Kvinnors ökande sjukfrånvaro på grund av stress
Interpellation 2024/25:216 av Jessica Rodén (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-19
- Överlämnad
- 2024-11-20
- Anmäld
- 2024-11-21
- Svarsdatum
- 2024-12-03
- Besvarad
- 2024-12-03
- Sista svarsdatum
- 2024-12-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Vi ser en alarmerande ökning av sjukskrivningar som beror på stressrelaterad ohälsa, och detta drabbar kvinnor i betydligt högre grad än män. Statistik från Försäkringskassan visar att kvinnor utgör en majoritet av de sjukskrivna för stressrelaterade diagnoser, såsom utmattningssyndrom och ångest. Orsakerna är komplexa, men ofta handlar det om dubbelarbete, det vill säga att kvinnor bär ett större ansvar för både betalt arbete och obetalt hemarbete.
Många kvinnor upplever också en hög arbetsbelastning i traditionellt kvinnodominerade yrken som vård, skola och omsorg – yrken där höga krav möts med låg kontroll och ofta bristande resurser. Detta leder inte bara till lidande för individen utan innebär också stora kostnader för samhället, både ekonomiskt och socialt.
Med anledning av detta är mina frågor till statsrådet Paulina Brandberg följande:
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att säkerställa att arbetsgivare i kvinnodominerade yrken, såsom vård, skola och omsorg, ges förutsättningar att skapa en hållbar arbetsmiljö och minska den arbetsrelaterade stress som främst drabbar kvinnor?
-
Hur arbetar statsrådet för att främja jämställdhetsinsatser på arbetsmarknaden som minskar dubbelarbetet för kvinnor och skapar en mer jämlik fördelning av både betalt och obetalt arbete?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:216
Webb-tv: Kvinnors ökande sjukfrånvaro på grund av stress
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:42
- Protokoll 2024/25:42 Tisdagen den 3 decemberProtokoll 2024/25:42 Svar på interpellation 2024/25:216 om kvinnors ökande sjukfrånvaro på grund av stress
Protokoll från debatten
Anf. 42 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Jessica Rodén har frågat mig dels vilka initiativ jag avser att ta för att säkerställa att arbetsgivare i kvinnodominerade yrken, såsom vård, skola och omsorg, ges förutsättningar att skapa en hållbar arbetsmiljö och minska den arbetsrelaterade stress som främst drabbar kvinnor, dels hur jag arbetar för att främja jämställdhetsinsatser på arbetsmarknaden som minskar dubbelarbetet för kvinnor och skapar en mer jämlik fördelning av både betalt och obetalt arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill tacka för frågorna och för interpellantens engagemang för jämställdhet. Som jämställdhets- och arbetslivsminister är jag glad att viktiga frågor som dessa lyfts upp och debatteras i riksdagen.
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Två av de sex jämställdhetspolitiska delmålen är nära kopplade till de frågor som ska diskuteras i dag, nämligen delmål 4 om jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och delmål 5 om jämställd hälsa.
Till att börja med har regeringen i budgetpropositionen för 2023 och 2024 permanent tillfört 16 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner. Detta utgör en betydande del av nästa års reformutrymme och är avsett att stärka välfärden och förbättra arbetsvillkoren inom dessa sektorer.
Grunden för arbetsmiljölagstiftningen är att det är arbetsgivarens ansvar att trygga en god och säker arbetsmiljö genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Även skyddsombuden på arbetsplatserna har en central roll i dessa frågor. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är betydelsefulla för att synliggöra och åtgärda problem i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har 2022-2024 bedrivit en särskild nationell tillsynsinsats inom vård- och omsorgssektorn med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö.
Av regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025 (skr. 2020/21:92) följer att utvecklingen med ökad stress i arbetslivet behöver brytas. Regeringens myndigheter inom arbetsmiljöområdet, Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har i uppdrag att årligen ta fram åtgärdsplaner för att genomföra arbetsmiljöstrategin inom sina respektive områden. Genom regeringens arbetsmiljöforum förs en löpande dialog i frågorna med representanter för arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter.
