Kvaliteten inom förskolan
Interpellation 2007/08:586 av Hultqvist, Peter (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-04-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2008-04-10
- Svar fördröjt anmält
- 2008-04-24
- Sista svarsdatum
- 2008-04-24
- Besvarad
- 2008-05-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 10 april
Interpellation
2007/08:586 Kvaliteten inom förskolan
av Peter Hultqvist (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Den socialdemokratiska regeringen införde ett riktat statsbidrag till förskolan i syfte att förbättra kvaliteten i verksamheten. Skolverket visar i en utvärdering att arbetsmiljön förbättrades och att personalen fick mer tid för det enskilda barnet. Ökad personaltäthet gav också personalen mer utrymme för planering, dokumentation och utvärdering. Barngruppernas storlek minskade.
Det riktade statsbidraget upphävdes år 2007, ett år tidigare än planerat. Redan hösten 2007 har det noterats en mindre ökning av antalet barn per årsarbetare. Den tidigare positiva trenden har brutits.
När det gäller fritidshemsverksamheten noteras även där en ökning av barngruppernas storlek. Skolverket har vid ett flertal tillfällen pekat på att kvaliteten i fritidshemmens verksamhet inte ges tillräcklig uppmärksamhet.
Mina frågor till ministern är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att kvaliteten inom förskolans verksamhet inte ska försämras?
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att möta Skolverkets oro för kvalitetsbrister inom fritidshemsverksamheten?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:586
Webb-tv: Kvaliteten inom förskolan
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:110 Tisdagen den 13 majProtokoll 2007/08:110 10 § Svar på interpellation 2007/08:586 om kvaliteten inom förskolan
Protokoll från debatten
Anf. 100 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kvaliteten inom förskolans verksamhet inte ska försämras. Vidare frågar Peter Hultqvist vilka åtgärder jag avser att vidta för att möta Statens skolverks oro för kvalitetsbrister inom fritidshemsverksamheten.
Som Peter Hultqvist noterat fick kommunerna åren 2005 och 2006 ett riktat statsbidrag för att öka antalet anställda i förskolan. Statsbidraget har dock inte upphävts utan inordnats i det generella statsbidraget från 2007. Den förutvarande regeringen hade även den aviserat att bidraget skulle inordnas i det generella statsbidraget, från 2008. Statsbidraget har alltså omfördelats ett år tidigare än beräknat, i övrigt har inga förändringar skett.
Det gick hösten 2007 5,2 barn per årsarbetare i förskolan. Det var en marginell förändring jämfört med 5,1 barn ett år tidigare. Gruppstorlekarna i förskolan har dock inte förändrats. Hösten 2007 gick det 16,7 barn i en genomsnittsgrupp. Det var samma antal som året innan.
Skollagen (1985:1100) ställer krav på att barngrupperna i förskolan och fritidshemmet har en lämplig sammansättning och storlek. I 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) framhålls att barngruppen ska ses som en viktig del i barns utveckling och lärande. Det finns inga belägg för att det skulle finnas någon gruppstorlek eller personaltäthet som är den optimala i alla sammanhang. Förutsättningarna varierar från grupp till grupp och från tid till annan. Faktorer som barnens ålder, upptagningsområdets sociala struktur, personalens utbildning och andelen barn i behov av särskilt stöd har betydelse.
Det är alltid nödvändigt att anpassa gruppstorlekar och personaltäthet till de förutsättningar som råder i varje förskola och fritidshem. Kommunerna avgör, utifrån lokala förhållanden, vilken gruppstorlek som är den lämpligaste. För att barnen ska kunna utvecklas optimalt är det dock angeläget att barngrupperna inte är för stora. Detta är av särskilt stor betydelse för de allra minsta barnen. Det är ett kommunalt ansvar att tilldela verksamheten de resurser som behövs, och jag följer noga utvecklingen på området.
Vi har i dag en generellt sett hög kvalitet i förskolan, och vi vill fortsätta att utveckla den. Enligt Svenskt kvalitetsindex 2007 är också förskolan bland de verksamheter som återigen toppar listan.
Förskolans pedagogiska uppdrag ska stärkas. Regeringen avser bland annat att föreslå att införa tydligare mål i förskolans läroplan och införa avgiftsfri allmän förskola även för treåringar. Personalens utbildning och kompetens är den viktigaste faktorn för kvaliteten i förskolan. Regeringens mål är att det ska finnas förskollärare i varje förskola och att dessa ska ges ett övergripande pedagogiskt ansvar.
