Kompensation för utebliven regionsjukvård
Interpellation 2020/21:152 av Edward Riedl (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-17
- Överlämnad
- 2020-11-18
- Anmäld
- 2020-11-19
- Svarsdatum
- 2020-12-01
- Besvarad
- 2020-12-01
- Sista svarsdatum
- 2020-12-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Efterfrågan på regionsjukvård har minskat under pandemin, vilket innebär uteblivna intäkter för de regioner som har regionsjukvård. Framför allt för de mindre sjukvårdsregionerna blir detta extra kännbart då personalkostnader och andra kostnader kvarstår även om patienterna från de andra sjukvårdsregionerna är färre.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Har ministern för avsikt att se till att uteblivna intäkter för regionsjukvård kan täckas av de medel som är avsatta för kostnader i samband med pandemin?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:152
Webb-tv: Kompensation för utebliven regionsjukvård
Dokument från debatten
- Tisdag den 1 december 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:44
- Protokoll 2020/21:44 Tisdagen den 1 decemberProtokoll 2020/21:44 Svar på interpellation 2020/21:152 om kompensation för utebliven regionsjukvård
Protokoll från debatten
Anf. 15 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Edward Riedl har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att se till att uteblivna intäkter för regionsjukvård kan täckas av de medel som är avsatta för kostnader i samband med pandemin.
Coronapandemin är den allvarligaste påfrestningen för hälso- och sjukvården i modern tid. För att begränsa smittspridningen och säkerställa resurser till sjukvården och omsorgen har regeringen utöver den ordinarie vårändringsbudgeten och höständringsbudgeten därför hittills lämnat tolv extra ändringsbudgetar, varav fem med nya medel till regioner och kommuner. Därigenom har 20 miljarder kronor avsatts i år i riktade bidrag för att ersätta regioner och kommuner för merkostnader förknippade med covid-19 inom hälso- och sjukvården och omsorgen till följd av pandemin. Utöver detta har 9,8 miljarder avsatts för storskalig testning och smittspårning under året.
Dessutom föreslår regeringen att 4 miljarder kronor avsätts årligen under 2021 och 2022 för att stödja hälso- och sjukvårdens hantering av uppskjuten vård och fortsatt vård kopplad till covid-19. Därutöver fortsätter regeringen att avsätta medel till storskalig testning och smittspårning även under 2021.
För att öka kommunernas och regionernas förutsättningar att trygga tillgången till en bra vård, skola och omsorg har även de generella statsbidragen ökats med 26 miljarder kronor för innevarande år. För 2021 kvarstår behov, och av de extra resurser som anvisats för innevarande år föreslås i budgetpropositionen att 22,5 miljarder kronor anvisas som extra resurser för 2021.
Det är sammantaget mycket stora tillskott, och i sin ekonomirapport från den 20 oktober skriver Sveriges Kommuner och Regioner:
"Den konjunkturförsvagning som inleddes förra året gjorde att fyra regioner höjde skatten 2020 och många regioner gick in i år 2020 med besparingsbeting. Nu är bedömningen att höga generella statsbidrag, merkostnads- och sjuklöneersättningar i kombination med uppskjuten vård sammantaget leder till ett förmodat starkt resultat 2020. Detta trots ett rejält tapp av intäkter inom kollektivtrafiken och Folktandvården. Prognosen för 2020 innebär ett resultat på knappt 9 miljarder kronor. Det är en kraftig förbättring i förhållande till prognosen som baserades på vårens delårsrapporter."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sammanfattningsvis bedömer jag att regeringen har tillfört regionerna stora resurser för att täcka ökade kostnader och minskade intäkter i hälso och sjukvården under pandemin. Bland annat SKR:s prognos visar också att sektorn kommer att kunna redovisa positiva resultat, trots den ansträngda situation som 2020 inneburit.
Anf. 16 Edward Riedl (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Den personal som har slitit i sjukvården och omsorgen under både våren, sommaren och hösten står nu inför ännu större utmaningar de kommande veckorna. Sannolikt kommer många av dem som redan har gjort ett tufft jobb att få slita ännu mer under jul- och nyårshelgerna. Det var ett av skälen till att ett av de många förslag som Moderaterna lade fram i våras var ett coronatillägg, för vi tyckte att personalen borde ha kompenserats ekonomiskt. Men mer om det sedan.
