Kvinnors sjukskrivningar på grund av stress
Interpellation 2024/25:232 av Jessica Rodén (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-11-25
- Överlämnad
- 2024-11-26
- Anmäld
- 2024-11-27
- Sista svarsdatum
- 2024-12-10
- Svarsdatum
- 2024-12-18
- Besvarad
- 2024-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Sjukskrivningar i Sverige domineras av kvinnor, och detta mönster är tydligt särskilt vid sjukskrivningar orsakade av stressrelaterade diagnoser. Samtidigt ser vi att sjukförsäkringen inte tillräckligt möter de behov som kvinnor, ofta i omsorgsyrken eller med dubbelt ansvar i hem och arbete, har. Den arbetsmarknadspolitiska tolkningen inom sjukförsäkringen riskerar att förstärka ojämlikheter och skapa osäkerhet för dem som redan har en utsatt position.
Jag vill därför fråga statsråd Anna Tenje följande:
- Hur avser statsrådet att agera för att säkerställa att sjukförsäkringen blir tryggare för alla de kvinnor som sjukskrivs på grund av stressrelaterade diagnoser?
- Avser statsrådet att förändra arbetsmarknadsbegreppet inom sjukersättningen så att det bättre speglar kvinnors faktiska arbetsvillkor och hälsosituation?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:232
Webb-tv: Kvinnors sjukskrivningar på grund av stress
Dokument från debatten
- Onsdag den 18 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:53
- Protokoll 2024/25:53 Onsdagen den 18 decemberProtokoll 2024/25:53 Svar på interpellation 2024/25:232 om kvinnors sjukskrivningar på grund av stress
Protokoll från debatten
Anf. 92 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig hur jag avser att agera för att säkerställa att sjukförsäkringen blir tryggare för alla de kvinnor som sjukskrivs på grund av stressrelaterade diagnoser samt om jag avser att förändra arbetsmarknadsbegreppet inom sjukförsäkringen så att det bättre speglar kvinnors faktiska arbetsvillkor och hälsosituation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Den ökande sjukfrånvaron på grund av stressrelaterad ohälsa är allvarlig. Anställda inom den offentliga sektorn är särskilt drabbade, och kvinnor utgör den absolut största delen.
Kommuner och regioner har över tid systematiskt haft betydligt högre sjukskrivningstal än exempelvis statliga och framför allt privata arbetsgivare. Åtgärder behöver vidtas av alla berörda parter för att minska den stressrelaterade sjukfrånvaron. För regeringen är det särskilt angeläget att sjukförsäkringen främjar återgång i arbete och att arbetsgivare vidtar åtgärder för återgång i arbete i anknytning till arbetsplatsen.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2025 redovisat ett omfattande åtgärdspaket med denna inriktning. Bland annat kommer bidraget för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd att utvecklas. Medlen ökas också. Syftet är att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och ta till vara företagshälsovårdens expertresurser.
Vidare ges Försäkringskassan ökade medel för att stärka myndighetens arbete med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete och samordning av rehabiliteringsinsatser. Dessutom kommer Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket att ges i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.
Den fjärde insatsen, fru talman, är att regeringen även kommer att se över möjligheten till arbetsprövning under en kortare period med bibehållen sjukpenning i syfte att underlätta för alla parter i sjukskrivningsprocessen.
Det är viktigt att motverka att långtidssjukskrivna som bedöms ha stadigvarande nedsatt arbetsförmåga i normalt förekommande arbeten kvarstår i sjukpenningsystemet om de har viss arbetsförmåga som skulle kunna tas till vara.
Stödet till individen behöver utvecklas så att arbetsförmåga, i de fall det är möjligt, kan tillvaratas i alla förvärvsarbeten på arbetsmarknaden, exempelvis i lönebidragsanställningar. Regeringen avser därför att ge Försäkringskassan i uppdrag att tillsammans med Arbetsförmedlingen vidareutveckla arbetssätt för att pröva och ta till vara arbetsförmåga i förvärvsarbete på arbetsmarknaden.
