Krediter till småföretag
Interpellation 2008/09:200 av Engström, Marie (v)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-12-09
- Inlämnad
- 2008-12-09
- Besvarad
- 2009-01-15
- Sista svarsdatum
- 2009-01-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 9 december
Interpellation
2008/09:200 Krediter till småföretag
av Marie Engström (v)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
I lågkonjunkturens och finanskrisens spår har det blivit svårare för småföretag att få lån och ibland att behålla sina krediter. Bankerna har blivit mer restriktiva. Det har förekommit att krediter omprövas och att banker ensidigt sagt upp krediter. Det innebär att planerade investeringar skjuts på framtiden eller inte blir av alls. Många småföretag har fått allvarliga likviditetsproblem och risken är stor att många företag slås ut och tvingas till konkurs.
I den lågkonjunktur som nu slagit till med full kraft måste detta vara det värsta tänkbara scenariot för landets småföretag och för dem som arbetar i företagen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga näringsministern:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att förbättra de mindre företagens kreditmöjligheter?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:200
Webb-tv: Krediter till småföretag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:57 Torsdagen den 15 januariProtokoll 2008/09:57 9 § Svar på interpellation 2008/09:200 om krediter till småföretag
Protokoll från debatten
Anf. 43 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Marie Engström har frågat vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att förbättra de mindre företagens kreditmöjligheter.
Till att börja med vill jag nämna att jag och hela regeringen noga följer utvecklingen och effekterna av den pågående globala finanskrisen. Svenska institutioner med ansvar för likviditeten och stabiliteten på finansmarknaden har gjort ett bra arbete för att hantera de omedelbara följderna av krisen. Finansinspektionen övervakar kapitaltäckningsnivåer och kreditgivningen hos de svenska bankerna. Sverige är pådrivande i det arbete som sker på EU-nivå.
Regeringen hade redan innan finanskrisen blev allvarligare vidtagit en rad åtgärder för att förbättra tillgången till kapital i svenska företag. Regeringen har bland annat avskaffat förmögenhetsskatten för att frigöra kapital till investeringar i nyföretagande och affärsutveckling, förbättrat villkoren för Almis så kallade mikrolån genom att höja det maximala lånebeloppet från 50 000 kronor till 100 000 kronor samt stärkt innovationsfinansieringen hos Almi i syfte att nå fler kvinnor. På senare tid har möjligheterna till direktavskrivningar förbättrats, och de så kallade 3:12-reglerna har gjorts mer fördelaktiga.
Regeringen har även överlämnat en proposition om en återställning av företagsinteckningens förmånsrätt (prop. 2007/08:161). Den 1 januari 2009 genomfördes denna reformering av det regelverk som gör det möjligt för en näringsidkare att använda lös egendom i näringsverksamhet som säkerhet för lån. Den nya säkerhetsrätten, benämnd företagshypotek
,
ersätter företagsinteckningen,
som infördes av den förra regeringen 2004. Syftet är att förstärka säkerheten så att det blir lättare för företag att få lån.
Regeringen tillsatte vid förra årsskiftet en utredning som skulle se över statens finansieringsinsatser riktade till nya små och medelstora företag. Utredaren Jan-Olle Folkesson avlämnade sitt betänkande den 17 december (SOU 2008:121). I detta finns det en rad intressanta förslag som bland annat syftar till att förbättra och effektivisera kreditgivningen till de mindre företagen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Regeringen har även tillsatt en utredning för att undersöka förutsättningarna för införande av skatteincitament för ökade finansieringsmöjligheter (Fi2008:04). Alternativ som ska utredas är bland annat riskkapitalavdrag och uppskjuten reavinstbeskattning. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 31 mars 2009.
Det här är många strategiskt viktiga insatser för att förbättra kapitalförsörjningen för mindre företag.
Mot bakgrund av den pågående finanskrisen har regeringen härutöver nyligen vidtagit en rad ytterligare åtgärder för att förbättra de mindre företagens kreditmöjligheter: Förutom stabilitetspaketet för det svenska finansiella systemet som underlättar bankernas kreditgivning har regeringen nyligen förstärkt Almi Företagspartners utlåningskapacitet med 2 miljarder kronor. Detta föreslogs i proposition 2008/09:73. Almi ges också möjlighet att ta större andelar i de låneupplägg som görs tillsammans med kommersiella aktörer. Almi får möjlighet att finansiera upp till 80 procent av ett företags lånebehov i stället för som tidigare 50 procent. Om synnerliga skäl föreligger ska Almi fullt ut kunna tillgodose ett företags finansieringsbehov. Förstärkningen av Almis utlåningskapacitet är en kraftfull åtgärd som bidrar till att ytterligare förbättra de mindre företagens kreditmöjligheter i alla delar av Sverige.
