Kvinnors företagande
Interpellation 2007/08:373 av Engström, Marie (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2008-02-12
- Svar fördröjt anmält
- 2008-02-18
- Sista svarsdatum
- 2008-02-22
- Besvarad
- 2008-03-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 1 februari
Interpellation
2007/08:373 Kvinnors företagande
av Marie Engström (v)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
I regeringsförklaringen från hösten 2007 kan man läsa att regeringen vill satsa mer resurser på kvinnors företagande.
I det arbetet har Nutek fått i uppdrag att redovisa hur statliga finansiella stöd till företagare fördelas mellan kvinnor och män. Dessutom redovisas hur olika styrinstrument kan påverka fördelningen.
En av flera slutsatser som nu redovisas är att kvinnor i betydligt mindre utsträckning än män är mottagare av statligt finansiellt stöd till företag. Det är bara i ett sammanhang som kvinnor blivit föremål för större insatser än män och det gäller Almis mikrolån. En annan viktig slutsats är att andelen kvinnor varierar kraftigt mellan olika typer av finansiellt stöd, kanske främst när det gäller forskning och utveckling samt insatser i tidiga skeden.
När den här typen av utvärderingar görs ska man naturligtvis beakta att kvinnor är i minoritet bland företagare. Andelen kvinnor kan också variera mycket mellan olika branscher. Ändå är det uppenbart att det behövs en översyn av hur styrningen av insatserna för kapitalförsörjning fungerar och hur man kan förbättra möjligheten att tillgodose kvinnors behov av kapital.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga näringsministern:
1. Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande?
2. Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att bättre tillgodose kvinnliga företagares behov av kapital?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:373
Webb-tv: Kvinnors företagande
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:76 Tisdagen den 11 marsProtokoll 2007/08:76 7 § Svar på interpellation 2007/08:373 om kvinnors företagande
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Marie Engström har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande och för att bättre tillgodose kvinnliga företagares behov av kapital.
Regeringens ambition är att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. Vi har därför påbörjat och genomfört en rad åtgärder för att det ska bli enklare, roligare och mer lönsamt att starta och driva företag. Låt mig nämna några exempel: stimulans av arbetslinjen, avskaffande av förmögenhetsskatten, översyn av reglerna för F-skattsedel, en sänkning av kravet på lägsta tillåtna aktiekapital och behovet av en ny och enklare företagsform samt av företagarnas trygghetssystem. Som ett led i att öppna den offentliga sektorn för fler utförare arbetar vi nu också med utredningen Fritt vals förslag till lag om valfrihetssystem.
Parallellt med de generella insatserna har vi flerfaldigat resurserna till kvinnors företagande. 100 miljoner kronor per år anslås under en treårsperiod för att främja kvinnors företagande och öka kunskaperna och forskningen om kvinnors företagande. Insatserna inkluderar ett treårigt program för att främja kvinnors företagande, förbättrad företagsstatistik, forskning om kvinnors företagande samt ambassadörer för kvinnors företagande för att lyfta fram fler förebilder.
Finansiering är en av de grundläggande faktorerna i samband med start och expansion av företag. Vi har därför låtit Nutek göra den kartläggning av statens kapitalförsörjningsinsatser som Marie Engström hänvisar till. Regeringen kommer utifrån resultaten att gå vidare och se över samtliga stöd som lämnas till företagande för att bedöma om de är utformade på ett sådant sätt att de attraherar tillväxtföretag i alla sektorer. Även berörda myndigheter och organisationer har eller kommer att få i uppdrag att rapportera könsfördelningen av utfallet.
Regeringen ser också över insatserna inom kapitalförsörjningsområdet och har hittills bland annat stärkt innovationsfinansieringen hos Almi Företagspartner för att nå fler kvinnor och förbättrat Almis mikrolån genom att höja det maximala lånebeloppet från 50 000 till 100 000 kronor. Vi planerar även en förstärkning av förmånsrätten.
Regeringen har även beslutat att tillsätta en utredning som ska se över statens finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Generellt sett bör de insatser som utredningen föreslår riktas till företag och företagare i tidiga skeden, till grupper som har högre trösklar till företagande och andra områden där finansieringsutbudet inte är tillfredsställande. Det är även viktigt att de statliga stödinsatserna främjar såväl goda förutsättningar inom befintliga näringar som utvecklingen av nya och potentiella tillväxtområden.
Sverige behöver fler entreprenörer, fler som vågar satsa tid och pengar för att göra verklighet av sina idéer. Vi måste därför även ta till vara den potential som finns bland kvinnor. Vi har flerfaldigat resurserna för att främja kvinnors företagande och genomfört en mängd åtgärder för att främja företagsklimatet. Det är min förhoppning och övertygelse att detta kommer att resultera i att vi kommer att få se fler och växande företag ledda av kvinnor framöver.
