Körkortsutbildning för gymnasieelever
Interpellation 2009/10:425 av Sonidsson, Eva (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-05-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2010-05-21
- Svar fördröjt anmält
- 2010-05-28
- Sista svarsdatum
- 2010-06-04
- Besvarad
- 2010-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 maj
Interpellation
2009/10:425 Körkortsutbildning för gymnasieelever
av Eva Sonidsson (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Många gymnasieskolor i landet erbjuder sina elever körkortsutbildning i form av teoriutbildning och upphandlar därutöver ett antal körlektioner av lokala trafikskolor. Körkortsutbildning är inte självklart enbart för yrken där fordon framförs yrkesmässigt, utan behövs i många andra yrken också. Det kan handla om byggnadsarbetare, florister, vårdbiträden och andra där man måste förflytta sig mellan olika arbetsställen. Behovet är särskilt stort på orter med långa avstånd och där det saknas kollektiva resmöjligheter.
Körkortsutbildning är en konkurrensfaktor för en gymnasieskola på samma sätt som exempelvis tillgång till dator kan vara för en annan.
Regeringsrätten har i november 2009 avgett en dom i frågan om bidrag till en fristående skola och dess körkortsutbildning. Skolinspektionen har tolkat domen som att körkortsutbildning nu endast kan anordnas inom ramen för ett sådant nationellt program som är förberedande för yrken där fordon framförs yrkesmässigt. Denna tolkning kan knappast vara rimlig med tanke på de olika inriktningar gymnasieskolor i dag har.
Om kursen kan läggas in som en del av det individuella valet så bortfaller problemet i och med kravet att utbildning i skolan ska bedrivas av behöriga lärare.
Avser utbildningsministern att vidta åtgärder för att gymnasieskolor också i fortsättningen ska kunna erbjuda sina elever körkortsutbildning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:425
Webb-tv: Körkortsutbildning för gymnasieelever
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:134 Tisdagen den 8 juniProtokoll 2009/10:134 15 § Svar på interpellation 2009/10:425 om körkortsutbildning för gymnasieelever
Protokoll från debatten
Anf. 92 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Eva Sonidsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att gymnasieskolor också i fortsättningen ska kunna erbjuda elever körkortsutbildning. Det är samma fråga som Eva Sonidsson ställde i april i år och mitt svar blir därför likartat.
Jag vill med en gång säga att jag i denna fråga har samma uppfattning som tidigare socialdemokratiska skol- och utbildningsministrar. En allmän körkortsutbildning är inte en uppgift för gymnasieskolan. Frågan är nämligen inte så enkel som Eva Sonesson vill göra gällande, och omständigheten att yrkesutövare kan behöva körkort för att förflytta sig mellan olika arbetsställen är inte skäl nog för att körkortsutbildningen måste ske i gymnasieskolan.
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet behandlade under åren 2002-2003 - alltså under den socialdemokratiska regeringen - frågan om det är möjligt och lämpligt att införa körkortsutbildning i gymnasiet utöver den yrkesförarutbildning som finns inom fordonsprogrammets transportinriktning. Gruppens slutsats var att en generell körkortsutbildning i gymnasiet skulle kräva svåra ställningstaganden i en rad avseenden och få konsekvenser på många samhällsområden. Samhällsekonomiskt måste kostnaden för körkortsutbildningen ställas mot andra viktiga reformbehov. Utrymmet i gymnasieskolans program på schemat är begränsat och en körkortsutbildning tar utrymme från andra viktiga ämnen och kurser. Därutöver skulle en väl fungerande privat körskolemarknad i hög grad påverkas negativt. Vidare måste trafiksäkerhetsaspekterna beaktas. De yngsta förarna står för en stor andel av trafikolyckorna.
