Kommunernas möjlighet till kameraövervakning
Interpellation 2009/10:120 av Astudillo, Luciano (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-11-18
- Anmäld
- 2009-11-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2009-11-30
- Sista svarsdatum
- 2009-12-02
- Besvarad
- 2010-01-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 18 november
Interpellation
2009/10:120 Kommunernas möjlighet till kameraövervakning
av Luciano Astudillo (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Den 4 november 2009 lämnades 2008 års kameraövervakningsutredning över till justitieminister Beatrice Ask som tidigare sagt att hon välkomnar en förenkling av reglerna kring kameraövervakning. Hon menar också att kameraövervakning gör nytta när det gäller att förebygga och utreda brott.
Positivt är att utredningen föreslår att kameraövervakningen ska samlas i en lag i stället för två, vilket tidigare gjort att beslut om kameraövervakning inte varit konsekventa i olika delar av landet. Utredningen föreslår också att det ska bli enklare för banker och butiker att övervaka sina kunder och lokaler. Däremot underlättar man inte för landets kommuner när det gäller deras möjlighet att installera trygghetskameror på till exempel torg och promenadstråk där man vet att många personer rör sig dygnet runt och där risken för att brott begås är större än på andra platser.
Avser ministern att verka för att regeringens beslut om en ny kameraövervakningslag också ska rymma ändringar som underlättar för kommunerna att installera trygghetskameror?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:120
Webb-tv: Kommunernas möjlighet till kameraövervakning
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:58 Tisdagen den 19 januariProtokoll 2009/10:58 7 § Svar på interpellation 2009/10:120 om kommunernas möjlighet till kameraövervakning
Protokoll från debatten
Anf. 24 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Luciano Astudillo har frågat mig om jag avser att verka för att regeringens beslut om en ny kameraövervakningslag också ska rymma ändringar som underlättar för kommunerna att installera trygghetskameror.
2008 års kameraövervakningsutredning har lagt fram en rad intressanta förslag i sitt betänkande
En ny kameraövervakningslag
(SOU 2009:87). Utredningen har föreslagit ändringar som ökar möjligheterna att använda kameraövervakning i brottsbekämpande syfte, bland annat i butikslokaler. I betänkandet läggs också fram förslag som syftar till att stärka integritetsskyddet, bland annat en bestämmelse om rätt till skadestånd vid olaglig kameraövervakning.
Som Luciano Astudillo konstaterat föreslås inte någon ändring av kommunernas möjlighet att kameraövervaka platser som gator och torg. För att tillstånd ska meddelas till sådan övervakning krävs för närvarande att intresset av kameraövervakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad.
Betänkandet har skickats ut på remiss till bland annat Sveriges Kommuner och Landsting och vissa kommuner. Det ska bli intressant att ta del av remissinstansernas synpunkter. Jag vill dock inte föregripa remissförfarandet. Först när remissinstanserna har yttrat sig och remissutfallet har analyserats kan vi ta ställning till utredningens bedömningar och förslag i sin helhet.
Anf. 25 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Jag önskar fru talmannen och justitieministern en god fortsättning på det nya året.
Jag tackar statsrådet för svaret. Jag hade dock hoppats på någon indikation på vilka ambitioner statsrådet har på detta område. Bakgrunden till att jag flera gånger har debatterat kameraövervakning och trygghetskamerornas roll för att öka tryggheten på gator och torg är Malmö stads mångåriga kamp för att kunna installera kameror på den gågata vi kallar Stråket.
Låt mig beskriva Stråket. Det utgör ungefär 1 procent av Malmös yta. Det gjordes en undersökning mellan 2003 och 2005 där det konstaterades att 36 procent av alla fickstölder och väskryckningar, 37 procent av alla olaga hot och 24 procent av alla våldtäkter och våldtäktsförsök skedde på Stråket. Följaktligen ville Malmö stad med stöd av Malmöpolisen, en bred politisk majoritet och en stor del av allmänheten installera kameror längs Stråket.
