Kurslitteraturens ställning
Interpellation 2024/25:672 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-05-14
- Överlämnad
- 2025-05-15
- Anmäld
- 2025-05-16
- Svarsdatum
- 2025-06-03
- Besvarad
- 2025-06-03
- Sista svarsdatum
- 2025-06-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
För ett par månader sedan släppte Läromedelsförfattarna en rapport om ställningen för svensk kurslitteratur, En perfekt storm. I den konstateras att läget är allvarligt och att det finns tecken på att den svenska kurslitteraturmarknaden är på väg att kollapsa.
Detta riskerar i sin tur att få allvarliga konsekvenser för den högre utbildningen i Sverige och i synnerhet för svenska språkets ställning i densamma. Samtidigt konstaterar rapportförfattarna att det saknas en övergripande diskussion om kurslitteratur på policynivå.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Johan Pehrson:
- Hur avser ministern att agera för att tillse att det även i framtiden ges ut svensk kurslitteratur?
- Hur avser ministern att skapa förutsättningar för en fungerande kurslitteraturmarknad?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:672
Webb-tv: Kurslitteraturens ställning
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:125
- Protokoll 2024/25:125 Tisdagen den 3 juniProtokoll 2024/25:125 Svar på interpellation 2024/25:672 om kurslitteraturens ställning
Protokoll från debatten
Anf. 47 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att tillse att det även i framtiden ges ut svensk kurslitteratur. Han har även frågat mig hur jag avser att skapa förutsättningar för en fungerande kurslitteraturmarknad.
Vi befinner oss i en läskris i Sverige, och regeringen genomför en rad satsningar på litteratur och läsfrämjande för att möta detta. Lärare vid universitet och högskolor larmar om att krisen börjar visa sig även där. Dessa uppgifter är allvarliga. Läskrisen riskerar inte bara att påverka studenternas förmåga att tillgodogöra sig akademiska texter, utan den har även direkt påverkan på svensk kurslitteratur. Tillgången till böcker och kunskap är grunden för både bildning och forskning.
Jag träffade så sent som i december aktörer i högskolesektorn för att diskutera hur vi tar oss an de möjligheter och utmaningar vi står inför. Det var en bra första diskussion, men för att kunna bedöma behovet av åtgärder behöver vi få en bättre bild av hur utvecklingen ser ut.
Regeringen har därför i vårändringsbudgeten för 2025 föreslagit att Universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att kartlägga hur studenters tillgång till och användning av kurslitteratur i högskolan har utvecklats över tid. Vi har även föreslagit att Statistiska centralbyrån ska få i uppdrag att kartlägga hur läsförståelsen bland högskolestudenter har utvecklats. Dessa kartläggningar kommer att vara viktiga underlag för framtida åtgärder.
Anf. 48 Linus Sköld (S)
Fru talman! Kurslitteraturen är högskolekursernas ryggrad, så kurslitteratur av god kvalitet är en förutsättning för att vi även framöver ska ha högskoleutbildningar av hög kvalitet.
Kurslitteratur säljs på en öppen marknad, och nyförsäljningen på denna marknad har minskat med 40 procent de senaste två åren. Uppgiften kommer från rapporten Den perfekta stormen, som är framtagen av Läromedelsförfattarna och Novus. I rapporten konstateras också att det saknas en övergripande policydebatt om kurslitteratur och dess funktion och ställning i den svenska högskolesektorn. Så låt oss inleda en sådan i dag, Johan Pehrson!
En slutsats i rapporten är att det är en perfekt storm av faktorer som har lett till nedgången i nyförsäljning av kurslitteratur.
Vi har tjänsten Legimus som administreras av Myndigheten för tillgängliga medier. På fem år har antalet användare fördubblats, och under samma tid har det skett en 50-procentig ökning av antalet nedladdningar. Det handlar om att ge människor med olika funktionsnedsättningar tillgång till eböcker och ljudböcker. Då det inte föreligger en sådan ökning av målgruppen kan den ökade användningen eventuellt spåras till olovlig spridning.
Begagnatmarknaden för kurslitteratur har blivit mer effektiv genom nya tekniska metoder. De två största aktörerna omsätter nu lika mycket som nyförsäljningen. Till detta kommer de inte lika specialiserade begagnatmarknaderna.
Användandet av engelsk kurslitteratur har ökat, vilket missgynnar marknaden för svensk kurslitteratur. 38 procent av studenterna uppger att de har använt kurslitteratur som har laddats ned gratis via nätet, och så vidare.
I tillägg till detta finns svaga skäl för forskare att producera ny kurslitteratur. Man får kasst betalt eftersom marginalerna i en vikande marknad är dåliga. Det är inte meriterande i högskolesektorn, och man har dåligt med tid. Totalt har nyförsäljningen av kurslitteratur minskat med 40 procent på två år, och vi går mot en sorts kollaps av marknaden för kurslitteratur.