Dessutom ska utredningen om en ny lärarutbildning (dir. 2007:103) lämna förslag på hur utbildningen för förskollärare ska utformas så att den får en egen identitet inom lärarutbildningens ram och att förskolans kompetensbehov därigenom ska kunna säkras.
Fritidshemmet har en central uppgift i att erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Det är viktigt att kvaliteten i verksamheten upprätthålls och utvecklas. Den pedagogiska verksamheten utgör ett viktigt komplement till skolan. Fritidshemmet är också en förutsättning för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med arbete och studier.
Skolverket har vid flera tillfällen konstaterat att fritidshemmens kvalitet inte uppmärksammas tillräckligt i kommunerna. Kommuner har huvudansvaret för fritidshemmen liksom för förskola och skola. Det är alltså på det lokala planet som man avgör vilka resurser som tilldelas verksamheten.
Regeringen har beslutat att de nationella kvalitetsgranskningarna ska genomföras tätare. De är en viktig del av statens styrning och bidrar med kunskapsunderlag till huvudmännen om fritidshemmens kvalitet. Jag följer utvecklingen noga eftersom fritidshemmens kvalitet är en viktig fråga.
En positiv utveckling är att fritidshemmen under senare år har knutits allt närmare skolan. De båda verksamheterna har i stor omfattning samordnats organisatoriskt. Graden av samverkan mellan fritidshem och skola har utvecklats men varierar mellan och inom kommunerna och måste anpassas efter lokala förutsättningar. Det är rektor och huvudmannen, ofta en kommun, som beslutar om vilken organisation och vilket arbetssätt som skolan och fritidshemmet ska använda.
Anf. 101 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Förskolan är starten på det livslånga lärandet. Den är en oerhört viktig plattform för barns utveckling. Undersökningar visar att barn som börjar tidigt i förskolan i regel når bättre skolresultat än barn som börjar senare. Förskolans pedagogiska innehåll är viktigt och påverkar barnen i en positiv riktning. Därför är detta en prioriterad fråga för Socialdemokraterna. Att utveckla och slå vakt om förskolan och att se till att vi behåller vår position där vi har en internationellt respekterad förskola som betraktas som ett föredöme är mycket viktigt för vårt parti.
Därför är det med stor oro vi noterar att utvecklingen mot ett lägre barnantal per årsarbetare inom förskolan nu brutits. Precis som ministern konfirmerar gick det hösten 2007 5,2 barn per årsarbetare i förskolan. Ett år tidigare var det 5,1 barn per årsarbetare. Man i och för sig tycka att detta är en liten förändring. Men det är en indikation som måste tas på allvar och som med all säkerhet hänger ihop med att det riktade statsbidraget till förskolan inrangerades i det generella statsbidraget ett år tidigare än planerat.
Socialdemokraterna införde under sin regeringsperiod 2005 ett riktat statsbidrag till kommunerna. Enligt Skolverkets rapport fungerade den satsningen väl och ledde till just ökad personaltäthet och minskade barngrupper. Eftersom vi nu ser att utvecklingen börjar vridas åt fel håll igen vill vi återuppta en liknande satsning som den regeringen avbrutit. Vi kommer i vår budgetmotion för 2009 att avsätta pengar för att förskolan ska få anställa mer personal. Enligt vår uppfattning ska det vara riktade medel. På det sättet garanterar vi en positiv effekt.
Här är vi nu igen vid sanningens minut och ögonblick, Björklund. Är du beredd att vara med och rikta pengar till förskolan eller inte? Här har vi tidigare haft debatter där ministerns uppfattning har varit att kommunerna sköter detta bäst själva. Jag har då hävdat att det måste vara riktade medel för att man ska få ut effekten. Det är något som hela vårt parti står bakom. Här går skiljevägen för om man vill garantera en effekt och om man vill garantera att det blir mer personal så att kvaliteten också blir förbättrad och vi upprätthåller den goda pedagogik vi vill ha.
