Kommissionens plan för integration
Interpellation 2020/21:420 av Ludvig Aspling (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-05
- Överlämnad
- 2021-02-08
- Anmäld
- 2021-02-09
- Svarsdatum
- 2021-02-26
- Besvarad
- 2021-02-26
- Sista svarsdatum
- 2021-03-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Kommissionens handlingsplan för integration är ett dokument som vittnar om naivitet och ett mycket ensidigt fokus på materiella förmåner och som helt lämnar integrationspolitikens svåra avvägningar åt sidan.
Sverige är troligtvis det land i unionen som spenderar mest pengar på migranters materiella välstånd, samtidigt som vi är det land med högst skillnad i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda. Vi har även fortsatt en betydande integrationsutmaning. Integration genom materiella förmåner är sannolikhet inte en framkomlig väg.
Kommissionen har inte heller gjort upp med myten om att integration är gratis och att migrationen kommer att innebära en ekonomisk vinst ”lite längre fram”. Vi vet i dag att detta inte är sant.
Planen saknar också en diskussion om vad begreppen integration och inkludering egentligen betyder utanför det rent materiella.
Jag vill därför fråga statsrådet Märta Stenevi:
Kommer statsrådet att verka för att det portugisiska ordförandeskapet ska lyfta planen i syfte att utfärda rådsslutsatser som tar hänsyn till de svenska erfarenheterna av hur svår integrationsutmaningen kan vara?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:420
Webb-tv: Kommissionens plan för integration
Dokument från debatten
- Fredag den 26 februari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:85
- Protokoll 2020/21:85 Fredagen den 26 februariProtokoll 2020/21:85 Svar på interpellation 2020/21:420 om kommissionens plan för integration
Protokoll från debatten
Anf. 73 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Ludvig Aspling har ställt ett par olika frågor till mig. Den första handlar om ifall jag kommer att verka för att det portugisiska ordförandeskapet ska lyfta EU-kommissionens handlingsplan för integration och inkludering 2021-2027 i syfte att utfärda rådsslutsatser som tar hänsyn till de svenska erfarenheterna av hur svår integrationsutmaningen kan vara.
EU-kommissionens handlingsplan för integration och inkludering 2021-2027 bygger vidare på handlingsplanen för integration av tredjelandsmedborgare som EU-kommissionen presenterade 2016. Regeringen välkomnade handlingsplanen då som nu. Det är inte bara positivt utan även viktigt att EU har ett gemensamt ramverk och gemensamma riktlinjer som skapar en standard för hur EU:s medlemsstater förväntas arbeta med integration och inkludering av migranter och EU-medborgare med migrantbakgrund.
Nyanlända och utrikes födda som deltar i arbets- och samhällslivet bidrar till att bygga vårt gemensamma samhälle starkare. Vi har sett en positiv utveckling i Sverige vad gäller etableringen och sysselsättningen för målgruppen. Antalet sysselsatta personer med utomeuropeisk bakgrund har ökat, och sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor är relativt hög jämfört med genomsnittet bland utrikes födda kvinnor inom EU. Detta är bra, men vi är inte nöjda.
Det finns fortfarande svåra utmaningar på integrationsområdet, både i Sverige och i andra EU-medlemsstater. Det är av den anledningen som EU-kommissionen har lanserat en ny handlingsplan för integration och inkludering som fokuserar på åtgärder inom fyra områden som är viktiga för integrationen, nämligen utbildning, arbetsmarknad, hälsa och boende.
EU-kommissionens handlingsplan för integration och inkludering ligger i linje med Sveriges mål för integrationspolitiken, det vill säga lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det innebär åtgärder bland annat inom områden som arbetsmarknad, utbildning, hälsa och sjukvård samt bostäder.
EU-kommissionen konstaterar vidare att större fokus behöver riktas på integrationsinsatser riktade till utrikes födda kvinnor. Handlingsplanen genomsyras därför av ett jämställdhetsperspektiv och av åtgärder som bland annat syftar till att öka antalet utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden. Även i genomförandet av Sveriges integrationspolitik är ett jämställdhetsperspektiv centralt.
Människor som startar på nytt i Sverige ska få så bra förutsättningar som möjligt för att etablera sig och bidra till vår gemensamma välfärd. Arbetet för integration och nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet är en grundläggande del av regeringens målsättning om ett samhälle som håller ihop och ger lika förutsättningar för alla.
