Israels planer för Gaza
Interpellation 2024/25:701 av Håkan Svenneling (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-05-23
- Överlämnad
- 2025-05-26
- Anmäld
- 2025-05-28
- Svarsdatum
- 2025-06-09
- Besvarad
- 2025-06-09
- Sista svarsdatum
- 2025-06-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Den israeliska regeringens säkerhetskabinett beslutade den 4 maj att den pågående offensiven i Gaza ska utvidgas. Det innebär bland annat mobilisering av tiotusentals reservister, och planen är enligt israelisk media att erövra Gaza och hålla territorierna under en obestämd tid. Israels högerextrema finansminister Bezalel Smotrich har sagt: ”Vi kommer att sluta vara rädda för ordet 'ockupation'.” Enligt uppgifter ska planerna vara att samla Gazas hårt prövade civilbefolkning i de södra delarna av Gaza.
Den 19 maj gick utrikesministern ut i en intervju i TT och fördömde ”det senaste uttalandet av Netanyahu om att Israel avser att ta kontroll över hela Gaza”. Det är bra att regeringen äntligen tycks ha vaknat. Men jag hoppas att utrikesministern är medveten om att det här är mer än ett uttalande.
Sedan Israel inledde sitt folkmord i Gaza har över 50 000 människor dödats. Den totala blockaden av förnödenheter i Gaza har orsakat ett katastrofalt lidande och en omfattande humanitär kris. Tillgången på vatten, mat och mediciner är mycket knapp. Israel låter i princip inte hjälpsändningar korsa gränsen, och man planerar att helt avveckla det distributionssystem för bistånd som drivs av FN. I skrivande stund har ett hundratal lastbilar släppts in. Det är en droppe i havet. Samtidigt har offensiven intensifierats.
Den israeliska regeringens beslut att erövra Gaza är ett brott mot internationell lag och mänskliga rättigheter. Den systematiska svälten av Gazaborna är ett solklart krigsbrott. WHO varnar för att hela Gazas befolkning lider av brist på mat, och Rädda Barnen varnar för att alla 1,1 miljoner barn i Gaza är farligt nära svält.
Detta kräver omvärldens reaktioner. Israel har gått långt utanför folkrätten med sina attacker mot civila. Om folkrätten ska kunna upprätthållas är det centralt att demokratiska stater som Sverige agerar när krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begås. Tyvärr har den svenska regeringen konsekvent underlåtit att agera. Utrikesministern menar att regeringen är vänner till Israel (TT den 19 maj 2025). Hade den svenska högerregeringen och andra europeiska länder haft en hårdare ton mot sina vänner från början hade katastrofen i Gaza inte behövt bli så här illa.
Nu måste regeringen ställa krav på att EU bryter sitt handelsavtal med Israel. Vapenhandeln med Israel måste stoppas, och Sverige måste införa sanktioner mot politiker i Israel.
Mina frågor till utrikesminister Maria Malmer Stenergard är:
- Fördömer ministern Israels krig mot Gaza i sin helhet?
- Anser ministern att Israel lever upp till kraven på respekt för mänskliga rättigheter som är fastlagda i associeringsavtalet mellan EU och Israel, och om inte, är ministern beredd att arbeta för att häva avtalet?
- Är ministern beredd att arbeta för ett slut på all svensk vapenhandel med israeliska företag?
- Hur kommer ministern att agera för att säkerställa att Israel tillåter humanitär hjälp att nå Gazaborna?
- Vilka andra åtgärder är ministern beredd att vidta för att förmå Israel att överge sina planer på att ta kontroll över Gaza?
Debatt
(14 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:701
Webb-tv: Israels planer för Gaza
Dokument från debatten
- Måndag den 9 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:128
Protokoll från debatten
Anf. 45 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Håkan Svenneling har frågat mig om jag fördömer Israels krig mot Gaza i sin helhet, om jag anser att Israel lever upp till kraven på respekt för mänskliga rättigheter som är fastlagda i associeringsavtalet mellan EU och Israel och om jag är beredd att arbeta för ett slut på all svensk vapenhandel med israeliska företag. Svenneling har även frågat hur jag kommer att agera för att säkerställa att Israel tillåter humanitär hjälp att nå Gazaborna och vilka andra åtgärder jag är beredd att vidta för att förmå Israel att överge sina planer på att ta kontroll över Gaza.
Vidare har Daniel Vencu Velasquez Castro frågat om Sverige kommer att ansluta sig till kraven på att frysa associationsavtalet mellan EU och Israel, om regeringen anser att krigsbrott sker i Gaza och om jag anser att agerandet från regeringen är tillräckligt för att värna internationell rätt och palestiniers mänskliga rättigheter. Vencu Velasquez Castro har även frågat om jag delar FN:s generalsekreterares uppfattning att UNRWA är en viktig del av FN:s humanitära och rättighetsbaserade arbete och att dess fortsatta verksamhet är avgörande för stabiliteten i Mellanöstern.
Det som utspelar sig i Gaza är en humanitär katastrof. Det är oacceptabelt att Israel under mer än två månader inte släppte in något humanitärt stöd till civilbefolkningen och att den hjälp som nu når fram är fullständigt otillräcklig. Det är svårt att se att Israel lever upp till sina förpliktelser enligt den internationella humanitära rätten. Det behövs vapenvila och omedelbart, säkert och varaktigt humanitärt tillträde. Regeringen fortsätter också att kräva att all kvarvarande gisslan friges – omedelbart och villkorslöst.