Jag vill också markera den oro som vi känner när det gäller vårdnadsbidraget och senare barnomsorgspengen för att det finns en risk att det urholkar förskolans resurser och därmed försvårar det pedagogiska uppdrag som är knutet till den nationella läroplanen. På denna punkt har regeringen hittills inte kunnat ge några besked som lugnar den skepsis mot vårdnadsbidraget som finns från förskolans perspektiv. Någonstans måste pengarna tas om vårdnadsbidrag införs i en kommun. Åtgärden är nämligen inte gratis. Man brukar säga att det inte finns några fria luncher, för det är alltid någon som betalar. Jag har inte sett att regeringen hittills har fört några resonemang om att skicka med pengar till de kommuner som inför vårdnadsbidrag.
Förutom en satsning på mer personal i förskolan anser vi att det krävs ett lärarlyft som omfattar hela förskolans personal och inte bara en del, fler platser på förskollärarutbildningen, en kvalitetssäkring som garanterar att all förskoleverksamhet oavsett form och huvudman följer läroplanen och har utbildad personal, införande av allmän förskola för alla treåringar avgiftsfritt från 2009 och tydligare krav på kommunerna att ordna barnomsorg på obekväm arbetstid.
Är ministern beredd att ge upp sitt motstånd mot riktade statsbidrag och garantera förskolan en god kvalitet i framtiden? Kan ministern också garantera att vårdnadsbidraget inte drar pengar ur förskolan?
Anf. 102 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Det sista året med socialdemokratisk regering var barngruppernas genomsnittsstorlek 16,7 barn. Efter katastrofen med borgerlig regering och neddragningar är, hör och häpna, gruppstorlekarna i svensk förskola 2007 exakt densamma, nämligen 16,7 barn. Den våldsamma förändring och försämring som Peter Hultqvist beskriver har skett med den efter ett år med den borgerliga regeringen visar att gruppstorlekarna är exakt desamma. 16,7 barn är genomsnittet.
Peter Hultqvist drar alldeles för stora växlar på att statsbidraget blev generellt 2007 i stället för som den förra regeringen hade tänkt sig, 2008. Den väldiga krisstämning som Peter Hultqvist försöker framkalla saknar nog motsvarighet i verkligheten.
När man ställer frågan till Sveriges föräldrar - de flesta kommuner frågar förskoleföräldrar, grundskoleföräldrar, gymnasieföräldrar, särskoleföräldrar och allt vad det nu är - visar det sig att just förskolan är den skolform som föräldrarna är allra mest nöjda med. Jag väljer att kalla det för skolform. Det kommer det nämligen att bli i den nya skollagen.
Resultaten och utvecklingen har gått åt rätt håll, Peter Hultqvist. Jag ger gärna ett erkännande. Till den utvecklingen har Socialdemokraterna absolut medverkat.
Jag är kritisk till att Socialdemokraterna, när det gäller grundskolan, har fört en politik som har sänkt resultaten. Men när det gäller förskolan har vi gemensamt i denna riksdag, men under socialdemokratisk regeringsledning, genomfört reformer som har utvecklat förskolan åt rätt håll.
Vi fick en läroplan för tio år sedan. Förskolan är på väg in. I den skollag som jag nästa år lägger fram förslag om för riksdagen kommer förskolan för första gången att vara en skolform. Det är en utveckling som är på rätt väg när det gäller svensk förskola. Resultaten är goda. Alla är nöjda. Och gruppstorlekarna är precis lika stora som under den förra regeringens tid. Den väldiga kriskänsla som Peter Hultqvist försöker framkalla märker aldrig jag när jag är ute i förskolans värld.
Visst tycker många föräldrar att det vore ännu bättre om grupperna vore ännu mindre. Den synpunkten hör jag ofta. Men någon kris finns inte, och föräldrarna är överlag väldigt nöjda med svensk förskola.
Jag håller med om att vi har ett par problem i förskolan. Det ena är att vi har svårt att rekrytera förskollärare. Det är ett otroligt slag i luften när ni påstår att det är fler utbildningsplatser som behövs. Problemet är ju att det inte finns några studenter som söker till förskollärarutbildning. Det är det som är problemet. Det är inte att det är brist på platser. Det finns ett oändligt antal platser om det bara fanns de som ville söka dit.
Problemet är att ni i 2001 års lärarutbildningsreform gjorde förskollärarutbildningen till en filial till grundskollärarutbildningen. Plötsligt minskade intresset mycket radikalt. Sökintresset när det gäller att bli förskollärare sjönk väldigt kraftigt under ett par år i början av 2000-talet. Det är svårt att se någon annan förklaring till det än att utbildningssystemet just då helt lades om. Det var ni som gjorde det, och vi kritiserade det. Det blev precis som vi befarade, nämligen att intresset för att bli förskollärare kom att bli lägre. De som kommer in på lärarutbildningen vill bli grundskollärare i stället när det i stort sett är samma utbildning.