Det fanns behov av en utredning. Vi har haft två lagar som reglerar detta. Tillämpningen har varit märklig. Malmö har fått avslag, medan Landskrona och Eskilstuna har fått bifall. Det har funnits många frågor kring tillämpningen. Man har också haft behov av att belysa viktiga frågor kring integritet, inte minst med tanke på att tekniken sprungit i väg och ökat möjligheterna för kameraövervakning.
Min förhoppning var att man skulle ta tillfället i akt att öka möjligheterna för kommunerna att installera trygghetskameror om de bedömer att det skulle öka tryggheten för kommuninvånarna. Tyvärr landade inte utredningen där.
Jag har respekt för att denna typ av frågor måste utredas. Det är komplicerad materia, och det handlar om viktiga och känsliga integritetsfrågor. Erfarenheten är också att om man hastar med frågor blir det ofta fel. Då får man lappa, laga och reparera.
Jag är ändå bekymrad. Utredningen landade inte där jag hade önskat. Jag hade då hoppats att regeringen och Beatrice Ask åtminstone kunde skicka en signal om att man inte var riktigt nöjd på detta område.
Nu är det snart val, och jag tror att det är tredje gången vi debatterar detta. Snart är mandatperioden över, och vi har fyra förlorade år för Malmös del vad gäller att kunna installera kameror för att öka tryggheten i staden.
Därför vill jag ändå fråga statsrådet: Har hon ambitionen att före valet lägga fram ett förslag som gör det möjligt för fler kommuner att installera trygghetskameror där de bedömer att behovet finns?
Anf. 26 Ronny Olander (S)
Fru talman! Jag får tacka för att debatten kommit till stånd. Min insats i dag handlar inte om att rikta kritik mot länsstyrelser, domstolsväsendet eller Justitiekanslern. Det som behöver förändras är själva lagstiftningen, precis som Luciano Astudillo tar upp. Verkligheten har på något sätt på väldigt kort tid sprungit ifrån oss. Kanske blir detta ett medskick till den lagstiftning som förhoppningsvis kommer innan den här mandatperioden är slut, också i syfte att myndigförklara kommunerna, skulle jag vilja påstå. De tjänstemän och politiker som vistas i en av landets nästan 300 kommuner och känner just sina betingelser ska bli myndigförklarade och kunna ta ställning. Självfallet har jag inte på det minsta sätt anledning att tro att kommunerna inte skulle väga in den personliga integriteten.
Sedan får man väl också hoppas att ministern har en personlig uppfattning och en vägriktning. Jag tror inte att ministern blir kallad till konstitutionsutskottet för ministerstyre om hon nu ger uttryck för det. När det gäller just signalsystem har det visat sig att detta är väldigt viktigt att göra.
Jag lämnade in en skriftlig fråga, och till min glädje upptäckte jag den här interpellationen. Det handlar om min hemkommun, Svedala, utan att vi behöver diskutera denna enskilt. Det gäller dagis, förskolor. Det har visat sig under en lång tid att ungdomar och andra är där på kvällar och helger. Jag har själv på måndagsmorgonen sett allt från krossat glas till flaskor med okänt innehåll efter övningar som har skett inom förskoleområdet. Det är väldigt tråkigt att personalen ska behöva starta sin arbetsvecka på det sättet.
Både Räddningsverket och Brandskyddsföreningen säger att det i princip brinner varje dag i någon svensk skola och att hälften av bränderna är anlagda.
Om man ger sig in på inhägnat område där man har vidtagit olika typer av åtgärder och förlustar sig därinne på olika sätt, vari ligger då den personliga integriteten, när man inte har där att göra? Jag har väldigt svårt att förstå att man inte ska kunna ha övervakning på kvällstid när ingen ska vara där, utom möjligtvis nattjänst eller vakttjänst.
Om man är alldeles för snäll i lagstiftningen och trycker på den personliga integriteten, justitieministern, tror jag att man gör dessa oftast ungdomar och deras föräldrar en rejäl björntjänst. Tänk att en förskola, som oftast representerar ett värde i kanske 15-20-miljonersklassen, tar fyr och kanske brinner ned och att man ska starta sitt liv med en sådan börda. Vad ska föräldrar och alla andra göra? Hur ska man kunna se livets möjligheter framför sig? För Svedalas vidkommande har det blivit tre avslag därför att man inte bedömer det som sannolikt att det skulle brinna.
