Kommunernas trångmål i vattenfrågan
Interpellation 2024/25:161 av Linus Sköld (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-25
- Överlämnad
- 2024-10-28
- Anmäld
- 2024-11-05
- Sista svarsdatum
- 2024-11-15
- Svarsdatum
- 2024-12-18
- Besvarad
- 2024-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Enligt uppgifter från branschorganisationen Svenskt Vatten behöver omkring 600 miljarder svenska kronor investeras i svensk vatteninfrastruktur fram till 2040. Kapitalkostnaderna beräknas att femdubblas för kommunerna, vilket innebär att över 70 procent av den totala kostnaden för Sveriges va-tjänster förväntas bestå av kapitalkostnader. Samtidigt råder en återkommande och årlig underinvestering på 10 miljarder kronor, vilken skapar en snabbt växande investeringsskuld.
Det är kommunerna som har huvudansvaret för att förse svenska medborgare med vatten- och avloppstjänster, vilket betyder att det till slut kommer att bli kommunerna som får bära denna kostnad. Samtidigt underfinansierar regeringen kommunerna. Finansministern förklarade i debatten med anledning av budgetpropositionens avlämnande att kommunerna inte behöver några ökningar av de generella statsbidragen eftersom de kommer att ha lägre pensionskostnader 2025 än vad de hade 2024. Budgeten innebär att kommunerna får noll kronor mer i generella statsbidrag 2025 än vad de fick 2024. Samtidigt sänks skatten, riktat till dem som har de allra högsta inkomsterna.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- Hur avser ministern att agera för att stärka kommunernas ekonomi så att välfärd och samhällsservice kan fungera även framöver?
- Avser ministern att agera inom sitt ansvarsområde för att förbättra kommunernas förutsättningar att möta de stora investeringsbehoven för långsiktigt hållbar leverans av va-tjänster till medborgarna?
- Överväger ministern att framöver omprioritera så att större tillskott går till kommunerna och mindre till landets höginkomsttagare?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:161
Webb-tv: Kommunernas trångmål i vattenfrågan
Dokument från debatten
- Onsdag den 18 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:53
- Protokoll 2024/25:53 Onsdagen den 18 decemberProtokoll 2024/25:53 Svar på interpellation 2024/25:161 om kommunernas trångmål i vattenfrågan
Protokoll från debatten
Anf. 104 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! har frågat finansministern hur ministern avser att agera för att stärka kommunernas ekonomi så att välfärd och samhällsservice kan fungera även framöver, om ministern avser att agera inom sitt ansvarsområde för att förbättra kommunernas förutsättningar att möta de stora investeringsbehoven för långsiktig hållbar leverans av va-tjänster till medborgarna och om ministern överväger att framöver omprioritera så att större tillskott går till kommunerna och mindre till landets höginkomsttagare.
Interpellationen har överlämnats till mig.
I budgetpropositionen för 2025 kunde regeringen skifta fokus från inflationsbekämpning till att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Budgeten fokuserar på att stötta ekonomins återhämtning bland annat genom reformer för ökad tillväxt och en återupprättad arbetslinje. I detta ligger bland annat att lätta på skattebördan för svenska folket liksom olika åtgärder för att få fler i arbete. Att ekonomin växer och Sverige blir rikare är en viktig förutsättning för att kunna finansiera de satsningar som krävs för att Sverige ska bli ett säkrare och tryggare land att bo och leva i.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kommunerna har genom den kommunala beskattningsrätten ett långtgående ansvar för finansieringen av sin verksamhet. Skatteintäkterna står också för den allra största delen av kommunernas totala intäkter. Kommunernas ekonomiska förutsättningar påverkas därmed i hög grad av skatteunderlagets utveckling. För skatteunderlagets utveckling har regeringens politik för en ökad tillväxt och en återupprättad arbetslinje en stor betydelse.
Kommunerna har under många år redovisat starka ekonomiska resultat. Det ekonomiska läget försvagades 2023, framför allt på grund av den höga inflationen. Läget är fortsatt ansträngt i år eftersom den tidigare höga inflationen fortsätter att påverka kommunerna med viss eftersläpning, och en relativt svag utveckling av skatteintäkterna väntas även i år.
Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har regeringen under dessa år prioriterat välfärden och föreslagit förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammantaget 16 miljarder kronor. Förstärkningarna har varit permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt. Kommunsektorns ekonomi väntas dessutom förbättras när inflationen stabiliseras på en låg nivå och sektorns pensionskostnader därmed minskar. Enligt SKR:s prognoser bedöms detta stärka resultatet med cirka 50 miljarder kronor 2025 jämfört med 2024. Samtidigt väntas en konjunkturåterhämtning, och skatteintäkterna väntas öka i snabbare takt igen.
Utmaningar för kommunerna kvarstår dock, till följd av till exempel fortsatt stora investeringsbehov, bland annat inom va-området, och den demografiska utvecklingen med en avtagande befolkningstillväxt och en ökad andel äldre personer. Det kommer därför att krävas anpassningar och omfördelning av resurser mellan verksamheter.
När det gäller vattentjänster får kommunerna ta ut avgifter för att ordna och driva allmänna va-anläggningar. En särskild utredare har haft i uppdrag att se över regelverk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Utredningen överlämnade sina förslag den 2 december, och bland annat föreslås åtgärder för att stärka kommunernas va-ekonomi.
Regeringen har visat att ekonomiska tillskott till kommunsektorn prioriteras när behoven är stora. Regeringen ser nu ett behov av insatser som långsiktigt främjar kommunsektorns effektivitet och kapacitet och avsätter också medel för dessa ändamål i budgetpropositionen för 2025.
Anf. 105 Linus Sköld (S)
Fru talman! Den här interpellationen lämnade jag till riksdagens kansli för vidare befordran till Regeringskansliet den 25 oktober i år. Jag ställde den då till finansministern eftersom jag bedömde att detta faller inom hennes ansvarsområde. Nu är det en annan minister på Finansdepartementet som slutligen är här för att svara på den.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationer är ett viktigt verktyg för riksdagens granskningsmakt, och regeringen ska i normalfallet besvara dem inom 14 dagar. I det här fallet tog det fyra veckor för finansministern att lämna beskedet att hon överlämnar den till det statsråd som är här i dag, och därefter fick jag ett förslag på svarsdatum.
Vore jag representant för en regering som hade förstärkt Regeringskansliets resurser med hundratals miljoner under mandatperioden men inte klarar av att få fram ett förslag till svarsdatum inom fyra veckor när kravet är att debatten ska hållas inom två veckor skulle jag skämmas! Jag skulle tycka att det var pinsamt att vara Erik Slottner här i dag och företräda en regering som inte klarar ens den mest grundläggande hygienen när det gäller byråkratin fast man har avsatt hundratals miljoner ytterligare för Regeringskansliets byråkrati. Men nog om formalia.
Vi är här för att debattera att kommunerna sitter i en trång sits. Kommunerna, som tillsammans är ansvariga för att se till att medborgarna har tillgång till rent vatten och fungerande avloppstjänster, har en investeringsskuld som är upparbetad under lång tid och uppgår till över 600 miljarder kronor enligt organisationen Svenskt Vatten. Deras bedömning är att skulden ökar med ungefär 10 miljarder per år i det rådande läget.
Regeringen förnekar inte problemet. Regeringen har, som ministern nämnde, tillsatt en utredning för att se över vad staten kan göra för att hjälpa till i situationen. Staten har ändå ett delansvar för att kommunerna sitter i denna situation.
Staten var med och betalade stora delar av utbyggnaden av va-anläggningarna. Sedan har man lämpat över ansvaret för dem på kommunerna, och kommunerna har egentligen bara haft anledning att sköta driften. De har varit förbjudna att bygga upp ett kapital som de skulle kunna investera. Därför sitter vi nu i denna situation.
Detta är kopplat till fördelningspolitiken. Det är kopplat till regeringens prioriteringar. Kommunernas skattebetalare riskerar att få betala investeringsskulden om inte staten tar sitt ansvar. Därför är detta en fråga om fördelningspolitik, och det är därför som finansministern skulle vara här och svara på den.