Vi har upprepade gånger i våra samtal med israeliska regeringsföreträdare krävt att obehindrat humanitärt tillträde och distribution säkerställs i enlighet med de humanitära principerna. Vi inskärper nu detta och välkomnar att EU-kommissionen gör en översyn av den israeliska regeringens efterlevnad av den del i associeringsavtalet mellan EU och Israel som rör respekten för mänskliga rättigheter. Inom EU är Sverige också pådrivande för att införa EU-sanktioner mot extremistiska ministrar som driver på för en illegal bosättningspolitik och aktivt motverkar en framtida tvåstatslösning.
Inte heller den israeliska regeringens utökade militära offensiv med omfattande tvångsförflyttningar av civilbefolkningen går att förena med folkrättens krav. Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras. Alla eventuella steg i en sådan riktning skulle strida mot folkrätten och kommer att fördömas av Sverige. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen skulle fördrivas från Gaza.
Det är viktigt att överträdelser av den internationella rätten, och möjliga krigsförbrytelser, utreds och att ansvar utkrävs. Alla parter har en skyldighet att utreda överträdelser av den internationella humanitära rätten och ställa ansvariga till svars. Denna skyldighet är en del av den internationella humanitära rätten, vilken regeringen genomgående har uppmanat alla parter att respektera. Både Internationella brottmålsdomstolen och Internationella domstolen har pågående utredningar som rör den aktuella situationen. Regeringen stöder domstolarna och deras oberoende.
Regeringen värnar FN:s och internationella aktörers möjlighet att verka obehindrat såväl i Palestina och Mellanöstern som på andra platser runt om i världen. Sverige förväntar sig att UNRWA, i likhet med andra FN-organisationer, skyddas och respekteras i linje med internationella förpliktelser. Vi har varit tydliga i vår kritik mot de lagar om UNRWA som i januari trädde i kraft i Israel. Vi har i våra egna kontakter, tillsammans med övriga nordiska länder och som EU uppmanat Israel att säkerställa fortsatt humanitärt tillträde för UNRWA och andra FN-organisationer.
Sverige upphandlar försvarsprodukter i enlighet med den upphandlingslagstiftning som är gemensam för hela EU. Det är den upphandlande myndigheten som tilldelar kontrakt. I Sveriges fall är det vanligtvis Försvarets materielverk och Försvarsmakten.
Sverige har en restriktiv syn på export av krigsmateriel till Israel. I praktiken har inga tillstånd lämnats sedan 1950-talet, med undantag för följdleveranser av sådan materiel som inte ansågs vara krigsmateriel vid den ursprungliga affären. Det är Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som är behörig tillsyns- och tillståndsmyndighet för krigsmaterielexport. Inget utförseltillstånd för försäljning har utfärdats av ISP sedan oktober 2023.
Anf. 46 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Jag har begärt denna interpellationsdebatt med utrikesministern med anledning av det helt fruktansvärda läget människor i Gaza lever i. Det är ett Gaza som helt präglas av förödelse och död. För varje människa är varje dag en kamp för att överleva. Det är en kamp som har pågått i över 19 månader, där både svält och bomber dagligen leder till människors död.
Egentligen hade jag önskat en särskild debatt om Gaza. Alla partier har ett ansvar för att redovisa vad de tycker att vi ska göra för att rädda Gazas folk. Tyvärr avslogs den begäran av talmannen. På liknande sätt har vi sett hur högermajoriteten motarbetat ett offentligt seminarium i utrikesutskottet.
Det är viktigt att svenska folket ser att det finns ett politiskt engagemang i Sveriges riksdag för Gaza och för att rädda mänskligt liv. Utanför denna riksdag är engagemanget skyhögt. I helgen demonstrerade tiotusentals människor i en nationell mobilisering för Gaza. Engagerade reste från runt om i landet, till exempel från min hemstad Karlstad, för att göra sin röst hörd här i Stockholm. Tyvärr upplever inte människor att regeringen och utrikesministern hör, även om man har kunnat uppfatta en marginell skärpning i utrikesministerns språkbruk den senaste tiden.
Det är inte bara den svenska regeringen som är lomhörd inför medborgarnas vilja och önskan. Den israeliska högerregeringen, som i många delar är högerextrem, under ledning av Benjamin Netanyahu, uppvisar en sanslös hänsynslöshet mot människorna i Gaza, mot de israeler som är gisslan hos Hamas och mot deras familjer. Man uppvisar hänsynslöshet mot alla som vill leva i fred och försoning.
Denna svält har inte uppstått genom att skördar slagit fel eller genom någon naturkatastrof. Svälten i Gaza beror på att israeliska politiker i Israels högerextrema regering har beslutat att stoppa all hjälp från att nå fram och därigenom skapat svält. Det är uppenbart att det pågår ett folkmord i Gaza, och Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat en arresteringsorder mot premiärminister Benjamin Netanyahu med flera.
I natt bordades det fartyg med nödhjälp till Gaza som Greta Thunberg befann sig på tillsammans med andra aktivister. Nu måste utrikesministern omedelbart agera för att skydda båten Madleen, Greta Thunberg och de andra internationella aktivister som blev bortförda av den israeliska militären när de försökte att nå fram till det belägrade Gaza med humanitär hjälp.
I min interpellation till utrikesministern begärde jag svar på flera frågor. Det gäller olika typer av frågor där Sverige kan agera och göra skillnad för att rädda palestinska liv. Jag tycker att utrikesministern gärna framstår som maktlös, men Sverige som land kan genom ett kraftfullt agerande tillsammans med andra länder stoppa folkmordet, rädda liv och hålla dem som har begått brott ansvariga.
Därför undrar jag bland annat om ministern fördömer Israels krig mot Gaza i dess helhet. Jag undrar också om regeringen kommer att verka för att associeringsavtalet mellan EU och Israel suspenderas. Detta kommer att avgöras inom kort.
