Kostnader och tidsram för införandet av ERTMS i Sverige
Interpellation 2020/21:38 av Patrik Jönsson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-10-02
- Överlämnad
- 2020-10-05
- Anmäld
- 2020-10-13
- Svarsdatum
- 2020-10-13
- Besvarad
- 2020-10-13
- Sista svarsdatum
- 2020-10-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Den 10 september deltog företrädare för kollektivtrafikföretagens branschföreningar på trafikutskottets möte för att informera om läget för kollektivtrafiken under och efter den pågående coronakrisen. Det framgick att kollektivtrafiken upplever stora ekonomiska och bemanningsmässiga problem till följd av begränsningarna i resandet under coronakrisen.
Under den aktuella dragningen framförde Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef för Tågföretagen, att det är olyckligt att tågbolagen under sådana omständigheter förväntas göra stora investeringar för att anpassa sina lok till EU:s nya signalsystem ERTMS. Detta system har vid införandet dragits med stora tekniska problem, vilket på Botniabanan lett till mängder av inställda och försenade tåg. Trafikverket är heller inte färdigt med att testa den nya tekniken. Flera av riksdagens partier, däribland Sverigedemokraterna, har därför krävt att man skjuter fram införandet av ERTMS till dess att Trafikverket kan påvisa att en implementering kan ske utan risk för stora driftsstörningar.
För branschens operatörer är ERTMS ett kostsamt projekt. För varje fordon som ska utrustas med ERTMS kostar det i genomsnitt ca 10 miljoner för pilotinstallation och därefter drygt 3 miljoner för serieinstallation. Det är en kostnad som operatörerna tvingas ta på sig men som man inte ser någon egen vinning av. Det kan tyckas att en kostnad på 3 miljoner per lok är en liten kostnad, men då måste man beakta att det finns hundratals fordon som ska ombordutrustas. Bara Green Cargo har runt 400 lok som måste utrustas med den nya tekniken. Om vi därtill lägger själva verkstadsjobbet som måste utföras så talar vi om ett par dagars arbete per lok, och det inom en bransch som redan i dag upplever bemanningsproblem. Vissa äldre lok saknar dessutom dokumentation vilket försvårar och fördröjer installationsarbetet. Branschen lider redan i dag av brist på personal och resurser. Enligt Gustaf Engstrand på Tågföretagen kommer varken de kommersiella eller de regionala trafikbolagen att hinna utrusta sina tåg till år 2023, då det är meningen att ERTMS-tekniken ska vara fullt införd.
Ett för tidigt införande av ERTMS-systemet riskerar att få till följd att det uppstår fordonsbrist och driftsstörningar i stora delar av järnvägsnätet. Detta beror på att tåg som inte är utrustade med ERTMS-tekniken inte kan köra på ERTMS-utrustade sträckor. Införandet av ERTMS-systemet i landet måste därför föregås av en noggrann planering och koordinering, med robusta backup-lösningar som kan hantera eventuella komplikationer som uppstår. Att i ett tidigt skede implementera ERTMS på stambanorna är med kända faktorer förenat med en uppenbar risk för såväl stora driftsstörningar som fordonsbrist.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till infrastrukturminister Tomas Eneroth:
- Hur avser ministern att agera för att säkerställa att utbyggnaden av ERTMS-systemet inte görs så tidigt och på ett sådant sätt att vi får allvarliga driftsstörningar i det svenska järnvägsnätet?
- Kommer regeringen att ompröva sitt ställningstagande att inte stödja tågbranschen i arbetet med att ombordutrusta fordon med ERTMS?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:38
Webb-tv: Kostnader och tidsram för införandet av ERTMS i Sverige
Dokument från debatten
- Tisdag den 13 oktober 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:20
- Protokoll 2020/21:20 Tisdagen den 13 oktoberProtokoll 2020/21:20 Svar på interpellation 2020/21:38 om kostnader och tidsram för införandet av ERTMS i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 36 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Patrik Jönsson har ställt två frågor till mig om införandet av ERTMS i Sverige.
