeringen inte gör detta och inte verkar vara villig att göra något finns det en liten möjlighet för riksdagen att ta initiativ. Det försökte vi socialdemokrater göra i skatteutskottet tidigare i höst. Tyvärr fick vi inte med oss Tidöpartierna på detta utskottsinitiativ; annars hade vi haft en möjlighet att driva fram en ändring av lagstiftningen. Men eftersom Tidöpartierna i skatteutskottet inte ville medverka till detta är vi naturligtvis helt beroende av att regeringen återkommer med en proposition i ärendet.
Den fråga jag ställde i interpellationen om när detta kommer att ske kvarstår. Jag får se om jag kan få svar på den i den fortsatta debatten.
(Applåder)
Anf. 11 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! I morse kom siffror från Statistiska centralbyrån som visar att vi har 9 procents arbetslöshet i Sverige. Det är en väldigt hög arbetslöshet. Vi har en situation i Sverige där vi samtidigt som vi har en hög arbetslöshet har stora behov av kompetens på olika områden. Vi har alltså en situation med hög arbetslöshet och samtidigt kompetensbrist på många platser. Det är lite märkligt, men arbetsmarknadsfrågorna har ju behandlats styvmoderligt ganska brett av den här regeringen.
Den fråga som Patrik Björck lyfter är en del av en mycket större överenskommelse, precis som han var inne på. Omställningsstudiestödet och det grundläggande omställnings- och kompetensstödet var en bärande del av den överenskommelse parterna gjorde och som lagstiftaren sedan mötte upp med lagstiftning.
Också detta har, åtminstone i vissa delar, behandlats styvmoderligt av regeringen. Det var under en tid väldigt långa handläggningstider på Centrala studiestödsnämnden, CSN. Människor fick vänta länge på att få besked om huruvida de skulle få omställningsstudiestöd eller inte. Myndigheten påtalade flera gånger att man behövde utökade resurser för att klara de stora volymer av ärenden man fick in.
Jag har själv haft debatter i den här kammaren med dåvarande utbildningsminister Mats Persson om denna fråga. Det var då uppenbart att det fanns ett behov men att regeringen inte mötte det.
Som Patrik Björck säger låter det i svaret på interpellationen som att finansministern egentligen är ganska överens med socialdemokratin om att det här inte jättebra – för att uttrycka det så. Dessutom är parterna, som bär överenskommelsen och som har burit den förtjänstfullt, överens i frågan. Om man hävdar att politik styrs av intressen, vilket jag vill hävda, är de olika intressena på arbetsmarknaden alltså överens. De olika intressen som våra partier i någon mening företräder är också överens.
Det är därför, precis som ledamoten Björck var inne på, lite märkligt att regeringen inte möter upp de initiativ som tas och inte agerar snabbare när man får den här typen av signaler från parterna och när initiativ också tas i riksdagens skatteutskott.
Vi socialdemokratiska ledamöter i arbetsmarknadsutskottet har haft en dialog med LO. Det är naturligt att vi har det, och jag utgår från att finansministern har en tätare dialog med Svenskt Näringsliv. I vår täta dialog har LO lyft fram detta som en fråga som behöver lösas och uttrycker en frustration över just detta: Det här är en fråga där Svenskt Näringsliv, LO och PTK är överens. Varför kan inte frågan hanteras på ett snabbt och adekvat sätt?
Det är detta jag vill fråga finansministern om. Om det nu är så att Svenskt Näringsliv, LO, PTK och, som det låter, regeringspartierna egentligen tycker att frågan borde hanteras och det ganska skyndsamt – varför är då inte regeringen mer snabbfotad? Som ledamoten Björck sa pågår det ju saker samtidigt, och ansökningarna och projektet står just nu lite grann på paus. Regeringen behöver agera.
Anf. 12 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag vill tacka Patrik Björck för en viktig interpellation.
Jag tror att det råder stor samsyn i riksdagens kammare, och jag vet att det definitivt gör det mellan mig och Patrik Björck, om detta: En nyckel till att Sverige har lyckats så väl genom många decennier med att bygga landet rikt är att det har funnits ett nära samarbete mellan till exempel parterna, de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna men också mellan staten och dessa organisationer. Vi har jobbat nära under lång tid för att skapa värden som vi också kan exportera. Sverige är ett ganska litet land i förhållande till många andra, och vi är därmed exportberoende. Där har vi en gemensam uppgift, och det är en uppgift som vi tar och kommer att fortsätta ta på stort allvar.
