Kooperativ hyresrätt och beskattning
Interpellation 2007/08:357 av Eriksson, Birgitta (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-01-31
- Inlämnad
- 2008-01-31
- Besvarad
- 2008-02-19
- Sista svarsdatum
- 2008-02-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 31 januari
Interpellation
2007/08:357 Kooperativ hyresrätt och beskattning
av Birgitta Eriksson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Den kooperativa hyresrätten är en nygammal kooperativ idé i växande. Redan 1916 bildades Stockholms kooperativa bostadsförening, SKB. Kooperativ hyresrätt i modern tid är en idé som kan fylla ett utrymme mellan de mer etablerade upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt. År 1987 infördes en provisorisk lagstiftning vilken innebar att kooperativa hyresrättsföreningar kunde registreras som ekonomiska föreningar. Upplåtelseformen permanentades därefter år 2002. I dag finns ett drygt 90-tal föreningar i landet och ytterligare ett 20-tal projekt vilka kommer att upplåtas med kooperativ hyresrätt är på gång.
Regeringen förefaller tyvärr sakna en samlad bostadspolitik, och nya idéer kring boendet och dess förvaltning har därför svårt att hitta ett forum för att diskutera dem med staten. Det finns dock ett antal för den kooperativa hyresrätten viktiga skatte- och kreditfrågor att diskutera, och denna interpellation kan kanske bli en början för att klarlägga regeringens och statsrådets policy gentemot den kooperativa hyresrätten.
Mina frågor är:
Avser statsrådet att ta några initiativ för att skattemässigt jämställa kooperativ hyresrätt med andra upplåtelseformer i fråga om lagfartskostnader, schablonbeskattning, reavinstskatt etcetera?
Avser statsrådet att verka för att ge lika villkor för statliga kreditgarantier till hushåll oavsett vilken upplåtelseform de väljer?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:357
Webb-tv: Kooperativ hyresrätt och beskattning
Dokument från debatten
- Riksdagens snabbprotokoll 2007/08:67 Tisdagen den 19 februariProtokoll 2007/08:67 19 § Svar på interpellation 2007/08:357 om kooperativ hyresrätt och beskattning
Protokoll från debatten
Anf. 120 Anders Borg (M)
Fru talman! Birgitta Eriksson har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att skattemässigt jämställa kooperativ hyresrätt med andra upplåtelseformer i fråga om lagfartskostnader, schablonbeskattning och reavinstskatt. Hon har vidare frågat mig om jag avser att verka för att ge lika villkor för statliga kreditgarantier till hushåll oavsett vilken upplåtelseform de väljer.
När det gäller den sistnämnda frågan faller den under kommun- och finansmarknadsministerns ansvarsområde. Jag kan dock upplysa Birgitta Eriksson om att regeringen den 17 januari utfärdat en förordning om statliga kreditgarantier för förvärv av bostad. Förordningen träder i kraft den 1 mars och omfattar även kooperativ hyresrätt.
När det gäller skattesituationen för kooperativa hyresrätter är det så att det i vissa avseenden finns skillnader i beskattningen jämfört med andra upplåtelseformer. Jag kan dock konstatera att den förra socialdemokratiska regeringen, som 2002 genomdrev en särskild lagreglering av de kooperativa hyresrätterna, uppenbarligen inte ansåg det behövligt att genomföra några förändringar av skattereglerna. I december förra året antog riksdagen alliansregeringens förslag till förändrad boendebeskattning, vilket berör även kooperativa hyresrätter. Jag avser inte för närvarande att ta initiativ till några andra förändringar av boendebeskattningen än de som följer av regeringens proposition.
Anf. 121 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Jag vill först tacka finansministern för svaret. Jag måste säga att det var ett glädjande besked att kreditgarantier för förvärv av bostad också ska gälla kooperativ hyresrätt. I övrigt är jag inte nöjd med svaret.
Jag skulle vilja börja med att klargöra den ståndpunkt som jag och Socialdemokraterna har när det gäller bostadspolitiken. Vi anser att bostaden ska vara en social rättighet och inte bara en handelsvara som kan köpas och säljas på den så kallade marknaden. Vi anser också att allmännyttiga företag och kooperativa bostadsföretag är nödvändiga för att motverka segregation och spekulation i boendet.
