Kustnära företag
Interpellation 2014/15:586 av Åsa Coenraads (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-05-08
- Överlämnad
- 2015-05-12
- Anmäld
- 2015-05-19
- Svarsdatum
- 2015-05-29
- Besvarad
- 2015-05-29
- Sista svarsdatum
- 2015-06-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Strävan efter en ekologisk balans borde gälla både på land och till havs. Så är det inte i dag. Med den snabba tillväxten av säl följer fler skador på garn/nät och fällor/ryssjor vilket drabbar redan hårt prövade yrkesfiskare. Den totala ekonomiska skadan av säl beräknas till 35 miljoner kronor årligen varav nästan hälften tillkommer i södra Östersjön. I södra Östersjön har andelen skadat nät/garnfiske fördubblats från 13 procent till 32 procent under 2010–2014. För krokfisket har motsvarande andel ökat från 13 till 49 procent. Skåne och Blekinge län står för närmare hälften av landets alla anmälda sälskador.
Kustfisket är en traditionell verksamhet som bidrar till jobb inom turism och småskaligt mathantverk. Lokala förutsättningar och ansvarstagande för landsbygden bidrar till både ekologisk förvaltning och en levande landsbygd.
Det blir alltmer uppenbart att frånvaron av en ordentlig förvaltningspolitik för säl, och även skarv, är ett stort och växande problem för de kustnära yrkesfiskarna. Trots detta är intresset för jakt på säl relativt lågt. Detta beror till stor del på krångliga regler vilket medför att inte ens kvoterna för skyddsjakt uppfylls.
Landsbygden har flera utmaningar för sin överlevnad och en av de saker politiken skulle kunna göra är att inrätta en förvaltningsplan för just säl och skarv. Frågan om licensjakt på säl verkar ha blivit liggande på Näringsdepartementet, trots att Naturvårdsverket har öppnat upp för denna jaktform.
Svensk turistnäring behöver landsbygd och företagare som gör landsbygden levande. Fiskerinäringen sprider ringar på vattnet. För varje fiskeföretagare sätts flera runt omkring i arbete. Med regeringens uttalade mål om den lägsta arbetslösheten i EU till 2020 borde detta vara en prioriterad fråga.
Jag skulle därför vilja fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
- Vad avser ministern att göra för att hjälpa de småskaliga kustfiskarna att växa som företagare?
- Hur länge tänker ministern låta frågan om förenklingar inom säljakten ligga och skvalpa på Näringsdepartementet innan han gör något för att underlätta för landets hårt prövade yrkesfiskare?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:586
Webb-tv: Kustnära företag
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:106 Fredagen den 29 majProtokoll 2014/15:106 Svar på interpellation 2014/15:586 om kustnära företag
Protokoll från debatten
Anf. 21 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Åsa Coenraads har frågat närings- och innovationsministern om vad han avser att göra för att hjälpa de småskaliga kustfiskarna att växa som företagare samt hur länge ministern tänker låta frågan om förenklingar inom säljakten ligga och skvalpa på Näringsdepartementet innan han gör något för att underlätta för landets hårt prövade yrkesfiskare. Arbetet är så fördelat inom regeringen att det är jag som svarar på frågan.
Jag är medveten om de skador som sälen kan skapa för företag. Därför har regeringen nu vidtagit flera åtgärder för att underlätta för yrkesfiskare för att hjälpa de småskaliga kustfiskarna att växa som företagare.
Förslaget till havs- och fiskeriprogram innehåller bland annat åtgärder som möjliggör stöd till fiskare som vill vidareförädla sin fiskfångst och höja kvalitet och mervärde på det. Även möjlighet till diversifiering inom fisket ingår i förslaget, vilket också ökar möjligheterna för småskaliga fiskare att växa som företagare. I budgeten för 2013 avsattes 38 miljoner kronor för redskapsutveckling under åren 2014-2017 i syfte att underlätta de krav som följer av den gemensamma fiskeripolitiken samt konkreta projekt för att fortsätta utveckla fiskeredskap. Här ingår sälsäkra fiskeredskap.