I dag har jag varit övervakad på vägen hit på Arlanda Express, på bensinstationen när jag tankade bilen i morse och på varuhuset. Kör man för fort kommer det en glad bil och en böteslapp som man ska betala. Om man stiger in i en taxi eller buss är man övervakad. Jag har stor respekt för den personliga integriteten, men jag förstår inte vad man har att göra på förskolorna på kvällar, nätter och helger.
Anf. 27 Inge Garstedt (M)
Fru talman! Som justitieministern nämnde har det kommit ett betänkande. Vi avvaktar remissvaren. Det är viktigt att man får en skarpare och konkretare lagstiftning på det här området, som inrymmer dels det behov som kan finnas av kameraövervakning, dels den personliga integriteten. I min hemkommun Malmö finns det stora områden där man kanske skulle vara förtjänt av kameraövervakning, men där också väldigt många människor som går skulle känna sig besvärade av kameraövervakning. Vad vi ser fram emot nu - och det hoppas jag att justitieministern gör också - är en väl genomtänkt lagstiftning, inte en lagstiftning där man behöver laga och reparera hela tiden.
Sedan får man inte glömma att kameraövervakning är ett medel. Det löser inte grundproblemen och orsaken till att vi behöver kameraövervakning. Det lät ungefär som att förskolor och skolor tänder eld på sig själva, men det gör de inte. Det är någon som gör det. Visst måste vi ha olika medel för att komma till rätta med brottslighet och förebygga brottslighet, men det finns någonting som är ännu viktigare när det gäller att förebygga brottslighet, och det är föräldrar och skola.
Anf. 28 Beatrice Ask (M)
Fru talman! God fortsättning! Vi har arbetat länge, tycker jag, så det känns lite konstigt att säga det. Naturligtvis hoppas vi att vi ska få en härlig vår i riksdagen.
Min ambition är väldigt tydlig. Det var därför jag tillsatte den här utredningen. Vi har en snårskog av gamla regler som inte riktigt tillgodoser och löser de behov, önskemål och konflikter som kan finnas i hanteringen.
Det som interpellanten tar upp, nämligen Stråket i Malmö och en del av de konkreta frågeställningarna där, är väl känt. Jag har också haft möjlighet att prata med kommunledningen i Malmö om de problem som finns där.
Regeringsrätten hanterar för närvarande ett antal mål som rör frågeställningar i Malmö och på en del andra håll. Det som utredningen konstaterar är att den praxis som finns i Sverige inte är enhetlig i dag. Jag hoppas att Regeringsrätten någorlunda snart ska ta ställning i några av de här ärendena. Det kommer att vara viktiga besked som ger ytterligare underlag i den beredning som måste göras inför en propositionsskrivning. Det gäller både remissinstansernas synpunkter och var man hamnar här. Jag ska inte trötta kammaren med att redovisa exempel som visar att det inte är så enhetligt som man kunde önska. Man har fått tillstånd på en del ställen, men på andra, som jag kan tycka, liknande ställen har det inte givits tillstånd. Det är inte kritik mot länsstyrelserna, men det är definitivt ett uttryck för att tydligheten i regelverket inte är vad den borde vara, och så ska vi naturligtvis inte ha det.
Sedan har vi frågan: Ska man låta kommunerna bestämma helt utan tillstånd eller inte? Jag tror nog att vi ska börja med att skilja på allmän plats och avgränsade platser. Ronny Olander tar upp det här med skolor på nätterna. Man behöver inte ha tillstånd för att sätta upp den typen av kameror i skolor och annat. Däremot har Datainspektionen, som utövar tillsyn, kritiserat en del kommuner för detta, vilket också leder till en snårskog. Men det är en sak på ett avgränsat ställe. Vad gör man i en förskola på nätterna? Det kan man verkligen undra. Precis som en del människor har kameror i sin bostad för att vara säkra på att ingen är där när de inte är hemma kan man tänka sig att detta kan finnas på olika håll. Det är en fråga där jag tror att regelverket trots allt redan i dag är öppnare än det ger intryck av. Men det är väl inte så märkligt.