Herr talman! Jag brukar säga att Sverige är möjligheternas land. En del hävdar att USA skulle vara det. Så är det kanske inte just nu, men det har varit så under många är. Jag vill mena att Sverige är möjligheternas land. Det är möjligheternas land för en person som jag, som växte upp i en familj där det inte var självklart att man blev uppmuntrad att plugga vidare och där föräldrarna inte hade någon stor plånbok. Svensk skola och svensk utbildning, gratis utbildning, har gjort mig rikare och gett mig möjligheter.
Sverige är också möjligheternas land för den som invandrar hit. Om man kommer som asylsökande med familj får man lära sig svenska gratis; man får till och med i många fall ersättning för att läsa svenska. Man kan studera och gå en gratis utbildning med olika typer av studiestöd. Sverige är möjligheternas land.
Lägg därtill denna i mitt tycke fantastiska överenskommelse som gjordes för bara några år sedan, där även vi från oppositionen var inblandade och träffade parterna regelbundet. Mitt i livet kan man nu med ersättning ställa om, växla om och fylla på med kompetens – detta eftersom det är så centralt för den arbetsmarknad och den ekonomi som förändras snabbt.
Här är vi snabba med att ställa om. Jag minns inte exakt, men den överenskommelsen handlade om mellan 6 och 7 miljarder. Det är en kostnad som gör att många svenskar just nu läser kurser och pluggar vidare för att sedan komma tillbaka till sitt arbete eller gå vidare till ett annat. Det är också nyckeln, eller en av nycklarna, för att svenska företag ska kunna växa och Sverige vara konkurrenskraftigt.
Den här frågan skulle man kunna säga är en del av detta, herr talman. Det är bra att poängtera. Grundregeln är att omställningsstöd inte beskattas, just eftersom det syftar till att man ska skola om sig, exempelvis om man förlorat jobbet. Det som i dag kan beskattas är kompetensstödet, vilket jag tror att interpellanten är ute efter. Man får det under en pågående anställning, exempelvis om man har köpt en utbildning. Skatteverket tolkar då detta som att det är en förmån för personens anställning.
Precis som interpellanten och Adrian Magnusson säger har vi fått denna hemställan från parterna. Den bereds just nu. Exakt när vi är klara med den och vad utfallet blir får jag återkomma till. Men jag vill ändå bara understryka och hävda att Sverige är ett land där man har stora möjligheter att ställa om, utvecklas och fylla på och där vi tillsammans gör svensk arbetsmarknad och svenska företag ännu starkare. Men denna hemställan behandlas, och jag kommer att återkomma när den är behandlad.
I grund och botten tycker jag att det är väldigt bra att vi och Socialdemokraterna nu driver på i den här frågan. Omställning behövs för svensk arbetsmarknad och svensk tillväxt.
Anf. 13 Patrik Björck (S)
Herr talman! Jag hade tänkt inleda det här anförandet med att säga att jag ska tolka finansministern positivt. Efter att ha lyssnat på finansministern får jag omvärdera den inledningen och säga att jag tolkar finansministern oroligt. Jag blir bekymrad.
Nu är frågan inte längre bara om och när det kommer ett besked. Nu ska vi också vara osäkra på vad utfallet blir. Jag vet inte vad utfallet blir, säger finansministern.
Det som är bekymmersamt är att det finns en bakomliggande oro bland parterna på svensk arbetsmarknad. Jag kan inom parentes säga att min kollega Adrian Magnusson har träffat LO i frågan, vilket är jättebra, och att jag har haft intensiva diskussioner även med Svenskt Näringsliv. Vi har alltså fått inspel från alla sidor i den här frågan, och alla är rörande överens.
Det som skapar en osäkerhet när det gäller om regeringen verkligen omfamnar den här reformen så mycket som det låter här från talarstolen är att man ganska omedelbart ser ett problem med reformen, nämligen kompetensstödet och att detta beskattas som inkomst. Samtidigt säger tidningen Näringslivet, som jag misstänker står Svenskt Näringsliv nära: Nu hotas omställningsstödet på grund av neddragningar av CSN. Detta är en tidningsartikel som är skriven häromveckan och som bottnar i att man har tagit del av regeringens budget och sett hur regeringen hanterar CSN och att det uppstår problem även där.