Anf. 2 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag tackar för svaret på interpellationen. I regeringsförklaringen står det att regeringen ska ge tydliga förutsättningar som leder till att kvinnor kan och vågar ta steget att starta eget företag. Det är en bra föresats, tycker jag naturligtvis. Det har ju startats ganska mycket företag i det här landet under det senaste året. Det är bland annat en följd av den högkonjunktur som vi har haft. Men tyvärr ligger Sverige långt ned i statistiken när det gäller kvinnors nyföretagande. Det visar en liten, svag tillbakagång. Det är naturligtvis inte bra när vi jämför oss med andra länder. Att Sverige kan visa upp en motsatt trend jämfört med EU är något som vi måste ta på djupaste allvar, anser jag. Det här bygger jag på en artikel i Dagens Nyheter för någon vecka sedan, då den där här typen av statistik kommenterades.
Det uppdrag som näringsministern har gett till Nutek tycker jag är bra. Anledningen till att jag över huvud taget skrev den här interpellationen var ju de slutsatser som man har kommit fram till, alltså hur statliga finansiella stöd fördelas mellan kvinnliga och manliga företagare. Det är en ganska intressant läsning. Slutsatsen är för det första att män mottar betydligt mer stöd än kvinnor gör utom i ett avseende. Det gäller Almis mikrolån. Där toppar kvinnor och kvinnliga företagare statistiken. Men i andra sammanhang, och i synnerhet sådant som rör forskning och utveckling, produktutveckling eller insatser i tidiga skeden i företag, är det framför allt män och manliga företagare som har fått ta del av stöden.
Det här är något som politiken naturligtvis måste ta till sig. Det är ändå statliga medel som är till för att stödja företagande. Då måste jag naturligtvis ställa frågor till Maud Olofsson. Svaret berörde väl detta lite grann; hur vi ska kunna styra den kapitalförsörjning som vi fattar beslut om här i riksdagen för att den på ett bättre sätt ska kunna tillgodose kvinnor och kvinnors företagande. Vi måste också fråga oss om det är så att vi har skapat ett system som i första hand gynnar männen. I så fall är det alarmerande, och det verkar ju nästan så när man läser de slutsatser som finns.
Sedan ska man komma ihåg att det i dag finns flera företag ledda av män än företag ledda av kvinnor. Det ska man ha med i bakgrunden. Men ändå kan man utläsa av statistiken att det relativt sett är fler män än kvinnor som får ta del av de här stöden.
Anf. 3 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att Marie Engström lyfter fram den här frågan. När jag jobbade som politiskt sakkunnig i den förra borgerliga regeringen tog vi fram ett omfattande program för kvinnors företagande. Vi satsade på kvinnliga resurscentrum. Vi satsade på affärsrådgivning för kvinnor. Vi satsade på kvinnolån. Vi satsade på rådgivning, utbildning och så vidare. Det där var väldigt bra satsningar, för de ledde till en ökning av kvinnors företagande, som då låg på 17 procent i nystart. Det visar att insatserna ger resultat. Redan då försökte vi få fram könsuppdelad statistik. Tyvärr hann vi inte få fram tillräckligt med resurser och fatta beslut, så under lång tid har det ju varit så att vi inte ens haft statistik.
Den förra, socialdemokratiska, regeringen har inte heller gjort något för att få fram statistik. Med det här programmet på 100 miljoner kronor som regeringen satsar går en del resurser till att bygga upp en databas så att vi kan få fram statistik. Det har varit alldeles för enkelt att säga att vi inte vet något.
Jag tror att Marie har alldeles rätt när hon säger att det är gamla strukturer. Vi har byggt upp många av våra stödsystem utifrån en gammal industriell tradition. Kvinnor startar mycket mer företag i tjänstesektorn, i andra branscher än vad männen traditionellt gör. Det innebär att det krävs mer kapital. Många av stödsystemen är också utformade efter det.
Syftet med att beställa rapporten var att jag vill ha svart på vitt. Det är bara när man har kunskap och svart på vitt som man kan ändra någonting. Min ambition är naturligtvis att få ett stödsystem som ser till att kvinnor och män har lika del av statens resurser.
Vi ser nu att företagandet ökar. Jag tycker bara att det är jättetråkigt att vi 2008 fortfarande är så långt ned på listan. Vår ambition när det gäller nystart är att 2010 ligga på 40 procents nystart bland kvinnor. Det vore otroligt underligt om inte Sverige kunde uppnå det med den jämställdhetsinriktning vi har.
Jag tror att till exempel inkomstskattesänkning är ett viktigt verktyg eftersom kvinnor har sämre inkomster. Om man aldrig kan spara pengar till att starta företag är det väldigt svårt att dra igång.