Genom val av program, inriktning och kurser formar gymnasieskolans elever sin studieväg efter sina behov och intressen. Om körkortsutbildning erbjuds som en del av gymnasieskolan kan utgångspunkten för elevens val komma att ändras. Många elever kan lockas att välja körkortsutbildning före andra viktiga kurser för att slippa kostnaden för det körkort som de ändå tänkt skaffa under eller efter gymnasietiden. Det vore olyckligt om privatekonomiska faktorer ska styra elevernas val av utbildningsinnehåll i gymnasieskolan. Man kan misstänka att det är just den effekten som skolor hoppats på när de i sin tidigare marknadsföring erbjudit gratis eller subventionerad körkortsutbildning.
Jag instämmer i Regeringsrättens bedömning i domen (RÅ 2009 ref. 96) som innebär att körkortsutbildning utöver yrkesförarutbildning inte ingår gymnasieskolans uppdrag. Jag har därför ingen avsikt att verka för att förändra rådande förhållanden avseende möjligheten att bedriva körkortsutbildning i gymnasiet.
Anf. 93 Eva Sonidsson (S)
Herr talman! Jag får tacka ministern för svaret. Som ministern nämnde på slutet utgår min interpellation från den konsekvens av Regeringsrättens dom som handlar om körkortskurser i gymnasieskolan. Domen handlar om en ansökan från en fristående gymnasieskola och om den har rätt att anordna en körkortsutbildning inom ramen för en bidragsberättigad gymnasieutbildning som en del av elevens fria val.
Skolinspektionen hävdar att detta inte är möjligt. Regeringsrätten har haft samma uppfattning. Kommunerna har nu tolkat detta som att det över huvud taget inte är möjligt att i framtiden ordna körkortsutbildning, trafikutbildning eller vad man nu vill kalla det.
Det är möjligt att jag har varit otydlig i den fråga som jag tidigare ställde till ministern. Även om ministern tycker att detta inte är så enkelt känns det som att man gör ett problem av någonting som inte borde vara ett problem. I vår kommun hemma i Kramfors har vi gett eleverna möjlighet att få tio körlektioner och teoriundervisning. Den trafikkursen är en mycket bredare och djupare kurs än enbart en kurs för kunskaper som motsvarar ett körkort. För att få körkort måste sedan eleven själv bekosta och avlägga kunskaps- och körprov för Trafikverkets inspektörer.
Om vi ska få våra ungdomar att över huvud taget stanna kvar i våra kommuner och söka jobb i glesbygdskommuner som den som jag kommer ifrån är det jätteviktigt att vi stöttar dem. De måste verkligen få möjlighet att söka jobb hos oss. I våra trakter kan det vara avgörande om man har körkort eller inte för att kunna söka ett jobb.
Om man lägger in denna kurs i ett individuellt val innebär inte trafikutbildningen något ökat samhälleligt åtagande - inte som jag kan se i alla fall. Om eleven väljer detta program är det ju något annat program som faller bort i stället.
I de skolor där denna utbildning har förekommit som individuellt val har mer än 90 procent av eleverna valt kursen, naturligtvis till glädje för både elever och lärare som får ta del av det hela och även för föräldrar.
Om man lägger kursen inom det individuella valet uppkommer inget ökat samhälleligt åtagande. Kursen är bredare och djupare än enbart kunskaper motsvarande ett körkort. En stor del av eleverna har valt kursen där valmöjligheten har kommit. Hos oss är det alltså 90 procent - en ganska stor andel elever. Det är endast körskolorna som har behöriga lärare i ämnet. Alltså är det bara de som omfattas av detta. Den konkurrens som ministern berättar om i svaret på min första fråga finns egentligen inte eftersom det är körskolorna som utövar undervisningen.
Jag tycker att körkort måste betraktas som en bra medborgarkompetens. Ofta är det också en förutsättning för att man ska vara anställningsbar, åtminstone i våra kommuner där kollektivtrafiken inte är ett alternativ för att ta sig till och från jobbet.
Anf. 94 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det råder nog något missförstånd någonstans. Interpellanten tycks mena att det finns något slags körkortskurs på gymnasiet som skulle kunna erbjudas alla. Men någon sådan kurs finns inte. Inom ramen för yrkesförarkursen på fordonsprogrammets yrkesförarutbildning ingår B-körkort i utbildningen. Men det är inte specifikt en gymnasiekurs, utan ingår alltså i en större yrkesförarutbildning.