Fru talman! Jag vill i detta sammanhang också nämna att regeringen i budgetpropositionen avsätter 500 miljoner kronor för en riktad insats i primärvårdens och första linjens arbete med psykisk hälsa 2025. Ytterligare medel har aviserats för åren 2026 och 2027. Detta gör vi för att säkerställa förebyggande insatser, att personer ska få vård i tid, att köerna till den specialiserade vården ska kortas och att återgång i arbete efter sjukskrivning i psykiatriska diagnoser ska främjas.
Regeringen har också nyligen beslutat om två uppdrag med särskilt fokus på psykisk ohälsa i syfte att utveckla vårdens arbete med sjukskrivningar och rehabiliteringar. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har fått i uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter (S2024/01782). Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, särskilt för området psykisk ohälsa (S2024/01779).
Det är bara några exempel på det gedigna arbete som regeringen nu vidtar just för att motarbeta psykisk ohälsa och de sjukskrivningar som kommer därav och som inte minst drabbar många kvinnor.
Anf. 93 Jessica Rodén (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman och statsrådet! Jag vill prata om de kvinnor som bär upp vår gemensamma välfärd. Det är kvinnor som tar hand om våra sjuka, våra barn och våra äldre. De sliter och sliter, ofta till låga löner och med usla arbetsförhållanden. När deras kroppar och deras sinnen säger ifrån, när de blir sjuka av stress och utmattning, vad händer då? Jo, de möts av en sjukförsäkring som sviker dem. De möts av avslag, ifrågasättanden och en kall och fyrkantig byråkrati som inte förstår eller bryr sig om deras verklighet. Det är ett svek, inte bara mot dessa kvinnor utan mot hela idén om ett samhälle som bygger på solidaritet och rättvisa.
Statsrådet Tenje säger i sitt svar att sjukförsäkringen ska främja återgång i arbete och att åtgärder behöver vidtas av alla berörda aktörer. Det låter bra. Men låt oss titta på vad det egentligen betyder. Vad innebär det för undersköterskan som går sönder av stress på ett ständigt underbemannat äldreboende? Vad innebär det för läraren som inte längre kan sova om natten eftersom oron över att inte räcka till har blivit övermäktig?
Fru talman! Det innebär att de förväntas gå tillbaka till samma arbetsmiljö som gjorde dem sjuka från början. Trots allt prat om rehabilitering och trots alla fina ord om samverkan mellan myndigheter vägrar regeringen nämligen att adressera kärnproblemet: den kroniskt underfinansierade välfärden och att sjukförsäkringen sviker just de kvinnor som behöver den.
Fru talman! Vi behöver ha en sjukförsäkring som är träffsäker och som tar hänsyn till verkligheten för dem som arbetar oregelbundet och dem som arbetar deltid eller har tunga och stressiga arbetsplatser. Vi behöver ha en sjukförsäkring som inte bara ser individens arbetsförmåga i abstrakta termer utan som faktiskt förstår och tar hänsyn till den arbetsmiljö som dessa kvinnor återvänder till.
Det är här de ideologiska skillnaderna blir glasklara. Vi socialdemokrater vet att trygghet och välfärd är något som man bygger tillsammans. När någon blir sjuk och inte kan arbeta ska samhället finnas där och ge stöd. Det är en investering i människors hälsa och i hela samhällets hållbarhet. Men från regeringen och Sverigedemokraterna hör vi samma visa gång på gång, fru talman: Det är viktigare att sänka skatten för dem som redan har än att ge trygghet till dem som behöver det mest.
Vi socialdemokrater vet att politiken kan och ska skapa och garantera välfärd. Vi vet att det är genom politiska beslut som vi bygger ett samhälle där ingen lämnas efter. Men då måste man våga se problemen för vad de är. Man måste våga se att det är kvinnorna i välfärden som betalar det högsta priset när regeringen väljer att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare i stället för att investera i välfärden och arbetsmiljön.
Min fråga till statsrådet är: Kommer statsrådet och regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stärka sjukförsäkringen men också för att bromsa den negativa trend som finns i välfärden, så att kvinnor inte ska behöva bli sjuka av sina arbeten?