Det finns även andra faktorer kopplade till stressrelaterade sjukdomar och sjukskrivning än arbetsmiljön. Jag vill därför också knyta an till frågeställarens andra fråga och instämma i att en hög belastning i det obetalda hem- och omsorgsarbetet kan vara en bidragande orsak till kvinnors högre sjukfrånvaro. Både kvinnor och män ska ha goda förutsättningar att dela lika på det obetalda hem- och omsorgsarbetet och på föräldraledigheten. Bland annat i syfte att främja ett mer jämställt föräldraskap har regeringen därför nyligen reformerat föräldrapenningen och gjort den mer flexibel.
Regeringen gör även jämställdhetssatsningar inom området kvinnors hälsa. För 2024 avsätter regeringen 1,6 miljarder kronor för området förlossningsvård och kvinnors hälsa och beräknar att avsätta samma belopp för 2025.
Dessutom har regeringen tidigare i år beslutat om ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024-2026. Att vi bekämpar att kvinnor utsätts för våld är en förutsättning för deras hälsa och för att de ska kunna delta på arbetsmarknaden.
Anf. 43 Jessica Rodén (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vi står inför en alarmerande verklighet där sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor i välfärdens yrken.
Regeringen hänvisar till arbetsgivarens ansvar och till Arbetsmiljöverkets tillsynsinsatser. Men det är regeringens ansvar att ge arbetsgivarna förutsättningar att skapa en hållbar arbetsmiljö. Det krävs riktade resurser specifikt till kvinnodominerade yrken och inte generella statsbidrag som riskerar att försvinna i det stora hela.
Trots de åtgärder som nämnts i svaret ser vi inga tydliga förbättringar i statistiken. Sjukskrivningarna ligger kvar på oroväckande nivåer. I kommuner och regioner ser vi effekterna av regeringens långvariga underfinansiering av välfärden.
Försäkringskassan skriver följande i rapporten Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv: "Oavsett yrke löper kvinnor mer än dubbelt så stor risk som män att bli sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa. Risken är som störst i åldern 30-39 år, och utöver psykisk ohälsa kan stress leda till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Könsskillnaderna förstärks av att många kvinnor arbetar i riskyrken inom välfärdssektorn och ofta bär dubbla arbetsbördor. För att nå en bättre balans i privat- och arbetsliv oavsett kön krävs ökad jämställdhet och mer fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete."
Fru talman! Detta citat från Försäkringskassans rapport visar med all tydlighet att kvinnor i välfärdsyrken betalar priset för brister i arbetsmiljö och jämställdhet. Det är kvinnor som tar hand om våra barn på förskolan, vårdar våra äldre på äldreboenden och undervisar framtidens generationer i skolan. Det är kvinnor som betalar priset för ett system där välfärden är kroniskt underfinansierad.
Fru talman! Psykisk ohälsa innebär inte bara stort lidande för den enskilde utan medför också enorma kostnader för samhället. Den stressrelaterade psykiska ohälsan har ökat över tid, och aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna för stress som under 2024.
Vi socialdemokrater har flera förslag som vi menar skulle vara mer effektiva för att motverka kvinnors sjukskrivning på grund av stress. I stället för skattesänkningar för höginkomsttagare behövs resurser som stärker välfärden och de kvinnodominerade yrkena. Det behövs riktade satsningar på arbetsmiljö och öronmärkta medel för att förbättra arbetsvillkoren inom vård, skola och omsorg. Genom att säkerställa tillräcklig bemanning kan arbetsbelastningen minska och stressnivåerna sjunka.
Jag vill därför fråga statsrådet: Är regeringen beredd att införa riktade satsningar på arbetsmiljön i välfärdssektorn och på andra områden som i praktiken skulle minska stressen för kvinnorna i dessa yrken?
(Applåder)
Anf. 44 Sanna Backeskog (S)
Fru talman! Jag tackar ledamoten Jessica Rodén för en väldigt viktig interpellation. Jag tackar också jämställdhetsministern för att hon är här och diskuterar dessa viktiga frågor med oss i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vår svenska välfärd skapas och fördelas av dem som arbetar i kommunerna och i regionerna. I dag har kommunerna och regionerna cirka 1,2 miljoner anställda, och av dessa är 80-90 procent kvinnor. Det är alltså troligtvis en kvinna vi pratar med när vi ringer för att kolla något inför utflykten på förskolan, en kvinna som lär våra barn och unga att läsa, skriva och räkna i skolan och en kvinna vi anmäler vår ankomst till på hälsocentralen. Det är på kvinnorna det hänger. Det är de som tar hand om oss när vi är gamla och sjuka, och det är de som bidrar till livskvalitet och delaktighet i samhället för den som är beroende av LSS. Det är kvinnorna som "håller grytorna kokande", inte bara i skolbespisningen utan i hela välfärdssektorn. Att dessa kvinnor nu är så slitna av stress och dåliga arbetsvillkor är en stor skandal och ett enormt samhälleligt misslyckande.
