Kommunerna och välfärden
Interpellation 2012/13:105 av Persson, Peter (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-11-08
- Inlämnad
- 2012-11-08
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2012-11-20
- Sista svarsdatum
- 2012-11-22
- Besvarad
- 2012-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 8 november
Interpellation
2012/13:105 Kommunerna och välfärden
av Peter Persson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Kommunerna (kommuner och landsting) är bärare av huvuddelen av vår välfärd, av skola, vård och omsorg. Huvuddelen av kommunernas verksamhet finansieras via kommunal- och landstingsskatten. När det går dåligt för Sverige, när arbetslöshet och utanförskap växer, så märks det snabbt i kommunerna. Kostnaderna för socialt bistånd ökar och förvaltningarna får order om att hålla igen. Om nedgången fortsätter blir det så dags att börja spara.
Kanske är det där vi är just nu. Varselvågen sveper över Sverige. Regeringens glättade siffror för tillväxt och jobb framstår som alltmer falska och förljugna för varje dag som går. I spåren av arbetslöshet och dåliga ekonomiska tider växer främlingsfientlighet och rasism i Sverige.
Hur det ekonomiska läget verkligen är visas av att 46 kommuner höjer skatten nästa år. Sex kommuner sänker, samtliga i Stockholms län. Det delade Sverige och den ojämna ekonomiska utvecklingen i landet visas av följande fakta. 15 kommuner i Stockholms län har lägre kommunalskatt 2013 än 2003. Sju har högre och fyra kommuner har samma skattesats som för tio år sedan. Hög tillväxt, en bra sammansatt arbetsmarknad och ständig inflyttning gör att Stockholmsregionen klarar sig väl ekonomiskt. Dessutom har borgerliga kommunledningar i många fall sett till att omfattningen av och kvaliteten i kommunal verksamhet har hållits tillbaka.
Av 21 landsting höjer 8 också skatten. De tre landsting som i dag har lägst skattesats, Södermanland, Östergötland och Västmanland, finns alla med på listan över dem som nästa åt höjer skatten. Beror nu detta på politisk ”slösaktighet” med kommunala medel? Förvisso inte. Gamla pendeltåg och bussar måste bytas ut, omoderna och slitna sjukvårdslokaler likaså. Medelåldern stiger och sjukvårdskostnaderna för de äldsta i slutet av livet blir höga. Vi ställer också krav på omedelbar tillgänglighet och allt högre krav på att vården ska ”reparera” och rädda oss. Lite hårdraget drivs döden tillbaka av ökade ekonomiska insatser.
Regeringen samt borgerliga kommun- och landstingspolitiker målar gärna upp en rosig bild av skattesänkningar som inte berör välfärdens omfattning och kvalitet. De statliga skatterna har sänkts med över hundra miljarder. De kommunal- och landstingsskattehöjningar vi ser är delvis en effekt av regeringens politik. Statsbidrag hålls igen samtidigt som den misslyckade närings- och arbetsmarknadspolitiken ökar kostnaderna för kommunerna.
Kommuner och landsting står inför stora problem. Kommuner och landsting blir de som kommer att få hantera kostnaderna i samband med Sveriges förändrade ålderssammansättning. De yrkesverksamma ska bära allt fler äldre, icke yrkesverksamma.
Mina frågor till statsrådet är:
Vilka ekonomiska insatser är statsrådet beredd att göra för att förhindra uppsägningar i kommuner och landsting som annars kommer att förvärra, fördjupa och förlänga lågkonjunkturen?
Vilka mer långsiktiga åtgärder i den ekonomiska politiken avser statsrådet att vidta för att säkra att kommuner och landsting kan klara en god sjukvård och äldreomsorg då de äldsta åldersgrupperna på allvar börjar öka i antal och andel av befolkningen?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:105
Webb-tv: Kommunerna och välfärden
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:46 Tisdagen den 18 decemberProtokoll 2012/13:46 20 § Svar på interpellation 2012/13:105 om kommunerna och välfärden
Protokoll från debatten
Anf. 227 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Peter Persson har frågat vad jag avser att göra för att förhindra uppsägningar i kommuner och landsting. Han har också frågat vilka långsiktiga åtgärder jag avser att vidta för att säkra en god sjukvård och äldreomsorg i kommunsektorn trots en förändrad demografisituation.