(Applåder)
Anf. 94 Anna Wallentheim (S)
Fru talman! Så här i juletid är vi många som varje år blir lite mer stressade. Julklappar ska fixas, och middagar ska planeras. Och alla funderar på hur man ska få den där julstämningen att komma på riktigt. Men i år är den stressen annorlunda för många. Det ekonomiska läget har pressat familjerna hårt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Färska siffror från Handels, som kom så sent som i dag, visar tydligt att knappa resurser påverkar vardagen för handelsanställda. När de tillfrågades vad de skulle göra med 2 000 kronor extra svarade de flesta att pengarna skulle gå till julklappar, till mat och till möjligheten att resa för att träffa familjen. Det är grundläggande saker som många av oss tar för givna.
Föräldrar i Sverige har det tufft just nu. Man undrar hur man ska få pengarna att räcka till i vardagen och för att få en värdig jul. Det finns föräldrar som just nu riskerar att behöva välja mellan att betala elräkningen, att sätta mat på bordet, att köpa vinterkläder eller att köpa julklappar.
Tänk er då att leva med den stressen och den känslan året om, att ständigt känna att tiden och resurserna inte räcker till, att alltid ligga steget efter, att bära på en tung känsla av att vara otillräcklig! Och tänk sedan vilken ångest det ger om denna stress också gör dig sjuk!
För många kvinnor inom välfärden och för handelsanställda är detta en verklighet. De möter stressen både på jobbet och hemma. De arbetar med tuffa arbetsvillkor, i långa pass med bristande återhämtning och i en arbetsmiljö som är långt ifrån hållbar. Och när de kommer hem väntar en ny arbetsdag med familjen, med hemmet och med barnen.
Siffror talar sitt tydliga språk. Mellan åren 2010 och 2023 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar femdubblats. I dag är fyra av fem sjukskrivna kvinnor. Det är kvinnor som tar hand om våra sjuka, som tar hand om våra barn och som ser till att vi kan handla på såväl dagen som kvällen och helgen. Det är också de som vårdar våra äldre. Men vem tar hand om dem?
Vi vet också att detta inte bara drabbar individen och familjen. Det innebär också kostnader för kommuner och regioner. År 2023 låg de på över 51 miljarder kronor. Det är den högsta noteringen sedan 2013, om vi undantar pandemiåren. Det är pengar som hade kunnat användas för att förbättra arbetsvillkoren, för att korta arbetstiderna och för att skapa en mer hållbar välfärd. Men i stället går de till att lappa och laga ett system som tyvärr gör människor sjuka.
Det är dags att vi stannar upp och inser att det här inte är hållbart. Vi måste skapa en arbetsmiljö som inte bryter ned människor utan bygger upp dem. Och vi måste ha en sjukförsäkring som är trygg och rättvis och som ser kvinnors verklighet.
Vad säger det om vårt samhälle om vi accepterar att kvinnorna som bär upp välfärden samtidigt betalar priset med sin hälsa och att det inte heller finns en trygg sjukförsäkring att lita på när ohälsan slår till? Det är djupt oacceptabelt att den här ojämställdheten drabbar kvinnodominerade yrken, där arbetsvillkoren är systematiskt sämre och gör kvinnor sjuka. Men vi har också en sjukförsäkring som förstärker den ojämställdheten.
Den här ojämlikheten skulle aldrig accepteras i mansdominerade branscher. Därför undrar jag varför regeringen accepterar det här.
Anf. 95 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag tackar för inläggen från interpellanten och den andra ledamoten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill inte skriva någon på näsan men jag tror nog att den korrekta uppgiften är att två tredjedelar av alla sjukskrivna är kvinnor, inte fyra femtedelar. Det är trots allt en betydande andel. Det har dock varit så sedan 2006; man har inte sett någon större skillnad.
Däremot ser vi nu en stor skillnad när det gäller orsaken till sjukskrivningarna. Tidigare hade ungefär 30 procent psykiatriska diagnoser för sin sjukskrivning. Denna siffra är nu uppe i nära hälften. Det är nog så allvarligt.