Däremot kommer frågan i en annan dager när det gäller allmänna platser i största allmänhet. Någon typ av anmälan, kontroll och regelverk kring detta behöver man ha. Hur det ska se ut kan man fundera över. Det jag tycker att utredningen har gjort bra är att man har tagit bort en del av den onödiga administrationen och byråkratin när det gäller butiker och annat. Men där har vi också en konflikt. Man har väldigt tydligt satt gränsen att man inte får rikta kameror så att någon del av trottoaren fotograferas. Det kan man tycka är märkligt om man vill säkra mot inbrott och annat. Det är väl bra om man så snabbt som möjligt ser att något är på gång. Å andra sidan: Om alla butiker efter en lång gata börjar filma vad som händer på gatan, är det allmänna stråket naturligtvis bevakat. Det finns alltså avvägningar här.
Min ambition är väldigt tydlig: Jag vill ha moderna och enhetliga regler. Jag tycker att vi ska använda oss av kameraövervakning där den ger bra resultat. Där är forskningen något svajig. Det finns uppenbarligen underlag för att säga att det har brottsförebyggande effekt i en del fall och i andra fall mindre effekt. Vi ska naturligtvis fortsätta att titta på det.
Det är uppenbart att vi har en del krångel och en del onödiga hinder för att använda oss av kameraövervakning i dag som inte kan motiveras enbart med hänvisning till allmänna integritetsskäl. Men balansen måste bli rätt.
Anf. 29 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Det är kul att fler vill delta i den här viktiga diskussionen.
Trygghetskameror kan inte ersätta annan brottsbekämpning och förebyggande arbete för att komma åt brottslighet. Det går inte. Däremot kan det vara ett viktigt komplement.
Forskningen är lite spretig. En av de erfarenheter som gjorts när man utvärderat till exempel Möllevångstorget är att man sänkt brottsligheten i området under en period, men senare började det stiga igen.
Erfarenheter från Landskrona visade på att brottsligheten inte flyttade till andra områden när man började övervaka där. Det är väldigt positivt. Annars är det ett argument som använts av dem som är emot kameraövervakning och trygghetskameror.
Den upplevda tryggheten ökade markant både vid Möllevångstorget och i Landskronafallet när man satte upp kameror. Det ska inte förringas att människor känner att de kan ta tillbaka staden, kan ta tillbaka gågatan i Malmö och gå där tryggt.
Rätt använt kan det leda till att man förebygger brottslighet. Det är klart att människor tänker ett varv till om de inte är helt berusade. Den typen av våldsbrottslighet kan man inte stävja. Men människor kanske tänker ett varv till när det gäller andra brottslighetstyper. Om polisen lär sig använda tekniken bättre kan man till och med använda den för att lösa brottslighet. Det finns mycket kvar att göra.
Integritetsfrågan är jätteviktig. Det är oerhört positivt att utredningen här går ett steg framåt. Man pekar på möjligheten att stärka integriteten genom möjlighet till skadestånd.
Däremot är det förvånande att en moderat från Malmö motverkar detta när den majoritet som finns nere i Malmö också består av Moderaterna lokalt. De driver på i den här frågan för att få till stånd kameraövervakning på Stråket. Här har jag en moderat riksdagskollega från Malmö som inte tycker likadant. Det är anmärkningsvärt, och det tar jag med mig ned till Malmö.
Jag återvänder igen till integritetsfrågan. Det handlar om 36 procent av alla fickstölder och väskryckningar i Malmö under den här tvåårsperioden, 37 procent av alla olagliga hot och 24 procent av alla våldtäkter och våldtäktsförsök som sker på 1 procent av Malmös gator.