Jag vill framhålla att regeringen tar ett stort ansvar för kommunernas ekonomi och värnar uthålliga offentliga finanser med trygga säkerhetsmarginaler. Under krisen tillfördes kommunerna 20 miljarder kronor i tillfälliga stöd, och förra året höjde regeringen statsbidragen permanent med 5 miljarder kronor årligen.
Regeringen har de senaste åren dessutom bedrivit ett aktivt utrednings- och analysarbete för att förbättra beredskapen i händelse av en försämrad konjunktur. En följd av detta är propositionen om resultatutjämningsreserver som ger kommunerna förstärkt möjlighet att själva kunna utjämna intäkter över tid. Detta kommer att leda till en mer stabil utveckling av konsumtion och sysselsättning i kommunerna.
Kommunsektorn har under de senaste åren uppvisat stabila finanser. Regeringen följer noga utvecklingen i kommunsektorn och återkommer kontinuerligt med nya bedömningar av kommunsektorns ekonomi.
Det som har störst betydelse för möjligheterna att skattefinansiera kommunala verksamheter, nu och i framtiden, är ett ökat antal arbetade timmar i näringslivet. Att öka såväl arbetskraftsutbudet som efterfrågan på arbetskraft är därför en viktig fråga och regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken.
Anf. 228 Peter Persson (S)
Herr talman! Jag har i många debatter här i kammaren sagt att vi har en moderatledd regering som har en retorik, en vältalighet, och en annan praktisk politik. Till skillnad från Bo Lundgrens moderater talar Reinfeldts moderater om välfärd, men de gör mer dramatiska skattesänkningar än man gjorde då.
Nu gör man på ett annorlunda sätt. Jag ska berätta hur Kommunsverige i dag utvecklas och varför kommunerna börjar digna under bördor som gör att nedskärningar faller ut och människor köper alternativ.
Det stora systemskiftet i regeringens politik var när man sade: Jobbskatteavdragen ska skapa nya jobb.
Tillsammans med en annan hållning i socialförsäkringsfrågorna har arbetslöshetsförsäkringens demontering, kraftiga försämring, lett till att försörjningsstödet exploderar i landets kommuner.
Genom den misslyckade jobbpolitiken och överförandet av ansvar till kommunsektorn exploderar försörjningsstödet. I Värnamo i mitt hemlän hade man budgeterat 13 miljoner och får ett utfall, beräknat innevarande år, på 21 miljoner kronor, vilket är nästan en fördubbling av försörjningsstödet. I min gamla hemkommun Jönköping får man en lika stor budgetavvikelse som Värnamo, 21 miljoner kronor.
Det handlar om att påföra kommunerna ett medfinansieringsansvar för infrastruktur. Ställer man inte upp med egna resurser blir det inget. Det är en utpressningssituation från statens sida.
Det handlar om de stora neddragningarna i arbetsmarknadsåtgärder, vilket har gjort att kommunerna har fått starta egen arbetsmarknadsenhet av stor omfattning.
Det handlar om de dramatiska neddragningarna i arbetsmarknadsutbildning.
Anders Borg står i kammaren och säger: Vår politik ligger fast. Ett femte jobbskatteavdrag är vår inriktning.
Det gör han i en situation då 8 av 21 landsting och 46 av de 290 primärkommunerna höjer skatten innevarande år.
Kommer du, Anders Borg, trots denna omfördelning från stat till kommun att hålla fast vid en politik där ett femte jobbskatteavdrag anses vara allas lycka?
Vi ser ett dramatiskt fall i kommunernas resultat. Sveriges Kommuner och Landsting säger att en tredjedel av kommunerna kommer att visa negativa resultat nästkommande år på grund av minskade statsbidrag och ökade kostnader för det jag har beskrivit.
Kommer du trots det inte att se till att kommunsektorn får mer resurser, Anders Borg? Tänker du låta nedskärningarna slå igenom i kommunsektorn så att du slipper ta dem?