Kommer exporten av svenska rödpunktsikten till Israel från det svenska företaget Aimpoint att klassas som export av krigsmateriel och därigenom stoppas? Och hur kommer ministern att agera för att säkerställa att Israel tillåter humanitär hjälp att nå Gazaborna?
Dessa frågor, och många fler, tror jag att den här debatten kommer att beröra.
Anf. 47 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.
Jag vill hävda att Israel har passerat alla tänkbara gränser i sina attacker i Gaza. Uppemot 60 000 har dödats. Sjukvårdspersonal och FN-personal har dödats. Det sker en kollektiv bestraffning av Gazas civilbefolkning som vi inte har sett i modern tid.
Det samlade världssamfundet måste agera genom fördömanden och sanktioner men också genom att använda andra verktyg som man har till sitt förfogande, exempelvis genom att frysa handelsavtal med Israel. Det är ju som Olof Palme så förträffligt sa: Folkrätten är vår första försvarslinje. Jag tror att det här är ord som vi måste påminna om. Jag tror också att vi måste påminna oss själva om dem. Folkrätten är det som försvarar små och medelstora stater, som Sverige. Just nu bryter Israel mot den varenda dag.
Jag tycker att det är bra att Sveriges regering har hörsammat oppositionen. Vi har i över ett år krävt att man ska införa sanktioner mot israeliska ministrar, att man ska öka det humanitära stödet till Gaza, att man ska verka för ett eldupphör och att man ska verka för en frysning av EU:s handelsavtal med Israel.
Israels krigsbrott i Gaza kan ju alla se, men vi pratar väldigt lite om de krigsbrott som sker på Västbanken. Vi har sett hur extrema bosättare attackerat och dödat palestinier, skyddade av den israeliska militären. Man har fördrivit uppemot 40 000 palestinier från deras hem. Obehindrat rycker man fram, tar mer land i anspråk och fördjupar den olagliga ockupation som har pågått i nästan 60 år.
Den palestinska staten undermineras, och världen framstår som handfallen när krigsbrott sker framför våra ögon. Om vi inte agerar kommer vi alla att vara medskyldiga till de värsta tänkbara brotten och till en av historiens kanske största tragedier. Det är därför viktigt att Sverige agerar och fördömer krigsbrotten samt ansluter sig till bland annat Spaniens och Irlands initiativ om att frysa handelsavtalet. Just nu pågår en översyn, men det finns ingenting som säger att man inte kan frysa handelsavtalet medan den översynen pågår.
Jag tror att det är uppenbart för alla som lyssnar på den här debatten och som har varit engagerade i den här frågan att den press som satts på Israel inte har fungerat särskilt väl. Israel har fortsatt. Det som hänt är snarare att länder har accepterat Israels konstanta övertramp mot internationell rätt.
Jag vill lyfta fram UNRWA som ett exempel. UNRWA är den största hjälporganisationen i Gaza, men man är mycket mer än så. UNWRA står för den infrastruktur som palestinska flyktingar är beroende av, eftersom de inte har en fullt fungerande stat som tillåts tillhandahålla det som medborgarna behöver. Det handlar om skola, utbildning och primärvård, men det handlar också om direkt humanitärt stöd.
Just nu är det så att Sverige utmärker sig i världen. Enligt UNRWA är Sverige det enda EU-land som aktivt har dragit in stödet till organisationen. Alla andra hjälporganisationer som Sverige ger stöd till säger att UNRWA är den viktigaste organisationen på plats för att se till att palestinier får den hjälp de behöver.
Därför vill jag fråga utrikesministern: När man från UNRWA:s sida säger att man fortsatt kan verka på plats, trots att Israel har förbjudit organisationen, varför håller regeringen fortfarande inne stödet? Och om Israel skulle häva förbudet mot UNRWA, kommer regeringen då omedelbart att återuppta stödet?
Slutligen vill jag fråga om utrikesministern kommer att hörsamma UNRWA-chefen Philippe Lazzarini och bjuda in honom till Sverige för att låta honom förklara hur man kan använda svenskt stöd på ett effektivt sätt.
Anf. 48 Stefan Olsson (M)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka interpellanterna och statsrådet för deras inlägg, som klargör olika ståndpunkter som finns rörande Sveriges agerande när det gäller kriget i Gaza. Jag skulle dock vilja bidra med några förtydliganden och även ställa ett par frågor till interpellanterna.
När det gäller interpellationen från Håkan Svenneling skulle jag vilja be honom förtydliga hur han menar att Israel begår folkmord. Jag har hört ledamoten använda detta ord många gånger. Han verkar säker på sin sak – Israel begår just folkmord och inte bara krigsbrott.
Begreppet folkmord är betydligt starkare än alla andra begrepp och syftar till att beskriva det som kanske är det värsta av alla brott som människor kan begå mot varandra. Det mest kända exemplet på folkmord är Förintelsen, när det nazistiska Tyskland mördade miljoner människor, huvudsakligen judar, i koncentrationsläger. Ett annat känt exempel är Rwanda, där ledarna för hutuerna uppmanade sina följare att döda alla i den andra etniska gruppen i landet, det vill säga tutsierna.
Den juridiska definitionen av folkmord finns fastlagd i FN:s folkmordskonvention, som ledamoten Svenneling är bekant med. Konventionen säger tydligt att det ska finnas en avsikt från angriparens sida att förinta en viss etnisk grupp för att det ska vara fråga om folkmord.
Även om jag, precis som utrikesministern, är kritisk mot Israels sätt att föra krig i Gaza undrar jag om det är fråga om folkmord. Är det så ledamoten menar att Israel gör? Menar han att man från Israels sida går från hus till hus i Gaza och dödar varje enskild palestinier – män, kvinnor och barn – som man hittar? Är detta Svennelings uppfattning om vad som pågår i Gaza?