Om staten inte tar sitt ansvar att hjälpa till med investeringsskulden kommer kommunala skattebetalare att få betala den. Och samtidigt som regeringen ger exakt noll kronor i generella statsbidrag för nästa år till kommunerna sänker man skatten för de rikaste. Skattebördan måste lättas, säger Erik Slottner, och det är för dem som tjänar över 62 000 kronor i månaden som den ska lättas. Det kommer inte att gynna kommunernas möjlighet att beta av investeringsskulden.
Är Erik Slottner beredd att vidta några konkreta åtgärder för att hjälpa till i detta trångmål?
Anf. 106 Eva Lindh (S)
Fru talman! Investeringarna i va-systemen runt om i landet måste öka. Därför är det viktigt att min kollega, ledamoten Linus Sköld, också ställer den här frågan, så att vi får upp den till debatt.
Kommunerna lägger redan mycket resurser för att hela Sverige ska ha ett ledningsnät och en fungerande vattenrening. Det handlar om att säkra dricksvattnet, så att befolkningen inte utsätts för vattenburen smitta eller skadliga ämnen. Detta är väldigt viktiga investeringar som måste ske.
Dagens system är inte tillräckligt robust för att klara de effekter som vi nu ser, och bedömningen är att det kan bli ännu värre som ett resultat av klimatförändringarna. Det behövs stora investeringar på grund av dagens situation, och behovet ökar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Varje år investeras ungefär 20 miljarder i va-anläggningar, men det är inte tillräckligt. Den bedömning som Svenskt Vatten och flera andra gör är att omfattningen bör ligga på cirka 30 miljarder per år. Det är medel som svenska kommuner har svårt att avsätta, särskilt i denna tid.
Om detta inte görs riskerar vi alltså att viktiga satsningar för att säkra dricksvattnet försenas eller helt uteblir. Denna fråga är alltså helt avgörande.
Jag är också nyfiken att höra vad statsrådet ytterligare har att svara på när det gäller detta. Jag har förstått att det kommer en utredning, men jag vill ändå höra något om vad statsrådets inriktning är när det gäller detta.
Just i denna tid är det en väldigt stor utmaning för kommuner över huvud taget, och det är ju för att det är tuffa tider för kommuner. Det är tuffa tider för att klara välfärden för alla. Särskilt tufft är det för mindre kommuner på landsbygden. Man ska klara av investeringar i välfärden, den viktiga skolan, äldreomsorgen och vården. Man ska också klara de investeringar som behövs i framtiden.
När nu den SD-styrda regeringen faktiskt inte ger tillräckliga resurser påverkar det väldigt många olika behov i Sverige, runt om i hela landet. Därför är denna fråga så viktig, och jag undrar vad statsrådet har att säga om detta.
Jag vill också lyfta fram ett svar från ett annat statsråd som kom för några veckor sedan och som gjorde mig ganska konfunderad. Ministern för civilt försvar sa att han inte uppfattade att kommuner efterlyser att staten ska ta ett större ansvar. Då undrar jag: Är det en bild som statsrådet delar att kommunerna inte efterfrågar ett större statligt ansvar? Det vill jag gärna höra, för det är ju viktigt för hur vi ska hantera frågan framöver.
Lite kort vill jag också kommentera något i det svar som statsrådet har gett, som jag naturligtvis tackar för å Linus Skölds vägnar. Det krävs en ökad tillväxt, absolut. Läget för den svenska regeringen just nu är inte direkt imponerande. Sverige ligger nu i bottenligan när det gäller tillväxt och har dessutom den högsta arbetslösheten på tio år. Det gynnar inte pengarna i kommuner, stat eller regioner. Det gynnar alltså inte välfärden.
Anf. 107 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Eva Lindh talar om den SD-styrda regeringen. När jag ser att det på läktaren sitter en del skolelever - tolkar jag det som i alla fall - tycker jag att det känns extra viktigt att säga att detta inte är en regering som är SD-styrd. Vi har en regering som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, och sedan samarbetar den regeringen i riksdagen med Sverigedemokraterna. Vi hade ett val där de fyra partierna fick väljarnas uppdrag att forma en majoritet för att kunna driva igenom den politik de gick till val på. Nu har vi denna majoritet i riksdagen.