Redan före krisen tog Moderaterna, tillsammans med Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, fram en extra ändringsbudget. I det läget tillsköt vi 7 ½ miljard extra därför att vi ansåg att både äldreomsorgen och sjukvården var underfinansierade i den budget som regeringen och samarbetspartierna lagt fram. Detta fick vi igenom, och vi kunde börja resursförstärka både sjukvården och äldreomsorgen redan i början av året.
Sedan har vi moderater, fru talman, under hela krisen pressat på för ytterligare resurser till hälso- och sjukvården, till skyddsutrustning och till coronatillägg till personalen. Vi har pressat på för mer pengar för att man ska klara av sina verksamheter.
Jag talar gärna med ministern om dessa frågor, men den fråga som jag ställde till ministern handlade om ett väldigt specifikt område. Jag tänker återkomma till det i stället och hoppas att ministern kanske har ett svar där. Det gäller de uteblivna intäkterna för de sjukvårdsregioner som har ansvar för regionsjukvård, mer specifikt de mindre sjukvårdsregionerna med detta ansvar. De större hade mer resurser att fördela ut när krisen slog till.
Den som lyssnar behöver förstå hur sjukvården i Sverige är både organiserad och finansierad. Regionsjukvården ska finnas där när vi behöver mer specialiserad vård, som kanske inte kan ges på det egna länssjukhuset eller länsdelssjukhuset.
Jag är från Norrland och bor i Umeå. Där finns Norrlands universitetssjukhus, dit patienter kommer dagligen. De kommer med ambulansflyg, ambulanshelikopter eller olika typer av landtransporter till regionsjukhuset och får fantastiskt bra sjukvård. Den är högt specialiserad och den bästa man kan tänkas få. Men rent formellt är det Västerbottens sjukvårdsregion som säljer denna sjukvård till sjukvårdsregionerna, primärt i Norrbotten, Västernorrland och Jämtland, förutom till de patienter som finns i det egna länet.
I samband med pandemin har det kommit färre patienter till hälso- och sjukvården totalt sett. Man har sökt sig mindre till sjukvård. Det som har hänt med de små regioner som har ansvar för regionsjukvården är att de står med kostnaden för alla hjärtspecialister, alla cancerspecialister och alla som ska vara bäst så att det, när ministern, talmannen eller jag blir svårt sjuk, ska finnas ett led till dit vi kan komma för att få hjälp.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min fråga är: Är det rimligt att skattebetalarna i ett av de fyra Norrlandslänen ska stå för hela kostnaden? Borde inte regeringen och staten, i det här fallet, skjuta till resurser så att det inte blir ett läns eller en sjukvårdsregions skattebetalare som får stå för alla kostnader?
Anf. 17 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Det är inte en hel budgetdebatt vi ska ha här, även om det är klart att mycket nu handlar om ekonomi. Låt mig bara påminna såväl Edward Riedl som alla som lyssnar om att det har gjorts omfattande välfärdstillskott sedan 2014, då nuvarande regering tillträdde, och de har fortsatt under hela tiden, både den föregående och denna mandatperiod. Tillskotten under denna mandatperiod är av icke tidigare skådat slag, och jag tycker att det är viktigt att påminna om att de tillskott som nu görs är verkligt omfattande. Men det är klart att det ser olika ut i olika regioner när det gäller hur man använder dem.
Det korta svaret på Edward Riedls fråga är att jag inte har några nya besked att ge i dag, men de 20 miljarder kronor som regeringen avsätter för att kunna ersätta för de merkostnader som finns i regionerna är av stor betydelse. Det är reglerat hur man kan söka dessa medel, och såvitt jag vet har inte minst Västerbotten fått del av dessa medel. Så sent som i förrgår tror jag att man fick 128 miljoner kronor, och sedan får man söka ytterligare i den sista omgången, där det fortfarande inte är klart än hur mycket alla sökt och vad man får.
Det har varit viktigt med en förändring i kostnadsutjämningen, som ska göra att de regioner som har större kostnader givet sin befolkningsstruktur får del av den. Där har Västerbotten fått en positiv förändring: nästan 260 miljoner kronor under 2020, som också kvarstår framöver.