Både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten samverkar kring frågan. Naturvårdsverket fick i 2014 års regleringsbrev i uppdrag att genomföra en översyn av provtagningskraven för fällda sälar samt ersättningsnivåerna för inskickade prover i syfte att underlätta hanteringen. Naturvårdsverket har i och med beslutet om skyddsjakt på gråsäl samt knubbsäl för 2015 infört lättnader vad gäller provtagningskrav på säl men även lättnader på ett flertal andra områden för att underlätta jakten på säl. Exempelvis är det numera möjligt att skyddsjaga säl från båt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad gäller Naturvårdsverkets förslag till införande av licensjakt på säl avvaktar regeringen den pågående förhandlingen kring Sveriges rätt att sälja sälprodukter inom EU. Regeringen vill att småskalig försäljning av sälprodukter utan vinstintresse ska vara möjlig. Regeringen anser att det inte är förenligt med en hållbar förvaltning av marina resurser om det skjutna djuret inte tas om hand. Sverige har aktivt verkat för att behålla möjligheten att sälja sälprodukter. Vi har framhållit att en småskalig försäljning av sälprodukter ska vara möjlig med sälprodukter som kommer från en hållbar och noga reglerad jakt med djurskyddsmässigt godtagbara metoder på sälpopulationer som har gynnsam bevarandestatus. Att inte ta till vara djuret är inte god viltvård, och det strider mot djuretiska principer och en hållbar användning av marina resurser. Vi har också menat att handel med sälprodukter är viktig för regional utveckling. Fisket som skyddsjakt skyddar är lokalt, småskaligt och kustnära.
Anf. 22 Åsa Coenraads (M)
Fru talman! Vem trodde att vi skulle ha två säldebatter på samma dag i den här kammaren? Det var nog inte många.
Jag har ställt den här interpellationen till näringsministern och inte till landsbygdsministern, för det är en utpräglad näringsfråga. Jag tycker att det är tråkigt att näringsministern inte är här och vill debattera just småskaliga företag, kustnära företag, och hur de påverkar landsbygdsutvecklingen. Men det är ändå glädjande att landsbygdsministern är här och tar frågan på allvar. Jag är också tacksam för landsbygdsministerns svar, som är i en positiv anda.
Det finns fler företag vid våra kuster än fiskeföretag, även om fisket ofta är grunden eller basen i den utveckling som sker vid våra kuster. Mitt hemlän Västmanland har kanske inte jättemycket kust. Vi har småskaliga fiskare runt Mälaren och Hjälmaren, och de har utmaningar i sitt företagande som också har bäring på näringsutvecklingen vid kusten. Men deras problem är inte sälen i det här fallet, än så länge i alla fall. Jag hoppas att våra fiskare i Mälaren inte kommer att få problem med just sälen på sikt.
Det är skillnad mellan insjöfisket och kustfisket. Min interpellation handlade primärt om kustfisket. Kustfisket har, förutom de krångliga reglerna och de tuffa villkoren, ytterligare svårigheter med just bristen på en vettig sälförvaltning.
Den här debatten kommer att tangera den debatt som jag och landsbygdsministern hade tidigare i dag, på morgonen, om just handel med sälprodukter, som ministern var inne på. Här är vi väldigt överens med regeringen om att vi måste få till ett undantag så att vi får fortsätta med handel med sälprodukter inom EU.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ministern menar att regeringen måste avvakta det beslut i kommissionen som förhoppningsvis ska komma om att vi ska få behålla det svenska undantaget för handel med sälprodukter. Jag tycker att detta är tråkigt, för min interpellation baserar sig på just förvaltningsplanerna, och förvaltningsplaner behöver faktiskt inte vänta, utan förvaltningsplanerna kan man införa ganska direkt.