Regeringen har visat att tydligt jobbfokus i politiken och stort ansvarstagande i de offentliga finanserna ger trygghet i skakiga tider. Detta tillsammans med väl fungerande finansiella system gör att Sverige så här långt har klarat sig långt mycket bättre än andra länder. Regeringen följer noga utvecklingen och är beredd att återkomma med ytterligare insatser om det visar sig nödvändigt.
Anf. 44 Marie Engström (V)
Herr talman! Tack, Maud Olofsson, för svaret! Jag hoppas att näringsministern orkar med en interpellation till - hon har stått här ganska länge nu - för det här är en viktig fråga tycker jag och säkert många andra.
Det har blivit mycket svårare för företag, framför allt små företag, att få lån. Bankerna har blivit mer restriktiva. Det förekommer att banker ensidigt säger upp lån. Det finns exempel på banker som helt sonika drar in krediterna för företag som kanske inte fullt ut har utnyttjat sina checkkrediter eller att man ändrar de villkor som man en gång har kommit överens om. Det är väldigt allvarligt för de mindre företagen, som många gånger hamnar i likviditetskris. Det handlar också om investeringar som kanske inte blir gjorda eller skjuts på framtiden.
Det brådskar i den här frågan. Redan om några dagar, den 19 januari, är det många företag som har uppbörd. Uppbörden för momsinbetalningar och inbetalningar av preliminärskatter och arbetsgivaravgifter är om bara några dagar. Jag tror att det är väldigt många som kommer att få kraftiga likviditetsproblem då. Det är något som vi verkligen måste ta till oss.
De här problemen bekräftas också i en undersökning som Almi nyligen har presenterat i låneindikatorn som de har gjort i 25 år nu, tror jag. De har frågat 150 chefer på olika bankkontor runt om i landet, och 38 procent av de tillfrågade menade att utlåningen minskade redan under fjärde kvartalet 2008. 54 procent bedömer att utlåningen kommer att minska ytterligare under 2009, alltså under innevarande år. Över 40 procent säger att kreditvillkoren har skärpts helt enkelt. Det bekräftar precis den bild vi har. Det bekräftar också det som många småföretagare säger i dag. Också stora företag har problem i dag, men när de ställs mot de små tror jag att de små blir förlorarna i första hand.
I sitt svar pratar näringsministern om strategiska insatser, bland annat att företagshypotek har införts. Vid en utfrågning i finansutskottet ställde jag en fråga om det till en representant för banksektorn som menade att det inte har någon direkt påverkan på kreditmöjligheter just nu, kanske något på längre sikt men i det här kritiska läget skulle det inte ha någon effekt alls.
Jag ska ställa några frågor till Maud Olofsson eftersom jag ser att jag inte har så många sekunder på mig. Jag får ta mina andra argument så småningom.
Det har i debatten förts fram krav på en generell kreditgaranti för mindre företag. Vad säger regeringen och Maud Olofsson om det? Vad säger Maud Olofsson om det uppenbara att den totala kapaciteten för lån egentligen borde öka? Hur ser regeringen på det? Hur ser regeringen på möjligheten att korta betalningstiderna för företag? Det som vi kan fatta beslut om är den offentliga sektorn. Sedan tycker jag att näringslivet självt kan se över sina betalningstider.
Det finns en lång rad frågor som behöver diskuteras. Jag återkommer med några ytterligare i mitt nästa inlägg.
Anf. 45 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Ibland kan man återanvända svaren, använda svaren flera gånger. Jag tycker att jag känner igen svaren på ungefär samma frågor, nämligen om kreditmöjligheten för framför allt små och medelstora företag. Detta har vi debatterat här ett antal gånger och ändå är det samma sak.
Jag skulle med anledning av det ställa en fråga. Regeringen säger att man har avskaffat förmögenhetsskatten, och det har man gjort ett stort nummer av. Det skulle ju bli bättre kreditmöjligheter. Framför allt skulle de pengarna kunna satsas i företag. Hur mycket av de hundratals miljoner kronor som man tog bort från skattebetalarna har använts till att återinvestera i företagen? Har regeringen gjort några sådana undersökningar?
