Kustbevakningens kompetensförsörjning
Interpellation 2024/25:676 av Hanna Westerén (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-05-14
- Överlämnad
- 2025-05-15
- Anmäld
- 2025-05-16
- Svarsdatum
- 2025-06-03
- Besvarad
- 2025-06-03
- Sista svarsdatum
- 2025-06-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, har i ett skriftligt svar till mig redogjort för regeringens insatser för att stärka Kustbevakningens operativa förmåga i ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Såväl resurstillskott som uppdrag för ökad samordning är i sig adekvata prioriteringar. Dock kvarstår själva knäckfrågan: att snabbt tillse att fler fartyg är bemannade och redo för uppdrag.
I samtal med fackförbundet Tull-Kust är det mycket tydligt att det blir alltmer utmanande att bemanna fartygen med medarbetare med rätt kompetens, inte minst i ljuset av stundande pensionsavgångar, men det finns också behov av administrations- och ledningsfunktioner. Kustbevakarna har ett brett och viktigt uppdrag inom ramen för svenskt totalförsvar, precis som ministern själv betonar.
Därför vill jag fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin:
- Vilka insatser görs för att säkra högsta möjliga operativa förmåga hos Kustbevakningen?
- Vilka insatser görs för att så många som möjligt ska förbli kustbevakare och för att fler ska söka sig till myndigheten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:676
Webb-tv: Kustbevakningens kompetensförsörjning
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:125
- Protokoll 2024/25:125 Tisdagen den 3 juniProtokoll 2024/25:125 Svar på interpellation 2024/25:676 om Kustbevakningens kompetensförsörjning
Protokoll från debatten
Anf. 86 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Hanna Westerén har frågat mig vilka insatser som görs för att säkra högsta möjliga operativa förmåga hos Kustbevakningen och vilka insatser som görs för att så många som möjligt ska förbli kustbevakare och för att fler ska söka sig till myndigheten.
Kustbevakningen är en viktig myndighet med uppgift att bedriva sjöövervakning och utföra räddningstjänst till sjöss. Det försämrade säkerhetsläget i närområdet ställer också högre krav på myndigheten att ha en ökad förmåga inom totalförsvaret. Kustbevakningen befinner sig nu i en uppbyggnadsfas där satsningar görs för en stärkt förmåga till sjöss.
Frågan om Kustbevakningens operativa förmåga är mycket viktig, vilket också visar sig i de satsningar regeringen har gjort. Kustbevakningens anslag har successivt ökat de senaste åren, från 1,48 miljarder kronor år 2023 till 1,89 miljarder år 2025. Tillskotten har bland annat gjort det möjligt för myndigheten att kunna genomföra dubbla klasser för nya kustbevakare under 2023 och 2024. Därtill har regeringen i årets vårändringsbudget föreslagit att Kustbevakningen tillförs ytterligare 50 miljoner kronor för innevarande år i syfte att ytterligare öka dess operativa förmåga.
Regeringen har genom resurstillskott alltså gett myndigheten bättre förutsättningar för förmågetillväxt, och det pågår flera utvecklingsarbeten inom myndigheten. Det är samtidigt ofrånkomligt att det finns en viss fördröjning innan insatserna visar på önskad förmågehöjning.
Kustbevakningen har sedan 2022 gått från 881 anställda till 1 023 anställda, en ökning med 142 personer. Sedan aspirantutbildningen åter öppnade 2021 har 68 nya kustbevakare utnämnts, och i detta nu utbildas ytterligare 85. Dessa tjänstemän är ett mycket välkommet tillskott i bemanningen av myndighetens fartyg och flygplan.
Att säkra Kustbevakningens operativa förmåga handlar även om att skapa förutsättningar för att vara på rätt plats i rätt tid. Genom en god sjölägesbild och en utvecklad underrättelseverksamhet och analysförmåga kan myndigheten prioritera resurser dit där de behövs som allra mest.