Den här interpellationsdebatten ska dock handla om den kooperativa hyresrätten, en både ny och gammal boendeform som är missgynnad i flera avseenden. Stockholms kooperativa bostadsförening, SKB, bildades redan 1916 och har i dag ett 90-tal föreningar i landet, de flesta bildade efter 1987 då en försökslagstiftning för kooperativ hyresrätt tillkom.
Jag kan tyvärr inte se att den kooperativa hyresrätten över huvud taget finns med som ett boendealternativ i regeringens budgetproposition eller i det tänk som finansminister Anders Borg och statsrådet Odell har kring boendet.
Sedan investeringsbidraget och räntebidraget togs bort av regeringen har nyproduktion av hyresrätter minskat drastiskt. Vi vet att många människor vill bo i hyresrätt, och i olika skeden i livet behöver vi kunna välja mellan olika former av boenden. Med kooperativ hyresrätt får de boende också själva påverka och besluta över sitt boende. Möjligheterna till inflytande och boendedemokrati blir desamma som ges för bostadsrättsföreningar.
Den som flyttar in i en kooperativ hyresrätt betalar en fast ekonomisk insats som betalas tillbaka när man flyttar därifrån. Detta gör att spekulationen i boendet minskar och att hyrorna hålls på en rimligare nivå.
Det finns redan i dag väldigt många goda exempel i landet på hur den kooperativa hyresrätten verkar. Vi har också sett att byggkostnaderna har kunnat begränsas. Jag tycker därför att det finns all anledning för regeringen att stimulera byggandet av kooperativ hyresrätt och att också göra kooperativ hyresrätt till ett alternativ vid ombildande. Märk väl att jag inte är en generell vän av att man omvandlar hyresrätter till andra boendeformer. Men just kooperativ hyresrätt framstår, tycker jag, som en betydligt mindre spekulativ och mindre riskabel form för de boende.
I svaret hänvisar Anders Borg till generella förändringar av fastighetsskatten. Men det är ju inte ämnet för denna interpellation, utan det handlar om den nuvarande skattelagstiftningen som på flera punkter missgynnar den kooperativa hyresrätten.
Jag har ställt frågor till såväl Mats Odell som finansministern och har fått svaret från Mats Odell att man ska se över regelverket för den kooperativa hyresrätten. Jag har också fått svar från Anders Borg att han anser att det är angeläget att alla upplåtelseformer har samma skattemässiga villkor. Jag vill därför ställa frågan ytterligare en gång till finansministern om han är säker på att han inte vill göra något mer för detta.
Anf. 122 Ameer Sachet (S)
Fru talman! Jag vill tacka Birgitta för en bra interpellation och tacka finansministern för svaret.
Fru talman! Ett byggprojekt utanför tillväxtregionerna upplevs i dag som alltför riskfyllt och kostsamt att förvalta för en hyresvärd. Vi kan konstatera att allt fler grupper i dag sluter sig samman i syfte att bygga sina egna seniorbostäder. Bara under de senaste åren har ett drygt hundratal seniorgrupper av olika slag bildats i landet. Dessa initiativ måste tillvaratas och utvecklas, tycker jag.
Den kooperativa tanken att äga och förvalta gemensamt har alltid delats av oss socialdemokrater, men även av centerpartister och folkpartister. Men på scenen kooperation har Moderaterna uppenbarligen inte flyttat sig en tum. Kooperativ hyresrätt är missgynnad i förhållande till övriga upplåtelseformer. Därför tycker jag att ett försök till statligt stöd till föreningar som vill genomföra kooperativa hyresrättsprojekt bör övervägas av den borgerliga regeringen. Sådana bostadshus har ofta lokaler för samvaro och umgänge så att de boende kan fylla vardagen med ett meningsfullt och aktivt liv tillsammans.
Vi har en utveckling i dag inom bostadspolitiken som enbart gynnar äganderätt. Det är dags att på något sätt stödja den kooperativa hyresrätten också. Precis som Birgitta Eriksson nämnde är det viktigt att samtliga upplåtelseformer tillförsäkras likvärdiga skattemässiga villkor.
Jag tror att finansministern innerst inne håller med oss på den punkten. Varför vill statsrådet ändå inte överväga åtgärder i syfte att göra beskattning av olika upplåtelseformer rättvisare? Vad har statsrådet emot kooperativa hyresrätter?