Jag tycker att det är en viktig diskussion om hur man kan ge stöd till den sjukvård som finns. Det organiseras på lite olika sätt. När det gäller den regionsjukvård som Edward Riedl frågar om är jag den första att säga att större regioner nog inte hade varit en nackdel. Men nu fick vi ju inte sex större regioner, utan regionerna reglerar själva vem man ska erbjuda vården och hur man ska ersätta för den genom riksavtalet. Det är så det kommer att se ut även fortsättningsvis.
Det inte aktuellt att förändra hela den ordning som har gällt under 2020 när det gäller merkostnadsersättning. Det handlar om 20 miljarder kronor till samtliga regioner, inklusive till Västerbotten.
Anf. 18 Edward Riedl (M)
Fru talman! Före 2014 tillfördes det omfattande resurstillskott till svensk sjukvård och svensk äldreomsorg. Under alliansregeringens åtta år ökade resurserna till den svenska välfärden mycket och snabbt. Även därefter har resurstillskotten fortsatt att öka. Jag säger ingenting om det, om vi ska blicka tillbaka.
Det jag konstaterade var att i början av 2020 konstaterade Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att den budget som regeringen lagt fram för sjukvård och äldreomsorg inte var tillräckligt väl tilltagen. Det var innan pandemin hade slagit till. Vi i denna kammare tillförde dessa välfärdsområden ungefär 7 ½ miljard kronor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min fråga handlar, som jag försökte beskriva, specifikt om en del av kostnadsersättningen där de mindre sjukvårdsregionerna med ansvar för regionsjukvården drabbas.
I takt med att mindre sjukvård har efterfrågats har också mindre regionsjukvård efterfrågats. Det handlar om hur sjukvården i dag är organiserad. Vi kan ha olika uppfattning om hur sjukvården borde organiseras, om det ska vara större regioner, mindre regioner eller bara statens ansvar. Där har olika partier olika ingångar.
Jag kan konstatera hur det ser ut i dag. Skattebetalarna i Västerbottens sjukvårdsregion ska ta hela intäktsbortfallet för regionsjukvården i hela Norrland. Det tycker jag är orimligt, fru talman. Jag förstår att ministern inte kan ge besked här i kammarens talarstol. Men jag hade åtminstone hoppats att ministern skulle kunna se att det kan vara ett problem och att vi kanske borde titta på det.
Jag var lite hoppfull från början. Men sedan förstod jag att ministern inte tyckte att det fanns något skäl att se över detta. Det tycker jag är synd. Intäktsbortfallet för Västerbotten är i paritet med delar av de stöd som har betalats ut.
De andra sjukvårdsregionerna kan täcka de kostnaderna inom den ordinarie hälso- och sjukvården och inom kollektivtrafikens minskade intäkter medan det inte gäller för de små sjukvårdsregionerna som bär ansvaret för regionsjukvården.
Det finns två sådana regioner. Norrlands universitetssjukhus i Umeå är en av dem som drabbas väldigt hårt. Där tycker jag, fru talman, att det hade varit bra om ministern åtminstone hade kunnat vara öppen för att det finns en poäng i att inte en sjukvårdsregions skattebetalare ska ta intäktsbortfallet för hela områdena.
Jag hoppas att ministern alldeles oaktat vad hon säger här i talarstolen kan tänka sig att överväga detta. Jag vet att hennes egna partikamrater hemma i Västerbottens sjukvårdsregion brottas med detta. Jag hade hoppats på ett mer positivt svar.
Anf. 19 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Nu nämner Edward Riedl återigen 7 ½ miljard kronor som att den stora insikten om stödet till välfärden kommer just från Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Det var ju synd att tre av de partierna när de fick chansen valde att besluta om ännu ett jobbskatteavdrag för betydligt mer pengar än så bara året innan. De hade kommit till bättre nytta i välfärden.
Men nu är vi där vi är. Det har tillskjutits 20 miljarder för merkostnader. Jag återkommer till att större regioner inte är en oväsentlig fråga att diskutera. Edward Riedl hör till ett av de partier som såg till att vi inte fick större regioner. Varför vill man ha större regioner? Jo, bland annat för att dela på de kostnader som kan vara svåra att bära för enskilda regioner.