Regeringen består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna och styrs inte av ett enskilt parti. Vi styr tillsammans, och så får vi stöd av Sverigedemokraterna. Vi lever i en demokrati, och för att få igenom förslag behöver man majoritet i riksdagen. Därför samarbetar dessa fyra partier i riksdagen. Men det är inte så att vi på något är styrda av Sverigedemokraterna. I regeringen sitter Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
År 2024 har varit det tuffaste året för kommunsektorn. Nu vänder det 2025 och blir bättre.
För väldigt många kommuner har det varit till stor hjälp att resultatutjämningsreserverna, som de heter, finns. De är på drygt 50 miljarder kronor, och ungefär 80 procent av kommunerna i Sverige, inte minst många mindre kommuner, har en resultatutjämningsreserv. Det har varit till stor hjälp och gjort att många kommuner kunnat parera underskott och slippa dra ned i välfärden.
Nu ser vi att ekonomin förbättras rejält 2025 och kommer att fortsätta stärkas ytterligare de kommande åren. Som jag sa i interpellationssvaret: Bara det faktum att vi nu tryckt ned inflationen gör att kommunsektorns ekonomi förbättras med 50 miljarder kronor nästa år.
Vi hade en stor debatt tidigare i år om huruvida statsbidragen skulle höjas med 12 miljarder eller 18 miljarder kronor. Det var en skillnad på 6 miljarder kronor mellan opposition och majoritet. Nu är det 50 miljarder kronor vi pratar om, genom att vi har bedrivit en politik som varit framgångsrik i att bekämpa inflationen.
Linus Sköld sa att vi inte ger några generella statsbidrag till kommunerna 2025. Det gör vi visst! Vi ger 168 miljarder kronor i generella statsbidrag. Det är ingen ökning jämfört med i år, men vi ger 168 miljarder kronor. Det är 16 miljarder mer än för två år sedan. Därutöver har vi specialdestinerade statsbidrag till hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och skolan som också ökar, vilket innebar att 40 procent av reformutrymmet i detta års budget gick till kommuner och regioner för att upprätthålla en stark välfärd.
Sedan vad gäller skattepolitiken: En gång i tiden, men då var Ingvar Carlsson statsminister i Sverige, stod även Socialdemokraterna upp för principen hälften kvar. Man tyckte att det var rimligt: Får jag en inkomstökning ska jag som löntagare åtminstone kunna få behålla 50 procent av denna innan det offentliga är där och norpar resten. Den principen verkar Socialdemokraterna helt ha övergett. Jag beklagar det.
Den här regeringen har nu påbörjat arbetet - vi är inte framme fullt ut - med att komma tillbaka till principen hälften kvar. Jag tycker att det är fullt rimligt.
För att sedan komma tillbaka till va-frågan har vi haft en utredning som hette Va-beredskapsutredningen - den ligger på Peter Kullgrens bord, ska sägas - och som lämnade sitt betänkande den 2 december. Där finns en del förslag om hur vi ska stärka kapaciteten i va-infrastrukturen i Sverige framöver. Dessa förslag bereds nu på Regeringskansliet. Jag kan inte i dag säga exakt hur vi kommer att gå vidare med de olika förslagen.
Anf. 108 Linus Sköld (S)
Fru talman! Låt mig korrigera ett par saker i det Erik Slottner just sa.
För det första: Det stämmer med verkligheten att det är Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som sitter i regeringen. Men det är Sverigedemokraterna som håller i kopplet. De har tjänstemän på Statsrådsberedningen som ska godkänna varenda grej som den här regeringen lägger fram. Det är deras politik som den här regeringen svarar för. Därför är Eva Lindhs benämning SD-styrd regering med sanningen överensstämmande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För det andra: Den största enskilda utgiften för staten är bidrag till kommuner och regioner. Beloppet som Erik Slottner angav i talarstolen alldeles nyss stämmer säkert. För att upprätthålla detta belopps värde i tider av inflation skulle det mellan 2024 och 2025 krävas en ökning på 6 miljarder. Det är ungefär 3,43 procent, vilket är den pris- och löneomräkning som regeringen själv antar behövs för att man ska kunna köpa samma mängd prylar och avlöna samma mängd personal för denna summa pengar.