Hur det inkommande portugisiska ordförandeskapet avser att ta vidare handlingsplanen är ännu okänt. Regeringen välkomnar och värdesätter EU-kommissionens nya handlingsplan för integration och inkludering, och jag kommer att fortsätta att verka för att kvinnor och män ska ha lika villkor och förutsättningar till delaktighet och etablering i arbets- och samhällslivet.
Anf. 74 Ludvig Aspling (SD)
Fru talman! Kommissionens handlingsplan för integration säger ganska mycket genom att egentligen inte säga någonting alls. Det är trötta floskler, det är önsketänkande och uppenbart motstridiga påståenden som blandas till en politisk sallad som sedan ska implementeras med hjälp av samma projektfinansiering som Europeiska unionen ofta använder. Det är en metod som vi vet inbjuder till korruption, fusk och mycket bristfällig resultatstyrning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Planen i sig innehåller nästan ingenting som är kontroversiellt. Politikområdet ska förse allt till alla, det ska koordinera, förstärka, investera och så vidare. Men det som gör planen så anmärkningsvärd är att de svåra frågorna på området integrationspolitik helt och hållet lämnas utanför.
För det första vet vi att volymerna spelar en avgörande roll. Ju fler som flyttar in från ett visst område, desto svårare blir integrationsutmaningen. Vi vet också att det är materiellt välstånd som driver migranter till Europa med hoppet om ett rikare liv. Men samtidigt lägger planen hela tyngdpunkten på att höja migranters materiella levnadsstandard genom förtur till bostäder, skattefinansierade arbeten, fritidssysselsättningar och nöjen och så vidare. Det kommer naturligtvis att göra att fler väljer att ta sig till Europa, vilket gör integrationsutmaningen än svårare.
Att den här ekvationen inte går ihop, särskilt inte med ambitionen om att stoppa den irreguljära båttrafiken över Medelhavet, verkar ingen inom kommissionen ens ha tänkt på. Det är något förvånande.
För det andra verkar ingen ha noterat att det finns ett medlemsland som gör i stort sett allt som kommissionen ber om, som bjuder på hela socialförsäkringssystemet från dag 1, som har omfattande anställningssubventioner, generösa föreningsbidrag, förtur till attraktiva hyresbostäder, generösa kontanta bidrag och så vidare. Men det landet har ändå unionens största arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda samt det största gapet i skolresultat mellan inrikes och utrikes födda elever enligt Pisa-undersökningen. Det här landet har dessutom enorma problem med utanförskapsområden, kriminella klaner som styr lokalsamhället och stora problem med rasism och hat mot majoritetsbefolkningen.
Det som är ännu mer förvånande är att den kommissionär som har ansvar för inrikes frågor och planen, Ylva Johansson, också kommer från det landet, men hon verkar av någon anledning inte ha noterat de problem som är helt uppenbara på hennes egen hemmaplan.
Låt mig få ställa en retorisk fråga. Hur är det möjligt att ingen på EU-kommissionen, en myndighet med närmare 40 miljarder kronor i årlig budget och ungefär 30 000 anställda, har noterat att ingenting av det som de föreslår i planen har fungerat i Sverige? Det är helt otroligt.
Den fråga som jag vill ställa till statsrådet, och den ska gälla hennes egen yrkesutövning, är följande. Avser hon på något sätt att försöka uppmärksamma kommissionen på det som vi förhoppningsvis inom Regeringskansliet har lärt oss i Sverige de senaste tio åren?
Anf. 75 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Nej, det avser jag inte. Det är det raka svaret på den frågan.
En av anledningarna är det som riksdagsledamoten pekar på, nämligen hur vi har lyckats med integrationen och etableringen i Sverige. Vi har de senaste åren sett att tiden för etableringen i Sverige har kortats markant, trots att Sverige har tagit emot ett stort antal flyktingar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sverige ligger bra till i europeisk jämförelse när det gäller sysselsättningsgrad, vilket är ett viktigt mått inte minst i fråga om kvinnors etablering. Det gäller även i jämförelse med andra länder som har tagit emot betydligt färre flyktingar än vad Sverige har gjort.
Handlingsplanen ligger i linje med Sveriges mål för integrationspolitiken, det vill säga lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Jag anar att Sverigedemokraterna inte fullt ut håller med om det målet, men för Miljöpartiet och regeringen är det ett viktigt mål.
Nyanlända och utrikes födda som deltar i arbets- och samhällslivet bidrar till att bygga vårt gemensamma samhälle starkare. Etableringen av nyanlända har förbättrats avsevärt under senare år. Vi ser med andra ord en positiv utveckling i Sverige vad gäller etablering och sysselsättning för målgruppen.