Johan Pehrson svarade att det är läskris. Jag tänker att Johan Pehrsons paradigm från skärm till pärm är välkänt. Om det får effekt kommer det att ta decennier innan effekterna når högskolan. Dessutom sa han att han har gett två utredningsuppdrag till SCB och UKÄ. Men en 40-procentig nedgång på två år visar att man kanske borde marschera snabbare än så.
Anf. 49 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Jag gläds åt Linus Skölds intresse för en fungerande marknad där producenter, oftast privata företag, ska kunna leverera bra produkter i form av litteratur – i detta fall läromedel.
Det är i grunden allvarligt om studenterna i en bredare bild är sämre på att läsa och blir sämre på att tänka. Förmågan att läsa och tänka hänger ihop. Vi tittar nu på olika åtgärder, inte minst i direkt kontakt med olika universitet och högskolor, för att se vad man kan göra för att hjälpa studenter. Bland annat måste vi se till att de som går i första klass i dag lär sig att läsa bättre så att de slipper problem i framtiden, men här och nu bör man jobba mer med studieteknik och lästeknik. Där bedrivs mycket bra arbete på många universitet och högskolor.
När det gäller den specifika frågan om Legimus har vi gett Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkerställa att det bara är individer med berättigade behov av anpassad kurslitteratur som ges tillgång till den digitala bibliotekstjänsten. Jag förstår den fråga som Linus Sköld lyfte upp. Syftet är att hantera tillträdet så att det blir mer robust, rättssäkert och likvärdigt. Uppdraget ska redovisas senare under denna månad, och det är något som är specifikt.
Ju mer resurser man satsar på forskning generellt sett, brett på hela sektorn, desto mer avgörande är det för hur mycket intressant vetenskap som kan produceras, vilket i sig leder till att man kan producera mer litteratur.
Svenskan är ett relativt litet språkområde – ett vackert språk – men det blir mer internationaliserat. Vi vill se denna riktning, det vill säga att Sverige ska vara öppet, och det kan leda till en ökad internationalisering och en ökad användning av annan kurslitteratur än den som är skriven på svenska.
Vi följer frågan mycket noga, men just vad gäller Legimus väntar vi med stort intresse på MTM:s rapport.
Anf. 50 Linus Sköld (S)
Fru talman! När det gäller MTM och Legimus är jag väl bekant med uppdraget. Det fanns med i regleringsbrevet till myndigheten att uppdraget skulle återrapporteras den 28 februari. Sedan kom uppdraget, mer välformulerat, den 8 februari med slutrapporteringsdag den 13 juni. Även i det avseendet har regeringen inte hållit det tempo som skulle vara befogat sett till hur akut krisen verkar vara. I stället har slutrapporteringen skjutits fram fyra månader.
Johan Pehrson säger att en viktig faktor är att man satsar på forskning. Det finns mycket kunskap som kan bli kurslitteratur. Forskningsanslagen från förra året har räknats upp. De 1 ½ miljarder som forskningsanslagen ökade med motsvarar ganska exakt regeringens uppskattning av hur mycket pris- och löneomräkning sektorn behöver för att bibehålla värdet på en insats efter produktivitetsavdrag. Det är alltså en liten nedskärning på forskning som Johan Pehrson har lyckats få till under sin tid i ämbetet.
Sedan säger Johan Pehrson att internationalisering är en kvalitetsfaktor. Jag instämmer i det. Det är viktigt att vi betraktar kunskapsbildning som en gemensam sak för mänskligheten och att vi är öppna och transparenta och delar med oss. Vi kommer att få anledning att debattera detta i en senare interpellationsdebatt.
Om man i stället skulle ta greppet svenska språkets ställning tappar alltså svenska språket sin ställning i den svenska akademin. Fler än nio av tio doktorsavhandlingar skrivs på engelska vid svenska lärosäten. Läromedelsförfattarna drar i rapporten slutsatsen att användningen av kurslitteratur på engelska tränger undan kurslitteratur på svenska. Om inte svenska språket får vara kunskapsbildningsspråket kommer det att bli domänförluster. Hela sektorer av kunskap och samhällssektorer kommer att ha sin begreppsbildning på engelska i stället för på svenska. Det i sin tur försvagar svenska språkets ställning som språk i världen och som funktionellt språk mellan medborgarna. Johan Pehrson borde egentligen tycka att det är en oönskad utveckling.
Johan Pehrson och jag är överens om att välfungerande marknader är bra. Det här verkar inte vara en välfungerande marknad, utan den är på väg mot sin egen kollaps. Min gissning är att detta hänger ihop med den senaste tidens ökade levnadsomkostnader för studenter.