Interpellanten tycker att man ska ha körkortsutbildning på gymnasiet. Det kan man så klart tycka och föreslå. Det är en mycket stor kostnad för samhället, bland annat för de körskolor som ska anlitas och bedriva detta. Samhället måste stå för den kostnaden. Det vore ju bra om det fanns föreslaget och finansierat i något budgetförslag från Socialdemokraterna. Då skulle vi kunna ta upp det. Men just nu är det den fjärde interpellationen på raken som jag står här i kammaren och svarar på under eftermiddagen där olika socialdemokraterna kräver den ena utgiften efter den andra utan att det finns några förslag på hur det ska betalas.
Jag menar att det måste finnas gränser för skolans ansvar. Skolan är en institution där elever ska lära sig en rad saker inför vuxenlivet. Vi har bristande resultat i läsning, i skrivning, i matematik och i naturvetenskap. Vi har för låga resultat i fysik, kemi och biologi. Vi har en lång rad brister. Innan vi säger att skolan ska fixa precis alla samhällsproblem och detta med resurser och tid som jag antar ska tas från det som skolan sysslar med i övrigt bör vi tänka efter.
Jag är också uppvuxen i en glesbygd. I princip tog vi väl alla körkort, men inte gjorde vi det i skolan! Vi fick ta det vid sidan av. Det har väl alltid funkat så. Jag tycker inte att det är något stort problem att det funkar så också i fortsättningen. Om man däremot stoppar in också detta uppdrag i skolan så att den ska fixa även detta blir det för mycket. Ni måste klara av att sätta gränser för vad skolans åtaganden ska vara.
Anf. 95 Eva Sonidsson (S)
Herr talman! Jo tack, också jag har varit skolpolitiker hemma i kommunen så jag vet nog att skolan är en arena och ett område där många vill vara med på banan. Det handlar om information och utbildning och allt vad det innebär.
Detta är Skolinspektionens tolkning av Regeringsrättens dom. De har tolkat det så att detta ska innefatta all undervisning, även om man vill lösa det själv. Ministern säger att vi ska finansiera detta, och det har även förts debatter tidigare här i dag där vi har ofinansierade utgifter. Vi lägger 12 miljarder mer till kommunerna än vad regeringen gör, så nog tror jag att vi kan ta detta om det blir en ökad kostnad.
Hemma i vår kommun har vi sett att det egentligen inte är en så himla stor kostnad. 90 procent av våra elever har valt kursen och gjort den möjlig. Det är tio lektioner det handlar om, och det är en teoriutbildning.
Jan Björklund säger att de unga står för en stor andel av trafikolyckorna. Det om något är väl ett argument för att samhället ska ta hand om detta så att vi får mer utbildning i skolan. På så sätt kan vi minska olyckorna. Det blir ju inte färre olyckor bara för att eleverna får undervisning på trafikskolorna.
Det sägs att den privata körskolemarknaden skulle påverkas negativt. Det finns erfarenhet från orter där utbildningen har förekommit som tvärtom visar att den privata körskolemarknaden blir positivt påverkad eftersom fler ungdomar blir intresserade av trafikkunnande och körkort. Det är trafikskolorna som utför utbildningen, och inte lärarna på skolan. Trafiklärarna går in och gör det eftersom man köper tjänsten av dem.
Anf. 96 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Låt mig först bara kommentera det där med statsbidragen till kommunerna. Detta är märkligt. Socialdemokraterna säger: På grund av krisen tappar kommunerna intäkter. Därför behöver vi kompensera det. Sedan lägger man på ett belopp.
Detta förstår jag. Regeringen ska också komma med förslag i valmanifestet, så får vi ser hur det ser ut. Men man kan inte använda samma pengar till en ambitionsökning. Dessutom ska det krisstöd som Socialdemokraterna föreslår bara utgå så länge krisen pågår. Men jag antar att körkort ska man inte bara kunna ta nästa år, utan det gäller för alla år framåt. Det går inte riktigt ihop att använda krispengarna till det.