Anf. 229 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Hur ser Socialdemokraternas affärsplan ut? Det är en intressant fråga. Utöver denna ideologiska fråga som Peter Persson har ställt har han tidigare ställt en annan fråga till statsrådet Borg, nämligen: Vad gör regeringen för företagsamheten för att undvika uppsägningar i Jönköpings län? Det är en oerhört väsentlig skillnad mellan den frågan och denna, för det handlar om olika syn på vad som är ägget och vad som är hönan.
Jag tror att vi var många som tyckte att den socialdemokratiska partiledningens artikel om affärsplanen var bra. Den tog sikte på att skapa förutsättningar för att vi skulle ha välfärd i kommunerna, nämligen att säkra skattebasen genom starka och vinstgivande företag.
Peter Persson ställer nu en helt annan fråga, nämligen: Hur mycket bidrag ska man ge till kommunerna? Den väsentliga frågan, Peter Persson, är alltid denna: Hur klarar sig företagen i Jönköpings län? Hur klarar sig Munksjö? Hur klarar sig alla svenska företag så att vi kan ha någon välfärd att ta av? Det är det som är frågan.
För några år sedan fick jag höra andra socialdemokrater diskutera hur man skulle anslå. Det var under den våldsamma krisen 2009-2010. Då skulle man anslå såväl 14 miljarder som 12 miljarder och 7 miljarder extra till kommunsektorn. Men aldrig hörde vi talas om hur man skulle klara att finansiera detta. Det är det som är det väsentliga. Jag välkomnar Peter Perssons tidigare fråga, nämligen hur man klarar företagsamheten i Jönköpings län. Det är den viktiga frågan.
Herr talman! Under senare tid har varslen stått som spön i backen i det här landet. Tiotusentals personer har varslats. Har någon hört att vi har varslat någon enda i någon kommun eller något landsting? Det är möjligt att det har förekommit någonstans, men jag har i alla fall inte hört att det är det som är problemet. Problemet är de konkurrensutsatta företagen, som har stora problem att klara sin lönsamhet. Det är där problemet ligger.
Vad vill då Socialdemokraterna att vi ska göra med den offentliga sektorn? De säger inte någonting annat om det än att vi ska kompensera den offentliga sektorn genom att höja ungdomsarbetsgivaravgiften till det dubbla. Den vill man kompensera för. Men de andra tolv miljarder som man vill lägga på företagsamheten i höjda socialavgifter ska man inte kompensera för. Vad är det för politik? Om man lägger ytterligare 30 miljarder under 2013 på svensk företagsamhet, som ni har föreslagit och som denna riksdag dess bättre har avslagit, är det klart att den kommunala sektorn hamnar i en jättesvårighet så småningom om vi inte kan klara sysselsättningen i den andra sektorn. Det är nämligen den som står för basen i beskattningen.
Herr talman! Jag tycker att den socialdemokratiska affärsplanen var bra. Men det som föredras här är ingen affärsplan. Det är en tom pratbubbla, för att citera en tidigare talare.
Anf. 230 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Det var bra att Gunnar Andrén gillade vår affärsplan. Då kan han också rösta för våra budgetförslag när de kommer upp i morgon.
Jag har några frågor till finansministern. Han skriver i svaret att en möjlighet att skattefinansiera kommunal verksamhet är ett ökat antal arbetade timmar i näringslivet. Det håller jag med om.
Just nu har man problem. Vi har ökade varsel. Vi fick 602 varsel bara i Örebro län under november månad. Under augusti, september och oktober var det 755. Det blir alltså totalt drygt 1 350 varsel bara i mitt län.
I går träffade jag Arbetsförmedlingen, som meddelade att man i Örebro län kommer att lämna tillbaka 37 miljoner kronor trots att Örebro län ligger på en arbetslöshet på 10 procent. Ungdomsarbetslösheten är hög, så också i till exempel Karlskoga. Där rapporterar man nu att socialbidragskostnaderna skenar bland de unga. Flera av länets kommuner höjer skatten. Karlskoga kommer att ligga bland de kommuner som har högst skatteuttag därför att man vill säkerställa att man ska klara av att ha de personer som är anställda kvar i anställning.