Anf. 123 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag kan försäkra Birgitta Eriksson och Ameer Sachet att jag naturligtvis inte har något emot olika boendeformer, inte heller kooperativa boendeformer. Det är klart att vi i Sverige ska ha en stark och bra bostadspolitik. Den är viktig i många avseenden. Vi ska ha en arbetsmarknad som fungerar väl och i det spelar inte minst hyresrätten en stor roll. Vi vet att en del av de äldrestöd vi har som är kopplade till boendet är en effektiv omfördelningsform som bidrar till en större ekonomisk trygghet.
Men den här diskussionen gäller några olika saker. När vi förändrar schablonbeskattningen är det komplicerat att låta det omfatta kooperativa hyresrätter eftersom de inte har betalat den skatten tidigare. Samma sak gäller undantaget för uppskov av reavinst. Det är inte en potentiell reavinst.
Jag ska ärligt säga att jag tror att detta med skatteuppskov på vinster och reavinster är en verksamhet som vi kommer att få se allt mindre av framöver. Vi har svårt att ha koll på uppskov och bör följaktligen vara försiktiga med det i en globaliserad värld så länge vi måste värna våra skattebaser.
Vi har en väl fungerande byggmarknad i Sverige. Vi har till och med en tendens till att det byggs så mycket i Sverige att det råder brist på byggnadsarbetare. Det är en av de sektorer där det sker en mycket snabb jobbtillväxt. Vi fick statistik på det senast i dag från Statistiska centralbyrån. Jag kan därför inte dela bilden att vi har ett stort problem på byggmarknaden.
Vi ska komma ihåg att den förutvarande regeringen gav Boverket i uppdrag att se över frågan. Det uppdraget levererades så sent som i mars 2005 i rapporten
Kooperativ hyresrätt - Nya möjligheter för den fjärde upplåtelseformen
. Vi kan notera att där gjordes det inte heller några stora dramatiska förändringar för hur vi ska skapa en likvärdighet på detta område. Vi bör i största och längsta möjliga mån skapa likvärdiga skattevillkor för olika boendeformer. Det finns ingen anledning att med skatterna diskriminera den ena boendeformen framför den andra.
Jag kan också, som i Ameer Sachets inlägg, känna stark sympati för detta med seniorboende. Vi i Moderaterna, som jag representerar, har talat om trygghetsboende. Vi vill försöka hitta former, hyresrätt eller bostadsrätt, där äldre människor på ett bra och flexibelt sätt kan hitta en större trygghet mellan åren 70 och 90 och kan bo kvar hemma om man har större trygghet och mer stöd. Även samhällsekonomiskt kan det ha ett stort värde att äldre människor har möjlighet att leva kvar i en trygg boendemiljö. Detta har vi sagt att vi ska återkomma till. Statsrådet Maria Larsson är ansvarig för att titta på vad vi ska göra för att underlätta formerna för äldreboende. Det har vi alla anledning att återkomma till. Det finn säkert anledning att i det sammanhanget också göra ytterligare överväganden i denna fråga.
Anf. 124 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Jag håller med Anders Borg om att det byggs. Men det byggs alldeles för få hyresrätter därför att kostnaderna för nyproduktion blir så höga att det är svårt att få vanligt folk att hyra dem. Därför kan den kooperativa hyresrätten vara ett komplement till andra bygganden.
Jag kan hålla med om att reavinstbeskattningen som vi skjuter på framtiden är något som man måste fundera på. Men så länge vi har det systemet är det viktigt att alla upplåtelseformer får samma förutsättningar för att kunna verka neutralt och på lika villkor.
Det finns ett antal utredningar, inte minst från Boverket som Anders Borg hänvisar till, som konstaterar att den kooperativa hyresrätten är missgynnad i förhållande till övriga upplåtelseformer.
Något som Anders Borg förstås är medveten om är till exempel att de kooperativa hyresgästföreningarna inte kan fondera medel till framtida underhållsarbeten på det sätt som bostadsrättsföreningar kan. Det missgynnar. Stigande produktionskostnader och slopande av investeringsbidrag och räntesubventioner har också lett till att upplåtelseinsatserna i det kooperativa boendet har stigit kraftigt. Samtidigt finns det ett förbud mot att indexuppräkna den kooperativa hyresrätten. Detta leder naturligtvis till värdeminskningar i det insatta kapitalet. Det blir betydande och missgynnar också i förhållande till andra.
Vi har ytterligare en knepig historia. Det är att den kooperativa hyresrätten betalar 3 procent i stämpelavgift medan bostadsrättsföreningar betalar 1 ½ procent. Det missgynnar givetvis också.