Herr talman! Ledamoten Daniel Vencu har ställt frågor rörande FN:s flyktingorganisation för palestinier, UNRWA. Sverige har valt att kanalisera sitt humanitära bistånd till Gaza via andra organisationer under 2025, och detta är Socialdemokraterna kritiska mot. Men vad vill egentligen Socialdemokraterna göra i stället? Det tycker jag är en smula oklart. Man vill att stödet till UNRWA återupptas, men hur?
Det är inte så att regeringen skulle ha minskat det humanitära stödet till Gaza. Tvärtom har regeringen fördubblat anslaget och dessutom riktat det just till Gaza. Så var inte det tidigare stödet utformat. Under 2024 gav Sverige 451 miljoner kronor till UNRWA. Den allra största delen, 400 miljoner kronor, var ett så kallat kärnstöd, ett ospecificerat anslag till organisationen.
UNRWA har inte bara verksamhet i Gaza utan finns även på Västbanken, i Libanon, i Syrien och i Jordanien. Som ledamoten Vencu nämnde jobbar organisationen med många olika saker, som skolor och sjukvård. Man jobbar även med infrastrukturen i de palestinska flyktinglägren. Där ingår sophämtning. Är det detta generella stöd till bland annat sophämtning i Jordanien som ledamoten menar ska tas upp nu? Jag tror inte att det är så han tänker. Därför skulle jag vilja be ledamoten att redogöra mer för vilken typ av stöd han menar att UNRWA i så fall ska utföra.
Regeringen har i stället valt en smartare och mer flexibel modell, menar jag. Stödet har fördubblats och uppgår nu till omkring 800 miljoner kronor, och det är flexibelt.
Anf. 49 Alexandra Völker (S)
Herr talman! Passande nog är det just UNRWA jag tänker fokusera på i mitt inlägg.
Det är ingen från oppositionens sida som ifrågasätter att de organisationer som regeringen ger medel till bedriver ett viktigt arbete och behövs. Det vi kritiserar är att regeringen ger med ena handen men tar med den andra. Man har dragit undan stödet från den organisation som står för hela infrastrukturen.
Det är inte bara vi i oppositionen som säger det utan även organisationerna själva, de som faktiskt får regeringens stöd. World Food Programme har till exempel varit tydligt med att UNRWA:s stöd är kritiskt för att nå alla i nöd. Förra veckan gjorde Diakonia, Läkare Utan Gränser, Oxfam Sverige, Plan International Sverige och Rädda Barnen ett gemensamt uttalande. Eftersom det som vi i oppositionen säger tenderar att avfärdas just nu tänker jag låta organisationerna tala genom att läsa upp deras uttalande.
”Vi vädjar till regeringen att återuppta stödet till UNRWA så snart som möjligt och vill betona varför:
UNRWA har under lång tid varit den största humanitära aktören i Gaza och har bidragit till att andra organisationer kan arbeta på plats. De är stommen i den humanitära infrastrukturen i Gaza och ingen annan enskild organisation, inklusive andra FN-organisationer, kan överta eller ersätta UNRWA:s arbete. Situationen för civilbefolkningen i Gaza är katastrofal och nu måste givare och internationella aktörer tillsammans agera för att skydda UNRWA:s livsviktiga verksamhet. Utan UNRWA riskerar det humanitära systemet i Gaza att falla, vilket skulle innebära än mer lidande och död, som skulle kunna förhindras.
Det är endast Sverige och USA som har avslutat sitt bistånd till UNRWA, till skillnad från Tyskland, Storbritannien och Frankrike som har valt att gå en annan väg och stå upp för UNRWA. Tyskland ökade nyligen sitt anslag till UNRWA. Även om andra givare ökat sina anslag till UNRWA så täcker det inte det stora underskott som skapades när USA och Sverige drog tillbaka sitt stöd. År 2023 var Sverige femte största givare till UNRWA, med ett stöd som uppgick till ungefär 480 miljoner kronor. … Ett återupptaget svenskt bistånd kan göra stor skillnad.
Det israeliska parlamentets antagande av lagstiftning som förbjuder UNRWA att verka (i Israel, Gaza och Västbanken, inklusive Östra Jerusalem) har begränsat och försvårat organisationens arbete. Trots det fortsätter UNRWA att utföra sitt uppdrag i Gaza och på Västbanken. Dagligen tillhandahåller dess medicinska team primärvård till mer än 16 000 personer. Skolor, kliniker och skyddsrum fungerar fortfarande, även om de flesta har förstörts eller omvandlats under belägring.
När UNRWA:s förutsättningar att hjälpa civilbefolkningen försämras eller helt stoppas så blir följden att fler människor, däribland många barn, lider och dör. Det försämrar även möjligheterna för oss och andra humanitära organisationer att effektivt nå fram med den nödhjälp som krävs till de som lever mitt i en ofattbar katastrof.”
Uttalandet publicerades den 2 juni 2025, det vill säga för en vecka sedan.
Vi måste agera för att förhindra ett folkmord. Tänker regeringen, i enlighet med vad de här organisationerna vädjar om, återuppta stödet till UNRWA?
Anf. 50 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Sverige gör långt mer än många andra länder när det gäller situationen i Mellanöstern, men det verkar oppositionen avsiktligen inte höra. Vi är ett av de länder i världen som ger allra mest stöd till Gaza, både nominellt och per capita. Men om man skulle slå på tv:n och lyssna på den här debatten skulle det kanske framstå på ett annat sätt. Det är klart att oppositionen har ett syfte med det. Jag kan bara beklaga det.