I varje enskilt sådant fall sker en kränkning av den personliga integriteten. Det måste man också ta hänsyn till när man väger de här frågorna. Det handlar om en oerhört allvarlig kränkning. Jag upplever att man alltför ofta tappar bort den aspekten i de här frågorna.
Min förhoppning är att vi så snart som möjligt kan få till stånd en lagförändring som kanske förenklar processen för kommuner som vill pröva att stärka tryggheten i sina städer. Jag har känt viss oro i och med att Centern har obstruerat lite. Det har varit lite oklart i integritetsfrågor.
Varje gång Beatrice Ask och jag har haft debatter i de här frågorna har det varit en centerpartist som stått och frågat om när och hur. Nu tror jag absolut inte att Beatrice Ask köper det. Men också på vår sida i det rödgröna samarbetet finns det de som är mer skeptiska till det.
Det kanske påvisar svagheterna i blockpolitiken såsom den är. Den här frågan är för viktig för många Malmöbor för att den ska hamna i kläm. Jag önskar ändå svar.
Vilken ambition har alliansregeringen att klara av att presentera ett förslag innan valet? Det är ett viktigt besked för Malmöväljarna.
Anf. 30 Ronny Olander (S)
Fru talman! Tack, fru justitieminister, för det klara beskedet att förskolor och skolor är att betrakta som avgränsat område och att det inte möter hinder att ha kameraövervakning på de platserna bakom stängslet. Jag noterar också att man inte får filma ut mot gatan och trottoaren där man tar upp vanliga kommunmedborgare. Det handlar om att fånga just de ställen där människor inte ska vara på kvällar, helger och nätter. Det var en väldigt bra förklaring som jag tacksamt tar emot.
Det handlar om att mer myndigförklara myndigheterna och i detta fall kommunerna. Det tycker jag ligger mellan raderna. Jag uppfattar det som så. Självfallet är vi alla också intresserade av den personliga integriteten.
Jag vill också peka på något som är ett bekymmer. Om man lyssnar av visar det sig att själva tillämpningen är olika över landet. Därför känner jag att kommunerna med deras engagemang och deras kunskap om hur det ser ut precis på deras område ska få en större påverkan och respekt i bedömningen när det behövs kameraövervakning och trygghetskamera.
Det är 20 kilometer mellan Svedala och Malmö som här diskuteras. Jag är själv född i Malmö och känner väl till situationen. Våra ungdomar och äldre ger sig in till Malmö, så det är inte bara Malmöfråga. Det handlar självfallet om alla som vistas eller som bor där, är turister eller vad det nu är fråga om.
Malmö är en härlig och fin stad. Jag har den största respekt för Malmös vilja att ha en bättre kontroll över Stråket. Det handlar ändå om ungas våld mot varandra och de äldres rädsla att inte våga gå ut om nätterna. Man skulle kunna hjälpa det till en bättre situation.
Jag hoppas att detta medskick gör justitieministern på gott humör. Jag har tyckt att debatten har varit trevlig och att det är bra om kommunerna får vara med mer och bestämma.
Anf. 31 Inge Garstedt (M)
Fru talman! Jag sade i mitt första inlägg att vi ser fram emot den proposition som kommer. Man kan konstatera att det inte kom någon proposition för att ändra den väldigt snåriga lagstiftningen under den förra mandatperioden.
I London har det visat sig att kameraövervakning har en väldigt stor effekt när det gäller att klara ut brott. Men sedan är det fråga om vilken balansgång man ska ha gentemot integriteten.
Man kan fråga sig lite grann: Varför är Malmö en så otrygg stad att vi behöver kameraövervakning? Är det för att det är en kommun som verkligen visar vad 70 års socialdemokratiskt styre av staden innebär, eller står det för någonting annat?
Jag vill vidhålla att grundproblemet inte är kameraövervakning. Grundproblemet är att det behövs olika medel för att lösa brottsligheten så att man egentligen inte skulle behöva kameraövervakning.
Jag är fullständigt medveten om att vi behöver kameraövervakning och kommer att behöva det på vissa ställen i Malmö. Men vi måste trots allt avvakta den proposition som så småningom kommer på området.
