Inspektionen för vård och omsorg
Interpellation 2024/25:129 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-21
- Överlämnad
- 2024-10-21
- Anmäld
- 2024-10-22
- Svarsdatum
- 2024-11-12
- Besvarad
- 2024-11-12
- Sista svarsdatum
- 2024-11-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Riksrevisionen har i sin granskning iakttagit brister i tillsynen på patientsäkerhetsområdet. IVO (Inspektionen för vård och omsorg) har fått kritik när det gäller SOS Alarm, tillsyn av läkemedelsförskrivningen och att IVO fortsatt har problem med att leva upp till lagens ambitioner om tillsyn. Riksrevisionen konstaterar att IVO inleder tillsyn främst utifrån signaler om missförhållanden och därför riskerar att upptäcka brister först när de har fått allvarliga konsekvenser. Riksrevisionen har även iakttagit att det finns områden som inte någon av tillsynsmyndigheterna belyser i sin tillsyn. Vidare konstaterar Riksrevisionen att myndighetens långa handläggningstider kan få allvarliga konsekvenser för patientsäkerheten.
Detta är mycket allvarligt. Vi vet också att den stora förekomsten av privata utförare komplicerar tillsynen och ökar risken för felaktigheter. Vi vet också att välfärdsbrottsligheten nu växer på området. Detta ökar riskerna och oron för vad bristerna kan innebära ytterligare.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Hur avser statsrådet att agera för att komma tillrätta med de allvarliga bristerna i tillsyn som Riksrevisionen påvisat?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:129
Webb-tv: Inspektionen för vård och omsorg
Dokument från debatten
- Tisdag den 12 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:28
- Protokoll 2024/25:28 Tisdagen den 12 novemberProtokoll 2024/25:28 Svar på interpellation 2024/25:129 om Inspektionen för vård och omsorg
Protokoll från debatten
Anf. 36 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Herr talman! Eva Lindh har frågat mig hur jag avser att agera för att komma till rätta med de allvarliga bristerna i tillsyn som Riksrevisionen påvisat hos Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
Ivos roll som statens tillsynsorgan av vård och omsorg är unik och av yttersta vikt för att säkerställa att befolkningen får vård och omsorg som är säker och har god kvalitet. Ivos ansvar för tillsyn och tillståndsprövning är ett av de viktigaste verktygen i arbetet med patientsäkerhet och mot oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvård och tandvård samt omsorg. Inom ramen för sitt tillsynsuppdrag har Ivo befogenheter att förbjuda verksamheter inom vård och omsorg och återkalla tillstånd så att oseriösa och kriminella aktörer inte tillåts fortsätta vara verksamma.
Det är därför angeläget att Ivo ges nödvändiga förutsättningar och befogenheter för att bedriva en effektiv tillsyn. Ivo har därför under 2024 fått en förstärkning om 30 miljoner kronor, genom bland annat särskilda uppdrag, för att stärka arbetet mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att Ivos anslag höjs permanent med 28 miljoner kronor för arbetet.
Under 2024 har Ivo fått två uppdrag för att stärka och utveckla arbetet med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomst av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvård och tandvård (S2024/00037) samt omsorg (S2024/00041). Ivo har även fått ett uppdrag för att stärka tillsynen av stödboende och hem för vård eller boende som tar emot barn och unga (S2024/01643).
Ivo ansvarar för prövningen av klagomål enligt patientsäkerhetslagen (2010:659). Klagomålshanteringen är viktig för en effektiv tillsyn av patientsäkerheten i hälso- och sjukvården och för att enskildas intressen ska tillgodoses.
Riksrevisionen påtalar i sin rapport Läkemedelsförskrivningen - statens styrning och tillsyn (RiR 2023:23) att tillsynen av felaktiga förskrivningar inte är effektiv och att det är stora brister i regleringen av felaktig användning av läkemedelsförmåner och smittskyddssubventioner. Riksrevisionen lämnade ett antal rekommendationer till regeringen avseende detta. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen att Ivo får tillgång till fler uppgifter om läkemedelsförskrivningar för att bättre kunna genomföra en riskbaserad tillsyn och därigenom förstärka en mer proaktiv tillsyn.