I december beslutade regeringen att avsätta 800 miljoner kronor till den humanitära krisen i Gaza och regionen. Förra veckan beslutade vi att allokera ytterligare 10 miljoner till Rädda Barnens verksamhet i Gaza. Sverige bidrar också med personal till den civila EU-insatsen EU BAM Rafah, som står redo att återuppta sitt arbete så snart det är möjligt och som också är väldigt viktig för Gaza. Insatsen är en viktig del i EU:s ansträngningar för att stödja en hållbar politisk lösning.
Sedan krigets början har Sverige bidragit med över 1 miljard kronor för att möta de akuta och enorma behoven hos civilbefolkningen i Gaza. Vi avser att kraftsamla ytterligare. Den senaste tidens förfärliga utveckling gör, vilket jag har beskrivit, att vi skärper tonen ytterligare från regeringens sida. Det är också därför vi har ställt oss bakom en översyn av huruvida Israel lever upp till de krav på respekt för mänskliga rättigheter som är fastlagda i associeringsavtalet mellan EU och Israel. Jag vet inte hur många gånger jag har stått i den här kammarens talarstol och förklarat detta: Nu gör vi översynen, och det är långt ifrån enhällighet bakom den. När vi får resultatet av den kan vi ta ställning till nästa steg. Jag kan inte nu föregripa resultatet.
Vi driver också på för att införa EU-sanktioner mot extremistiska ministrar. Det är en fråga som tyvärr inte har särskilt stort stöd i EU. Vi är ett av ganska få länder som över huvud taget ställer sig bakom detta, men det låter inte riktigt så på oppositionen heller.
Sverige har varit mycket kritiskt till de beslut som fattats av knesset och som i praktiken förbjuder UNRWA att verka. När jag träffade företrädare för organisationen på plats på Västbanken var de mycket oroliga över att deras internationella medarbetare inte fick sina visum förlängda. Det gör det svårare att styra och leda organisationen. Bistånds- och handelsministern och jag har träffat Lazzarini. Bistånds- och handelsministern talar naturligtvis fortsatt om honom och om vårt omfattande stöd till regionen.
När det gäller frågan om folkmord vill jag hänvisa till min kollega Stefan Olsson men också tillägga att det finns en tradition i Sverige, oavsett vilken färg regeringen har, att inte ta ställning i den frågan, som är mycket svår, precis som Stefan Olsson säger, förrän man har ett utlåtande från en internationell domstol. Däremot har vi en skyldighet att förhindra folkmord. Det är också därför vi återkommande på ett mycket tydligt sätt uppmanar Israel att tillåta humanitärt tillträde.
När det sedan gäller frågan om krigsbrott är det svårt att se att Israel skulle leva upp till sina förpliktelser i enlighet med den internationella humanitära rätten. Det är helt oacceptabelt att man under mer än två månader inte släppte in något humanitärt stöd och att det man nu släpper in är helt otillräckligt, som jag sa i mitt första inlägg. Inte heller den utökade militära offensiven med omfattande tvångsförflyttningar av civilbefolkningen går att förena med folkrättens krav. Regeringen har varit tydlig med att Gazas territorium inte får ändras, reduceras eller annekteras, vilket skulle strida mot folkrätten. Detsamma gäller om hela eller delar av civilbefolkningen skulle fördrivas från Gaza.
Anf. 51 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Den israeliska regeringens så kallade säkerhetskabinett beslutade den 4 maj att den pågående offensiven i Gaza skulle utvidgas. Det innebär bland annat mobilisering av tiotusentals militärer, så kallade reservister. Planen är enligt israeliska medier att erövra Gaza och hålla territorierna under obestämd tid.
Israels högerextrema minister Bezalel Smotrich har sagt: Vi kommer att sluta att vara rädda för att använda ordet ockupation. Enligt uppgifter är planerna att samla Gazas hårt prövade civilbefolkning i de södra delarna av Gaza i ett hoppackat center.
Är detta ett folkmord eller inte? Det är väldigt uppenbart att genom svält och militära attacker riktade mot det blockerade Gaza, som har varit blockerat i 20 år, riktar man in sig på den palestinska befolkning som finns där.
Jag har inte tagit det någonstans ur luften. Det är Amnesty, Läkare Utan Gränser, Human Rights Watch, FN:s särskilda experter samt Irland och Spanien som har konstaterat att det pågår ett folkmord.
Utrikesministern var ändå inne på att Responsibility to Protect, ansvar och skyldighet att skydda mot folkmord, ingår i vårt uppdrag. Oavsett hur vi väljer att definiera det har vi ett ansvar att motverka att folkmord sker.
Herr talman! Som jag var inne på i mitt första inlägg bordades båten Madleen i natt under sitt försök att nå Gaza med nödhjälp. Jag undrar därför om utrikesministern kommer att kräva att båten Madleen och dess besättning ska friges, om utrikesministern kräver respekt för aktivisternas rätt till en säker passage i enlighet med internationell rätt, om man aktivt skyddar Greta Thunberg från eventuella övergrepp från Israels sida och om man offentligt uttalar stöd för att humanitära insatser och civil hjälp ska komma Gaza till del och fördömer varje försök att stoppa detta med våld.
Herr talman! Utrikesministern valde också att resa till Israel, som hon var inne på, efter det att Israel bröt vapenvilan i Gaza. I sin kommunikation efter utrikesministerns besök lyfte den israeliska regeringen fram ministern och Sverige som ett gott exempel, då den svenska regeringen stoppat allt stöd till FN-organet UNRWA, som sedan 1948 ansvarar för palestinska flyktingars sjukvård och utbildning. Jag undrar hur ministern ser på att hon används i israelisk propaganda.