ERTMS är ett EU-gemensamt signalsystem för järnvägen. Det syftar till att möjliggöra effektiv gränsöverskridande tågtrafik. Sverige och övriga medlemsstater är enligt EU-lagstiftningen skyldiga att införa ERTMS på stomnätet senast 2030.
För Sveriges del är ERTMS-projektet förutom ett projekt för att främja gränsöverskridande tågtrafik dessutom att betrakta som ett underhålls- och reinvesteringsprojekt. Det nya signalsystemet ersätter en sliten anläggning, driver på digitalisering och förenklar trafikledning. ERTMS är ett modernare system med bättre tillförlitlighet och lägre underhållskostnader jämfört med nuvarande system.
Det har i omgångar varit möjligt att söka EU-stöd för investering i ombordutrustning för ERTMS. Flera svenska järnvägsföretag har sökt och fått EU-stöd. För att stärka järnvägens konkurrenskraft har regeringen under perioden 2018-2020 satsat drygt 760 miljoner kronor i form av en miljökompensation för godstransporter på järnväg.
I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen att miljökompensationen förlängs och vidareutvecklas. Det innebär att 400 miljoner kronor per år avsätts mellan åren 2021 och 2025. Regeringen gör således stora satsningar på såväl järnvägsinfrastrukturen som tågoperatörer.
Trafikverket har helhetsansvaret för planeringen och införandet av ERTMS i infrastrukturen för det svenska järnvägssystemet. Planeringen av införandet ska göras i nära samarbete med företrädare för utrustningsindustri, järnvägsföretag och andra trafikorganisatörer.
Trafikverket har varit tydligt med att driftssättning bara görs om systemet motsvarar de kvalitetskrav som ställs. Jag förutsätter att Trafikverket lever upp till detta och kommer att hålla mig informerad om hur arbetet fortskrider.
Anf. 37 Patrik Jönsson (SD)
Herr ålderspresident! Jag tackar Tomas Eneroth för svaret.
Jag vill för debattens skull vara tydlig med att Sverigedemokraterna är väl medvetna om hur ålderstigna många av Sveriges ställverk är. Ungefär en tredjedel är väl på gränsen till att behöva utrangeras akut.
Kostnaderna för detta projekt i sin helhet är beräknat till 30 miljarder, så det är ingen liten summa. Vi ser dock vinsterna av det med bland annat bättre punktlighet och lägre underhållskostnad.
Jag minns väl när detta projekt rullades ut på Botniabanan 2010. Jag var då anställd på Trafikverket som el- och bandriftledare, och jag följde det med stort intresse. Denna bana var först ut med ERTMS, och detta system var väldigt upphaussat. Förväntningarna var höga, men man kan säga att det tyvärr blev pannkaka av alltihop med mängder av inställda och försenade tåg. Det tog runt tre år innan trafiken började flyta. Detta var en stor snackis inom verket.
Ett av de större problemen var att tågen nödstoppades ute på linjen utan anledning. Nattågen fick ledas om till Norra stambanan på grund av detta. ERTMS försenade även Ådalsbanans upprustning.
Men trägen vinner, och till sist fick man bukt med problemen. Botniabanan har i dag hög punktlighet, och antalet fel kopplade till signalsystemet är lägre än på motsvarande banor med ATC.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nu till mina frågor, och jag börjar med den första: Hur avser ministern att agera för att utbyggnaden av ERTMS-systemet inte görs så tidigt att det innebär att allvarliga driftsstörningar uppstår i järnvägssystemet?
Kollektivtrafikföretagens branschföreningar besökte trafikutskottet den 10 september för att informera om läget för kollektivtrafiken och den pågående coronakrisen. Det framgick att kollektivtrafiken upplever stora ekonomiska och bemanningsmässiga problem till följd av begränsningarna i resandet under coronakrisen. Under den aktuella dragningen framfördes att det är olyckligt att tågbolagen under sådana omständigheter förväntas göra stora investeringar för att anpassa sina lok till EU:s nya signalsystem ERTMS.