Uppgifter om läkemedelsförskrivningar innehåller känsliga personuppgifter, och det behöver därför utredas om en utökad uppgiftsskyldighet av sådana uppgifter till Ivo är lämplig. Regeringen har, bland annat mot bakgrund av Riksrevisionens granskning, gett en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om dokumentation, begränsningar och tillsyn avseende läkemedelsförskrivningar (dir. 2024:82). Syftet är att motverka felaktiga läkemedelsförskrivningar och förhindra att offentliga medel går till oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I uppdraget ingår att analysera och föreslå hur Ivo kan få tillgång till ytterligare uppgifter för att kunna bedriva en träffsäker, effektiv och riskbaserad tillsyn över förskrivare. I uppdraget ingår även att analysera och föreslå hur regelverket för interimistiska beslut gällande återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätten kan ändras för att bättre värna patientsäkerheten och rättssäkerheten för förskrivaren i fråga. Utredaren ska även vid behov föreslå andra förändringar i syfte att tillsynen ska få större genomslag. Detta skulle kunna exemplifieras med andra åtgärder eller förslag som kan förkorta Ivos handläggningstider. Uppdraget ska redovisas senast den 12 mars 2026.
Riksrevisionen konstaterar i sin rapport Nödnumret 112 - statens och SOS Alarms hantering av larm (RiR 2023:22) att Ivo har de förutsättningar som behövs för att tillsynen ska kunna bedrivas effektivt. Särskilt den egeninitierade tillsynen har visat sig vara kapabel att identifiera brister och få SOS Alarm att agera för att åtgärda dessa.
Med det vill jag tacka Eva Lindh för frågorna, och jag ser fram emot debatten.
Anf. 37 Eva Lindh (S)
Herr talman! Medvetenheten om välfärdsbrottligheten har ökat hos inte bara oss politiker utan hos alla eftersom välfärdsbrottsligheten i Sverige tyvärr ökar.
Det finns i grunden två problem med välfärdsbrottslighet och oseriösa aktörer.
För det första går skattebetalarnas pengar inte till det som är tanken att de ska gå till. Vi hoppas ju att våra pengar ska stärka välfärden och gå till sjukvården med mera. Men nu vet vi att väldigt mycket pengar försvinner till välfärdsbrottslighet och att oseriösa företagare och vårdgivare tar pengar från den vård vi betalar till. Det är väldigt allvarligt.
För det andra hörde vi i går om en tandläkare som dragit ut tänder som inte behövde dras ut - 20 stycken i ett fall. Detta är ett av de exempel där vi uppmärksammas på vad som händer när någon bryr sig mer om pengarna än den vård man ger.
Det handlar alltså både om att skattebetalarnas pengar som borde gå till vården i stället försvinner till annat och om patientsäkerhet. Detta rör många olika verksamheter inom bland annat tandvård, sjukvård och HVB-hem, och i oräkneliga fall finns det brister. Det som är gemensamt är att Ivo har tillsynsansvaret. De ska granska de här verksamheterna i Sverige.
Vi har fått veta på olika sätt - senast väldigt tydligt utpekat av Riksrevisionen - att den tillsyn vi förväntar oss och tror sker inte sker på det sätt vi hoppas. Man hinner inte eller har inte möjligheter och resurser att bedriva den tillsyn som behövs.
Jag väckte den här debatten för att det bekymrar mig väldigt mycket inte bara att välfärdsbrottsligheten finns och att bristerna påverkar patienter otroligt mycket utan att det också finns mycket mer än vi ser, eftersom tillsynen inte är tillräcklig. Den sker inte i den omfattning vi hoppas på.
Jag har fått svar av sjukvårdsministern och tackar för det, men jag har egentligen tre frågor. Jag uppfattade att statsrådet inser behoven och ser problematiken, så det frågar jag inte om. Men räcker de pengar man har tillfört? Avser man att förstärka befogenheterna så att tillsynen förbättras och utökas? Hur har man tänkt hantera inflödet, det vill säga stoppa välfärdsbrottsligheten innan den sker?