Regeringen följer myndighetens utveckling noga, och när det kommer till vilka insatser som har gjorts för att fler ska söka sig till myndigheten samtidigt som så många som möjligt ska förbli kustbevakare vill jag nämna några exempel.
Under 2023 förändrades kravbilden för att vara behörig sökande till Kustbevakningens grundutbildning. Detta resulterade i en större rekryteringsbas, och under samma år var det 1 354 sökande på 24 utbildningsplatser. Vidare har visst rekryteringsfokus lagts på återanställning av före detta kustbevakningstjänstemän, och slutligen har riktade rekryterings- och informationsinsatser i sociala medier, på mässor och i skolor genomförts i syfte att öka synligheten för yrket.
Kustbevakningen erbjuder fler karriärvägar och satsar på ledar- och medarbetarskap och kompetensutveckling för att behålla personal. I sammanhanget är det värt att nämna att Kustbevakningen år 2024, för andra året i rad, var den svenska myndighet som hade högst arbetsgivarindex, enligt analysföretaget Verians undersökning. Det visar på ett gott rykte och på medarbetare som är goda ambassadörer.
Att säkra en stabil och långsiktig personalförsörjning är en strategisk prioritering för Kustbevakningen. Jag delar uppfattningen att detta är en fråga av stor betydelse både för svensk sjösäkerhet och för den civila beredskapen.
Anf. 87 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Jag tackar Carl-Oskar Bohlin för svaret.
Det stämmer att jag har ställt frågor om hur regeringen säkrar högsta möjliga operativa förmåga hos Kustbevakningen. Jag är kanske lite extra intresserad eftersom jag representerar Gotlands valkrets. Gotland är ju på grund av sin placering mitt i Östersjön den strategiska juvelen rent säkerhetspolitiskt. För oss som lever och verkar på Gotland är det därför av avgörande betydelse att såväl den miljöövervakning som de räddningsinsatser och övriga insatser för totalförsvaret som Kustbevakningen utför fungerar optimalt.
Ministern för civilt försvar har tydligt redogjort såväl för hur man har säkrat resurser som för en del förutsättningar framåt, vilket är utmärkt. Han säger också att det finns en viss fördröjning innan insatserna visar på önskad förmågehöjning, och det har jag respekt för givet att det säkerhetspolitiska läget har skärpts och ser ut att kunna skärpas ytterligare. Frågan följer dock: När bedömer statsrådet att vi kan räkna med att den önskade förmågehöjningen är på plats?
Även jag gratulerar och välkomnar dem som har valt att bli kustbevakare, för de utför ett otroligt viktigt uppdrag för Sverige.
Det finns alltså mycket vi är överens om, inklusive den respekt vi ska ha för Kustbevakningens kunskap när det gäller att avgöra hur man ska prioritera resurser dit där de behövs allra mest.
Carl-Oskar Bohlin nämner också fler karriärvägar, ledar- och medarbetarskap och kompetensutveckling, vilket är alldeles lysande. Det kommer dock en del signaler från Kustbevakningen om att ledarrollerna medför en stor administrativ börda, vilket betyder mindre tid på fartyg och mer tid på kontor. Delar ministern bilden att det är en utmaning att säkra en god balans mellan den administrativa funktionen och möjligheten att tillbringa tid på fartyg?
Jag delar bilden att Kustbevakningen är en god arbetsgivare. Men än en gång kommer det signaler om att man ibland ställs inför svåra avvägningar hos Kustbevakningen: just att fartygen ska räcka till för miljöövervakning och räddningsinsatser. Tillgången på fartyg möts inte fullt ut av antalet medarbetare.
Hur ser Carl-Oskar Bohlin på den viktiga, diversifierade uppgift som Kustbevakningen har i denna utmanande tid? Har man resurserna och en rimlig tidsuppfattning om när man är på en önskad förmågenivå och en rimlig fördelning mellan miljöövervakningen och de andra arbetsuppgifterna?