Men problemen stannar inte här. För fyra månader sedan gick Trafikverket ut med ett meddelande om att man ännu inte är färdig med att testa den nya tekniken - detta trots att man så sent som i våras hävdade att systemet var klart för utrullning. Nu riktar Trafikverket in sig på att den version av ERTMS för pilotbanorna som ska användas vid den stora installationen på Malmbanan 2022 och som skulle tas i bruk vecka 45 i höst i stället tas i bruk vecka 17 våren 2021. Detta känns inte tryggt. I varje fall blinkar det varningslampor för mig.
Flera av riksdagens partier, däribland Sverigedemokraterna, har krävt att man skjuter fram införandet av ERTMS till dess att Trafikverket kan påvisa att en implementering kan ske utan risk för stora driftsstörningar. Men något sådant har i alla fall inte jag sett i trafikutskottet.
Av det kortfattade svar jag erhållit av statsrådet konstateras det att vi enligt EU:s lagstiftning ska vara klara med implementeringen till 2030 och att ERTMS främjar gränsöverskridande trafik och har lägre underhållskostnader. Jag konstaterar dock att om det vill sig illa finns det ingen gränsöverskridande trafik alls då det inte finns en fungerande anläggning att köra på och inte tillräckligt med ERTMS-utrustade fordon.
Jag välkomnar därför ett fylligare svar från statsrådet Eneroth om huruvida planen ligger kvar till varje pris eller om statsrådet överväger att skjuta upp implementeringen eller i varje fall ge direktiv till Trafikverket att börja med mindre störningskänsliga banor efter Malmbanan.
Anf. 38 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr ålderspresident! Jag uppskattar Patrik Jönssons ärliga redovisning av införandet av ERTMS. Det är sant att det var stora bekymmer i början med driftsstörningar, tekniska fel och anpassningsproblem, och det påverkade mycket riktigt Ådalsbanan. Därefter har det fungerat väldigt väl med fem gånger högre punktlighet, tror jag, och väldigt god tillförlitlighet. Det visar att väl intrimmat kan detta system vara till stor nytta för inte minst ett järnvägssystem som har kapacitetsproblem.
Även om jag i nästan alla sammanhang argumenterar för att bygga mer järnväg och bygga ut järnvägssystemet, för det behöver göras, är det ingen tvekan om att vi ändå med den ökning vi har i tågresandet, och det kommer säkert att ta fart även efter pandemin, kommer att få brottas med kapacitetsproblem framöver. Då är moderna signal- och ledningssystem helt avgörande.
Det är ingen tvekan om att det är dyra investeringar. Men för den som inte följt debatten men nu gör det på nätet är det viktigt att säga att i samma stund som vi bromsar, skjuter upp, lägger ned eller struntar i ERTMS blir det inte bara en diskussion om huruvida vi fullföljer vårt åtagande som medlemsstat gentemot EU utan om vad vi har för alternativ. ATC, det gamla signalsystemet, är inte tillförlitligt och skulle då behöva renoveras, vilket Patrik Jönsson också tar upp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag följer detta noga, för det handlar om stora resurser. Det är också därför vi har varit noga med att peka på förutsättningarna, för att hjälpa tågoperatörerna med investeringar, i form av de EU-stöd som finns. Staten tar dock den stora kostnaden i genomförandet av ERTMS.
Det ska vara tillförlitligt och noggrant, och i den mån det sker förseningar i implementeringen i detta läge är det i huvudsak för att Trafikverket vill och ska vara säkert på att de bästa förutsättningarna för att kunna sätta systemet i drift finns.
Jag antar och förutsätter att Trafikverket gör sitt allra bästa men att det under rådande pandemi kan finnas den typen av skäl som gör att det kan bli förseningar. Jag kan försäkra Patrik Jönsson att jag kommer att följa implementeringen noga.
Jag vet att frågan har varit uppe i trafikutskottet många gånger, men hittills har utskottet ställt sig bakom implementeringen av ERTMS därför att man har kommit till samma slutsats som regeringen, nämligen att i detta läge finns inte alternativet att backa och i den meningen upprusta ett föråldrat ATC-system med en utrustning som, mycket riktigt, skulle behöva bytas ut ännu snabbare.