Under den gångna långhelgen förekom det något slags bråk i sociala medier. Utrikesministern är tillsammans med sin kollega biståndsministern uppenbarligen sura över att man i medierna skriver att det bara är Sverige och USA som helt stoppat utbetalningar till UNRWA. De försöker att framställa det som att de gör massor genom att ge stöd till andra biståndsorganisationer i Gaza.
Problemet för ministern är dock verkligheten. Även om andra länder har riktat hård kritik mot UNRWA ges ändå fortsatt ekonomiskt stöd till organisationen, och man har återupptagit tidigare utlovade betalningar som frusits. I till exempel Nederländerna, som har nämnts av utrikesministern själv i debatten, har man beslutat att trappa ned stödet på längre sikt. Men samtidigt har man betalat ut stora summor till UNRWA i år.
Varför är det så viktigt att Sverige nu stöder UNRWA? Organisationen riskerar att stå helt utan pengar redan i sommar. Det kommer att få konsekvenser inte bara i Gaza, utan regeringens politik drabbar också palestinska barn på Västbanken, i Libanon, i Syrien och i Jordanien.
UNRWA är som vi har hört den största organisationen och den med starkast lokal närvaro. Att stödja UNRWA är också att ge politiskt stöd genom FN-resolutionerna 194 och 302 om palestiniers rätt till sjukvård och utbildning och rätt till att återvända.
Israels politik handlar om att undergräva dessa resolutioner. Det är ett ställningstagande som jag tyvärr tror är det egentliga skälet till att den svenska högerregeringen inte vill stödja UNRWA.
Anf. 52 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Herr talman! Även jag vill ta upp frågan om UNRWA och debatten som har skett under långhelgen om huruvida Sverige skulle vara det enda EU-landet eller inte. Det verkar råda oenighet på Utrikesdepartementet. Det sades först att det var sex andra EU-länder som hade dragit in sitt stöd. Sedan sa utrikesministern att det var tre andra.
Det råder i varje fall oklarhet i den svenska regeringen om hur många länder det är eller inte. Men det spelar faktiskt ingen roll, herr talman. Jag bryr mig inte så mycket om vad andra EU-länder gör. Jag är riksdagsledamot i Sverige. Jag kräver att Sverige återupptar stödet till UNRWA, som är den enskilt viktigaste organisationen för palestinska flyktingar just nu.
Vi talar om uppemot 60 000 döda palestinier. Vi talar om människor som blir fördrivna till södra Gaza för att få humanitär hjälp, och sedan blir de beskjutna. Det är en fruktansvärd utveckling. Vi behöver inte stå här och dividera om vilka EU-länder som har gjort vad. Jag kräver att Sveriges regering nu återupptar stödet till UNRWA. Det är det krav som vi socialdemokrater har ställt.
Vi kan också konstatera att regeringen har haft en väldigt märklig inställning om det är så att man faktiskt stöttar en tvåstatslösning. Det blir väldigt märkligt att sitta och säga att vi försöker att dra inrikespolitiska poänger och att vi skulle ha andra syften än att skydda palestinska liv. Det handlar om att Israel ska avsluta en olaglig ockupation som har pågått alltför länge.
Herr talman! Om vi tittar på regeringens agerande kan vi se att det första man gjorde efter den 7 oktober var att man drog in stödet till demokratirörelsen i Palestina. Det är kanske den största motståndskraften till Hamas. Sedan tog det ganska lång tid för regeringen att kräva ett eldupphör. Tobias Billström sa i december i den här kammaren att Israel hade rätt att försvara sig, och att det just då inte var aktuellt att uttala sig om ett eldupphör. Då var det 6 000 döda.
Man har avstått från att i FN rösta om ett slut på Israels olagliga ockupation. Nu drar man in stödet till UNRWA. Man har fortfarande inte fördömt krigsbrotten i Gaza och på Västbanken. Man har dessutom slutat finansiera följeslagarprogrammet, som framför allt skyddar palestinska barn från extrema bosättare. Det programmet har man helt och hållet slutat finansiera.
Vi har dessutom en statsminister som beställer vin från ockuperad mark när han har middagsbjudningar. Vi ska inte handla med varor från ockuperad mark, herr talman. Det undergräver tvåstatslösningen. Det undergräver den palestinska staten.
Som jag sa i mitt tidigare inlägg är det bra att regeringen har blivit skarpare i sin kritik. Men jag kan också konstatera att det krävdes uppemot 60 000 döda för att det skulle ske.
Jag kommer därför tillbaka till det Håkan Svenneling tog upp om FN:s princip om Responsibility to Protect. Man har åtagit sig att förhindra folkmord, krigsbrott, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Utifrån de exempel som jag tagit upp tidigare menar jag att Sverige tyvärr har misslyckats med att göra det.
Det vi ser just nu är bland de värsta brotten. Vi har en utrikesminister och en biståndsminister som verkar vara mer intresserade av vad andra EU-länder håller på med än av att själva agera. Det tycker jag är anmärkningsvärt.
Vi kräver att man återupptar stödet till UNRWA, att man driver på för att frysa handelsavtalet med Israel och att man fördömer krigsbrotten som vi får ta del av varenda dag.
Sveriges röst i omvärlden är för låg. Det kommer att vara en skamfläck i historien att vi inte gjorde mer för att förhindra krigsbrott och inte lade all vår kraft på att förhindra ett folkmord.
Anf. 53 Stefan Olsson (M)
Herr talman! Jag noterar att ledamoten Svenneling inte tänker backa i sitt språkbruk där han kallar kriget i Gaza för just ett folkmord. Det är synd. Det går nämligen att vara väldiga kritiker av Israel men att använda andra typer av begrepp. Socialdemokraterna kallar inte kriget för ett folkmord utan talar om krigsbrott.