Ska man upprätthålla servicenivån i det offentliga, i kommuner och regioner, måste alltså bidraget räknas upp. När regeringen inte gör det är det i praktiken en besparing på 6 miljarder på kommuner och regioner, det vill säga på sjukvård, skola och omsorg.
Som av en händelse är det nästan exakt samma summa som man lägger på att sänka skatten för ministrar, direktörer och andra som tjänar över 62 000 kronor i månaden - en skattesänkning riktad till precis dem. Med samma motiv - att det nu vänder, som Erik Slottner säger - minskar man också stödet till de allra mest utsatta familjerna, de familjer som tillsammans har cirka 16 000 kronor i månaden att leva på. En minister har 160 000 kronor att leva på, men här minskar man ersättningen till dem som har minst med 400 spänn och ökar ersättningen till ministern med 4 000 spänn i månaden.
Är det detta som behövs i tider av ekonomisk kris? Jag tycker att Erik Slottners sätt att argumentera är stötande.
Låt oss sedan gå till utredningens förslag. I den utredning som Erik Slottner hänvisar till finns "en del förslag", säger han. Jag skulle gissa att det är för att han inte vill kännas vid innehållet i dem, eftersom regeringen har en vana att stjälpa över denna typ av kostnader på kommuner och regioner och inte har någon ambition att finansiera välfärden och den allmänna service som kommuner och regioner svarar för. Det syns också väldigt tydligt i Erik Slottners interpellationssvar att han inte har någon sådan ambition. Det som nu är prioriterat är att lätta skattebördan, svarar han, eftersom kommunerna har så bra ekonomi.
Utredaren föreslår att staten ska ta upp lån motsvarande 1 miljard om året för att hjälpa kommunerna i den situation de befinner sig i, med en investeringsskuld som är värd 600 miljarder. Man kan tycka att det är ganska futtigt att staten skulle hjälpa till med 1 miljard om året, men utredaren föreslår faktiskt det. Han förordar också att staten ska låna den miljarden, eftersom det är investeringar som är av den karaktären att de kommer att ge varaktig förbättring för generationer framöver. Därför är det motiverat att sätta skattebetalarna i skuld för att hjälpa till att beta av kommunernas upparbetade skuld.
Då skulle man kunna fråga Erik Slottner: Hur ställer han sig till det? När han nu inte vill ge några ökade generella statsbidrag, kan han tänka sig att ta upp lån om 1 miljard om året? Han kan ju tänka sig att ta upp lån om 400 miljarder för att bygga kärnkraft, så kanske han kan tänka sig att ta upp lån om 1 miljard om året för att hjälpa till att säkerställa att vi också i framtiden har rent dricksvatten.
Anf. 109 Eva Lindh (S)
Fru talman! Vi diskuterar va-frågan, men vi fick inte så många nya svar. Statsrådet hänvisar till utredningen. Vi frågar: Finns det någon ambition hos staten att ta ett ökat ansvar? Detta är nämligen tuffa utmaningar för kommunerna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror inte att de kommuner som nu kämpar med att hålla näsan över vattenytan, som verkligen har det tufft och som inte får några nya pengar håller med om att det blir bättre. Det ljusnar, brukar regeringen säga. Det tror jag inte att de håller med om, särskilt inte om de dessutom har de här jättestora behoven av att investera framöver.
Jag vill också upplysa statsrådet om skillnaderna mellan den budget som den SD-styrda regeringen har lagt fram och den budget som Socialdemokraterna har lagt fram. Vi lägger 6 miljarder mer i generella statsbidrag. Totalt, i hela budgeten, lägger vi 15 miljarder mer till kommuner och regioner än vad regeringen gör - bara för att rätt ska vara rätt.