Jag får inte riktigt ihop det här. Ser Anders Borg det Kommunsverige som jag och Peter Persson ser? Jag tyckte att Anders Borg åtminstone i söndagens
Agenda
verkade förstå att han hade haft fel i sina prognoser. Om vi nu ser effekterna i kommunerna - borde då inte Anders Borg vara intresserad av att göra någonting åt sina felaktiga prognoser? Dessutom har vi en sådan stel arbetsmarknadspolitik från regeringen att Arbetsförmedlingen skickar tillbaka pengarna samtidigt som kommunerna står med unga arbetssökande som inte kan få jobb därför att de inte får rätt utbildning och i stället lever på socialbidrag. Varför gillar Anders Borg att ungdomar går på socialbidrag? Jag skulle vilja ha reda på det, herr talman.
Anf. 231 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Finansministern har här sagt att man ökar bidragen till kommunerna permanent med 5 miljarder årligen. Då tryckte jag på knappen och begärde ordet.
Finansministern står här och slår sig för bröstet och säger: 5 miljarder till landets 290 kommuner och dessutom alla landsting! Jag undrar: Varför har kommunerna börjat höja skatten? Jo, därför att finansministern har flyttat kostnader till kommunerna. Han har sänkt a-kassan, och han har sänkt sjukförsäkringen. Han har tagit från alla dessa avgifter som löntagare betalar in och dragit in 70-80 miljarder årligen till sin skattekista.
Finansministern har smyghöjt inkomstskatten med 5,5 procent. Det är denna skillnad, herr talman, som finns i den allmänna löneavgiften från den tid som finansministern tillträdde till det vi kommer att ha nästa år. Det är 5,5 procent, det vill säga i runda tal 70-80 miljarder som han har tagit från löntagarnas löneutrymme och den försäkring som alla löntagare betalar till och satt in dem i sin skattekista.
Vad har hänt? En del av dem som har betalat i åratal för sina sociala avgifter för att kunna ha en arbetsmarknadsavgift och en sjukförsäkringsavgift är nu arbetslösa eller sjukskrivna. De har inte möjlighet att försörja sig själva, och de går till kommunens socialkontor och söker socialbidrag, herr talman.
Samtidigt plockar finansministern in 70-80 miljarder i en skattekista. Det skulle vara intressant, herr talman, om finansministern kunde ge svar. Varför tvinga kommunerna att höja skatten? Varför tvinga kommunerna att prioritera bort en hel del saker när det gäller skolan och förskolan? De har inte tillräckligt många lärare och alltför stora grupper i skolan samtidigt som han själv plockar in 70-80 miljarder till Finansdepartementet från den allmänna löneavgiften. Vad har man använt dessa 70-80 miljarder till? Det skulle vara intressant att få höra av finansministern här.
Anf. 232 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig göra en genomgång av det läge vi har här. Vi har alltså månadsvis varselstatistik från Arbetsförmedlingen. Där kan man ta fram statistik för kommuner och landsting. Av den framgår det att vi i november hade 393 varsel. Det är naturligtvis i en mening en hög siffra. Men givet att vi hade 10 000 varsel generellt och att vi under 2009, en mer bekymmersam period, hade mellan 1 400 och 1 700 varsel per månad i kommunsektorn får detta betraktas som en förhållandevis normal siffra, fullt jämförbar med dem som vi hade under 2010 och 2011.
Vi har samtidigt nyanmälda lediga platser. Den senaste statistiken för kommunsektorn är för november. Då hade vi 15 477 lediga platser att jämföra med 13 495 förra året eller för den delen 7 900 år 2009. Vi har alltså ett stort antal lediga platser i kommunsektorn.
Låt mig också redovisa att kommunsektorns skatteintäkter 2006 låg på 656 miljarder kronor. De kommer 2012 att uppgå till 841 miljarder kronor. Det är alltså en ökning med nära nog 200 miljarder kronor. Och mellan 2012 och 2013 ökar kommunernas intäkter till 862 miljarder kronor, eller med nära nog 20 miljarder.
Detta återspeglas av en utgiftssida som har ökat från 653 miljarder kronor 2006 till 842 miljarder kronor i år för att till nästa år stiga till 868 miljarder, det vill säga 26 miljarder ytterligare.