Vad som är ett stort problem är hur den här utvecklingen bromsas på grund av pandemin. Vi ser att den slår extra hårt mot nyanlända när de branscher där de har haft lättast att ta sig in också slås ut hårdast i pandemin. Extra mycket slår detta mot utrikes födda kvinnor. Det är också varför vi kommer att vilja lyfta upp detta i EU och varför jag lyfter upp detta när jag möter mina ministerkollegor i Epsco. Vi kommer att behöva extra fokus på utrikes födda kvinnor så att de inte ska halka ännu mer efter i jämställdhetsarbetet.
Anf. 76 Ludvig Aspling (SD)
Fru talman! Det som statsrådet lovar, på heder och samvete, är alltså att hon aldrig kommer att lära sig någonting av sitt partis misstag. Grattis, Sverige!
Nej, Märta Stenevi, vi ligger inte bra till om vi rankar EU:s länder efter hur stort gapet i arbetslöshet är mellan inrikes och utrikes födda. Då ligger Sverige sist. Det är inte bra. Hur man kan påstå att det är något positivt är bortom min förmåga att förstå.
Ytterligare ett problem med handlingsplanen är att kommissionen uppenbarligen inte har gjort upp med myten om att integration är gratis och att migrationen kommer att utgöra en ekonomisk vinst lite längre fram. Planen slår fast i en giftig kombination av sydeuropeisk budgetdisciplin och nordeuropeisk naivitet att trots de enorma satsningar som ska göras behöver de inte ske på bekostnad av åtgärder för att hjälpa andra behövande grupper. Kommissionen lyfter upp den ofta och med all rätt hånade teorin om att migrationen ska rädda pensionerna. Vi vet här i Sverige att det blev inte riktigt så. Men mest nedslående av allt är att handlingsplanen helt saknar ens en diskussion om vad integrationsbegreppet betyder utanför det rent materiella. Det är en viktig poäng.
I sitt State of the Union-tal hänvisade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inte mindre än tio gånger till europeiska värderingar. Planen innehåller också vissa hänvisningar till desamma, men detta till synes helt utan en aning att många personer som kommer från andra delar av världen också har helt andra värderingar. Om så inte var fallet skulle ordet europeiska värderingar inte betyda någonting. Frågan om hur den djupt illiberala, dysfunktionella och inte sällan rent västfientliga ideologi som följer med en hel del migranter hit ska hanteras lyser dock helt med sin frånvaro i planen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det politiska etablissemanget i Sverige försökte i det längsta stoppa huvudet i sanden vad gäller det faktum att den kulturella dimensionen av integrationsutmaningen är ett enormt problem. De här personerna har sedermera tvingats erkänna att de var naiva. Vi har hört det i den här kammaren ett antal gånger.
Frågan är då denna: Om det nu är så att vi i Sverige inte längre är naiva vad gäller till exempel tvångsäktenskap med barn, så kallad hederskultur, organiserad politisk islam eller etniskt baserade brottssyndikat och kriminella klaner som försöker kontrollera samhället, hur kommer det sig då att kommissionen fortfarande är naiv vad gäller dessa företeelser? Planen för integration nämner inte de här problemen över huvud taget. Man sopar dem under mattan och låtsas som om de inte existerar.
En enkel fråga till statsrådet: Varför finns det inte ett enda ord i det här dokumentet om de här problemen, som vi i dag vet är väldigt verkliga?
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag antar att det syftar till ministerns område, för det är det ministern kan svara på.)
Frågan är uppenbarligen om det är så att hon inte ämnar lyfta upp det här i rådsslutsatser under det portugisiska ordförandeskapet. Varför inte göra det mot bakgrund av bristerna i dokumentet?
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Då får statsrådet svara utifrån sitt område.)
Anf. 77 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Eftersom det här spelas in kan den som vill gå tillbaka och höra att det jag svarade på var riksdagsledamotens fråga om jag kommer att ta upp det här med det portugisiska ordförandeskapet. Jag svarade inte, som riksdagsledamoten försökte påskina, att jag aldrig kommer att lära mig något. Jag är djupt besjälad av att lära mig mycket nytt. Till exempel har jag i dag lärt mig att Sverigedemokraterna vill stärka de liberala värderingarna i Europa även för invandrade personer. Jag hoppas att det också gäller de svenska personer som skulle behöva stärka sina liberala värderingar.
Det var också något som var bortom riksdagsledamotens förmåga att förstå, så jag tänkte hjälpa till lite med det.