Mikrostödet är, som Marie säger, ett mycket populärt stöd som finns hos Almi. Det har vi höjt från 50 000 till 100 000 efter önskemål från många kvinnor.
Vi gör det lättare att få F-skattsedel. Vi kör det sociala trygghetssystemet. Jag tror att man ska fundera på hur samhället kan stimulera ett sparande till att till exempel starta eget. Där pågår det ett arbete.
Jag håller med Marie Engström om att vi behöver fler kvinnor som startar och driver företag. Vi behöver fler kvinnor som växer i sitt företagande. En nyckel till det tror jag är att öppna den offentliga sektorn för mer av den verksamheten. Många kvinnor finns i offentlig sektor men skulle vilja starta egna företag.
Regeringen satsar nu en hel del resurser på att stimulera de kvinnor som är beredda att ta det klivet. Jag tror att vi kommer att se en ökande andel kvinnor inom företagande.
Jag är glad att vi har ett bra stöd från Marie Engström i det arbete vi gör på det här området. Jag tror att vi behöver hjälpas åt för att nå ett bra resultat.
Anf. 4 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag förväntar mig naturligtvis att det kommer ett reviderat stödsystem där vi bättre kan styra var pengarna hamnar och där det i systemet finns möjlighet att göra bra uppföljningar så att vi vet att pengarna hamnar där vi vill att de ska hamna. Det är bra om vi har en bred politisk enighet i den frågan. Det tror jag gynnar kvinnors företagande.
Jag ska kommentera några av de andra förslag som Maud Olofsson läste upp i sitt svar och även kommenterade nu.
Inkomstskatterna har debatterats mycket här. De har ju den profilen att de i första hand har gynnat människor i decil 8, 9 och 10 enligt den statistik vi har fått från utredningstjänsten. Där befinner sig egentligen inte merparten kvinnor. Det är snarare mest män som har fått del av den. Det gäller inte bara jobbskatteavdraget utan över huvud taget de skatteförändringar som regeringen har genomfört.
F-skatten är nu föremål för översyn. Det får väl tillstås att det har varit lite krångel med F-skatten genom åren, men jag tycker att det har blivit mycket bättre. Det är ju en försvinnande liten del av alla som söker F-skattsedel som i dag nekas att få F-skattsedel.
Vissa kriterier ska vara uppfyllda för att det ska föreligga näringsverksamhet. Jag vet att regeringen gör en översyn just nu. Maud Olofsson har ju flera gånger sagt att alla som föds borde få en F-skattesedel. Gäller det fortfarande, eller har man en mer seriös syn på F-skattsedel? Man får inte glömma bort att det en gång i tiden fanns ett konsumentintresse i att man skapade F-skattsedeln som är något som man ska kunna visa upp i olika sammanhang.
Jag ska ställa en fråga till. Den gäller också åtgärder som regeringen har vidtagit. Regeringen har ju tagit bort medfinansieringen. Det ställde vi oss bakom. Vi tyckte att det var en bra åtgärd som regeringen gjorde. Jag har läst tidningsintervjuer, bland annat i GP nyligen, där Maud Olofsson säger att man har tagit bort sjuklöneansvaret. Men det är en annan fråga. Mitt parti har drivit frågan om att ta bort sjuklöneansvaret för de mindre företagen, alltså det ansvar man har de första två veckorna. Medfinansieringen handlar om något annat.
Jag har många gånger tänkt fråga näringsministern om detta. Det kanske vore bra att få ett tydligt svar på vad näringsministern egentligen menar i de här sammanhangen.
Anf. 5 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Vi kan börja med skattereformen. 75 procent av jobbskatteavdraget tillfaller låg- och medelinkomsttagare. Syftet är att de som i dag har låga inkomster ska kunna spara någon krona.
Oftast har kvinnor som ska starta och driva företag inga pengar. De är helt beroende av banken. Med en förmånsrätt som har legat på 55 procent kan vi konstatera att i glesbygd och på landsbygd har det varit nästan omöjligt. Om man inte har eget kapital utan bara en affärsidé blir det väldigt svårt med de förmånsreglerna.
Det skulle vara intressant att veta vad Vänsterpartiet tycker. Vi har ju erfarenhet och har sett att företagare efter den förändrade förmånsrätten inte får lån när man har gått till banken.
Vi satsar en hel del på att stödja kooperativa företag. Vi vet att många kvinnor som i dag är i offentlig sektor väljer att starta kooperativ - barnomsorg eller äldreomsorg. Jag tror att det är bra att hjälpa med rådgivning och stöd i den processen.
När det gäller F-skattsedel håller jag fast vid att jag tycker att man i samhället ska ha synen att det är lika självklart att bli företagare som att bli löntagare. Från Centerpartiets sida har vi ett förslag om att man ska födas med en F-skattsedel som aktiveras när man drar i gång företaget. Det är en markering från samhällets sida att man tycker att det är lika självklart att vara företagare som löntagare.