När det gäller företagshypoteken vet vi att det här inte var något stort problem för bankerna tidigare. Jag kan bara hänvisa till vad Marie Engström sade, att när småföretagen i dag behöver låna borde ju detta ha gett ett genomslag när det gäller säkerheter och annat. Men det visar sig att det är precis tvärtom. Vad hade då denna reform för effekt med tanke på att det fanns en baksida av reformen?
En fråga som jag tycker är viktig i sammanhanget är arbetsgivaravgifterna. När regeringen tillträdde valde man att höja arbetsgivaravgifterna generellt sett, och det har drabbat framför allt de små företagen ganska ordentligt. Nu har regeringen förvisso sänkt arbetsgivaravgifterna för vissa grupper, men lång ifrån för alla. Det innebär att småföretagen måste ha särskilda grupper anställda för att de ska få någon effekt av avgiftssänkningen.
Jag vill ta upp en annan fråga som jag tycker är viktig. Här säger man att man vill utreda om skatteincitament ökar finansieringsmöjligheterna. Ja, det är naturligtvis intressant, men samtidigt tog man bort möjligheten till uppskjuten skatt när man gjorde upp om fastighetsskatten. I stället ska nu ränta betalas på reavinstskatten, och så var det inte tidigare.
De åtgärder som man har vidtagit med anledning av finanskrisen har i ett avseende varit bra. Men på vilket sätt, statsrådet, har de påverkat de små företagen? Har de fått en bättre möjlighet på grund av dessa?
Trots allt är möjligheten att finansiera till 80 procent i stället för 50 procent bra. Men hur kan man påstå att detta är en kraftfull åtgärd när bankerna själva säger att de har svårigheter i dag att låna ut till de flesta småföretag, att de upplever att de inte har tillräckligt mycket säkerhet.
I sin utredning har Jan-Olle Folkesson lämnat ett antal förslag. Brådskar det då inte att det kommer en proposition om detta? Jag kan i alla fall inte se i propositionslistan att det skulle vara någon sådan proposition på gång.
Slutligen ställer jag samma fråga som Marie Engström ställer när det gäller betaltider för företagen. Det vore väl en enkel åtgärd att se till att i varje fall myndigheterna skulle ha 10, 20 eller möjligen 30 dagar som betalningstid i stället för att envisas med att säga att det här inte är intressant. Vi borde kunna ta varandra i hand och säga att det vore bra för småföretagen.
Anf. 46 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Vi kan inte förminska den här frågan, för den är mycket större än det som vi pratar om här. När hela världens globala finansiella system rasar samman är det klart att det får effekter, och det är klart att det kommer att ta tid innan banksystemen fungerar. Men låt mig säga en sak. Det är inte förrän vi får det blodomloppet att fungera som hela det här systemet kommer att fungera väl, och det kommer att ta sin tid. Det är därför som regeringen har varit så noga med att jobba också på europeisk nivå.
Det som händer nu är att när de europeiska systemen inte fungerar kommer storföretagen tillbaka hem hit och behöver låna pengar. Då finns det inte tillräcklig kapacitet för att klara både de stora företagen och de små och medelstora.
Våra finansiella instrument är att se till att rusta vårt eget banksystem. Men bankerna bygger upp en kapitalbas för att möta de behov som nu finns. Vi försöker möta det här med att ge Almi en utökad ram. De har fått 2 miljarder ytterligare. Och på Almi säger de själva att de klarar sig med de resurser som de har som det ser ut här och nu. Men alla företag känner inte till Almi, de vet inte att de ska vända sig dit. Där har vi ett gemensamt ansvar att försöka hjälpa till med det.
Grunden för att vi ska få detta att fungera är att vi får ett banksystem som funkar, att det blodomlopp som banksystemen är verkligen kommer i gång.
Vi har ett gemensamt ansvar att lära från 90-talskrisen, i banksystemet och i politiken, att inte vara för försiktiga. I förra bankkrisen blev bankerna alldeles för försiktiga och ströp en del företag som hade kunnat överleva. Nu har vi en dialog med våra banker för att inte hamna i det läget.