Studenter är från början en köpsvag grupp. Studenter har alltid varit kreativa i att hitta sätt att komma över litteratur på andrahandsmarknader, genom olaglig kopiering eller bibliotekslån, men den senaste tidens kostnadsutveckling har ökat incitamenten för att hitta andra sätt än nyförsäljning för att få tag i kurslitteratur.
Jag tycker att studenternas köpkraft borde stärkas, och jag vet att Johan Pehrson och hans regering tycker att höginkomsttagares köpkraft är förbaskat viktig att skydda. Men tycker Johan Pehrson att studenters köpkraft borde skyddas så att de har råd att köpa kurslitteratur även framöver?
Anf. 51 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Det är väl klart att vi befinner oss i dyrtider. Den extrema, höga inflation som har rått i Sverige under lång tid, inte minst när regeringen tillträdde, har vi nu sett pressas tillbaka. Men priserna består. Dock har den här regeringen varit tydlig med att vi håller fast vid de uppräkningar av studiemedlen som sker på ett sätt som gör att Sverige fortfarande har ett av världens mest konkurrenskraftiga studiefinansieringssystem. I Sverige får man ett stort statligt skattefinansierat stöd för att läsa till läkare, ingenjör, lärare eller sjuksköterska. Det är fantastiskt, och det ska vi behålla.
Att vi har effektivare andrahandsmarknader för cirkulär ekonomi tänker åtminstone jag som liberal fortsätta att tycka är något som är positivt. Vi behöver mindre av köp och släng i samhället, och det hoppas jag att Linus Sköld håller med om.
Vi vet att tillgången till böcker och kunskap är grunden för bildning och forskning. Vi ser hur det förändrade medielandskapet påverkar studenternas sätt att inhämta kunskap och ta del av kunskap. Det kan påverka bland annat utvecklingen av läsförmågan.
Jag vill i alla fall å regeringens vägnar vara tydlig med att vi bedömer det som att det behövs ett bättre kunskapsunderlag om hur studenter använder kurslitteraturen för att möta den frågan, som bygger på den här rapporten som jag tycker är klart intressant. Jag vill ha ett bredare underlag innan vi skrider till verket med några ytterligare åtgärder för att se till att de blir träffsäkra.
Vi ser i kartläggning som gjorts tidigare att studenters användning av kurslitteratur har varierat. Därför är de här två uppdragen så viktiga. De har tillkommit för att bland annat möta det som återges i den här rapporten.
Anf. 52 Linus Sköld (S)
Fru talman! Jag är liksom Johan Pehrson för både att vi ska ha större cirkularitet i ekonomin och att vi ska räkna upp studiemedlen med konsumentprisindex årligen. Självklart ska vi det. Men jag och mitt parti har i många mandatperioder varit för att stärka studiemedlet till våra studenter, det vill säga stärka deras relativa köpkraft och inte bara värdesäkra den.
Det är för övrigt läromedelsförfattarnas förslag på akutlösning att införa ett riktat studiebidrag som bara kan användas för att köpa kurslitteratur. Även om man inte vill gå den vägen finns det saker man skulle kunna göra betydligt snabbare än regeringen, som drar benen efter sig.
Marknader som denna, som inte bär sig själva men som tillhandahåller sådant som vi tycker är nödvändigt, kräver intervention. Om marknaden är på väg att kollapsa om man lämnar den åt sitt öde måste Johan Pehrson intervenera om han vill ha kvar kurslitteraturen på våra högskolekurser.
En intervention skulle kunna vara någon av de lagändringar som läromedelsförfattarna föreslår, en förstärkning av studiemedlet eller för den delen ett stöd till utbudssidan på den här marknaden. Oavsett vilket skulle man kunna marschera snabbare än att ge myndighetsuppdrag.
Tillsätt en SOU! Det lär ju krävas om man ska göra regeländringar – om man nu vill gå den vägen. Men gör någonting, eller se tillgången till kurslitteratur kollapsa! Det är någonstans det som är budskapet till Johan Pehrson här. Tycker Johan Pehrson att vi kan vara utan kurslitteratur, eller tänker han intervenera?
Anf. 53 Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
Fru talman! Ingenting är så bra för att minska brister, köer och tillkortakommanden som en väl fungerande marknad. Men jag håller fast vid regeringens uppdrag för att få en bredare bild än denna mycket läsvärda rapport och kanske slutsatsen att vi ska höja bidrag eller trycka statliga böcker. Intervention är Linus Skölds favoritord i debatten.
Jag utesluter ingenting, för det är klart att det enda målet är att studenter i Sverige ska vara världsmästare på att läsa, och de ska läsa litteratur. Men de får nog anpassa sig och vara beredda på att läsa litteratur på både svenska och engelska och på andra språk framöver.
Tack för en viktig debatt!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.