Nu blev det inte större regioner. Det blev i stället en fråga om att reglera detta mellan regioner. Det är viktigt att man gör det på ett sätt som man upplever fungerar. Om jag har förstått Edward Riedls fråga rätt så är frågan om regeringen har för avsikt att införa ett speciellt stöd till Västerbottens regionsjukvård. Jag kan inte förstå frågan på annat sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag beskriver här principerna. Alla de merkostnader som finns ersätts med 20 miljarder. De generella statsbidragen ökar med 22,5 miljarder. Det är 4 miljarder ytterligare för den vård som är uppskjuten som är kopplad till covid-19. Det är stora resurstillskott.
När frågan blir väldigt specifik om mindre regioners regionsjukvård är inte mitt svar att vi kommer att ha ett specifikt stöd till Västerbottens regionsjukvård, även om jag är mycket imponerad över det arbete som sker i alla våra regioner och inte minst i Västerbotten.
Den frågan är naturligtvis viktig att hantera för de regioner som ingår i det samarbetet så att man ser till att inte en av regionerna får bära den bördan själv.
Anf. 20 Edward Riedl (M)
Fru talman! Här spretar debatten betänkligt. Vi får höra att jobbskatteavdraget var problematiskt. Jag vill bara till den som lyssnar, även om det är långt ifrån debatten, konstatera att det Moderaterna gjorde var att sänka skatten för vanliga hårt arbetande människor runt om i hela landet. De fick 400 kronor i sänkt skatt varje månad. Det var sjuksköterskor, lärare och många av dem som går och jobbar och sliter. Den här regeringen sänkte skatten för dem som tjänar mer än 60 000 kronor i månaden när man tog bort värnskatten. Man kan fundera på prioriteringarna för vem man sänker skatter och varför. Men låt oss ta den debatten någon annan gång, även om jag förstår att ministern hellre talar om något annat.
Fru talman! Jag förstår heller inte det upprörda tonläget från ministern. Jag har inte efterfrågat ett specifikt stöd till Västerbotten. Jag har frågat om ministern kan tänka sig att se på intäktsbortfallet i regionsjukvården såsom den är organiserad i Sverige i dag. Det är ministerns ansvarsområde.
Det får väldigt stora konsekvenser för de sjukvårdsregionerna, och framför allt för de mindre regionerna som har ansvaret för regionsjukvården. Det blir en sjukvårdsregion, i det här fallet exempelvis Västerbottens sjukvårdsregion, som ska betala intäktsbortfallet för hela Norrland.
Det kan man tycka är rimligt. Det noterar jag att ministern tycker. Jag tycker inte att det är rimligt. Man hade kunnat överväga andra modeller. Men det jag efterfrågade var om man kunde se intäktsbortfallet som en del i de kostnader man skulle ersätta.
Fru talman! Den har regeringen och den här ministern har stått i tv flera gånger och sagt att man kommer att ta alla de extraordinära kostnader som dyker upp i samband med pandemin. Men när det gäller Västerbotten och de andra sjukvårdsregionerna med ansvar för regionsjukvården tänker ministern svika, säger hon i talarstolen.
För en liten sjukvårdsregion är det jättebra med de stöd som kommer. Men intäktsbortfallet är omfattande. Det borde också ersättas.
Anf. 21 Socialminister Lena Hallengren (S)
Fru talman! Jag tycker att Edward Riedl överdriver när han talar om uppskruvat tonläge. Så är det inte på något sätt. Det jag försöker beskriva är att väldigt stora resurser tillförs. Det finns regelverk för hur man kan få ta del av de ersättningarna.
20 miljarder är mycket pengar. Av dem tillfaller 128 miljoner i det första skedet Västerbotten. När vi kommer till det som är regionsjukvård har vi inte för avsikt att göra en ny ordning och ny struktur.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Däremot är det förstås väldigt angeläget att de regioner som tillsammans ska hantera regionsjukvården inte lägger bördan hos en av regionerna. Man har förstås ett gemensamt intresse av att den sjukvården finns kvar.
Jag hoppas verkligen att det finns en dialog regionerna emellan om hur man ska se till att hantera situationen så att man bär det tillsammans. Men tillskotten är omfattande. De är verkligen av väldigt stor betydelse.
Det är 20 miljarder för merkostnader, 22 ½ miljard i generella statsbidrag, 4 miljarder årligen för uppskjuten vård och covid-19-vård. Det är väldigt mycket pengar.
Vi kan inte säga i dag hur många extraändringsbudgetar som 2021 kommer att innehålla. Men det skulle förvåna mig mycket om inte också det blir tvåsiffrigt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.