Man kan också se att utlåningen till företagssektorn har ökat i flera banker. De små och medelstora företagen har det dock bekymmersamt. Därför har vi tillfört resurser till Almi för att kunna möta just det.
Det som hände när man försämrade förmånsrätten förra gången var att bankerna ställde sådana säkerhetskrav att det nästan blev omöjligt för företag på landsbygden att låna pengar. Därför var reformen av förmånsrätten fel. Att återställa det i ett läge när hela banksystemet inte fungerar fullt ut har givetvis inte den största effekten, men det kommer, precis som bankerna säger, att ha det på sikt.
Det är ett restaureringsarbete vi måste hålla på med. I det läget tar samhället ett större ansvar via Almi och via Svensk Exportkredit som också har fått ökade resurser för att kunna hjälpa till i export av olika produkter. Det kommer givetvis att spela roll.
När det gäller förmögenhetsskatten har vi inte gjort någon utvärdering eftersom det är för tidigt. Det som dock hände när vi hade förmögenhetsskatten var att man flyttade pengarna utomlands och inte betalade någon skatt i Sverige. I de länder som har tagit bort förmögenhetsskatten har det inneburit ökade investeringar med de pengarna. Det är dock alldeles för tidigt för att säga något när det gäller förmögenhetsskatten i Sverige.
Till sist hoppas jag verkligen att de små företagen vänder sig till de organ vi faktiskt har och att banker och de institutioner vi bygger upp möter småföretagens behov kraftfullt. Jag förstår att många ligger vakna om nätterna och grubblar över hur de ska klara livhanken.
Det handlar om möjligheten att få tillgång till kapital men också om att mycket av marknaden har raserats på grund av finanskrisen. Vi har ett restaureringsarbete att göra; det är alldeles klart.
Anf. 47 Marie Engström (V)
Herr talman! Maud Olofsson sade att storföretagen kommer hem för att låna pengar och tränger ut de små. Den bilden är vi nog överens om, även om det i grunden är lite för enkelt uttryckt.
Jag tänkte ställa ytterligare en fråga. I dag har bankerna rätt att ensidigt säga upp krediter utan att det utlöser någon typ av skadeståndsansvar för dem. Skulle näringsministern kunna tänka sig att se över den lagstiftningen? Bankkunden och banken ingår ett avtal om ett lån. Detta lån kan banken uppenbarligen helt plötsligt säga upp. Det är mycket besvärligt för mindre företag.
Jag noterade att Maud Olofsson inte svarade på frågan som har förts fram i debatten om att staten ska gå in och hjälpa till och ställa ut mer generella garantier för att företag ska kunna behålla sina lån och förhindras att gå i konkurs.
Maud Olofsson svarade inte heller på frågan om man kan begränsa betalningstiderna från myndigheter. Samtidigt skulle näringslivet och de stora företagen kunna kontra med att skärpa sig gentemot de små företagen. Det vore några viktiga åtgärder som man skulle kunna vidta.
Jag vet att regeringen har gett Almi ökad utlåningskapacitet med 2 miljarder kronor. Det är bra och nödvändigt. De pengarna kommer naturligtvis att användas. Syftet med Almi är dock att vara ett komplement till bankerna, att vara marknadskompletterande. Almi ställer krav på företag att de ska ha möjlighet att betala tillbaka. Meningen med Almis verksamhet är att respektive företag så småningom ska kunna gå tillbaka till banksfären för att kunna ha sina lån där. Men visst är Almis verksamhet mycket viktig.
I svaret skriver Maud Olofsson om en tillsatt utredning om skatteincitament för att till exempel få skjuta upp reavinstbeskattningen. Men efter vad jag förstår handlar det med EU:s regler om att det inte bara ska gälla i Sverige utan att det måste gälla inom hela EU-området, precis på samma sätt som gäller för reavinstbeskattningen knuten till fastighetsbeskattningen i dag. Det kan också vara en komplikation.
Jag hoppas att Maud Olofsson i denna debatt kan svara på någon av de frågor som vi har ställt. Precis som jag sade inledningsvis är detta en viktig fråga. Jag tror att problemet är oerhört akut. Det är många småföretag som de kommande dagarna måste ha pengar till att betala in sina skatter och avgifter till Skatteverket.