Försäkringskassan publicerade nyligen en rapport om stressrelaterade sjukskrivningar. Deras analys visar att den stressrelaterade ohälsan kraftigt har ökat de senaste åren och nu står för en stor del av uppgången i sjukfrånvaron. I rapporten lyfter Försäkringskassan upp brister i arbetsmiljön och belastningen i privatlivet som två bidragande orsaker till den stressrelaterade ohälsan.
Vi vet att sjukfrånvaron har ökat särskilt bland kvinnor, och det gäller stressrelaterade diagnoser för personer inom vård, skola och omsorg, vilket är allvarligt. Brister i arbetsmiljön inom dessa områden är en förklaring. Det är viktigt att de offentliga arbetsgivarna tar sitt arbetsmiljöansvar. Ingen ska behöva bli sjuk av sitt arbete.
Arbetsgivare har en viktig del även i rehabiliteringen. Det visar olika studier. Dessa visar också att en engagerad, delaktig arbetsgivare minskar risken i det förebyggande arbetet för att sjukskrivning över huvud taget ska inträffa. Men när man väl har blivit sjukskriven har möjligheten att komma tillbaka till arbetet mycket att göra med hur aktiv och delaktig arbetsgivaren är.
Regeringen har i budgetpropositionen därför ett paket av åtgärder för att förbättra stödet för återgång till arbete med särskilt fokus på arbetsgivarens ansvar. Sammantaget syftar dessa åtgärder till att underlätta för personer att återgå till arbetsmarknaden tidigare - att man kan bli frisk och att man kan återgå till arbete.
Under de senaste två veckorna har jag träffat kommunalråd och regionråd från olika delar av Sverige samt ledningen i SKR för att diskutera deras arbete med att förebygga och minska sjukskrivningstalen i kommuner och regioner. Psykisk ohälsa var ett av de stora diskussionsämnena, men vi samtalade också om goda exempel på vad man har gjort och lyckats med för att minska sjukskrivningarna. Vi talade även om vikten av att det finns ett lokalt politiskt ledarskap - kommunalt och regionalt - som tar frågorna på stort allvar.
Fru talman! Jag passade givetvis på att berätta om många av de åtgärder som jag också vidrörde i mitt inledningsanförande. Det handlar om de satsningar som regeringen har i budgeten för 2025.
För att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och ta vara på företagshälsovårdens expertresurser utvecklas bidraget för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Rehabiliteringsstödet är tjänster som arbetsgivare kan köpa från en godkänd anordnare, till exempel en företagshälsovård, för att underlätta för medarbetare som har eller riskerar att få nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller skada så att man förhindrar en sjukskrivning eller så att medarbetaren kan komma tillbaka. Detta anslag utökas med 20 miljoner till 134 miljoner kronor år 2025.
Jag berörde flera andra av de åtgärder som vi vidtar, men jag stänger inte dörren. Jag är villig att jobba framöver tillsammans med kommuner och regioner för att hitta fler vägar framåt för att minska och förebygga sjukskrivningarna.
Anf. 96 Jessica Rodén (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag är frustrerad över att se hur kvinnor i välfärden dag efter dag blir svikna av ett system som inte är byggt för dem. Men jag är också frustrerad över att regeringen trots vackra ord vägrar ta tag i de verkliga problemen.
Statsrådet talar om rehabiliteringsstöd, om samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket och om arbetsprövning som om det skulle räcka för att lösa den djupa kris som både sjukförsäkringen och välfärden befinner sig i. Men vi vet att det inte är där skon klämmer. Problemet är inte att rehabiliteringen är dålig, utan det är att alldeles för många kvinnor aldrig får chansen att komma till rehabilitering eftersom de nekas sjukpenning från första början.
För en kvinna som har arbetat deltid i vården, som har slitit ut sig med dubbelpass och som har kommit hem sent om kvällarna och ändå fått vardagen att gå ihop är det ett hån att höra att hon inte är tillräckligt sjuk. Det är ett hån att höra att hennes arbetsförmåga duger till något annat arbete. Men till vilket arbete? Var finns dessa magiska arbetsplatser där det inte finns någon stress, någon press eller någon risk för nya sjukskrivningar?