Snarare handlar det om att säkerställa kostnadsutvecklingen, teknikimplementeringen och tågoperatörernas förutsättningar. När det gäller tågoperatörernas förutsättningar lyfte Patrik Jönsson upp kollektivtrafikföreträdarna. Där ska man vara medveten om att vi på regeringens initiativ och med riksdagens godkännande i stora delar hittills har tillskjutit 5 miljarder kronor till kollektivtrafiken för att den ska få förbättrade ekonomiska förutsättningar att hantera pandemin. De som driver och är ansvariga för kollektivtrafiken - Sveriges Kommuner och Regioner - har fått den största ökningen av statsbidrag någonsin - generella statsbidrag. Vi har alltså gett goda och bra ekonomiska förutsättningar att klara av den anspänning som det hela innebär.
Jag försäkrar Patrik Jönsson att vi kommer att följa utvecklingen av ERTMS noggrant. Jag tror att det är viktigt att inse att det kommer att kunna leda till både förbättrad tillgänglighet, punktlighet och styrning av järnvägstrafiken.
Anf. 39 Patrik Jönsson (SD)
Herr ålderspresident! Infrastrukturministern slår sig för bröstet för regeringens satsning på kollektivtrafiken på grund av corona. Det är riktigt att kollektivtrafikbolagen är i behov av den, men den är inte tänkt att på något vis användas till att implementera ERTMS. Jag vill vara tydlig med att regeringen bara anslår 2 miljarder nästa år, medan Sverigedemokraterna anslår hela 8 miljarder för att kompensera för de stora brister i intäkter som vi ser och som förmodligen är i klass med intäktsbortfallet 2020 även 2021.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men om vi håller oss till ämnet ERTMS kan jag konstatera att flera EU-länder precis som vi har valt att bromsa utrullningen och inte kommer att hinna klart till 2030, som är målet. Det kommer med all sannolikhet att behöva revideras. Det tror jag att infrastrukturministern ser en stor möjlighet eller sannolikhet i.
När det gäller frågan om stöd till tågoperatörerna är ERTMS ett kostsamt projekt för branschens operatörer. För varje fordon som ska utrustas med ERTMS kostar det i genomsnitt ca 10 miljoner för en pilotinstallation. Det är alltså inte att man sätter en pilot i loket, utan det är det första loket som kallas för pilotinstallation. Därefter kostar det drygt 3 miljoner för serieinstallation, alltså kommande lok. Det är en kostnad som operatörerna tvingas ta på sig men som de inte ser någon egen vinning av.
Det kan tyckas att en kostnad på mellan 3 och 10 miljoner per lok är en liten kostnad, men då måste man beakta att för bara till exempel Green Cargos del är det runt 400 lok som måste utrustas med den nya tekniken. Jag har inte räknat på det och vet inte om det finns 2 000 eller 2 500 lok i landet, men det är många som ska utrustas. Om vi därtill lägger själva verkstadsjobbet som måste utföras blir det ett par dagars arbete per lok, detta inom en bransch som redan i dag upplever bemanningsproblem. Vissa äldre lok saknar dessutom dokumentation, vilket försvårar och fördröjer installationsarbetet.
Branschen, som redan i dag har brist på resurser och personal, har dessa stora problem. Enligt Gustaf Engstrand på Tågföretagen kommer varken de kommersiella eller de regionala trafikbolagen att hinna utrusta sina tåg till 2023, då det är meningen att ERTMS-tekniken ska implementeras på bland annat Södra stambanan. I synnerhet är det oroande att man väljer just Södra stambanan, som har så mycket trafik.
Infrastrukturministern är säkert medveten om att ett för tidigt införande av ERTMS-systemet riskerar att få till följd att det uppstår fordonsbrist och driftsstörningar i stora delar av järnvägsnätet, då tåg som inte är utrustade med tekniken inte kan köra på de banor som utrustats med ERTMS. Att med dessa kända faktorer implementera ERTMS på stambanorna i ett tidigt skede är förenat med en uppenbar risk för såväl stora driftsstörningar som fordonsbrist.