Förskollärarutbildningen måste återfå en egen identitet. Jag hoppas att ni är beredda att medverka till det i den lärarutbildningsreform som nu ligger framför oss.
Det andra problemet är att vi har ett antal kommuner som systematiskt låter bli att tillgodose kravet på barnomsorgsgarantin. Värst är socialdemokratiska Göteborg som får ständiga anmärkningar från Skolverket för att man inte upprätthåller de tre fyra månaderna i kötid. Många föräldrar får stå mycket längre i kö med stora och drastiska problem med att organisera privat- och arbetsliv.
Där säger vi nu att vi i den nya skollagen kommer att införa lex Göteborg. Föräldrar ska ha rätt till skadestånd om kommunerna inte uppfyller skollagens krav på rätt till förskola.
Kvaliteten i förskolan kan alltid bli bättre, precis som med allting annat. Men stå inte och utmåla att det är kris i svensk förskola för att vi lade om statsbidraget förra året. Gruppstorlekarna är exakt desamma som när förskoleministern hette Lena Hallengren.
Anf. 103 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag vet inte, ministern, om jag har beskrivit någon akut krissituation. Jag har använt de siffror som Skolverket har redovisat och som ministern själv har konfirmerat, det vill säga att det hösten 2007 var 5,2 barn per årsarbetare i förskolan. Ett år tidigare var det 5,1.
Jag har inte beskrivit det här som någon stor krissituation. Jag sade till och med att det var en liten förändring. Men det var en indikation, och jag drar slutsatsen att det här faktiskt kan bero på att det riktade statsbidraget försvann. Det är säkert så det ligger till.
Men varför svara på ett sådant bombastiskt sätt när jag ändå har gett en rätt nyanserad bild av läget? Däremot har vi tydligen olika uppfattningar om riktade eller generella statsbidrag. Men vi är beredda att återkomma med ett riktat statsbidrag från 2009 för att ytterligare pressa ned barngruppernas storlek och få mer personal i verksamheten. Så är läget.
När det gäller fritidshemmen är det en väldigt viktig verksamhet. Här säger ministern att han noga följer verksamheten, noga följer utvecklingen. Han markerar också kommunernas ansvar. Men Skolverket har många gånger påpekat att det inte ser bra ut på fritidshemmen.
Situationen är den att hösten 2007 gick det i genomsnitt 33,5 barn per avdelning på fritidshemmen. Året innan var det 31,7. Personaltätheten har minskat - det var 19,5 barn per årsarbetare jämfört med 18,9 året dessförinnan.
Det här är ingen bra utveckling. Vad tänker ministern vidta för åtgärder för att höja kvaliteten inom fritidshemmen? Ska de här grupperna tillåtas att öka? Det leder självfallet till att den pedagogiska verksamheten undermineras. Redan nu är den naggad i kanten.
Fritidshemmen kompletterar skolan på ett mycket bra sätt. Personalen ägnar sig åt sådant som sociala relationer, läxhjälp, förebyggande av mobbning och bråk och en lång rad andra uppgifter. I ett alltmer mångfasetterat samhälle har fritidshemmen en mycket viktig roll att spela.
Därför tycker jag att ministern i sitt svar till mig har en väl avvaktande och passiv hållning i sammanhanget. Jag vill även här påminna om att vi i valrörelsen markerade att vi, om vi hade fått sitta kvar vid regeringsmakten, hade varit beredda att försöka bana vägen för 3 000 nya personal inom fritidshemssektorn. Det hade vi med i vårt valmanifest just för att en sådan här utveckling skulle förhindras men också för att vi redan då såg att det fanns många brister i den verksamheten som faktiskt måste åtgärdas. Man måste i grunden göra någonting åt detta. Därför behövs det en rejäl satsning på fritidshemssidan.
Här tycker jag att ministerns svar på min interpellation är väl svagt och behöver utvecklas. Ministern skulle kanske i sitt nästa inlägg kunna komma igen och tala om hur han ser på situationen och tala om hur han konkret ska omvandla sina välvilliga och positiva ord till politisk handling. Jag kan nämligen inte skönja det i det här sammanhanget.