Det största är att man som innehavare av en kooperativ hyresrätt inte kan få uppskov med reavinstbeskattningen när man säljer. Det finns äldre människor, framför allt på mindre orter, som kan tänka sig att sälja villan för att få ett bättre boende på samma ort. Många har uttryckt att de kan tänka sig att bo i kooperativ hyresrätt, men då får man inte uppskov på reavinsten från försäljningen, vilket man får på bostadsrätt. Detta missgynnar i högsta grad den kooperativa hyresrätten. Anders Borg bör fundera på om detta inte vore en viktig åtgärd för att neutralisera mellan de olika boendeformerna.
Boverket har visat i sin utredning att det finns ett stort intresse för kooperativ hyresrätt men att den är alltför lite känd. Det missgynnar också. Många kommuner lägger i dag mycket pengar på att informera om och marknadsföra bostadsrättens fördelar, men man lägger inte många kronor på att informera om kooperativa hyresrätter.
Vore det inte rimligt att ge resurser till information och rådgivning så att hyresgästerna kan göra valet kooperativ hyresrätt vid till exempel ombildning av hyresrätter i allmännyttan?
Anders Borg och Mats Odell har vid flera tillfällen uttalat sig om vikten av mångfald. Varför då inte ge den kooperativa hyresrätten en rimlig chans att få neutralitet och kunna fungera på samma villkor som övriga boendeformer?
Anf. 125 Ameer Sachet (S)
Fru talman! Jag tänkte ägna mina två minuter åt marknadsföringen i samband med ombildning av hyresrätter. Många borgerliga kommuner aviserade direkt efter valet att de ville ge hyresgäster möjlighet att ombilda sina lägenheter till bostadsrätter. Men det verkar som att få hyresgäster har hörsammat uppmaningen. Skälen är uppenbara. Den ekonomiska risken med bostadsrätten upplevs som alltför stor, särskilt för dem med små ekonomiska marginaler.
Trots all information och marknadsföring som de borgerliga politikerna har ägnat sig åt den senaste tiden har vi inte sett att man på något sätt har marknadsfört kooperativ hyresrätt. Man har lagt massor av miljoner på att marknadsföra och informera om ombildningen från hyresrätt till bostadsrätt, men man har inte lagt en krona på att det finns ytterligare alternativ i form av kooperativ hyresrätt. Om idén bakom ombildningsinitiativet verkligen var att ta till vara människors kollektiva kraft ute i förorterna borde man ha informerat mer om det kooperativa alternativet.
Min fråga till finansministern är: Vad vill finansministern göra åt den negativa särbehandling som de borgerliga kommunerna ägnar sig åt när de glömmer bort den kooperativa hyresrätten, som är ett bra alternativ vid ombildning?
Anf. 126 Anders Borg (M)
Fru talman! Vi kan ju till att börja med gemensamt glädjas åt att det byggs så mycket i Sverige. Vi har en byggmarknad som är starkt expansiv. Jag tittade på dagens statistik från SCB, där byggindustrin har ökat antalet anställda med 8,6 procent under 2007, och lönesumman ökade då med 12,3 procent. Det är i båda fallen väsentligt kraftigare än vad vi har i ekonomin som helhet. Å andra sidan belyser det också lite av svårigheterna med byggbranschen. Vi har en bransch som fortfarande är på gränsen till att vara överhettad. Den kraftiga dämpning av byggandet som skulle följa av att vi minskade räntesubventionerna har alltså inte riktigt inträffat.
Sedan har vi en svårighet i detta. Jag ska delvis ge Birgitta Eriksson och Ameer Sachet rätt. Det är naturligtvis så att det i viss mån finns en brist i likvärdighet när stämpelskatten är något högre. Men när jag har gett er rätt på den punkten vill jag samtidigt säga att jag har invändningar kring resonemanget om reavinst och uppskov. Varför har vi en reavinst? Jo, för att man har någon form av riskfylld tillgång som ger en högre avkastning i form av värdestegring. Sedan vill vi beskatta denna högre värdestegring. För att skydda människor så att de ska ha en möjlighet att bo har vi då ett uppskov. Vi har räntebelagt dem för att vara säkra på att de här skatteintäkterna ska komma in till svenska staten så att vi inte behöver se hur stora och viktiga skattebaser flyter ut över Europa.