Det är den syn vi har när vi säger att man behöver en handlingsplan för entreprenörskap i skolan. Vi behöver tänka både löntagande och företagande, och att det är lika självklart för våra barn och ungdomar att gå företagarvägen som löntagarvägen.
När vi jobbar med Ung företagsamhet kan vi se att tjejerna är otroligt aktiva och väldigt duktiga i skolan, men när det kommer till företagande är det något som hindrar och då går killarna om. Vi har rätt mycket att jobba med när det gäller attityder om vi ska komma vidare.
När det gäller sjuklöneansvaret har regeringen tagit bort medfinansieringen efter andra sjuklöneveckan. Vi har också minskat rehabiliteringsansvaret för framför allt de små arbetsgivarna. Anledningen är naturligtvis att vi vet att kompetensen för rehabilitering finns väl så bra på Försäkringskassan som hos de riktigt små företagen.
Jag tror att programmet för kvinnors företagande med förebilder är en viktig insats för att få fler kvinnor att vilja starta och driva företag. Vi frågade efter 500 förebilder för kvinnors företagande och vi har fått 1 500 sökande. Det är jätteroligt att se. Det är ett stort intresse från många kvinnor i Sverige att ställa upp som förebilder för kvinnors företagande. Jag gläder mig mycket åt det. Jag hoppas att kvinnor från alla delar av landet och från alla grupperingar vill ställa upp som förebilder.
Anf. 6 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag måste kommentera alla skatter som regeringen har sänkt och hur det har påverkat kvinnor. Det är männen som har dragit vinstlotten i regeringens skatteomläggning. Det är så. Jag har inga papper från utredningstjänsten med mig nu, men jag ska vid tillfälle visa Maud Olofsson tydliga siffror på det. Jag tycker att det är besvärande. Kvinnor är mer känsliga för förändringar i skattesystemen eftersom kvinnor många gånger kan vara mer beroende av transfereringar från samhället. Det kan man till exempel se i de fördelningsbilagor som finns till budgetpropositionen. Det är bra och intressant läsning som regeringen står bakom.
Samma typer av fördelningsanalyser gjordes också av tidigare regeringar. Där kan man ganska noga följa hur män och kvinnor påverkas. Det tycker jag att man behöver ta till sig i alla sammanhang.
När det gäller frågan om F-skattsedel är jag fortfarande väldigt frågande till att man kan ha den synen. Jag tycker inte att det är något stort problem. Det som är problem med F-skattsedel i dag är att den används på ett otillbörligt sätt. Den används i syfte att fuska och kringgå skatt, och så vidare.
Det vore kanske bra att man skärpte regelsystemet för att på så sätt gynna de företag som vill göra rätt för sig, inte vill undandra skatt och på det sättet konkurrera på sjysta och lika villkor. Jag tror att kvinnliga företagare är väldigt intresserade av att det är sjysta villkor på marknaden.
Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag går till den sista frågan som gäller F-skattsedel där vi ha lite olika syn.
Jag tycker inte att man ska skärpa regelverket utan göra det lättare att få F-skattsedel. Det är en hel del kvinnor som vill starta verksamhet i dag som inte får göra det. Det är inte något bra ordning. Därför kommer vi att göra det enklare.
Kvinnor påverkas av inkomstskattesänkningen eftersom de har de låga inkomsterna. Inkomstskattesänkningen tillfaller till 75 procent låg- och medelinkomsttagare, och det är i första hand kvinnor.
Om man plockar in förmögenhetsskatten som en del i detta vet vi att eftersom förmögenheterna är ojämnt fördelade könsmässigt är det männen som står för pengarna. Poängen med förmögenhetsskattens borttagande är att dessa pengar i dag är utomlands. Vi tycker att de ska vara i Sverige och investeras i svenska företag. Det är syftet med hela den reformen.
Det är väldigt glädjande att se att vi äntligen har en inkomstskattereform där kvinnor får 1 000 kronor mer kvar i plånboken. Jag kan bara konstatera för Vänsterpartiets del att ni inte tycker att det ska vara så. Vi har lite olika syn på om människor ska få behålla sina egna pengar eller om vi ska ta allt via skatten.
Jag gläds åt att Marie Engström är engagerad i frågan om kvinnors företagande. Vi har jättemycket mer att göra. Det är en frihetsreform för kvinnor att kunna starta och driva företag. Jag vill att de ska starta i fler branscher, och jag vill att de ska växa och komma ut på exportmarknaden. Vi behöver jobba med många olika åtgärder för att åstadkomma det.
Jag kan försäkra Marie Engström att den utvärdering och utredning som jag har begärt av Nutek och det resultat jag fått kommer jag att följa upp för att se till att det blir förändringar i detta. Det pågår redan utredningar för att åstadkomma det.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.