En kvalitetssatsning inom både förskolan och fritidshemssektorn är det som efterlyses. Ska man nå effekt är det också så att det i regel handlar om reella medel och pengar. Det är det som vi från vårt parti är beredda att sätta in i det här sammanhanget.
Anf. 104 Marie Granlund (S)
Fru talman! Det är riktigt att svensk förskola är en av de verksamheter som faktiskt framhålls mest av svenska folket. Man har ett väldigt stort förtroende för den.
Det är också en liten exportsuccé. Jag tror att varenda kommun kontinuerligt har besök av utländska delegationer som vill se hur vi har lyckats kombinera omsorg om små barn och pedagogisk utveckling hos små barn samtidigt som framför allt kvinnor har fått en möjlighet att arbeta och göra det utan dåligt samvete.
Det har varit en hård kamp att driva igenom detta i Sverige. Vi socialdemokrater har tagit den. Många gånger har liberalerna varit på vår sida i hårt motstånd mot kristdemokrater, moderater och ibland även centerpartister som har haft en helt annan ingång i det här.
Det är därför man blir så bedrövad. Nu har Folkpartiet - ni har ju gjort en uppdelning - hand om skola och förskola. Ni har hand om hela utbildningssektorn, men just nu pratar vi om förskola. Ni riskerar att slå ut svensk förskola och försämra den.
För vad är det ni gör, tvärtemot era tidigare ställningstaganden inom Folkpartiet? Jo, ni säger: Det är helt okej med vårdnadsbidrag. Vi vill till och med att detta ska införas.
Vad kommer det att leda till? Det är möjligt att statsrådet föraktar SKL och kanske gör det även här. Men man har trots allt räknat - och där är de borgerliga i SKL med - och sett vad det här skulle kunna innebära för Sveriges kommuner och landsting och vad det kommer att innebära för förskolan. Någonstans ska ju pengarna tas för att andra ska få vårdnadsbidrag.
Det kommer också, som sagt, förslag om det här med barnomsorgspeng. Självklart ska pengarna tas någonstans ifrån. Det finns en väldigt stor risk att detta tas just från förskolan.
I den kommun som vi nu befinner oss i har ekonomerna och juristerna räknat och funnit att vårdnadsbidraget kommer att bli mycket dyrare än vad de tidigare hade tänkt sig.
Det kommer självklart att påverka någonstans eftersom man samtidigt vill sänka skatter, och så vidare.
Det finns en stor oro för vad som kommer att hända med svensk förskola. Det finns också en oro med den syn som regeringen och statsrådet hittills har visat när man hela tiden ska särbehandla lärarna inom förskolan. För oss socialdemokrater börjar inte det viktiga livslånga lärandet och de tidiga insatserna i grundskolan utan just i förskolan.
Exempel från Norge visar vilka det var som var hemma och vilka som använde sig av vårdnadsbidraget. Det var många gånger människor som hade invandrarbakgrund. Deras barn skulle ha det största behovet att komma till en förskola.
Det finns också andra saker som regeringen inte föreslår. Förskollärarna fick inte ta del av fortbildningssatsningen för de andra lärarna. De skulle bli något B-lag och särskiljas.
Jan Björklund hänvisade tidigare till Lärarförbundet. Detta gjorde Lärarförbundet väldigt upprört. Det handlar om att förskollärarna inte ska få tillgång till forskning. Detta är två oerhört viktiga signaler för hur man ser på lärarna inom förskolan.
Jag vill avsluta med att ställa en fråga. Jan Björklund hävdar hela tiden att resurser inte spelar någon roll. Min fråga är: Tror Jan Björklund att det blir bättre med färre förskollärare i den svenska förskolan?
Anf. 105 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Jag vill verkligen inte påstå att resurser inte skulle spela någon roll. Det gör de visst. Däremot betyder de inte allt. Totalt sett har svenskt skolväsende mer pengar än något annat land per elev räknat. Det är vi och Danmark som har det. Ändå är våra resultat mediokra. Det är inte så att pengar är det enda som spelar roll. Men det är klart att resurser spelar roll.
Fru talman! Ni överdriver detta med vårdnadsbidrag och ser spöken på ljusa dagen. Vårdnadsbidraget möjliggör för mycket små barn att möjligen få ytterligare några timmar i veckan med sina föräldrar. Det tycker ni är katastrof. Jag tycker inte det.