När det gäller svaret på min fråga om ministern är villig att ompröva sitt ställningstagande att inte ge stöd till tågoperatörerna i arbetet med att ombordinstallera ERTMS tolkar jag det som ett nej. I svaret hänvisas till eventuella möjligheter att söka EU-stöd, som Eneroth tog upp och som, om jag har sett rätt, kan täcka upp till halva kostnaden för installationen, samt till miljökompensationen på 400 miljoner per år till 2025. Men först och främst är det inte säkert att EU-stödet kommer att kvarstå när kostnaden för ERTMS skenar i väg i andra länder, och miljökompensationens syfte är ju inte att implementera ERTMS.
Green Cargo blöder, och SJ blöder. Varifrån ska de få pengar? Visst kan vi ge dem ägartillskott, men då blir det en snedvridning av konkurrensen. I slutändan blir det kunden, det vill säga resenären eller transportköparen, som får betala genom höjda priser, och detta leder ju inte till en överflyttning av vare sig gods eller resenärer från väg till järnväg. Jag beklagar regeringens inställning i denna fråga.
Min fråga till infrastrukturministern är: Har ni någon tanke på att ändra inställning?
Anf. 40 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Tack, Patrik Jönsson, för engagemanget!
Som jag sa tidigare tror jag att det är viktigt att både riksdagens trafikutskott och regeringen noggrant följer implementeringen av ERTMS, både i Sverige och internationellt. Det handlar om en ordentlig uppgradering av det europeiska järnvägssystemet, och detta är nödvändigt och önskvärt.
År 2021 har utnämnts till järnvägens år i EU, och det hade varit ytterst olyckligt om det skulle bli ett år då man skjuter upp eller inte ger besked om tillräckliga investeringar i järnvägssystemet framöver. Europa, precis som Sverige, behöver ställa om transportsystemen. Järnvägssystemen är klimatsmarta. Huvuddelen drivs av el, inte minst i Sverige, och detta innebär att vi kan lägga över ännu mer gods och för den delen persontrafik på det som är långsiktigt hållbart.
Frågan om ekonomiskt stöd till de olika tågoperatörerna har prövats av riksdagen vid flera tillfällen, senast inför budgeten under föregående år. Då fick det inte stöd. Jag tror att inte heller Sverigedemokraterna vid det tillfället stödde det förslag som fanns i riksdagen om att ge ekonomiskt stöd till tågoperatörerna.
I huvudsak står staten för en stor del av investeringarna, och sedan pekar vi på möjligheter för tågoperatörerna att ansöka om inte minst EUmedel. Men det ska sägas: Vi är i en pandemi. Vi är i ett läge då förutsättningarna för hela Transportsverige förändras, och precis som vi har resonerat när det gäller flyget och sjöfarten ska vi naturligtvis inte utesluta andra typer av insatser för att säkerställa att vi har goda förutsättningar för transporter i Sverige. Detta var ett av skälen till att vi i regeringen valde att i budgeten redovisa 400 miljoner extra årligen, inte minst i miljökompensation, till godsföretagen för att ge dem bättre ekonomiska förutsättningar i en tid då de, precis som många andra, prövas hårt. Det är så det måste fungera under en pandemi.
När både persontransporter och godstransporter drabbas hårt får vi använda våra gemensamma resurser för att säkerställa att aktörerna kan fortsätta med sina uppdrag och att godstransporterna, livsmedelsförsörjningen, importen och exporten fungerar. Detta har fungerat förhållandevis väl, och det har jag redovisat för utskottet vid ett flertal tillfällen.
Vi måste också se till att persontrafiken, som drabbas hårt, får bra förutsättningar. Där har vi nu gett totalt 5 miljarder till kollektivtrafiken och annat stöd till rederier och flygtrafiken för att upprätthålla kapacitet. Vi har till och med fått upphandla särskild flygtrafik för att säkerställa samhällsviktiga transporter. Jag ser naturligtvis inte detta som ett argument för att skjuta upp viktiga moderniseringar, digitaliseringar eller klimatinsatser. Därför är regeringens besked att vi fortsätter med implementeringen av ERTMS.