Anf. 48 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Det är viktigt att man arbetar med frågan om det globala finansieringssystemet och bankkrisen, det vill säga blodomloppet. Vi har dock vidtagit åtgärder för det. Vi har varit överens om i kammaren hur viktigt detta har varit. Nu börjar effekterna komma. Trots dessa åtgärder finns det dock fortfarande problem.
För industrin är varsel ett allvarligt tecken. En annan allvarlig signal är antalet konkurser. Det är så att säga småföretagens varsel. Där får myndigheterna inte veta att man säger upp folk, utan där går man i konkurs. I bästa fall kommer det, när det handlar om arbetslösa, en förhandlingsframställan om att förhandla ned antalet anställda. Det syns alltså inte på samma sätt.
Almi är riktat till små företag; det är sant. Exportkrediterna är dock inte specifikt till för små företag. Alla är vi överens om att ju fler småföretag som kan exportera, desto bättre. Det är dock så att de flesta småföretag inte återfinns i exportbranscher.
Jag kan förstå att man inte har gjort någon utvärdering av förmögenhetsskatten. Någon gång kan väl Maud Olofsson berätta om den där företagaren som fått låna av sin moster som Maud Olofsson nämnt så många gånger här i kammaren. Berätta hur många som har fått låna av sin moster! Det skulle jag vilja veta eftersom Maud Olofsson har använt detta i debatten.
Slutligen skulle jag vilja veta: Vad är det för fel på det förslag om betalningstider som vi har tjatat om här några gånger? Kan vi inte åtminstone för våra myndigheter göra en sådan åtgärd som skulle gynna småföretagen? Jag är övertygad om att det skulle ge omedelbar effekt.
Anf. 49 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag hinner inte svara på allt när det är två stycken som radar upp frågor. Jag hoppas att ni kan respektera det. Jag gör så gott jag kan för att ni ska få svar.
Jag glömde att svara på frågan om Jan-Olle Folkessons utredning. Den är ute på remiss. Så fort den kommer tillbaka kommer det en proposition.
När det gäller generella garantier har vi valt att säkra banksystemet. Vi har också valt de instrument vi har eftersom det är det snabbaste sättet att möta dessa företag. Vi har höjt deras möjlighet att gå in med lån, ända upp till hundra procent i särskilda fall, för att vi vill möta detta.
Marie Engström säger att det finns krav på att företagen ska betala tillbaka. Det är självklart. De måste betala tillbaka. Det gäller ju banksystemet, och det gäller Almi också.
Almi säger så här långt att de 2 miljarder som vi har tillfört räcker för att möta behoven.
Vi kommer att följa detta och se hur det är för de medelstora företagen. Vi är väldigt noga med att det ska finnas ett system så att inte företagen går i konkurs bara för att banksystemet inte fungerar.
Börje Vestlund säger att vi ju har tagit beslut om banksektorn, så varför fungerar det inte?
Det är för att det är en global finanskris. Det är en bristande tilltro i hela det finansiella systemet. Underskatta inte det som händer globalt. Det är mitt råd. Vi har en jättestor utmaning framför oss. Vi har provat detta hos oss under den förra finanskrisen, så vi vet att det tar tid. Vi kan också berätta för andra att det är på det sättet.
När det gäller betalningstiderna förutsätter jag naturligtvis att myndigheterna håller sina betalningstider; allt annat är oacceptabelt - i synnerhet i dessa tider. Jag ser också att många av myndigheterna är aktiva i debatten.
När det gäller konkurser för småföretag är det som Börje Vestlund säger. De varslar inte. De lägger ned snyggt och stilla. Antingen blir det en konkurs, eller också lägger man ned. Det blir kanske inte ens en konkurs. Därför är det så viktigt att vi har ett väl utbyggt nät i landet med rådgivare från Almi och andra.
Utöver det använder vi strukturfonderna i EU för att öka finansieringsmöjligheterna. I fem av åtta strukturfondsregioner kommer man i början av 2009 att ha utlysningar för samtliga regioner. Då kommer vi att förstärka det även på det området. Det är bra om vi kan använda strukturfonderna för det.
Exportkrediterna kanske inte gäller de riktigt små företagen, men de är underleverantörer till storföretagen. Om Ericsson och andra stora företag i Sverige får sälja kommer underleverantörerna att ha nytta av det. Volvo Lastvagnar har haft nytta av detta.
När kommer man att berätta om mostern? Jag återkommer om det, Börje.