I Försäkringskassans lägesrapport Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv beskrivs att det är väl belagt inom forskning att det främst är dålig arbetsmiljö som orsakar stressrelaterad sjukfrånvaro och att en viktig förklaring till hög sjukfrånvaro inom vård, skola och omsorg är en obalans mellan krav och resurser.
Höga krav i kombination med lågt inflytande på arbetsplatsen är en stor riskfaktor för stressrelaterad sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron på grund av stress har femdubblats. Bland de drabbade är fyra av fem kvinnor i välfärden. Bland Kommunals medlemmar finns Sveriges största yrkesgrupp: undersköterskor inom hemtjänst, äldreboenden och hemsjukvård. Dessa sjukskrivs mer än dubbelt så ofta som genomsnittet på arbetsmarknaden. I en intervju säger Malin Ragnegård, förbundsordförande för Kommunal: "Majoriteten av undersköterskorna upplever att bemanningen på deras arbetsplats är otillräcklig. Samtidigt pratar arbetsgivarna om att undersköterska är ett bristyrke, men med den här extremt dåliga arbetsmiljön är det i första hand ett riskyrke!"
Fru talman! Jag ser det här så tydligt vid verksamhetsbesök och på praktik runt om i landet och i mitt hemlän Gävleborg. Jag ser medarbetare som går på knäna i Region Gävleborg, som i dag styrs av Tidöpartierna, och jag ser det runt om i kommunerna där väldigt olika partikonstellationer samarbetar i styret. Det är bara att konstatera att kommuner och regioner inte får förutsättningar att vara goda arbetsgivare.
Den demografiska utmaningen är ytterligare en jätteutmaning, där såväl förskolan som omsorgen måste genomgå stora omställningar för att möta förändrade behov. Sådana omställningar skapar också stress. Jag ser hur kommuner runt om i landet sliter med omorganisationer för att möta en ny verklighet med allt färre yngre och allt fler äldre i behov av omsorg.
Fru talman! Jessica Rodén hade en bra frågeställning i sitt första inlägg. Jag hakar på den. Är regeringen beredd att införa riktade satsningar på arbetsmiljön i välfärdssektorn och på andra områden som i praktiken skulle minska stressen för kvinnor i dessa yrken?
Anf. 45 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Som jag sa i mitt inledande anförande är jag glad att vi har den här debatten, eftersom den rör en väldigt viktig jämställdhetsfråga. Män och kvinnor drabbas olika av stress i arbetslivet. Det är bra att vi sätter lampan på den frågan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I diskussionen om arbetsmiljöfrågor har vi, menar jag, det senaste året sett ett ganska ensidigt fokus på dödsolyckor i arbetslivet. Det är såklart en jätteviktig fråga. Men vi får inte glömma alla de människor, varav en majoritet är kvinnor, som blir sjuka av eller kanske till och med dör på grund av sitt arbete.
Regeringen arbetar med den här frågan på flera fronter. Vi jobbar nu utifrån den nuvarande arbetsmiljöstrategin, där det finns ett avsnitt om just arbetsrelaterad stress. Det är ett särskilt fokusområde i strategin. Vi har även tillsatt en utredning för att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi, och den kommer att ha fortsatt fokus på detta.
Vi jobbar samtidigt med olika regeringsuppdrag. Jag kan nämna att Mynak nyligen har tagit fram en studie som jämför förändringar gällande den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön på den svenska arbetsmarknaden före och efter covid-19-pandemin. Ett syfte med studien är att undersöka om utvecklingen ser olika ut i olika samhällsgrupper utifrån bakgrundsfaktorer som exempelvis kön, ålder, utbildningsnivå, socioekonomisk status, yrkesgrupp och yrken med potential för distansarbete. Det är en fråga jag anser att vi behöver fördjupa oss särskilt i.