Det är lätt att prata om "normalt förekommande arbete" från ett kontor på Försäkringskassan eller från en regering som inte vill se verkligheten. Men för kvinnorna i välfärden finns det inget "normalt". Deras verklighet är ständig stress, oregelbundna arbetstider och underbemanning, och när de bryts ned av detta står de ensamma kvar.
Det här är ingen slump. Det är resultatet av en politik som bygger på att individen själv ska bära sitt ansvar. Det är en politik som säger att om du inte klarar av ditt arbete är det ditt eget fel.
Vi socialdemokrater står för en annan syn. Vi står för en sjukförsäkring som ger trygghet. Vi står för ett samhälle där vi inte lämnar dem som mest behöver stöd från oss därhän.
Fru talman! Vilka ytterligare åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta? Jag uppfattade inget om välfärdssatsningar. Vilken arbetsmiljö kommer dessa kvinnor tillbaka till efter kanske månader av sjukskrivning? Det kan inte bara handla om återgång till arbete. Vilken arbetsmiljö möter dessa kvinnor när de kommer tillbaka?
Anf. 97 Anna Wallentheim (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vänder mig också till min kollega Jessica Rodén med ett tack för en viktig interpellation som ger oss möjlighet att lyfta upp dessa frågor.
Det är tydligt att vårt system inte speglar den verklighet som många kvinnor befinner sig i. Den stressrelaterade sjukfrånvaron har ökat markant de senaste fem åren. Det handlar om en stressrelaterad ohälsa som särskilt drabbar kvinnor i åldrarna 30-39 år, och detta är kvinnor som ofta har små barn där hemma.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När sjukförsäkringen dessutom inte är anpassad efter kvinnors arbetsvillkor och hälsosituation förstärks ojämlikheten ytterligare, vilket jag försökte att lyfta fram tidigare.
Statsrådet nämnde många bra saker i sitt första anförande men också i det andra. Jag upplever dock att det saknas en helhetsbild, vilket min kollega Jessica Rodén tog upp. Vi kan inte bara tala om det som gäller detta område utan också sådant som hamnar på statsrådets bord för övrigt.
Vi socialdemokrater anser att statsrådet och regeringen måste agera. Det är dags att förändra arbetsmarknadsbegreppet i sjukförsäkringen så att det speglar kvinnors faktiska verklighet men också se till att kvinnor inte ens kommer i den här situationen. Man måste satsa på välfärden och de kvinnor som jobbar där.
Vi vet ju vad som orsakar stressrelaterad sjukskrivning. Vi har forskningen. Vi har rapporterna. Ändå ser vi att sjukskrivningarna fortsätter öka. Det handlar inte om okunskap, utan om att vi inte agerar på den kunskap vi har.
Vi socialdemokrater försöker lägga fram förslag på lösningar och förbättringar inom området, men vi upplever tyvärr att den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna inte är tillräckligt lyhörda. Vi vet att lösningarna finns. Det handlar om förbättrad arbetsmiljö, jämställda löner och en sjukförsäkring som inte lämnar kvinnor i sticket. Därför undrar vi såklart vad regeringen väntar på.
Jag önskar allihop en god jul.
Anf. 98 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Det är svårt för mig att bedöma vilka förslag ledamoten uppfattade. I mina första två anföranden redogjorde jag i varje fall för tio olika förslag som regeringen nu genomför i och med budgeten för 2025.
Jag vill noga understryka att det inte allena är den enskildas ansvar. Det är viktigt att alla berörda parter gör insatser i samband med sjukskrivning för att minska risken för långa sjukfall. Här utgör de planer för återgång till arbete som arbetsgivaren tar fram en viktig pusselbit, som jag varit noga med att beskriva i dag.
Viktigt är också att Försäkringskassan vidtar samordnande insatser oftare och tidigare i sjukfallen, men det finns även behov av att fortsätta förbättringarna av stödet till återgång i arbete. Mot bakgrund av detta har regeringen tillfört Försäkringskassan 50 miljoner kronor årligen för att stärka arbetet med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete samt samordna rehabiliteringsinsatser. Regeringen kommer dessutom att ge Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket i uppdrag att utveckla denna samverkan. Det är viktigt för att just följa upp de planer vi nu vill att man ska vara tydligare med. Det får man också pengar till.