Det är alltså en ökning av skatteintäkterna mellan 2012 och 2013 på 20 miljarder och en ökning av utgifterna på 26 miljarder.
Låt mig också redovisa de kommunala skattesatserna eftersom det här har förekommit en diskussion om att det nu sker en kraftig höjning av de kommunala skattesatserna, om jag förstod argumentationen från Peter Persson rätt.
År 2006 uppgick den kommunala skattesatsen till 31:60 kronor. År 2012 uppgår den till 31:60 kronor. Det är lite svårt att uppfatta 31:60 kronor som något annat än likvärdigt med de 31:60 kronor som vi hade 2006. Den stiger nästa år - det kan man naturligtvis vara bekymrad över - till 31:73 kronor. Om det ska betraktas som en skattechock eller inte låter jag Peter Persson svara på själv. Givet Socialdemokraternas skatteförslag får man nog betrakta detta som en mycket modest förskjutning av de kommunala skattesatserna.
Vi har alltså inte någon bred varselvåg i kommunsektorn. Vi har alltså en ökning av antalet lediga platser i kommunsektorn. Vi har alltså en ökning av skatteintäkterna i kommunerna. Vi har alltså en ökning av utgifterna i kommunsektorn. Och vi har alltså inte någon höjning av skattesatserna i kommunsektorn.
Anf. 233 Peter Persson (S)
Herr talman! Finansministern har en vana att han i princip i alla interpellationsdebatter talar utan att beröra det som interpellationen handlar om. Min interpellation handlar om den dramatiska utvecklingen i kommunsektorn, bland annat på grund av överföring av kostnader men också på grund av jobbkrisen där regeringens totala misslyckande i jobbfrågan med en kraftig ökning av varsel nu och utfall i arbetslöshet tynger kommunerna med kostnader och minskar intäkterna. Det gör att ett fyrtiotal kommuner nu höjer skatten.
Men Anders Borg är obekymrad. Han kommenterar över huvud taget inte det faktum att jag beskriver att Sveriges Kommuner och Landsting säger att resultaten 2013 - vi är på tröskeln till 2013 - kommer att falla i kommunsektorn, vilket gör att en tredjedel av kommunerna får minusresultat.
Det är nu som en ansvarsfull regering skulle agera och säga att man kommer att säkra kommunernas intäkter så att krisen inte rullar vidare från industrin, in i handeln och in i kommunsektorn. Att komma i slutet av nästa år och utlova ett antal miljarder som man inte vet om de är varaktiga kommer inte att leda till några effekter. Det är nu som man skulle vidta åtgärder.
Regeringens totala misslyckande i jobbfrågan tillsammans med neddragningar i kommunsektorn illustreras väl av Dagens Nyheter i lördags i Maria Crofts lördagskrönika. Hon redogör för neddragningar i hemtjänsten, där var fjärde plats har försvunnit. Andelen äldreboenden har kraftigt slagits ut, och hemmaboende äldre som får hjälp av anhöriga ökar från 48 till 63 procent. Hon gör ungefär den analys som också andra har gjort.
Regeringens jobbpolitik är närmast ett hån mot dem som måste engagera sig i hemtjänst och äldreomsorg som deras föräldrar inte längre får av samhället av ekonomiska skäl.
Detta är en effekt av neddragningarna i kommunsektorn som jag vill påstå kommenderas fram av att staten inte vågar ta en öppen strid om systemskiftet från den moderatledda regeringen utan låter detta falla ut på kommunsektorn.
Jag är övertygad om att Anders Borg och Moderaterna snart kommer att tala om så kallad medfinansiering som en lockelse, nämligen att den som har en tjockare plånbok ska kunna köpa sig undan och komplettera välfärden, medan andra får stå utan, ty det blir konsekvensen av ytterligare neddragningar i kommunsektorn.
Anders Borg, jag väntar på ditt svar. Kommer du att acceptera att en tredjedel av landets kommuner gör förluster under nästa år i nuvarande ekonomiska situation?
Anf. 234 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! När man spelar en fotbollsmatch är det inte bara att lägga sig i försvar från början till slut. Man måste ändå se till att man har någon form av anfall. Och anfallet i detta läge är att se till att huvuddelen handlar om att producera någonting framåt. Det går inte bara att säga: Vi ligger under med 0-5, och det avgörande är vem som gör sista målet. Men så är det inte.