Jag sade att unga står för trafikolyckorna. Det var inte mitt argument, utan jag redogjorde för vad den förra regeringen ansåg om detta. Detta var inte huvudargumentet, utan det var att det dyrt för samhället och att det tar tid från skolan. Men man sade även att om alla, eller en stor del, ska ta körkort i gymnasiet kommer genomsnittsåldern för körkortstagande i Sverige att sjunka. I dag väljer en del att ta körkort först senare i livet. Vi skulle alltså få många fler unga förare. Men detta var alltså den förra regeringens invändning, och inte min. Jag bara redogör för den just nu.
Sanningen är att hur interpellanten än argumenterar kommer man inte runt detta. Man måste till sist göra avvägningen om huruvida detta är ett uppdrag för skolan eller inte. Jag anser att det inte är det, men interpellanten anser att det är det. Okej - lägg fram förslag på hur det ska betalas! Tala om vilket schemautrymme som ska användas! Men det kan inte vara gratis att helt plötsligt hyra in alla Sveriges körskolor till skolorna. Utgifter som tidigare har bekostats av medborgarna själva ska nu plötsligt betalas av skolan. Det kan väl ändå inte vara gratis för skolväsendet. Det är inte heller billigt att ta körkort, så det är en ganska stor kostnad som interpellanten vill dra på svensk skola. Redovisa hur det ska betalas! Då kan vi diskutera det. Redovisa varifrån schemautrymmet ska tas! Och fundera något på var gränsen går för vad skolans ansvar ska vara i vårt samhälle!
Anf. 97 Eva Sonidsson (S)
Herr talman! Ministern frågar varifrån detta ska tas på schemat. Om det är ett individuellt val så är det ett individuellt val. Då är det jag som elev som väljer om jag vill ha körkortsutbildning och teoriutbildning eller om jag vill lägga krutet på någonting annat.
Alla har inte råd, som ministern nämnde, och det är därför jag tror att många väljer att ta körkort sent i dag. Föräldrar har inte råd att betala körkort för alla elever i dag. Många har faktiskt fått det lite knapert ställt på senare tid när föräldrar inte har jobb och så vidare. Därför måste eleverna själva betala körkortet när de har fått en egen försörjning. Man kan inte göra det när man fyller 18 år. Det har man inte råd med.
Jag tycker att det är synd att man inte kan försöka passa in det på något sätt i gymnasieskolans kunskapsuppdrag. Jag tycker att det är synd att man inte kan titta på detta. Under det individuella valet ska man naturligtvis få möjlighet att göra detta, men som man har tolkat den dom som har kommit ska man inte ens få göra det där. Det är lite tråkigt.
Anf. 98 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Jag ska gärna erkänna att som utbildningsminister hamnar jag väldigt ofta i situationer och debatter där det ena intresset efter det andra tycker att här finns det ett samhällsproblem, det borde lösas och det borde skolan ta hand om. Det finns ingen hejd på alla problem som skolan borde ta hand, och det finns nästan alltid goda argument.
Jag säger inte att det inte är ett gott argument att det är dyrt att ta körkort och att skolan kanske ska fixa det. Det kanske är ett bra argument. Andra säger att ungdomar blir fetare och fetare i dag. Det är skolans ansvar. Vi måste ha mer idrott och mer hälsoundervisning. Det är bra argument. Ytterligare någon säger något tredje där vi måste undervisa mer och mer eftersom det är viktigt. Ja, det är också viktigt.
Men till sist känner jag att någon i Sverige också måste våga säga att skolan måste se till att eleverna lär sig att läsa och skriva och matematik och naturvetenskap. Jag skulle önska att riksdagens engagemang för att skolans huvuduppdrag ska värnas vore lika starkt någon gång som det är när det gäller att ständigt lasta på skolan nya arbetsuppgifter, och i det här fallet att fixa att alla får körkort.
Jag tycker inte att det är ett kärnuppdrag för skolan, utan skolan måste få koncentrera sig på det som vi är överens om i läroplanerna ska vara skolans uppdrag. Körkort får faktiskt var och en fixa på egen hand.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.