Anf. 88 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Jag har faktiskt nöjet att berätta att jag så sent som tidigare i dag gjorde ett studiebesök på två av Kustbevakningens sjögående enheter tillsammans med EU-kommissionären för beredskap. Jag slås, som alltid när jag besöker Kustbevakningen, av vilka fantastiska och dedikerade medarbetare som finns i myndigheten. Det är en glädje att se, och det är en ära att få vara med och se en liten del av deras vardag. Det är ett tillfälle att försöka uppmärksamma dem för det viktiga arbete de gör för att stärka Sveriges säkerhet på olika sätt, året runt, dygnet runt, i alla väder. Det är verkligen värt en eloge.
Att regeringen tycker att myndigheten är särskilt viktig hoppas jag manifesteras i de särskilda resurstillskott som gavs i både ordinarie budgetproposition och så sent som i vårändringsbudgeten för att hantera den tilltagande osäkerhet som råder på Östersjön. Det handlar om en förstärkt förmåga för att hantera hybrida händelser och för att bedriva sjöövervakning på vattenytan genom sjölägesbild och under vattenytan.
Låt mig svara på Hanna Westeréns fråga genom att tydligt säga att förmågan redan har ökat i jämförelse med när regeringen tillträdde. Precis som jag nämnde är det alltså 143 ytterligare medarbetare i myndigheten i jämförelse med 2022. Den stora frågan är naturligtvis om det hade varit bättre om satsningarna hade gjorts tidigare under föregående regering. Svaret är naturligtvis ja på frågan, men det är bättre att de görs nu än att de inte görs alls.
Som i alla sammanhang där det behövs en särskild, unik kompetens tar det tid från det att man bestämmer sig för att skjuta till mer resurser till dess att den kompetensen finns färdigutbildad och operativ i myndigheten. Den förmågetillväxten kommer vi att få se även i fortsättningen. Man har nu sänkt förkunskapskraven i så måtto att man nu får hela utbildningen på köpet. Det krävs ingen behörighet från början, utan det ingår i utbildningen. Det gör att fler kan söka, intaget kan breddas och antalet klasser kan dubbleras. Det är naturligtvis bra eftersom det kommer att innebära att förmågan fortsätter att öka framöver.
När är vi i mål med detta? Det finns inget svar på den frågan eftersom det här är ett arbete mot ett rörligt mål. Tyvärr har vi sett säkerhetsläget försämras, och det avspeglas i den miljö Kustbevakningen möter.
Jag ska försöka hinna svara på ytterligare en fråga, nämligen om jag har mött bilden av att man tyngs av onödig administration. Nej, jag har personligen inte mött den bilden när jag träffat kustbevakare, men jag är helt öppen för att ta del av den bilden om den finns. Direktiven till myndighetsledningen är naturligtvis att arbeta för en så hög förmåga som möjligt. I det ingår naturligtvis att medarbetare inte ska vara drabbade av onödig byråkrati i sin tjänsteutövning.
Anf. 89 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Jag får gratulera Carl-Oskar Bohlin till besök i verksamheten. Jag instämmer i att det är otroligt intressant att ta del av olika kunniga yrkespersoners vardag. Jag delar också bilden av att de är oerhört dedikerade medarbetare, och själva syftet med interpellationen är att vi ska behålla dem, se till att de blir fler och att de har förutsättningar och mandat att verkligen utföra sitt otroligt viktiga uppdrag.
Jag vill återvända till det jag var inne på i mitt inledningsanförande, det vill säga det diversifierade uppdraget. Vi måste vara varsamma och se till den otroligt breda uppdragsbild som Kustbevakningen har. Det är delvis präglat av att jag kommer från Gotland, där vi i vår närhet haft störningar i undervattensinfrastrukturen. Kustbevakningen måste kunna hantera störningar i undervattensinfrastrukturen och samtidigt vara beredd att hantera ett oljeutsläpp eller något motsvarande. Där kommer signaler om att det finns en risk att man måste göra avkall på någotdera. Risken som jag får till mig är att det till vissa delar blir miljöövervakningen, och det är en blotta som jag anser att vi verkligen inte har råd med. En del av hur vi hanterar vårt totalförsvar är att vi också säkrar att vi har ett friskt Östersjön även fortsättningsvis.