Det är klart att det även finns andra frågor och andra delar av samhället som har en viktig roll att spela när det gäller sjukskrivningarna och att få bukt med framför allt de psykiatriska diagnoserna givet att de har ökat kraftigt under de senaste åren. Samtidigt vill jag säga, fru talman, att kunskaperna om effektiva insatser är bristfälliga. I den nyligen beslutade forskningspropositionen görs därför en satsning på att stärka kunskap och evidens om effektiva insatser för återgång i arbete. Den delen har vi alltså med även där, just för att detta är så viktigt.
Regeringen tillför också 25 miljoner kronor per år 2025-2028 för att stödja centrumbildningar som verkar för att stärka kunskapen och evidensen om effektiva insatser för återgång i arbete inom området psykisk ohälsa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hälso- och sjukvården är en viktig aktör som möter sjukskrivna individer tidigt i processen och har goda möjligheter att bidra till en snabb återgång till arbete och ett snabbt tillfrisknande. Att vårdens arbete med sjukskrivningar och rehabilitering utvecklas är därför en väldigt viktig pusselbit i regeringens arbete med att minska sjukskrivningarna och hjälpa människor tillbaka i arbete så fort som möjligt. Mot den bakgrunden blir den riktade satsningen om 500 miljoner på primärvårdens första linjes arbete med psykisk ohälsa särskilt viktig.
Ytterligare medel har också aviserats för 2026 och 2027. De ska gå till att korta köerna och se till att människor får vård i tid, vilket kan bidra till minskat mänskligt lidande och till betydligt tidigare återgång till arbete om man riskerar att bli sjukskriven till följd av en psykiatrisk diagnos.
Anf. 99 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Det är jätteintressant att höra om de olika satsningar som statsrådet tar upp. Jag tycker också att det är viktigt att prata mer om hur vi ska säkerställa att inte fler kvinnor blir sjuka på grund av sina arbeten. Det är jättebra att få mer kunskap om de här frågorna. I dag är det dock som att sätta plåster på ett brutet ben, för kvinnorna i välfärden kommer tillbaka till arbetsplatser som ser precis likadana ut som när de blev sjuka av dem. Det är stress, samma press och samma underbemanning. Här måste alltså regeringen göra mer.
Fru talman! Sjukförsäkringen är ingen lyx; den är en rättighet. Och ingen ska behöva bli sjuk av sitt arbete.
Anf. 100 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Jag tackar för interpellationen och för debatten som ledamöterna deltog i. Jag tycker att det har varit en väldigt bra och klargörande debatt. Jag vill bara avsluta med att vara tydlig med att det är ett tredelat ansvar att vända utvecklingen med sjukskrivningarna i vårt samhälle.
Samhället har såklart ett stort ansvar när det gäller både hälso- och sjukvården och sjukförsäkringen, som är en viktig del i att hjälpa den som blivit sjuk tillbaka till att arbeta.
Arbetsgivaren har ett väldigt stort ansvar för att skapa hållbara och trygga arbetsplatser, förebygga sjukdom och skada och även anpassa och stötta vid återgång till arbete. När jag diskuterade med de offentliga arbetsgivarna, som har störst antal sjukskrivna kvinnor, var de helt med på att det finns ett viktigt arbete att göra.
Det politiska ledarskapet i kommuner och regioner behöver vara tydligare. Vi behöver jobba mycket mer med att förebygga ohälsa, förbättra arbetsmiljön och låta arbetstagare jobba med något annat inom verksamheten. Ledamoten beskrev ju också att risken om man blir sjukskriven är att man kommer tillbaka till samma arbete som inte funkade eller där stressen blir för tuff. Detta måste vi jobba med.
Arbetsgivaren ska bland annat upprätta planer för återgång i arbete, och det tror jag blir väldigt viktigt. Men det är också viktigt att den som blivit sjuk och sjukskriven blir motiverad att delta i rehabiliterande arbete så att man kan komma tillbaka. Det kräver att alla tre delar fungerar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag önskar er båda god jul och gott nytt år.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.