Till dess har Malmö väldigt stora möjligheter att förbättra situationen i skolan och över huvud taget så att vi får mindre brottslighet.
Anf. 32 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag vänder mig först till Ronny Olander. Jag tycker att det är väldigt trevligt att diskutera de frågor som jag har ansvar för eftersom de är så otroligt viktiga. Jag tycker att det är väldigt kul men inte alltid enkelt.
Det som ändå är intressant är att vi i ett antal kammarrättsdomar har beslut om tillstånd till kameraövervakning i centrala delar av vissa städer. Det gäller till exempel i Stockholm, området kring ett torg i Helsingborg, en korsning i Halmstad och så vidare. Jag kan lista det hela. Sedan har vi inte tillstånd för centrala gator i Falkenberg, gågator i Malmö och annat.
Det handlar inte om tilltro till kommunpolitiker från regeringens eller lagstiftarens sida. I någon mening är det bedömningar som har gjorts någorlunda lokalt och regionalt. Enligt min mening tyder det - och nu är jag snäll - på att vi har lite för otydliga regler. Det ska naturligtvis vara så entydiga regler som möjligt.
Min uppfattning är att vi ska använda kameraövervakning där den har ett tydligt plusvärde. Sedan ska vi vara på det klara med att en rad andra åtgärder kan och måste vidtas för att öka tryggheten för medborgarna. Det är alldeles nödvändigt.
Det som man ändå kan se i en del forskning och som man ska tänka på är att det synes vara så att kameraövervakning har effekt på planerade brott och en del andra. Det har mindre effekt på denna typ av fyllegrejer. Tyvärr är en del av de brott som har nämnts här - våldtäkter och en del annat - sådant som ofta sker under berusning. Det måste vi angripa på mer än ett sätt. Sedan är det en annan sak att kamerorna kan hjälpa oss att reda upp det hela, vilket man inte heller ska underskatta. Men just när det gäller att öka tryggheten är det lite olika balans, och det kan behövas lite olika perspektiv.
Men jag är av uppfattningen att alla insatser som vi kan göra för öka medborgarnas trygghet och för att de faktiskt ska våga vara ute är viktiga. Jag vill gärna påpeka att de senaste undersökningarna visar att det inte bara är gamla tanter som är rädda för att gå ut. Det har varit en myt. Det är i stället framför allt unga kvinnor. Kvinnor mellan 20 och 25 år är, ibland berättigat, rädda för att vara ute ensamma på kvällen eller när de ska ta sig hem när de har varit ute. Det är någonting som vi inte kan acceptera.
Kameraövervakningsutredningen är nu ute på remiss. Jag hoppas att Regeringsrätten ska fatta beslut någorlunda snart. Det är viktigt. Om vi hinner lägga fram en proposition eller inte låter jag vara osagt. Men det vore märkligt om vi inte skulle hinna vara ganska tydliga med vad en sådan proposition ska innehålla.
Jag har ingen anledning att hymla om detta. Jag tycker att det ska vara raka och rena regler. Jag har ingen anledning att tycka att kommuner ska särbehandlas i förhållande till andra instanser. Däremot vill jag ha ordning och reda i den här typen av bevakning så att man vet att det blir rätt och så att det inte blir en slagordspolitik man ägnar sig åt. Man ska inte bara säga att man har satt upp kameror och sedan strunta i att fundera över vad man har för villkor för alkoholutskänkningstillstånd och vad det nu kan vara. Man kanske struntar i att ordna vettiga aktiviteter för ungdomar i kommuner eller annat när man har satt upp massor av kameror. Den typen av enkla lösningar tror jag inte på, och vi kommer inte heller att underlätta för dem.
Vi ska ha regler, och vi ska komma med besked så snart som möjligt. Jag hoppas verkligen att Regeringsrätten ger lite tydliga direktiv så att vi under resans gång underlättar hanteringen runt om i landet i de fall då frågan måste prövas på initiativ av kommuner och andra som önskar tillstånd.