Sedan kan jag ändå inte avhålla mig från att kommentera den helt rimliga jämförelsen. När hälften av det totala, stora utrymmet läggs framför allt på skattesänkningar, till stor del med precision inriktade mot dem som redan har, är det stötande. Jag tycker att det framför allt är stötande att det verkar vara skillnad på folk och folk. De som redan har behöver lite mer morötter för att jobba mer. Men de som inte har behöver tydligen lite mer piska. Detta är ovärdigt.
Men som sagt: Jag vill ha lite mer svar i va-frågan.
Anf. 110 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Eva Lindh fortsätter att tala om den "SD-ledda regeringen". Det är interpellanterna som vill upprätthålla den debatten. Jag tänker inte ge mig. När det fars med den typen av osanningar i denna kammare och det sitter en skolklass här, som nu har lämnat läktaren, tycker jag att det är rimligt att ge faktaupplysningar om hur det ligger till.
Linus Sköld pratar om något koppel som hålls. Det är i alla fall inget strypkoppel, för jag känner mig faktiskt inte särskilt strypt eller kopplad av något SD-parti. Jag känner att vi samarbetar bra med varandra och att det funkar väldigt bra. Jag tror snarare att det är så att Socialdemokraterna är lite överrumplade och besvärade över hur bra samarbetet i Tidökonstellationen faktiskt fungerar.
Jag tror möjligtvis att Socialdemokraterna till och med är lite avundsjuka med tanke på den dag då man eventuellt ska samarbeta med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet i någon regeringskonstellation. Bevare mig för att tillhöra något av de tre partierna när man relaterar och refererar till koppel! Det kanske säger något om hur Socialdemokraterna ser på samarbetspartier - som några man går omkring och håller i koppel. Det är inte så jag ser på samarbete med mina borgerliga kollegor.
På grund av denna fråga hann jag inte, fru talman, i mitt förra inlägg svara på Eva Lindhs fråga i hennes första inlägg, nämligen vad som är kommunernas åsikt och om de önskar ett ökat statligt inflytande när det gäller detta. Jag har pratat en del va-frågor med bland annat SKR. Den dialogen har jag framför allt samlat med kommunsektorn. Jag gör många enskilda kommunbesök runt om i landet, men den samlade dialogen för jag med SKR.
Denna fråga kommer upp. Många är bekymrade över hur man ska finansiera en stor utbyggnad av va-nätet framöver. I utredningen framkom också att det är väldigt ojämnt fördelat när det gäller var behoven är större respektive mindre. Detta är alltså ett bekymmer.
Det är inte helt oväntat att SKR många gånger uttrycker ett önskemål om ökat stöd i denna fråga. Vad jag har hört är det inte jättemycket mer konkret formulerat än så när det gäller exakt hur detta stöd skulle se ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utredningen kom för bara ett par veckor sedan, och ledamöterna vet att frågan nu behöver beredas och bereds i Regeringskansliet och att jag som minister inte kan tycka till om enskilda förslag innan den beredningen är slut. Vi får väl återkomma i kammaren när beredningstiden är slut, förslaget har varit ute på remiss och regeringen har tagit ställning i frågan. Där är vi inte nu, så det är för tidigt att kräva mig som enskild minister på svar.
När jag säger att det ljusnar för kommunerna är detta inte något som bara jag och regeringen eller Finansdepartementet säger, utan det säger också SKR. SKR:s prognoser är väldigt tydliga med att det ljusnar. Att det ljusnar innebär inte att det är midsommarafton riktigt än och att det är väldigt ljust. Men att vi nu går in i en ljusare period och att ekonomin ser bättre ut de kommande åren är väldigt tätt kopplat till att vi har vunnit kampen mot inflationen, vad vi nu kan se, och att konjunkturen vänder så att skatteintäkterna förväntas öka framöver.
Jag tycker också att Linus Sköld är lite slarvig när han säger att ersättningen till statsråden ökar med 4 000. Ersättningen sker i form av arvoden, och vi har en särskild arvodesnämnd som fastställer dem. Någon ersättning har regeringen alltså inte beslutat om när det gäller ministrarna. Detta tycker jag också kan vara viktigt att föra fram om någon som lyssnar på denna debatt tror att regeringen skulle ha tagit några sådana beslut.