Mynak har också ett annat uppdrag, som handlar om jämställdhetseffekter av distansarbete under pandemin. Det är viktigt att vi ser dels vilka jämställdhetseffekter det kan få för dem som nu har ökat andelen distansarbete, dels vilka grupper som inte har möjlighet till distansarbete, till exempel vårdpersonal. Det är ett område som vi behöver arbeta brett med.
Utöver utredningen om ny arbetsmiljöstrategi vill jag också nämna att regeringen i närtid har tillsatt en ny utredning för att utveckla arbetet kring de jämställdhetspolitiska delmålen 1-5, där bland annat jämställd hälsa finns med.
Jag fick frågan om regeringen är beredd att genomföra riktade satsningar på kvinnodominerade yrken. En sådan satsning, som regeringen har genomfört, är att 1,6 miljarder har avsatts i budgeten på området förlossningsvård och kvinnors hälsa. Det är viktiga pengar, dels för att stärka kvaliteten i förlossningsvården och den vård som ges till kvinnor, dels för att det inom ramen för satsningen finns en överenskommelse med SKR. Den innehåller bland annat insatser för att utveckla arbetssätt som bidrar till god arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdens medarbetare inom mödrahälsovården och förlossningsvården, där många kvinnor som bekant arbetar. Svaret är alltså ja - den typen av åtgärder har regeringen redan vidtagit.
Anf. 46 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Stressrelaterad ohälsa är en av vår tids största utmaningar. Det är tydligt att kvinnor - särskilt de som arbetar inom vård, skola och omsorg - drabbas hårdast. Det är inte bara en fråga om arbetsmiljö; det handlar om hur vi i samhället förväntar oss att kvinnor ska vara.
Rapporten Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna med stressrelaterad ohälsa - en utvärdering från socialförsäkringsutskottet bekräftar att kvinnor inte bara utsätts för höga krav i arbetslivet utan även förväntas ta oproportionerligt stort ansvar i hemmet. Detta är en jämställdhetsfråga men också en fråga om livskvalitet och hälsa.
Rapporten visar att brister i arbetsmiljön ofta kvarstår när kvinnor återgår till jobbet efter sjukskrivning, vilket gör att tillfälliga anpassningar inte räcker. Många av de drabbade arbetar i så kallade kontaktyrken där höga känslomässiga krav och låg kontroll över arbetssituationen är vardag. Detta, fru talman, är resultatet av en långvarig underfinansiering av välfärdssektorn.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det behövs kraftfulla reformer för att förändra denna verklighet. Kvinnor måste få möjlighet att återgå till arbetsplatser som är hållbara på lång sikt, med stöd från arbetsgivare och förstärkt företagshälsovård.
Fru talman! Dagens kvinnor ska inte behöva välja mellan arbete och hälsa. Stressrelaterad ohälsa är inget individuellt misslyckande; det är ett systemfel som vi politiker måste rätta till. Jag vill fråga statsrådet om regeringen inte ser kopplingen mellan underfinansierad välfärd och kvinnors ökade sjukfrånvaro på grund av stress.
Anf. 47 Sanna Backeskog (S)
Fru talman! Under de senaste veckorna har jag träffat både politiska företrädare och tjänstemän från socialnämnd och socialtjänst i min hemkommun. De har nu att hantera en ny socialtjänstlag med ett nytt arbetssätt samtidigt som tuffa beslut måste fattas på grund av det ekonomiska läget. Stora kostnadsökningar, superdyra och ineffektiva HVB-placeringar och en våldsspiral utan historiskt motstycke bland unga killar gör helt enkelt att pengarna inte räcker till. I ljuset av det ser vi också hur samhället generellt värderar kvinnodominerade yrken.
I november rapporterade Lönelotsarna och Sveriges kvinnoorganisationer om att kvinnors jobb mot gängen inte belönas. En socialsekreterare tjänar flera tusen mindre än en polis och en barnskötare 6 000 kronor mindre än en väktare. Självklart ska poliser ha bra löner. Men är det inte typiskt att insatserna från förskolepersonal, socialsekreterare och lärare, som förväntas förebygga våldet i tidig ålder och göra grundjobbet för trygga barn i samhället, generellt värderas mycket lägre? Arbetsrelaterad ohälsa och sjukskrivning på grund av stress förbyggs kanske inte främst av löner, men de säger sannerligen något om hur vi ser på de kvinnodominerade yrkena.