Finns det ett problem i regeringen med att man inte riktigt är överens när det gäller hur förvaltningsplanen för den svenska sälstammen kommer att se ut? Är inte utredningen om licensjakt klar och ligger på Näringsdepartementets bord, redo att implementeras i den svenska lagstiftningen? När kommer vi att se en vettig förvaltningsplan för säl som inte är beroende av handeln med sälprodukter?
Anf. 23 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Anledningen till att inte statsrådet Damberg svarar på frågan är att fiskerifrågor och fiskenäringen ligger i min portfölj. Vi har dessutom lagt ned det gamla Landsbygdsdepartementet. De här gröna näringarna och fiskarna är inte vid sidan av som något särintresse. Nu är de inne i finrummet på Näringsdepartementet tillsammans med alla andra näringar. Vi kraftsamlar även för de näringarna.
När det gäller frågan om att avvakta med licensjakt säger jag: Jo, det är taktiskt att vi gör det. Det har att göra med de förhandlingar som pågår om det här undantaget. Jag vill inte ha på mitt ansvar att ta den risken. Vi har ändå en möjlighet att få behålla undantaget. Då har vi gjort bedömningen att i alla fall inte i det här läget förändra när det gäller jakten. Om vi får behålla undantaget kan vi se över de sakerna. Det handlar alltså mycket om de här skälen. Vi vill absolut behålla undantaget, så att vi kan sälja sälprodukter. Vi vill inte ta någon risk nu med tanke på det lilla halmstrå som ändå finns när det gäller att vi skulle kunna få behålla detta.
Anf. 24 Åsa Coenraads (M)
Fru talman! Vi har en kontrollerad och övervakad förvaltning av älg och rådjur. Men samma sak gäller inte för just sälen. Det är tragiskt. Vi ser en utveckling i hela Östersjön när det gäller vikare, knubbsäl och gråsäl. Gråsälen har dessutom den starkaste ökningen av sin population som vi någonsin har kunnat mäta i Östersjön. Det här är tecken på att sälstammen över tid kommer att växa ännu snabbare.
Med den växande sälstammen följer fler skador på garn, nät, fällor och ryssjor. Det drabbar husbehovsfisket såväl som yrkesfisket, och båda två är viktiga för det kustnära företagande vi har. Förutom skadorna på redskapen påverkar den växande sälstammen andra arter och bestånd i Östersjön. Både laxen och ålen är hotade arter i vårt land. Detta påverkar fler näringar än just yrkesfisket. Bristen på sälförvaltning är ett hot mot besöksnäringen, matindustrin och turismen i vårt land. Det i sin tur kommer att påverka jobben i Sverige.
Intresset av att jaga säl är relativt lågt - det vet både ministern och jag. Men det finns många olika anledningar till det. En av anledningarna är de krångliga regler vi har kring just säljakten. Dessa regler kan vi göra någonting åt. Till och med Naturvårdsverket har ändrat inställning till just säljakten och tycker att det behöver skjutas av mer säl för att det ska bli en vettig förvaltning i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen kan inte sitta och vänta på att EU-kommissionen ska godkänna ett svenskt undantag för handel med sälprodukter. Precis som ministern sa i sin tidigare debatt är han orolig, och han ser realistiskt på att det kanske inte blir ett svenskt undantag för handel med sälprodukter. Då är det viktigt att ministern och regeringen agerar.
Vi måste få till en vettig förvaltningsplan för säl här och nu, som skapar förutsättningar och långsiktighet för våra företagare runt om i Sverige. Våra företagare måste kunna utveckla sina företag och våga nyanställa människor. Det är så vi skapar fler jobb i Sverige, och det är så vi får en levande landsbygd.
Anf. 25 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Jag delar uppfattningen att vi har en väldigt stark sälstam. Den ökar och ställer till det väldigt mycket för fiskarna, inte minst när det gäller redskap som förfars men också fångster som tas.