Vänsterpartiet har under den senaste tiden haft en tråkig historia där företrädare för Vänsterpartiet tyvärr har deltagit i demonstrationer där det har förekommit uppenbara antisemiter. Det är trist att Vänsterpartiet håller fast vid den extrema retoriken.
Jag känner ledamoten Svenneling rätt bra vid det här laget och vet att han inte är just en extremist. Men det är synd att hans parti har gått i den riktningen.
När det gäller UNRWA är frågan om det bara är denna organisation som kan ta emot humanitärt stöd. Nej, inte alls. Vi kan ge pengar direkt till Unicef eller World Food Programme. Det är också det som regeringen har gjort.
Det brukar också sägas att Sverige är en av de största bidragsgivarna till UNRWA, och därför skulle hela UNRWA stå och falla med att Sverige drog in sina pengar.
Jag kollade igenom hur UNRWA:s finansiering såg ut före kriget under 2023. Jag kunde konstatera att organisationens samlade budget var på 1,47 miljarder dollar, där Sverige stod för 48,9 miljoner dollar. Det blir ungefär 470 miljoner kronor med dagens valutakurs.
Om man dividerar 470 med 5,9 – det finns 5,9 miljoner registrerade palestinska flyktingar hos UNRWA – landar man på siffran 80 kronor per flykting och helår, varav en stor del av pengarna skulle gå till sophämtning i Jordanien. Detta kan inte vara någonting som verkligen har betydelse för hur vi lindrar nöd i Gaza.
Anf. 54 Alexandra Völker (S)
Herr talman! Det är faktiskt med förfäran jag lyssnar till utrikesministerns svar här i dag. Utrikesministern har absolut rätt i att vi i oppositionen har ett syfte, men i motsats till vad utrikesministern påstår är inte det syftet att plocka politiska poänger. Att vi vecka efter vecka står här i kammaren och lyfter frågan om att återuppta stödet till UNRWA beror på att situationen är akut. Att återuppta stödet till UNRWA är ett beslut som regeringen har möjlighet att fatta här och nu, i dag.
Att regeringen inte lyssnar på oppositionen är kanske inte så förvånande, men att man inte lyssnar till de organisationer som verkar på plats i Gaza – det är rent häpnadsväckande. Organisationerna vädjar till regeringen. De är oerhört tydliga: Utan UNRWA riskerar det humanitära systemet i Gaza att falla. Det skulle innebära än mer lidande och död, som skulle kunna förhindras. Så här uttrycker sig de organisationer som verkar i Gaza, de som får regeringens stöd i dag. De är glasklara. Varför lyssnar inte regeringen?
Regeringen har möjlighet att agera här och nu. Man har möjlighet att återuppta stödet till UNRWA och hjälpa till att förhindra förlust av liv här och nu. Vi måste agera med all kraft vi har för att förhindra ett folkmord i Gaza.
(Applåder)
Anf. 55 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Som jag har sagt tidigare är det svårt att se att Israel nu lever upp till sina särskilda skyldigheter enligt den internationella humanitära rätten. Att uppsåtligen blockera mat och annat bistånd till civila är helt oförsvarligt och likaså att använda bistånd i militära eller politiska syften.
Uppgifterna om att människor i behov av nödhjälp vid flera tillfällen har dödats och skadats nära en distribueringsplats i Rafah är också fruktansvärda. Händelserna måste omedelbart utredas och ansvariga ställas till svars.
Det är bra att både ICC och ICJ har pågående utredningar om situationen. Det är viktigt att överträdelse av den internationella rätten och möjliga krigsförbrytelser utreds och att ansvar utkrävs i ordnade former.
Vi menar att stridigheterna i Gaza måste få ett varaktigt slut, och vi kräver att Israel tar sitt ansvar enligt folkrätten. Vi måste också kräva att Hamas omedelbart och villkorslöst friger gisslan, vilket vi också gör. Hamas kan inte ha en plats i ett framtida styre av Gaza. Vi får inte heller glömma bort, vilket många gör i debatten, att Hamas bär ett enormt ansvar för det lidande som vi ser i Gaza.
Vi vill se ett enat Gaza och Västbanken under ledning av en reformerad palestinsk myndighet. Den som läser på vet också att vi bistår den palestinska myndigheten på flera olika sätt för att den ska kunna bygga upp sin förmåga och kunna bli en trovärdig part i en tvåstatslösning. Därför betackar jag mig för insinuationer och formuleringar om att det skulle vara tveksamt att regeringen stöttar en tvåstatslösning. Det är helt uppenbart att vi gör det.
När det gäller UNRWA är det alltså inte vi som pratar om andra länder i Europa. Jag läste en debattartikel i helgen som var skriven av ingen mindre än Magdalena Andersson, där hon skriver att inget annat land i EU förutom Sverige har valt att inte ge stöd till UNRWA. Det är inte sant. Det är fem andra länder i EU som inte ger stöd till UNRWA. Jag tycker att det är under all kritik att Magdalena Andersson medvetet ljuger i Svenska Dagbladet.
Jag kan också upplysa om att det av dessa fem länder är tre som gav stöd 2023 och som inte längre ger något stöd och alltså har avbrutit sitt stöd.
Slutligen har jag fått frågor om skeppet Madleen. Vi känner till att skeppet och passagerarna har stoppats och enligt uppgift ska transporteras till Ashdods hamn. Besättningen och passagerarna på Madleen är medvetna om riskerna med kampanjen. UD har avrått från resor till Gaza i tio års tid. Man har ett tydligt eget ansvar om man trotsar denna avrådan, vilket jag också i många olika sammanhang har varit mycket tydlig med.