Inte ens hälften av reformutrymmet gick till skattesänkning, och av den skattesänkning vi gjorde gick den stora bulken till låg- och medelinkomsttagare och pensionärer. Detta är också viktigt att påpeka.
Anf. 111 Linus Sköld (S)
Fru talman! Tack, Slottner, för korrigeringen! Givetvis är det den disponibla inkomsten för ministrarna som ökar med 4 000 efter årsskiftet, inte arvodet.
Jag noterar att Erik Slottner tycker att samarbetet med Sverigedemokraterna fungerar så himla bra. Han har helt införlivat Sverigedemokraterna i det här samarbetet. Då antar jag att förslagen om indragen rätt till tolk i sjukvården, avskaffad modersmålsundervisning, avfinansierad utvecklingsforskning, stora besparingar på biståndet och angiverilagstiftning är kristdemokratiska. Detta är nu politik som är Erik Slottners - bra, då är det etablerat. Och då undrar jag vad Kristdemokraterna alls har för existensberättigande.
Jag tänker att vi ska återgå till frågan, nämligen hur staten ska bistå kommunerna i att lösa den upparbetade investeringsskulden på 600 miljarder kronor, som enligt bedömningar årligen ökar med ytterligare 10 miljarder, för vatten- och avloppsanläggningar runt om i landet.
Erik Slottner säger att han inte nu kan ta ställning till utredningens förslag. Men han har gett en hint i sitt inledande svar, som jag också har fått skriftligt och tänker citera för att be Erik Slottner förtydliga vad han menar: "Regeringen har visat att ekonomiska tillskott till kommunsektorn prioriteras när behoven är stora."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nja, det var ju noll kronor i tillskott nästa år. De 16 miljarder som statsrådet stoltserade med tidigare var långt ifrån tillräckliga för att möta inflationen under de två år vi då snackar om.
Vidare: "Regeringen ser nu ett behov av insatser som långsiktigt främjar kommunsektorns effektivitet och kapacitet och avsätter också medel för dessa ändamål i budgetpropositionen för 2025."
Vilka medel avser Erik Slottner då?
Anf. 112 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Kristdemokraterna ingår som bekant i regeringen och står såklart bakom regeringens politik på alla områden. Sedan vet Linus Sköld, inte minst från Socialdemokraternas tid i en samlingsregering med Miljöpartiet - annars är ju Socialdemokraterna vana att regera själva, men en gång har de också regerat tillsammans med Miljöpartiet - att man också ingår kompromisser. Alla förslag som kommer från Regeringskansliet är såklart inte rena KD-förslag; det vore väldigt märkligt.
Men jag står för och måste säga - och det är inte bara jag som säger detta här, utan det är en allmän uppfattning - att Tidösamarbetet och regeringssamarbetet har flutit på smidigare än många politiska kommentatorer och representanter för oppositionen trodde efter att Tidöavtalet slöts. Jag konstaterar att detta samarbete fungerar väl.
Detta innebär inte att det är helt fritt från konflikter eller meningsskiljaktigheter. Självklart uppstår sådana när fyra partier samarbetar. Men det har gått smidigare och bättre än väldigt många trodde direkt efter att Tidöavtalet slöts.
Sedan var frågan vad jag i mitt svar menade med att detta visar på att regeringen skjuter till pengar när det behövs. Det gjorde vi därför att 2023 och 2024 var väldigt tuffa år för kommunernas ekonomi. Det var detta jag menade - då skjuter vi till pengar. I den första budgeten gick en tredjedel av reformutrymmet till ökade anslag till kommuner och regioner. I den andra budgeten, den för i år, gick 40 procent av reformutrymmet till kommuner och regioner. Det är vad jag menar med detta.
Dessutom vet vi att kommunsektorn innan dess kom från år med mycket stora överskott, som den stora merparten av kommunerna har lagt över i resultatutjämningsreserver som man nu har kunnat använda som ett slags airbag. Nu går man in i ljusare tider. Även om vi får vänta lite på midsommarafton går vi mot ljusare tider också vad gäller ekonomin i kommunerna, vilket kommer att vara väldigt bra för välfärden framöver.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.