Det är utmärkt med den ökade förmågan. Men om jag har förstått rätt är många av de otroligt duktiga kustbevakarna, som vi båda har mött, på väg att pensioneras. Då krävs ett stadigt inflöde av nya medarbetare som kan ta deras plats. Jag är lite oklar över exakt hur stark den förmågeökning är som Carl-Oskar Bohlin hänvisar till. Jag delar bilden av att förmågan ökar, men kanske inte fullt så mycket som det gestaltas här. Det är omöjligt att svara på frågan om när förmågan har ökat i tillräcklig grad. Jag förstår det, men regeringen har ändå anslagit medel för att den ska bära frukt. Det vore ändå intressant att se när delar av det som nu beskrivs i svaret faktiskt kommer att ge den effekt som förespeglas.
Jag vill än en gång återvända till det diversifierade uppdraget, apropå totalförsvar, det vill säga att hantera miljöövervakning, räddningsinsatser och övriga uppdrag i totalförsvaret. Den balansen måste upprätthållas och kännas rimlig.
Förutsättningar och mandat var grunden för interpellationen. Jag har haft flera möten med Kustbevakningen, och jag har mött representanter för fackförbundet Tull-Kust. De ger en bild av en myndighet som i många delar fungerar väl, precis som Carl-Oskar Bohlin själv har sagt. Men de känner en osäkerhet kring den administrativa bördan på ledningsfunktionerna och dragkampen mellan att ha tillräckligt många personer på fartygen och att räcka till för alla de uppdrag som ankommer på Kustbevakningen.
Anf. 90 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Jag tar naturligtvis med mig signalen om en administrativ börda som inte uppfattas vara ändamålsenlig. Jag träffar gärna företrädare för fackförbundet Tull-Kust för att höra deras synpunkter i frågan. Det här är inte ett perspektiv som jag personligen har mött när jag har träffat olika kustbevakare, men därmed inte sagt att det inte finns. Jag är helt öppen för att ta del av det perspektivet.
Jag skulle vilja bredda perspektivet och säga att det inte enkom är antalet anställda som definierar förmågan, utan det är naturligtvis också vilken tillgång man har till tekniska hjälpmedel, olika plattformar och så vidare. Som jag tidigare nämnde har vi lämnat ett riktat stöd till Kustbevakningen i vårändringsbudgeten för att under året köpa in teknisk utrustning som också bidrar till att höja förmågan. Vi vill få ut så mycket förmåga som möjligt per anställd medarbetare och per kustbevakare i myndigheten. Det är naturligtvis helt centralt. De medelstilldelningar som jag har pratat om här är anslagshöjningar i nivå, det vill säga en permanent högre ambition för myndigheten som naturligtvis speglar det svåra säkerhetsläget.
För att avslutningsvis nämna någonting om gränsdragningen mellan olika uppgifter delar jag i stort uppfattningen att allt Kustbevakningen gör är viktigt. Miljöövervakning eller miljöräddning, förmåga till miljöräddning, är viktigt. Sjöövervakning är viktigt. Underrättelsearbete är viktigt. Samarbete med marinen och övriga Försvarsmakten och polisen är viktigt. Vi vill egentligen inte nedprioritera någonting men kanske betona att sjölägesbildsarbetet och samarbetet med Försvarsmakten måste intensifieras till följd av att det är en relativt, jag ska inte säga ny men tilltagande uppgift.