Vad Sverige behöver är en jämställd jämlikhet där vi genom lön, arbetsvillkor och arbetsmiljö visar respekt för de kvinnor och män som arbetar inom välfärden. Det behöver gå före stora skattesänkningar till de superrika.
Avslutningsvis vill jag tacka för den här viktiga debatten. Tack, jämställdhetsministern, och tack, Jessica Rodén, som initierade den! Och till Jessica: Grattis på födelsedagen! Jag önskar dig en fortsatt fin dag och att ditt hårda arbete för välfärdens kvinnor kommer att hörsammas av regeringen.
(Applåder)
Anf. 48 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Jag uppskattar att interpellanten kommer in på det obetalda hus- och hemarbetet. Det är självklart att yrkesarbetet och arbetet i hemmet är något som påverkar oss människor generellt. Det går inte att se dem som separata frågor. Någonstans fylls stresshinken på till den grad att man inte klarar av det mer, och då är det såklart den sammantagna stressen från arbetet och det jobb som man sköter utanför sitt yrkesarbete som spelar roll. Därför är det viktigt att vi ser frågan i dess helhet.
En av de saker som vi då behöver fokusera på är föräldraskapsfrågan, där vi nyligen har gjort en reform av föräldraförsäkringen som syftar till att få ett mer jämställt uttag av föräldraledighet. Det ska också bli en avlastning för dem som är ensamstående föräldrar, som också ska kunna få en större flexibilitet i sin vardag. De här pusselbitarna vill jag också nämna i det här arbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Pengar spelar absolut roll - pengar till sektorer där det arbetar många kvinnor. Som jag sa i mitt interpellationssvar har regeringen i budgetpropositionen för 2023 och 2024 permanent tillfört 16 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner. Detta är avsett att stärka välfärden och förbättra arbetsvillkoren inom dessa sektorer.
Jag tycker också att det är viktigt att nämna att vi behöver jobba parallellt. Det viktigaste vi kan göra är såklart att jobba förebyggande så att stressrelaterad ohälsa inte uppkommer, men vi behöver också ha ett arbete som riktar sig till dem som är sjukskrivna för att underlätta för dem att komma tillbaka friska i arbete.
Här har regeringen nyligen beslutat om två uppdrag med särskilt fokus på psykisk ohälsa i syfte att utveckla vårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Här har Inspektionen för socialförsäkring och Myndigheten för vårdanalys fått i uppdrag att utvärdera lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter, och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering, särskilt för området psykisk ohälsa.
Regeringen har också i budgetpropositionen redovisat ett omfattande åtgärdspaket för att minska sjukskrivningarna.
Vi behöver jobba på båda dessa fronter för att dels förebygga att personer behöver bli sjukskrivna - det ska ingen behöva bli - dels hjälpa dem som är sjukskrivna att återfå sin psykiska hälsa så att de kan återgå i arbete.
Anf. 49 Jessica Rodén (S)
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för hennes engagemang i de här frågorna. Det är viktigt att vi tillsammans skapar ett hållbart arbetsliv för de kvinnor som bär upp vår gemensamma välfärd.
Även om vi ser olika på vilka lösningar som krävs uppskattar jag statsrådets engagemang och att hon verkligen vill se helheten. Det är många delar, och det går inte att isolera dem. Vi måste ha en bred palett, och jag uppskattar ministerns engagemang i detta.
Jag tackar för detta och hoppas att vi framåt kan leverera lösningar som verkligen gör skillnad för kvinnors arbetsmiljö och kvinnors hälsa.
Anf. 50 Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Fru talman! Även jag vill tacka för debatten i denna viktiga fråga. Regeringen har arbete på gång på flera fronter, bland annat genom arbetsmiljöstrategin och utredningen gällande delmål 1-5.
Jag hoppas att vi ska kunna fortsätta att hitta kreativa lösningar kring de här frågorna, och jag tror och hoppas också att det finns en bred samsyn bland riksdagspartierna om att det här är någonting som vi behöver kunna göra bättre än den situation som vi har i dag.
Jag vill tacka både interpellanten och ledamoten för debatten, och jag vill såklart även gratulera interpellanten på födelsedagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.