Naturligtvis ska det ske på ett driftssäkert sätt. Naturligtvis ska det ske med noggrann kostnadskontroll, och det ska säkerställas att det är rätt utrustning som testas och prövas och sedan igångsätts. Och naturligtvis är det Trafikverket som har uppdraget att fullfölja implementeringen av ERTMS. När det väl är utbyggt kommer det att tjäna det svenska järnvägssystemet väl och klara både kapaciteten och tillgängligheten och framför allt, vilket jag tror att många som följer debatten uppskattar, punktligheten.
Anf. 41 Patrik Jönsson (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! I slutet kommer Tomas Eneroth in lite grann på pudelns kärna. Jag känner Tomas Eneroth så pass mycket att jag vet att han är en klok herre.
Om det skulle visa sig att det går riktigt illa när vi rullar ut implementeringen av ERTMS på Malmbanan - det kan dock omöjligt gå så illa som på Botniabanan; det har jag mycket svårt att tro - är det min absoluta förhoppning att infrastrukturministern är villig att stoppa utrullningen till dess att Trafikverket verkligen kan säkerställa att detta kan utföras på ett för järnvägssystemet säkert sätt såtillvida att det inte orsakar störningar.
Jag skulle jättegärna vilja få någon form av svar på detta, och jag hoppas att man då i stället för att rulla ut ERTMS på framför allt Södra stambanan och andra av de viktigaste banorna väljer stråk som helt enkelt är mindre störningskänsliga. Sverige är inte betjänt av mer störningar i järnvägssystemet, utan av mindre störningar. Jag skulle jättegärna vilja höra någon form av återkoppling på detta.
Slutligen vill jag bara säga detta: Okej, ni har gjort ert val att inte stödja tågoperatörerna i utrullningen av ERTMS. Det kan jag bara beklaga. Vi har valt - rätt eller fel - att lägga bland annat 4 miljarder extra nästa år utöver regeringen i investeringar till Trafikverket och en halv miljard extra utöver regeringens anslag på underhåll. Vi ökar även Trafikverkets ramar rejält. Jag hade jättegärna sett någon form av liknande satsning från regeringens sida och att en del av detta skulle kunna komma tågoperatörerna till godo genom stöd för att implementera ERTMS i fordonen.
Anf. 42 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Herr ålderspresident! Tack, Patrik Jönsson, för en bra diskussion och debatt om ERTMS! Det är säkert inte den sista, för detta kommer att vara en implementering som pågår under lång tid. Jag tror att vi är många som kommer att följa den. Det är naturligtvis en tuff uppgift för Trafikverket med implementering.
För att lugna Patrik Jönsson kan jag säga att detta var ett av skälen till att jag i svaret säger att driftssättning bara görs om systemet motsvarar de kvalitetskrav som ställs. Jag förutsätter att Trafikverket lever upp till detta.
Vi har inte råd med stora störningar i svenskt järnvägssystem, men vi har inte heller råd med att långsiktigt låta bli att göra de investeringar som krävs för att vi ska ha en bra punktlighet och tillgänglighet. Det är detta som är grundproblemet: Vi lät under väldigt lång tid bli att investera i svenskt järnvägssystem och har därför under de här åren fått arbeta väldigt mycket med att komma ifatt med järnvägsunderhåll, med investeringar, med renoveringar och med reparationer.
Jag tror att många resenärer har märkt att sträckor har varit avstängda. Getingmidjan var avstängd nu senast i somras, och tre somrar i rad har vi alltså stängt av en vital del av svenskt järnvägssystem. Men vi har gjort det för att äntligen få tid och utrymme att renovera i grunden. När trafiken nu öppnar är det en helt annan getingmidja. Det går ett tåg i minuten på sträckan, och då kommer punktligheten att förbättras.
Det är den grundrenovering som vi har arbetat med i den här regeringen och den förra socialdemokratiskt ledda regeringen för att vi väljer att prioritera investeringar i infrastruktur, och inte minst klimatsmarta investeringar, före skattesänkningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.