Grunden till det jag säger är att det finns en missunnsamhet mot människor som har pengar. Förmögenhetsskattediskussionen handlar ju bara om det. Det är missunnsamhet för att en massa rika personer skor sig. I grunden behöver vi kapital i samhället för att investera. I det ligger att en del människor är rikare än andra. Jag hoppas att de ska använda sina pengar för att investera i företagsverksamhet här i Sverige. Så har skett i andra länder. Vi tror att det kommer att vara samma utveckling i vårt land.
Eftersom förmögenhetsskatten hade ett drag av slumpmässighet i sig, eller vad det var Göran Persson sade, tror jag att det är helt rätt att vi avskaffar den för att säkra mer investeringar i vårt land.
Anf. 50 Marie Engström (V)
Herr talman! När det gäller frågan om förmögenhetsskatten börjar vi bli lite otåliga. Vi väntar på bevisen för att avskaffandet av förmögenhetsskatten har haft verkan. Vi har länge hört att det innebär att tillgången till riskkapital kommer att öka ganska markant. Jag har alltid sagt att det kanske händer något på marginalen, men jag tror inte att det kommer att få den jättestora betydelse som jag vet att många alliansföreträdare har hävdat.
Reformering av 3:12-regler, ökade möjligheter till direktavskrivningar och annat som Maud Olofsson tar upp är ju sådant som vi är överens om. Det är bra åtgärder. Det var faktiskt vi som inledde en reformering av 3:12-reglerna för ett antal år sedan. Sedan har det rullat på.
Även om detta har gjorts står vi där vi står i dag. Det finns ett antal företag och företagare som jag tror är oerhört bekymrade i dag. De vet inte om de i morgon eller nästa vecka har lånet kvar på banken. De vet inte om de kan göra rätt för sig gentemot skattemyndigheten när det gäller inbetalning av skatter, avgifter och moms som man ska göra redan i början av nästa vecka.
Det handlar om att korta ned betalningstiderna från myndigheter till exempelvis tio dagar. Det var den frågan vi ställde. Det skulle kanske vara en ganska snabb och enkel åtgärd som vi skulle kunna göra som en liten del i en väldigt stor och besvärlig fråga.
Jag vet att näringsministern säger att hon ska följa utvecklingen. Det är ju bra, men frågan är hur illa det ska bli innan vi gör någonting utöver det som är gjort hittills.
Anf. 51 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Det finns inget enklare än att stå här och uttrycka bekymmer över hur småföretagen har det. Det är det enklaste i världen. Jag tror på ert engagemang. Det svåra är att lägga fram konkreta förslag.
Det är inte att man kräver mer förslag som gör att man är mer kraftfull. Det gäller att få förslagen att läggas fram som propositioner och få dem att gå igenom i riksdagen. Därför räknade jag upp den långa listan över allt som vi, under de två år som vi har suttit vid makten, har gjort som kommer företagen till del.
Det tar naturligtvis ett tag innan man ser effekten av förmögenhetsskatten. Alla rusar inte till sina bankkonton utanför landet och plockar hem sina pengar. Det tar ett tag.
Det finns en ideologisk skillnad som gör att Vänsterpartiet inte vill avskaffa förmögenhetsskatten. Det har jag full respekt för. Vi har olika ingångar. Vi tror att det är bra för svensk företagsamhet att kapitalet stannar i Sverige och inte ligger på ett bankkonto i Liechtenstein eller någon annanstans.
Det är viktigt att säga att vi tack vare att det är 180 000 fler som jobbar har intäkter och marginaler att föreslå ytterligare åtgärder.
En regering måste naturligtvis följa utvecklingen. Vi ska inte rusa åstad och göra slut på alla pengar så att vi inte har reserver. Vi ska vara försiktiga och jobba med de organ vi har för att möta behoven.
Mitt råd till företagarna är: Vänd er till Almi och se om det inte finns hjälp att få där.
Vi kommer att använda våra påtryckningsmedel och vår dialog till att trycka på bankerna så att de börjar fungera igen. Om vi ska få fart på svensk ekonomi och säkra jobben framöver måste vi hjälpas åt med att åstadkomma det. Det är min övertygelse.
Jag tror att Sverige är starkt i grunden, men just nu är det väldigt stora bekymmer. Vi ska vara glada åt att vi har pengar och åt att vi har institutioner som i grunden fungerar rätt så väl.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.