Peter Perssons tidigare interpellationer har varit mycket insiktsfulla, nämligen: Hur klarar vi den svenska välfärden genom att se till att de många företagen får goda förutsättningar i detta land att producera i Jönköping i Småland och i resten av Sverige.
Det är alldeles riktigt att om det skulle vara på det sättet att vi precis som 2009 får mycket stora fall i fråga om skatteintäkterna, då måste staten gå in. Men det har vi ännu inte sett. Vi har bara sett en del kostnader som en följd där.
Men försvarslinjen från varje regering måste vara att se till att företagsamheten i detta land klarar sig.
Det är en mycket konstig affärsplan som jag nu hör från Socialdemokraternas Peter Persson. Den affärsplan som ni hade tidigare var mycket bra, nämligen att se till att företagsamheten klarar sig.
Jag har tidigare försökt få svar från de tidigare vice ordförandena i skatteutskottet Lars Johansson, Veronica Palm och Jennie Nilsson, men jag har ännu inte hunnit fråga Leif Jakobsson. De säger att skatteavdraget på 80 miljarder om året har åstadkommit bara elände. Men nu säger Peter Persson att ett stort antal landsting och ett stort antal kommuner ska höja skatten. Tänk om vi inte hade haft jobbskatteavdraget. Vad skulle folk ha handlat för i detta land? Vilken försvarslinje skulle vi ha haft för att hålla företagsamheten uppe? Det hade blivit massor av varsel i hela kommunsektorn och i hela landstingssektorn.
Anf. 235 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag uppfattade det som att Gunnar Andrén inte var så nöjd med offensiven hos Anders Borg. Det kanske beror på att han inte svarade på våra frågor. Vi får väl se om han blir mer offensiv.
Jag, Peter Persson och Jasenko Omanovic har ställt några frågor. Jag hoppas att statsrådet gör sig tid att besvara åtminstone en fråga i sitt sista inlägg: Varför tycker finansministern att det är bättre att ungdomar går på socialbidrag i stället för att få en utbildning via Arbetsförmedlingen?
Jag tog ett exempel, nämligen Karlskoga kommun där socialbidragen ökar bland de unga. Deras arbetsförmedling kommer tillsammans med övriga arbetsförmedlingar i Örebro län att skicka tillbaka 37 miljoner till Anders Borg. Det är pengar man inte har använt och som man hade kunnat investera i dessa unga i ett län där arbetslösheten ligger på 10 procent och varslen bara denna höst, från och med augusti, har varit 1 357 i antal. Då talar vi inte om dem som redan har fått gå från visstidsanställningar, timanställningar eller bemanningsföretag.
Vad är det som gör att Anders Borg prioriterar socialbidrag framför utbildning för unga?
Anf. 236 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Arbetslösheten är 8 procent. Kommunsektorn har fått betala kostnaden för den höga arbetslösheten, för inte ens 10 procent av de arbetslösa får 80 procent av sin tidigare inkomst. När det gäller sjukförsäkringen har vi 65 000 personer som är utförsäkrade. Det finns många som numera kallas "nollklassade" inom sjukförsäkringen. Det innebär att de inte har någon inkomst. Den inkomst de kan få, det kan de förlita sig på för att få bröd för dagen, är kommunens socialbidrag. Det är sista utvägen för många av dessa människor.
Samtidigt plockar finansministern in 5,5 procent från löntagarnas utrymme. Det är ungefär 70-80 miljarder mer än det var när han tillträdde - och vi får inte svar här. Var fjärde ungdom mellan 20 och 25 år är arbetslös, och regeringen får tillbaka pengar från Arbetsförmedlingen. Man har ju bundit händerna på Arbetsförmedlingen och tillåter inte att unga människor får utbildning och möjlighet att komma närmare arbetsmarknaden. Då sitter finansministern och plockar in 70-80 miljarder från löntagarnas löneutrymme, vilket skulle ha gått till dessa åtgärder och skapat möjligheter.
Detta får vi inte svar på från finansministern. Jag hoppas faktiskt att han svarar nu.