Anf. 33 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Jag tackar för det trevliga samtalet med Beatrice Ask. Jag är något konfunderad över Inge Garstedts inställning och hennes nästan lite illvilliga sätt att prata ned Malmö på. Det verkar som om hon vill göra detta till någon sorts partipolitiskt käbbel. Jag har försökt föra det här samtalet på precis motsatt sätt med Beatrice Ask. Inge Garstedt vet att Malmö är porten in till Sverige. Vi har narkotikainförseln som sker där, och det finns många andra skäl.
Om jag hade varit på det humöret hade jag kunnat kritisera den borgerliga regeringens ökade klyftor, hur fattigdomen bland barn sprider sig och så vidare. Men jag vill ta det åt sidan, för jag tror att vi är överens om att det behövs ett visst arbete. Bra skolor är viktiga förebyggande insatser som måste till. Vi har olika lösningar på detta.
Jag har försökt fokusera på vad frågan handlar om. Den handlar om att ge kommuner större möjlighet att installera trygghetskameror där de ser ett behov. Det ökar tryggheten och det bidrar till att förebygga och lösa brott. Det är inte helt enkelt. Beatrice Ask tar upp mycket av de problem som finns. Ordning och reda är viktigt. Att utvärdera och följa är viktigt.
Men det är också viktigt att signaleffekten inte blir denna: Det är helt okej att butiker och banker får ökade möjligheter att sätta upp kameror för att skydda sina värdesaker, men när kommuner har en ambition att skydda allmänheten och sina medborgare är det helt andra villkor. Det riskerar att bli signalen.
Vi kommer noga att följa detta. Det här är nog inte den sista diskussionen om den här frågan, och det kanske är en av de frågor som påverkar valresultatet i Malmö. Där nere driver Moderaterna uppenbarligen en delvis splittrad linje.
Anf. 34 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag tror att vi kommer att behöva diskutera det här många gånger. Det är som sagt en hel del avvägningar som är besvärliga också när det gäller att hantera regler. Det handlar ju också om hur länge man ska få ha bilderna och vad de ska få användas till. Ska man kunna få sälja dem vidare? Det finns massor i detta.
Det är det som gör att det är otroligt viktigt med remissförfarande. Det finns så många och så många olika typer av frågor som man måste ta hänsyn till.
Min grundinställning är att kameraövervakning ska kunna användas där den gör nytta. Det är grundkurs 1 A. Då måste vi försöka se vad vi vet, vad vi kan tro och hur det ska vara. Det handlar oftast om begränsade områden, och det hela ska ha ett tydligt syfte. Övervakningen ska också användas. Jag är fullständigt emot kameror som man sätter upp som inte fungerar; det tycker jag verkar helt meningslöst. Tyvärr är detta ett problem. Bland annat i London har det visat sig att det inte finns några kameror på vissa ställen. Då undergräver man också tilltron till den här typen av teknik, och det är naturligtvis dumt.
Det är lätt att säga: Banker kan visst få kameror, men inte kommunerna. Så kan man ju säga, men det är faktiskt viss skillnad. Det är
en
sak med begränsade utrymmen. Utredningen säger till exempel att man med ganska enkla villkor ska kunna ha kameror vid bankomater, just där människor står och tar ut pengar. Det är självklart. Det händer ju mycket där, och det handlar om ett begränsat utrymme.
Men när det gäller kommunen handlar det om allting, också runt Malmö. Det blir någonting annat när man pratar om generella tillstånd där. Vi måste försöka definiera utrymmen, områden och regelverk som är tydliga. Men när man har gjort det ska det inte vara någon större skillnad mellan kommuner och andra.
Jag är mer intresserad av att ta upp det enskilda perspektivet. Man måste som människa kunna röra sig utan att vara bevakad överallt. De flesta av oss tycker att man ska få vara i fred i sitt hem, till exempel. Det gäller kanske också en del andra ställen i kommunen. Men det finns platser där det begås många brott och där det kan finnas en glädje och en nytta i att ha den här typen av teknik tillgänglig. Då ska villkoren vara någorlunda enkla.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.