Regeringens hantering av CSN hotar alltså omställningsstödet, och regeringens oförmåga att ändra lagstiftningen hotar kompetensstödet. Det innebär att den väldigt positiva inställningen från regeringens sida i ord hela tiden motverkas i handling. Det skapar en oro.
Om man ändå ska försöka tolka detta positivt, om man ändå ska försöka hoppas att vi gemensamt ska kunna åtgärda problemen, verkar vi ju vara överens om att det ska ske. Kan vi då få ett tydligt svar från finansministern i talarstolen här i dag om att vi inte behöver vara oroliga för vad utfallet blir? Kan vi få ett besked om att när regeringen har berett denna hemställan och kommer till handling kommer denna handling att leda till att man löser problemet? Det skulle vara väldigt bra.
Sedan är trots allt frågan om när detta kommer att ske inte oviktig. Det är naturligtvis otroligt viktigt att vi får ett besked om att frågan ska lösas och att det beskedet kommer snart och är tydligt. Är det så att man ser problem kring CSN kan naturligtvis finansministern agera även där. Det finns möjlighet att se till att myndigheten får medel så att den kan uppfylla sina åtaganden när det gäller den här reformen. Men när vi får besked är väldigt viktigt.
Jag skulle också, med tanke på dem som lyssnar på den här debatten, vilja fråga finansministern inte bara när problemet ska åtgärdas utan också när denna hemställan kom in till finansministern. Hur lång tid har finansministern haft på sig? Det skulle vara bra för dem som lyssnar att få en bild av hur regeringen har arbetat med detta. När fick Finansdepartementet, finansministern och regeringen reda på att detta problem fanns genom hemställan från arbetsmarknadens parter?
Anf. 14 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! Jag vill instämma i det ledamoten Björck säger. Jag blir också lite orolig när det börjar föras på tal vad utfallet blir. Jag uppfattade det inledningsvis som att det snarare var om och när som var frågan, men jag blir lite bekymrad när det också börjar föras ett resonemang om vad utfallet blir.
Herr talman! Vi har en föränderlig arbetsmarknad. Vi ser tendenser, även om de kanske inte är jättetydliga än, till att den kommer att genomgå stora strukturomvandlingar. Artificiell intelligens kan förändra arbetsmarknaden i stora delar, kanske också i sektorer där det historiskt inte har varit så vanligt. Lägg ovanpå detta att vi har en hög arbetslöshet i landet. Vi har också andra branscher som under lång tid har påtalat att det råder kompetensbrist.
Ledamoten Amloh, som befinner sig i kammaren just nu, och jag var till exempel senast i går på ett seminarium med transportbranschen där man lyfte fram kompetensbristen inom den branschen. Det finns många andra branscher – jag kan inte stå här och räkna upp alla – där man verkligen pekar på kompetensbristen.
När regeringen inte tar i en så här tydlig fråga där som sagt parterna är överens – Svenskt Näringsliv, PTK och LO påtalar alla att detta behöver hanteras och helst skyndsamt – är det bekymmersamt. I det läge Sverige befinner sig i vill ju finansministern gärna prata om tillväxt, och om man vill ha tillväxt i det här landet måste man göra allt man kan för att kompetensförsörja landet. Regeringen måste göra allt den kan för att se till att den kompetens som behövs på svensk arbetsmarknad också kommer på plats, och då behöver den här typen av frågor lösas. De behöver lösas skyndsamt.
Om regeringen nu verkligen är så positiv till att hantera den här frågan som finansministern inledningsvis vill ge sken av – även om man sedan, som ledamoten Björck och jag påtalade, blir lite bekymrad över om så verkligen är fallet – behöver regeringen agera, och det snabbt.
Jag hoppas att finansministern i det anförande hon nu gör sig redo för kommer att kunna stilla min och ledamoten Björcks oro.
(Applåder)
Anf. 15 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag tackar än en gång för den här diskussionen. Det gläder mig att vi har två socialdemokrater som är bekymrade över att jag inte sänker skatten på det här området tillräckligt fort. Jag vet att båda ledamöterna vet – jag känner ju Patrik Björck väl; vi kom in i den här kammaren vid samma tillfälle för drygt 19 år sedan – att detta är en budgetfråga. Om den kommer att vara med i nästa budget eller inte kommer vi naturligtvis att återkomma till. Men det gläder mig att ni driver på och tycker att detta är en viktig fråga, för det gör jag också.