Det som Naturvårdsverket gjorde var att i december 2013 lämna över förslaget kring licensjakt till dåvarande regeringen. Men det har aldrig gjorts någonting, och man gjorde nog bedömningen att just nu ska vi inte röra i det eftersom processen pågår. Det finns egentligen ingen oenighet där för att få detta på plats. Jag tror att vi får återkomma i frågan.
Det viktiga är nu att vi får behålla det här undantaget. Jag tror att vi alla är överens om det. Vägen dit ska man göra så riskfri som möjligt. Jag vill inte höja risken för att vi skulle misslyckas med det.
När det sedan gäller fiskenäringen och de här företagen har vi en gemensam fiskepolitik i EU. Den fiskepolitiken är bra på många sätt, inte minst genom att man har börjat jobba med förvaltningsplaner. Den första förvaltningsplanen som nu kommer på plats gäller Östersjön, och kring den har ministerrådet kommit överens. Nu pågår förhandlingar med parlamentet och kommissionären för att få den på plats. Den ger möjlighet till ett långsiktigt hållbart fiske. Även andra förvaltningsplaner kommer att komma som berör Sverige. Den här var den första, och det kommer att komma fler runt om i de vatten som berörs inom unionen.
Vi har också havs- och fiskeriprogrammet, som innehåller ett par miljarder som är till för att underlätta och skapa förutsättningar för fiske, både det mer storskaliga och det småskaliga kustnära fisket. Vi har kanske inte så mycket storskaligt fiske i vårt land, men framför allt måste det småskaliga fisket få utrymme att jobba med andra saker än fiske för att kunna få en vettig lönsamhet över tid. Där finns det möjligheter.
Anf. 26 Åsa Coenraads (M)
Fru talman! Politik handlar om helhet. När man ska prata om helhet är det viktigt att prata näringspolitik. Näringspolitiken är ju det som gör att våra företag kan växa, anställa, betala ut löner och betala in skatt till staten så att vi kan göra bra saker för våra medborgare.
Politiken hänger ihop. Det går inte att bryta ut en del från en annan. Det går inte heller att missgynna en del i förhållande till en annan. Då fungerar inte helheten, och då fungerar heller inte den biologiska mångfalden.
Det är i grund och botten det som säljakten och handeln med sälprodukter handlar om. Det handlar om förvaltning och biologisk mångfald. Det handlar om en helhet för våra yrkesfiskare, våra husbehovsfiskare, för turistnäringen och för besöksnäringen i Sverige, som glädjande nog växer. Bristen på en förvaltningsplan för säl riskerar dock att föröda den svenska besöksnäringen, och det är därför den här frågan är en näringsfråga som är en del av helheten för politiken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hoppas verkligen att landsbygdsministern går hem till regeringen och pratar med sina parti- och regeringskollegor om vikten av att ha en bra förvaltningsplan för säl på samma sätt som ministern har berättat att han har goda avsikter att förlänga det svenska undantaget för handeln med sälprodukter.
Allting hänger ihop. Ska vi ha en vettig kustpolitik, fiskepolitik, miljöpolitik och besöksnäringspolitik måste den här frågan lösas, och den måste lösas snart. Det finns inte tid för ministern att avvakta utredningar och långdragna EU-beslut. Vi måste agera nu! Det här är bråttom!
Anf. 27 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Jag är helt överens med interpellanten om att det ska finnas ett undantag för att få sälja sälprodukter. Sedan finns det olika vägar att gå.
Politik handlar om helhet. Jo, jag håller med om det. Man måste göra rätt saker, men Åsa Coenraads, ibland måste man göra rätt saker vid rätt tidpunkt. Det har jag lärt mig under mitt värv som politiker. Det är inte alltid man ska rusa ut och göra saker som kan fördärva det man egentligen vill.
Ett gammalt kommunalråd lärde mig att det bästa som finns när man tänker göra något är att sitta ett tag på händerna, för det kan bli fel om man rusar för fort.
Alltså: rätt sak vid rätt tidpunkt. Tack för en bra debatt!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.