De föräldrar som väljer att utnyttja vårdnadsbidraget får några tusenlappar i månaden. Det är inte en heltidslön. Men det kan ge lite mer möjligheter för småbarnsföräldrar att vara lite mer med sina barn så länge de är riktigt små.
Jag upplever inte heller att Sveriges småbarnsföräldrar tycker att det är katastrofalt. Det är bara Marie Granlund som ständigt och jämt är så indignerad över detta. Men jag hör aldrig när jag möter vanliga människor på gator och torg att de är upprörda över att de skulle få lite mer tid med sina barn.
Däremot kommer förskolan att vara föremål för en satsning. Bara för att satsningen ännu inte har betalats ut försöker ni säga att den inte finns, men det gör den. Det kommer ett förskollärarlyft och en satsning på förskolan med vidareutveckling. Det kommer en revidering av läroplanen som vi sätter i gång där vi ska gå ännu mer mot skolförberedande inslag.
Jag tycker att Marie Granlund uttryckte det väldigt väl. Vi är några partier i denna kammare, kanske mest Folkpartiet och Socialdemokraterna, som gemensamt genom åren velat utveckla förskolan. Det vill vi fortsätta att göra.
Det är helt riktigt att alla partier inte tycker att det är lika viktigt. Det är ingen hemlighet. Det gäller i min koalition. Tänk att det även i Marie Granlunds allians finns partier som inte är så jättetända. Jag kan berätta att det finns partier i Marie Granlunds trepartiallians som också är för vårdnadsbidrag.
Så är det på ömse sidor om blockgränsen. Men om vi håller oss till sakfrågan är det så att jag har ansvaret för förskolan. Jag är besjälad av att fortsätta att utveckla kvaliteten i svensk förskola. Den har en mycket hög kvalitet. Jag skulle säga att svensk förskola kanske är bäst i världen. Men vi kan göra den ännu bättre på olika sätt.
Det kan vi göra i stället för att hålla på och svartmåla för att personaltätheten ändras med någon decimal. Det är en naturlig fluktuation mellan olika år. Det tycker jag att vi ska hålla oss för goda för. Senast gruppstorlekarna mättes i höstas var de lika stora som de var under den socialdemokratiska regeringen. Det har inte skett någon förändring.
Nu kommer en satsning på förskolan. Ta det lite lugnt. Jag tycker att vi gemensamt ska fortsätta att utveckla kvaliteten i svensk förskola. Den utveckling som varit på gång under många år vill jag inte avbryta, utan den vill jag fortsätta.
Anf. 106 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Skillnaden är att vi är beredda att rikta direkta pengar till mer personal. Jag har inte uppfattat att man från regeringens sida är beredd att göra de. Vi kommer med det förslaget i vår alternativbudget för 2009.
Jag kan också konstatera att ministern hittills inte har svarat på mina funderingar om fritidshem och den negativa utvecklingen där. Det sker drastiska förändringar, och kvaliteten är mycket tydligt hotad. Vi förespråkar i vårt valmanifest 3 000 nya anställda i personalen i fritidshemssektorn. Där måste det göras någonting.
Ministern säger att det Marie Granlund säger om vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng är överdrivet. Om jag uppfattar situationen rätt utgick hon från erfarenheterna från Norge. Man har mycket tydligt kunnat konstatera vilka grupper det är som använder sig av det vårdnadsbidrag som har funnits där.
Det är många invandrare som har använt det. Det har lett till att de barnen har stannat hemma och kommit efter i språkutvecklingen, vilket man får se som negativt i förhållande till skolstarten. Det är också fråga om föräldrar som är rätt så välbeställda som har utnyttjat möjligheten och kanske kombinerat det med någon barnflicka och sådana saker.
Frågan är om det är bra eller dåligt. Jag tror att de barn som riskerar att hamna utanför kanske är de som bäst behöver förskolans stöd. Sedan måste vårdnadsbidraget finansieras någonstans. Om det har en så liten betydelse i det stora hela som ministern säger borde det vara rätt enkelt för ministern att svara på min enkla fråga. Kan ministern garantera att barnomsorgspeng och vårdnadsbidrag ej drar pengar ur förskolan?