Jag tycker att hela omställningsstudiestödet, hela det omställningspaket som parterna tillsammans med staten har fattat beslut om, är otroligt klokt. Det kommer att underlätta för väldigt många. Många finns just nu i en utbildning och i en, vad ska man säga, växtskola för att kunna fylla på ännu mer med de kompetenser som behövs för framtidens arbetsmarknad – och för att växa själv, såklart. Det är alltid så: Det är när människor växer som Sverige kan växa.
Vi har gjort en hel del när det gäller omställningsstudiestödet. Vi har till exempel sett till att CSN har fått mer pengar för detta. Vi har också gjort regelförenklingar så att det blivit lättare att få stödet.
Men jag vill avsluta, herr talman, med detta att vara bekymrad. Det var två herrar här som var bekymrade. Då vill jag bara kasta tillbaka en fundering till både Patrik Björck och Adrian Magnusson om bekymmer. Det som bekymrar mig just nu och som jag tänker prata med parterna om är etableringsjobben.
Etableringsjobben var en fantastisk tanke som föddes för rätt länge sedan. Då var andra ansvariga för Svenskt Näringsliv och LO. Etableringsjobben skulle hjälpa nyanlända eller andra som har stått utanför en tid att komma in på arbetsmarknaden. Det var en lång process, som till slut vi, den här regeringen, såg till att få på plats. Det fanns dessutom resurser och pengar för detta.
Om det är något som bekymrar mig är det att många står utanför arbetsmarknaden och inte kommer in. Här finns ett alldeles lysande verktyg som parterna har bett om, tjatat om och utövat påverkan för att få. Den här regeringen gjorde det vi skulle, nämligen att införa detta.
Men det är en handfull, kanske 100–200 max, som har ett etableringsjobb i dag i Sverige. Det är en skam, och där behöver parterna göra mer. Med detta sagt: Jag tar ansvar för att Sveriges arbetstagare, hårt arbetande människor, ska fortsätta att ställa om och fylla på sin kompetens. Jag tar också ansvar för etableringsjobben, som gör att de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden ska ha lättare att komma in. Men det innebär att de som har ställt kraven också tar sitt ansvar.
Anf. 16 Patrik Björck (S)
Herr talman! Det är väl spännande att vi kan vara överens om att det är bra att sänka skatten. Problemet är att vi inte var överens. Det är bara vi som vill det, och vi har inte sett att finansministern vill sänka skatten. Oavsett om skatten ska sänkas eller inte kommer skatten aldrig att tas in eftersom stödet har pausats. Det blir plus minus noll budgetmässigt. Men strunt i det!
Nu finns en möjlighet för finansministern att agera. Eftersom finansministern inte ville svara på frågan om när hemställan kom in och jag inte är riktigt säker på om finansministern kommer att använda sitt slutanförande och heller inte på om det kommer ett besked i det anförandet kan jag berätta för dem som lyssnar att hemställan från parterna kom in tidigt i våras – mars – till Finansdepartementet. I det praktiska arbetet med kompetensstödet har man tidigt upptäckt problemet. Troligen har man uppmärksammat regeringen på detta innan hemställan kom in. Men officiellt kom hemställan i mars. Det är då lite konstigt – om man är så övertygad om att det här är en bra reform – att man inte har agerat.
Vi fick inte ett tydligt svar på vad utfallet skulle bli, men jag fortsätter ändå att tolka finansministern positivt. Jag utgår från att när finansministern agerar kommer det att innebära att man tillmötesgår parterna och ser till att kompetensstödet inte beskattas som inkomst. Man har haft gott om tid på sig.
Regeringen har hela tiden möjlighet att agera. När höstbudgeten har antagits kommer det att läggas fram en vårbudget. Det finns en möjlighet för regeringen att agera om man tycker att det är viktigt att stärka svensk arbetsmarknad och den svenska modellen.
Anf. 17 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag ska inte orda så mycket mer. Patrik Björck vet mycket väl att jag inte kommer att säga när och exakt vad som kommer att hända med hemställan. Jag noterar också att ledamoten inte nämner så kallade outsider, som över huvud taget inte kommer in på arbetsmarknaden fast parterna har lovat så. Men det får bli en annan debatt längre fram.
Jag tackar för den här debatten och önskar ledamoten en trevlig helg.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.