Anf. 38 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar för att ledamoten lyfter frågan och väl beskriver situationen. Det kan handla om felaktigheter inom sjukvård och omsorg, där det inte finns något uppsåt men där konsekvenserna ändå kan bli katastrofala för en patient eller vårdtagare. Det behöver vi tillsyn av. Det är jätteviktigt, därför att dåligt bemötande kan påverka en persons hela liv. I de fallen vill jag nog säga att vi kanske har de största problemen i dag, därför att många andra frågor pockar på uppmärksamhet samtidigt som patienter känner att det tar alldeles för lång tid innan de får svar på det de upplevt av felaktigheter eller dåligt bemötande. Det är en av de frågor vi lyfter fram.
Vi förväntar oss att man förbättrar detta med hjälp av alla de nya miljoner regeringen ger till Ivo, både tillfälligt i år och permanent. Jag vill ta upp det eftersom vi kommer att diskutera välfärdsbrottsligheten, som ledamoten beskriver väldigt väl, men också för att det är viktigt för tilliten till det gemensamma. Om man upplever att någonting brister måste man få sin sak prövad. Det är därför Ivo finns.
Det är angeläget för mig att i alla dialoger och möten med personal betona vikten av att de finns för att man ska kunna bevara tilliten till och förtroendet för det gemensamma. Vi har en lag stiftad av Sveriges riksdag som säger vad man kan förvänta sig. Vi arbetar under lagarna och sätter oss inte över dem. Vi ser till att genomföra arbetet på bästa sätt.
Om något brister, antingen på grund av felaktigheter och misstag eller det vi ofta återkommer till, nämligen oseriösa och kriminella aktörer, måste det finnas någon som reagerar. Den första instansen är de som har huvudansvaret, det vill säga kommuner och regioner. Det framgår av kommunallagen att om kommunen eller regionen överlämnar verksamheten till någon annan måste de försäkra sig om full insyn och möjlighet att kontrollera att den sköts på rätt sätt.
Man kan konstatera att kommuner och regioner behöver förbättra sin egen tillsyn men att de inte har alla de verktyg som behövs. Det har visat sig i arbetet som regeringen bedrivit att kommuner och regioner behöver fler verktyg - förmodligen fler sekretessbrytande bestämmelser och fler register som kan samköras. När vi går igenom de frågorna överensstämmer de också med Ivos behov, därför att när kommuner och regioner inte tillräckligt har kunnat säkerställa att det de överlämnar till någon annan fungerar väl måste tillsynen från Ivo fungera. Båda parter har behov av skärpt lagstiftning inom flera områden för att utföra sina uppdrag väl. Därför har vi tillsatt utredningarna jag nämner och flera andra inom justitieområdet, som ju berör alla kommuner och regioner.
Kommuner och regioner behöver fler verktyg för att göra en rimlig tillsyn, och det kommer att vara en svår avvägning. Jag gissar att riksdagen också återkommer i de frågorna, för de är viktiga. Hur långt ska vi gå med kontroller? Hur mycket ska vi bevara tilliten? För mig är tilliten effektiv. Om vi kan lita på varandra vet vi att det också blir ekonomiskt mer effektivt. Men vi behöver komplettera med något mer kontroll. Det gäller att hitta balans.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Såväl kommuner och regioner som Ivo behöver alltså fler verktyg för att kunna göra den tillsyn och de kontroller som är nödvändiga. Därför har vi startat det arbetet. Utredningar pågår fortfarande, och ärendet är på väg framåt - inte minst på civilminister Erik Slottners område.
Jag återkommer i nästa inlägg till oseriösa och kriminella aktörer, men att kommuner och regioner inte har möjlighet att följa - till exempel i fallet som ledamoten nämnde - vad som har hänt någon annanstans i Sverige är ju alldeles oacceptabelt. Om någon har konstaterat att ett fel begåtts och att en person inte är lämplig ska andra få del av den informationen. Det är ett bra exempel på de brister som finns i dag.
Anf. 39 Eva Lindh (S)
Herr talman! Statsrådet nämner en sak som inte jag nämnde men som naturligtvis också är viktig. Några har uppfattat att jag ställt frågan och sedan hört av sig till mig angående hanteringen av klagomål. Den kommer Riksrevisionen att särskilt granska kommande år. Det tänker jag är väldigt bra.
Det har skett felaktigheter. Jag har fått exempel på fruktansvärda saker, bland annat att man inte gått vidare med tester och att behandlingar försenats, vilket kanske inneburit att patienten drabbats av bristande hälsa eller inte överlevt sin sjukdom. Det är helt fruktansvärt. Självklart ska Ivo ha fokus även på de frågorna. Det kanske var det vi tänkte att Ivo skulle göra.