Här säger Ameer Sachet, helt riktigt, att problemet med bostadsrätter är att de ibland uppfattas som en för stor risk. Det är det som, så att säga, är skälet till att man har det här uppskovet just vid reavinstskatt på bostäder. Det är en tillgång som kan stiga i värde, och alla tillgångar som kan stiga i värde har en komponent av risk. Här är det, tycker jag, lite ordning och reda i skattesystemet, vilket är viktigt. Jag som finansminister och Birgitta Eriksson och Ameer Sachet som socialdemokrater har ett ansvar för detta. Vi måste vårda ett skattessystem där vi inte förlorar skatteintäkter för att olika intressen, ibland av goda skäl, ibland av mindre goda skäl, vill komma undan beskattning på olika områden.
Sedan ger jag gärna Birgitta Eriksson och Ameer Sachet rätt i att vi bör eftersträva en likvärdighet i beskattningen mellan olika boendeformer. Men jag vill därmed inte ställa i utsikt att vi på något snabbt sätt kommer att hantera denna frågeställning. Det finns säkert ytterligare överväganden som måste göras i den frågan, men principiellt är det naturligtvis så att likvärdighet i beskattningen av boendeformerna är av stort värde.
Anf. 127 Birgitta Eriksson (S)
Fru talman! Jag beklagar, Anders Borg, att du inte ser det stora värde som vi andra ser i det här med kooperativa hyresrätter. En reflexion som jag kan göra är att visst, vi ska vårda vårt skattesystem och våra skattebaser. Men regeringen sänker ju fastighetsskatten för miljonvillor och ger utlandssvenskar skattefrihet för utlandsbostäder. Men den visar ett väldigt litet intresse för att se över villkoren för den kooperativa hyresrätten.
Det är nämligen så, det vet säkert Anders Borg också, att Institutet för bostads- och urbanforskning gjorde en undersökning i november 2004 där svenska folket fick ta ställning till hur man skulle vilja bo. Det var faktiskt 60 procent som sade att de föredrog den kooperativa hyresrätten i någon form. Även de boende i bostadsrätter ville hellre bo i kooperativ hyresrätt eftersom det finns så mycket värden i den boendeformen. Att så många ville bo i kooperativ hyresrätt, och med tanke på den äldre befolkningen, som kommer att öka lavinartat de närmaste 15 åren, borde det, tycker jag, vara tillräckliga skäl för regeringen att putsa upp och se över möjligheterna att ge människor chansen att bo i den här typen av kooperativ. Dessutom är ju det här ett väldigt bra sätt för den enskilda hyresgästen att själv få bestämmande över sitt boende. Man ökar självbestämmandet. Man ökar självförvaltningen. Man anpassar boendet till hyresgästernas speciella villkor. Det nära samarbete som finns mellan hyresgästen och föreningen gör också att man ofta får en betydligt effektivare förvaltning.
Den kooperativa hyresrätten står sig alltså bra när det gäller socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart boende. Jag tycker att det torde vara tillräckligt goda skäl för att Anders Borg tillsammans med Mats Odell verkligen ska ta till sig det här.
Anf. 128 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag vill passa på att tacka Birgitta Eriksson och Ameer Sachet för en viktig diskussion. Det är inte så att jag ifrågasätter värdet av kooperativa hyresrätter. Jag tycker att kooperativa hyresrätter har en viktig roll på den svenska hyresmarknaden. Men det är också viktigt att vi håller ordning i skattesystemet. Allt som vi tycker är bra och viktigt, stort och fint, behöver inte ha skattemässiga förmåner. Sedan är det naturligtvis så att det inte heller ska ha skattemässiga nackdelar. Det är en annan diskussion. Naturligtvis ska vi eftersträva en likvärdighet i beskattningen. Det ligger också en poäng i att vi har en stor utmaning. Inte minst våra allmännyttiga bostadsbolag, våra privata fastighetsförvaltare och hyresgäströrelsen har ett viktigt ansvar för att gemensamt tala om formerna för att hitta bra framtida äldreboenden som kombinerar en stor möjlighet för den enskilde att styra över sin tillvaro med bra villkor.
Jag erkänner gärna att det finns ett stort värde i kooperativa hyresrätter, och jag ser också ett stort värde i likvärdig beskattning. Men jag vill också framhålla att det här är en komplicerad fråga. Det kan behövas ytterligare överväganden. Jag vill passa på att tacka så mycket för den här diskussionen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.