Regeringens bedömning i dagsläget är att ingen ombord svävar i fara och att man därmed inte heller i dagsläget har något behov av konsulärt stöd. Men vi och ambassaden i Tel Aviv har kontakt med lokala myndigheter och följer situationen noga. Om det skulle uppstå behov av konsulärt stöd kommer vi att bedöma hur vi på bästa sätt kan bistå.
Däremot vill jag lyfta den kampanj som har startats där man ringer Utrikesdepartementet i mycket stor utsträckning och därmed också blockerar samtal från andra, som är i akut behov av konsulär nödhjälp. Jag ser mycket allvarligt på detta och att man alltså riskerar att blockera dem som verkligen behöver hjälp.
Anf. 56 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Jag ställde denna interpellation för att Sverige måste göra mer för att rädda liv i Gaza. Jag är lite orolig över att regeringen inte hör att vi inte kritiserar det man gör utan att vi kritiserar hur man gör det och framför allt vad man inte gör.
Jag har inte hört utrikesministern fördöma Israels krig i Gaza i dess helhet. Även om hon är orolig är hon fast i gamla talepunkter. Vi hör inte heller att regeringen är tydlig med att man vill stoppa exporten av de rödpunktsikten som sker från svenska företag till israelisk militär och till bosättare.
När det gäller associeringsavtalet mellan EU och Israel är det bra att regeringen nu är för en översyn. Från oppositionens sida krävde vi detta redan för ett år sedan. Det ger i sig ingen reell handling, men det kan ju leda till att avtalet suspenderas. Redan denna månad kommer utrikesministrarna i EU att träffas, och då måste Sverige visa tydlighet och handlingskraft.
Ni får gärna ignorera oss som opposition om ni vill. Men ignorera inte alla svenska och utländska hjälporganisationer som ställer samma krav som vi, det vill säga att den svenska regeringen behöver stödja UNRWA! Det är ändå UNRWA som är ryggraden i det humanitära stödet till Gaza, och det är UNRWA som verkar i hela regionen med att ge palestinier sjukvård och utbildning i enlighet med FN:s resolutioner.
Jag tycker också att det är bra att vi får besked om att det kan ges konsulärt stöd till Greta Thunberg och de andra aktivister som har rest till Gaza för att uppmärksamma den humanitära situationen och försökt bistå med hjälp till Gazas hårt prövade befolkning.
Jag hoppas att den marginella omsvängning vi har sett från regeringens sida nu under senvåren blir lite mer än en marginell ändring och att vi på allvar sluter upp i världssamfundet och stoppar det folkmord som jag menar sker i Gaza.
Anf. 57 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Herr talman! Tack för debatten!
Jag skulle ändå vilja påminna om att UNRWA är den största hjälporganisationen för palestinska flyktingar. Som vi har nämnt tillhandahåller UNRWA utbildning, primärvård och infrastruktur eftersom det inte finns en fullvärdig fungerande stat som kan ta hand om de palestinska medborgarna.
Att då, som ledamoten Stefan Olsson, likställa detta med sophämtning och nästan göra sig löjlig över UNRWA:s verksamhet tycker jag är anmärkningsvärt. Jag häpnar faktiskt över att man gör det i det läge som nu råder. Senast i går dog 40 palestinier och en FN-anställd.
Vi vädjar till den svenska regeringen, vilket Håkan Svenneling också nämnde, om att återuppta stödet till UNRWA. Om ni inte hörsammar oss i oppositionen, hörsamma de organisationer som vädjar om att stödet ska återupptas!
Utrikesministern har helt rätt: Sverige är en av de största givarna av humanitärt bistånd till Gaza. Men det handlar om att ge till rätt organisation, den organisation som kan se till att stödet kommer de palestinska flyktingarna till del.
Utrikesministern borde vara mer fokuserad på vad just Sverige kan göra. Vi vädjar till Sveriges regering. Hur andra regeringar agerar på EU-nivå får stå för dem. Vi kommer att markera tydligt mot dem, men de jag kan påverka i den här kammaren är Sveriges regering. Vi behöver inte diskutera andra EU-länder. Det vi kan diskutera är vad Sveriges regering tänker göra. Kommer man att återuppta stödet till UNRWA? Om UNRWA själva säger att de kan verka trots förbudet, varför återupptar inte regeringen stödet till UNRWA?
Anf. 58 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Till att börja med måste jag säga att det har varit otroligt mycket fokus på UNRWA och enbart UNRWA från vissa debattörer i den här debatten. Jag vill påminna om att vi har en biståndsminister som man också kan vända sig till om det är just UNRWA man vill fokusera på.
Jag konstaterar att regeringen, till skillnad från vad oppositionen vill ge sken av, gör väldigt mycket. Vi är en av de största givarna i hela världen av humanitärt stöd till Gaza. Vi driver på för sanktioner mot extremistiska bosättare och har också fått igenom det på EU-nivå. Nu driver vi på för sanktioner mot extremistiska ministrar, vilket placerar oss i framkant i EU. Vi har också ställt oss bakom en översyn av associeringsavtalet.
Jag måste säga att jag är djupt oroad över att vi har en oppositionsledare i form av Magdalena Andersson som medvetet ljuger i medierna. Socialdemokraterna eldar på en konflikt som har sin grund i Mellanöstern, som går många decennier tillbaka och som aldrig borde ha tagits till svenska gator och torg. Den polarisering, det hat, de hot, den desinformation och den antisemitism som vi ser är precis det Hamas vill ha. Om man bidrar till det kommer historien att döma en.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.