Gapet i sysselsättning mellan inhemsk och utrikesfödd befolkning beror också på vad man har för utgångspunkt i respektive land. Om man tittar på den faktiska sysselsättningen ser man fortfarande att Sverige ligger väldigt väl till jämfört med andra länder i Europa. Vi ligger inte bättre till än alla andra länder, men vi ligger lite drygt över mitten på skalan.
Det jag uppfattar att riksdagsledamoten egentligen vill debattera i detta handlar om kulturella värderingar. Det är inte i första hand mitt område, men jag ska säga att jag tror på en integration som bygger på lika rättigheter och lika skyldigheter men också lika möjligheter för alla, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Jag är övertygad om att när vi kan få fler i arbete snabbare, när vi kan få fler i sysselsättning snabbare och när vi får en delaktighet i samhället kommer vi också att ha väldig nytta av de människor som kommit hit, och de kommer att berika vårt samhälle - ett ord som jag vet att Sverigedemokraterna är extra förtjusta i.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det sagt ser vi positivt på handlingsplanen och hoppas att den ska kunna göra mycket nytta för Europa framöver. Nu får vi se vad det portugisiska ordförandeskapet gör av detta.
Anf. 78 Ludvig Aspling (SD)
Fru talman! Den här planen och statsrådets vurm för densamma är ju en garanti för att inget kommer att förändras.
Jag vet inte var det här statsrådet har befunnit sig eller vad hon har gjort innan hon tillträdde sin nya position - gratulerar, förresten! Jag glömde säga det. Men det är så att i Sverige har vi enorma problem med integration, segregering och det faktum att en väldigt stor mängd människor befinner sig i konkreta parallellsamhällen och alltså har väldigt lite kontakt med det svenska samhället. Det här kanske inte statsrådet har noterat.
Jag tror att detta är en direkt följd av den typ av politik som lyfts fram i den här planen, för den här planen är väldigt influerad av det vi gör i Sverige. Det är ju inte så som statsrådet säger att planen ligger i linje med det vi gör i Sverige. Det är snarare tvärtom - det är kommissionen som har apat efter det Sverige har gjort de senaste tio åren och som uppenbarligen inte har fungerat. Det är tydligt för varje tänkande människa att den svenska modellen för integration är ett kapitalt misslyckande.
Att statsrådet vill hänga upp hela sitt resonemang här på begreppet sysselsättning i stället för arbetslöshet beror helt enkelt på att Sverige alltid klarar sig bättre om man mäter sysselsättning än om man mäter arbetslöshet. Det beror på att vi har en väldig massa arbetsmarknadspolitiska åtgärder som bakas in i begreppet, och det gör att vi får en hög sysselsättningsnivå.
Det som jag pratar om är riktiga jobb och arbetslöshet. Mäter vi i stället hur stor skillnaden är mellan inrikes och utrikes födda i arbetslöshet, då kommer Sverige sist. Det är inget att vara stolt över. Sedan kan man spackla över det med prat om sysselsättningsnivåer. Visst, fine, vi kan göra det. Men arbetslöshet är det som mäter hur verkligheten ser ut.
Anf. 79 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fru talman! Jag kan inte låta bli att kort säga att sysselsättningsgraden är viktig därför att den väger in hur många som deltar på arbetsmarknaden. Det vill säga att om man plockar bort hälften av en befolkning och sedan tittar på arbetslösheten i det får man väldigt annorlunda siffror än om man tittar på hur många som deltar på arbetsmarknaden. Det här vet säkert riksdagsledamoten.
Jag är glad att riksdagsledamoten lyfter fram de utmaningar vi har med integration och segregation i vårt samhälle. Jag önskar att riksdagsledamoten hade varit lika besjälad av att se lösningar på hur man ska få fler i arbete.
Jag ser ett stort behov av att fler kvinnor kommer i arbete snabbare, också för att de ska få självständig försörjning och kunna stå på egna ben för att ha möjlighet att lämna till exempel en destruktiv relation.
Var det något som var lustigt, riksdagsledamoten? Nej.
Jag vill att vi ska ha bostäder som är tillgängliga för alla, även för dem med lägre inkomster. Jag hoppas att vi ska kunna satsa på en jämlik skola där fler barn får bättre möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden när de går ut skolan. Och jag hoppas på ett samhälle där vi har bättre jämställdhet, där livsinkomsterna för män och kvinnor är jämställda och där vi får stopp på mäns våld mot kvinnor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det tackar jag riksdagsledamoten för den här debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.