Anf. 107 Marie Granlund (S)
Fru talman! Det viktiga är egentligen inte vem som är för vårdnadsbidrag. Det viktiga är att Jan Björklund nu är med om att införa detta och att det kommer att bli en verklighet. Det är ganska många som är oroade för det. Jan Björklund refererade tidigare till Lärarförbundet. Lärarförbundet är väldigt oroligt för vad vårdnadsbidraget kommer att innebära. Många människor är det.
Precis som Peter Hultqvist säger visar erfarenheterna från Norge vilka det var som var hemma. Det var många med invandrarbakgrund. Det blir de barnen som har det största behovet av att komma i kontakt med det svenska språket. Det gäller också barn till föräldrar med ganska låg utbildning. Det är de som använder vårdnadsbidraget allra mest.
Detta är inget nollsummespel. Någonstans ifrån ska pengarna tas. Det är då som problemet verkligen uppstår att man kommer att ta från förskolan. Det är så kommunerna redan nu redovisar hur man ska täcka kostnaderna. Det är oerhört oroande.
Dessutom finns det risk att svensk förskola delas upp. För barn i åldern ett till tre år kan man ha vårdnadsbidrag och så blir det lite barnpassning, och den pedagogiska verksamheten börjar först därefter. Det är en utveckling som vi tycker är förfärande. Återigen vill jag säga att svensk förskola är något väldigt speciellt. Det är början på det livslånga lärandet från väldigt tidiga åldrar. Det är jätteviktigt.
Nu smiter Folkpartiet från sina tidigare ställningstaganden. Jag är ganska övertygad om att Kristdemokraterna inte håller med Jan Björklund om att det är ett par föräldrar. Anledningen till att man införde detta är väl att det ska vara ganska många och att kristdemokrater blir nöjda med det. Det är på samma sätt som när de har fått religiösa friskolor och sådant.
Min fråga är återigen: Vad tänker Jan Björklund göra om kommunerna börjar ta pengar från förskolan för att finansiera vårdnadsbidraget? Hur kommer man att resonera då?
Anf. 108 Jan Björklund (Fp)
Fru talman! Det är väl en och en halv månad tills lagstiftningen om vårdnadsbidrag träder i kraft. Tänk om allt detta elände kommer att inträffa som Marie Granlund, Peter Hultqvist och andra socialdemokrater förutspår? Det ska bli intressant att se det framåt hösten. Det ska bli intressant att se när folkmassorna stormar fram här på Mynttorget och är kritiska mot möjligheten att få vara något mer med sina barn.
Det är ingen hemlighet att jag inte hade satt upp reformen om vårdnadsbidrag överst på min önskelista. Men jag har samtidigt otroligt svårt att vara indignerad över att småbarnsföräldrar får möjlighet att vara lite mer med sina barn.
För det första gäller det upp till tre år. För det andra är beloppen relativt begränsade. Det finns ingen möjlighet att för de belopp som vårdnadsbidraget omfattar skapa något slags permanent hemmafrugrupp vars barn inte går till förskolan över huvud taget på grund av denna reform. Det är inte möjligt.
Precis som framför allt föräldraförsäkringen och en del andra inslag - barnbidrag och annat - ger vårdnadsbidraget däremot föräldrar möjlighet att tillbringa lite mer tid med sina små barn. Man kan tycka vad man vill om det här, och jag vet att Marie Granlund avskyr det. Men jag tror att det är svårt att uppbåda någon stor upprördhet hos Sveriges småbarnsföräldrar för att man får den möjligheten.
Vi är överens om att förskolan ska fortsätta att utvecklas. Det ska bli intressant att se. Jag hör ju vad Marie Granlund och Peter Hultqvist säger. Jag har ibland tyckt att Socialdemokraterna har varit väl rädda för att låta förskolan utvecklas i en mer skolförberedande riktning. De har inte velat stöta sig med Kommunal och så vidare. Men jag hör som sagt vad ni säger nu, och jag välkomnar om vi kan genomföra reformen om svensk förskola i mycket bred enighet i riksdagen. Jag hoppas att vi nu kan gå vidare mot ytterligare skolförberedande inslag där förskolorna får det pedagogiska ansvaret. Vi skiljer ut förskollärarutbildningen igen och ger den en egen tydlig identitet. Den ska inte vara en filial till skollärarutbildningen.
Det är viktiga reformer för att höja kvaliteten i svensk förskola. Jag önskar att vi kan få en bred majoritet i riksdagen för detta.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.