Anf. 237 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Jag har fått en interpellation av Peter Persson. Den handlar om en varselvåg som nu sveper över Sverige och drabbar Sveriges kommuner, om att Stockholms kommun och andra kommuner nu kraftigt höjer sina skatter och om att kommunernas ekonomi utarmas.
Jag har då redovisat att vi enligt de senaste siffrorna har varsel på strax under 400 personer i kommunsektorn. Det sveper alltså ingen varselvåg över Sveriges kommunsektor, vilket är en allvarlig invändning mot interpellationen. Vi har 15 000 lediga platser som kommunerna har anmält till Arbetsförmedlingen, att jämföra med de 13 000 vi hade förra året. Det är alltså en ökning av antalet lediga platser. Det sker ingen kraftig minskning av kommunsysselsättningen.
Jag har redovisat att inkomsterna för kommunsektorn mellan detta år och nästa ökar med 20 miljarder och att utgifterna ökar med 26 miljarder. Det finns på denna punkt inga skillnader mellan SKL:s och Finansdepartementets prognoser, utan alla förutser en kraftig ökning av kommunernas skatteintäkter. Jag redovisade också att det inte sker någon kraftig ökning av kommunalskatten, utan den låg på 31,60 när regeringen tillträdde och ligger i år på 31,60. Det sker en marginell förskjutning nästa år.
Följaktligen har jag på ett rätt nogsamt sätt besvarat de frågeställningar som fanns i interpellationen: Det finns ingen varselvåg, och kommunernas ekonomi är stark. Det borgar för att vi kommer att ha bra välfärd också nästa år.
Anf. 238 Peter Persson (S)
Herr talman! Anders Borg leker således svensklärare. En varselvåg sveper över Sverige, och han borde väl veta att det geografiska territoriet i Sverige utgörs av kommuner. Det är de som får ta smällarna - i Småland, i Västernorrland, i Dalarna. Det går in i den kommunala ekonomin tillsammans med de överföringar ni har medfört.
Jag konstaterar att du är obekymrad över vad Sveriges Kommuner och Landsting skriver i sin senaste ekonomirapport, nämligen att en tredjedel av landets kommuner beräknas ha förlust under 2013. Trots uppräknade statsbidrag, som vi ännu inte vet någonting om, och trots skattehöjningar på 40 öre kommer sektorns resultat successivt att falla till minus 10 miljarder till 2016 om ingenting görs. Sveriges finansminister borde vara medveten om detta, och djupt bekymrad. Han borde inte försöka försköna den verklighet vi lever i.
Ändock vill jag nu på tröskeln till skinka, glögg och annat tillönska finansministern en god jul. Jag önskar att han får vila. Det tänker jag göra, till annandagen då det är dags att börja fila på nya interpellationer så att det blir någonting gjort här i kammaren under nästa år. Jag vill också erinra finansministern om att alla längtar efter tomten - och tomten är röd.
Anf. 239 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Jag vill också passa på att önska mina meddebattörer god jul, även om jag för protokollets skull vill påpeka att tomten må vara röd - men han finns inte. Det är ett allvarligt problem för oss alla.
Låt mig igen bara påpeka att vi inte har ett akut problem med en varselvåg i kommunsektorn. Vi följer utvecklingen noga. Vi ser igenom detta månad för månad, vecka för vecka. Skulle vi se att bilden ändras får vi naturligtvis titta över det, men vi har inte sett det. Vi har inte heller någon kraftig minskning av kommunernas skatteintäkter. Det beror på att den del av skatteintäkterna som nu minskar när vi får en avmattning framför allt är moms- och kapitalinkomstskatter. Det är en mindre del som ligger på arbetsskatteintäkterna, och den delen går bara till viss del till kommunsektorn. Det är alltså framför allt statens intäkter som påverkas, snarare än kommunsektorns.
Samtidigt ser vi att vi har haft en kraftig uppbyggnad av kommunernas utgifter under senare år, vilket nu fortsätter mellan 2012 och 2013. Det är för att det finns en solid ekonomisk position i kommunsektorn, därför att regeringen har valt att prioritera välfärden eftersom det är viktigt för människor att de kan känna trygghet i att vård, skola och omsorg är prioriterad i den politiska debatten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.