Förmågan på miljöräddningssidan är inarbetad och god sedan länge. Sverige har en av de främsta förmågorna i Östersjöområdet på det området. Det betyder inte att man ska släppa den kompetensen eller förmågan. Det betyder att man ska kunna göra det också, för det är tyvärr så att också ett miljöscenario skulle kunna utspela sig som en del av till exempel en hybridoperation. Det är naturligtvis helt centralt att vidmakthålla den förmågan, men det har också blivit tydligt och angeläget att vi måste prioritera att man också bygger upp andra förmågor som tidigare kanske har varit på en mycket lägre nivå eller historiskt inte har funnits och som nu måste finnas på ett tydligare sätt. Där handlar det bland annat om att reda ut roller och ansvarsförhållanden gentemot Försvarsmakten men också att stärka det gemensamma arbetet med att bygga sjölägesbild och ägna sig åt sjöövervakning.
Anf. 91 Hanna Westerén (S)
Fru talman! Antalet anställda avgör inte förmågan, säger civilförsvarsministern.
(Statsrådet CARL-OSKAR BOHLIN (M): Inte bara!)
(TREDJE VICE TALMANNEN: Det är en som har ordet, och nu är det interpellanten Hanna Westerén.)
Antalet anställda avgör inte, nej, inte fullt ut. Så är det absolut. Men jag tänker att det är rimligt att sträva mot att i största möjliga mån bemanna fartygen som man har, och den bild jag får är att antalet anställda inte fullt ut räcker till för att bemanna de fartyg man har. Då pratar vi som sagt om extremt kompetent personal som kan bemanna extremt tekniskt avancerade fartyg. Men man räcker inte fullt ut till. Det är inte Kustbevakningens eget fel, utan det är ett politiskt ansvar att se till att den växer utifrån det uppdrag som den har. Där är vi inte i dag; det har även civilförsvarsministern vidgått.
Sjölägesbilden och samarbetet med Försvarsmakten är prioriterade, och det kan jag förstå. Men jag vill också ta fasta på det som civilförsvarsministern själv sa här på slutet – att miljöövervakningen sett i ett större perspektiv är oerhört viktig när vi märker att Östersjön blir mycket mer militärt intressant och vi vet att den fiende som vi pratar om opererar på flera olika sätt. Då blir miljöövervakningen en pusselbit av många. Vi måste se till att hålla garden uppe, och där är Kustbevakningen helt avgörande.
Jag tror att vi måste hålla ihop de här perspektiven, hålla ihop hela uppdragsbilden för Kustbevakningen, och finna en rimlig balans där miljöövervakningen inte får stå tillbaka alltför mycket. Tack för debatten!
Anf. 92 Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Ursäkta att jag avbröt, men jag förväntar mig att bli korrekt citerad i den här kammaren. Jag sa att inte bara personalen utgör det som bygger förmåga. Det är en väsentlig skillnad, för så är det naturligtvis. Fartyg, tekniska hjälpmedel och kringutrustning bygger också förmåga. Hade vi bara personal och inga fartyg hade vi ingen förmåga. Hade vi bara fartyg och ingen personal hade vi inte heller någon förmåga. Det säger sig självt.
Därför vidtar regeringen åtgärder för att höja förmågan också i termer av tekniska hjälpmedel. Det är klart att vi måste ha en myndighet som är i balans. Det är bland annat därför vi nu gör det som jag redogjorde för i min inledning. Vi ser till att ha dubbla antagningsklasser och har justerat antagningskraven så att fler kan söka. Man har betald utbildning, och man får alla behörigheter från början. Så var det inte tidigare, men så är det nu. Det kommer naturligtvis att skapa bättre förutsättningar för att se till att vi har en kustbevakning som kan möta ett svårare omvärldsläge och säkerställa att man har fullgod personalförsörjning under de förutsättningarna. Det tror jag är helt centralt för att bygga förmåga i det civila försvaret och i totalförsvaret också i den maritima domänen.
(TREDJE VICE TALMANNEN: Notera att det är enbart en av de deltagande i interpellationsdebatterna som har ordet, oavsett om man citerar rätt eller inte.)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.