Välfärdsbrottsligheten ökar i så stor omfattning att det konkurrerar med både kompetensen och resurserna för tillsyn. Det är beklagligt. Därför frågar jag återigen om pengarna kommer att räcka, med tanke på de stora utmaningar som finns. Kan man tänka sig förstärkta befogenheter, vilket också efterfrågas av Ivo? Jag tänker att när de sträcker ut sin hand och säger vad de behöver ska vi ha stora öron och se om det finns ytterligare saker vi kan göra.
Som socialarbetare har jag själv kämpat med sekretessen för att man ska kunna prata mer med varandra. Jag såg att man inte kunde samarbeta för barns bästa. Det är också tydligt att det behövs även i de fall där vi måste samarbeta för att förhindra välfärdsbrottslighet och att oseriösa aktörer utnyttjar systemen. Det håller jag alltså helt med om. Jag ser fram emot att vi kan göra någonting på det området.
När det gäller att hantera det jag kallar inflödet hoppas jag att vi kan stoppa möjligheten att tjäna pengar på att utnyttja patienter, för det är ju det välfärdsbrottslighet handlar om. Det handlar som sagt inte bara om att ta ut pengar, även om det är upprörande i sig eftersom det är miljardtals kronor som vi skulle ha väldigt stor nytta och glädje av för att förstärka välfärden. Det handlar om den sjukvård jag vet att vi båda brinner för. De resurserna är otroligt viktiga. Men det finns ändå möjligheter att tjäna pengar på att inte ge patienter det de behöver eller att ge patienter behandlingar de inte behöver, till exempel dra ut tänder eller göra andra insatser. Det skadar hälsan.
Det finns otaliga fall. Därför är det viktigt att förstärka tillsynen och begränsa möjligheterna till välfärdsbrottslighet. Oseriösa aktörer ska inte kunna göra dessa otroligt skadliga saker bara för att tjäna pengar och stoppa dem i egen ficka.
Anf. 40 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Vi har mött brottslighet inom välfärden alltsedan 2009 eller 2010, då vi upptäckte det inom den personliga assistansen. Vi kom inte så värst långt då därför att det blev en svår avvägning mellan behovet av assistans, när man har rätt till det, och de åtgärder som tas för att kontrollera. Det riskerade att gå ut över dem som behövde assistans när vi skulle komma åt de kriminella. Under den förra borgerliga regeringen kom vi alltså inte tillräckligt långt med frågan om assistans och den brottslighet som fanns där.
När Sverige sedan tog emot många ensamkommande barn 2015 behövde vi HVB-hem för vård eller boende, och det var många som startade hem. Jag är tacksam mot alla som kunde bistå med hjälp, men hem öppnades också av personer som enbart var kriminella.
Vi har under hela perioden efteråt sett att sådant har letat sig in i HVB. Det senaste jag såg gällde Borås och två kommunala boenden där föreståndaren hade knark på kontoret för att kunna sälja till de boende. Om man ska ta hand om barn och unga som behöver en bättre start i livet ska det ju inte finnas knark där. Men det har alltså gått så långt att man inte ens grunnar på detta utan bara gör det och utnyttjar situationen.
När det gäller HVB har vi som sagt sett sådant ända sedan 2015 eller 2016. Vi gjorde förstås vad vi kunde i den situationen, men vi hade inte verktyg för att kunna säkerställa att det var rätt personer som startade hemmen eller att pengarna användes på rätt sätt.
De senaste åren har brottsligheten också kommit in i hälso- och sjukvården, precis som ledamoten lyfte fram. Vi har tyvärr hela skalan, från dem som hittar på att de är sjukare än vad de är till dem som sätter upp en vårdcentral som inte ens finns och inte har några patienter. De fejkar uppgifter om personnummer, anamnes och annat, och sedan plockar de ut pengar från regionen.
Det är klart att berörda regioner finner det oerhört problematiskt att man har skrivit sådana avtal. Man ska ju undersöka allt när man skriver avtal och säkerställa att de är rätt.
När det handlar om att skriva avtal behöver vi hitta möjligheter att utesluta olika aktörer på fler grunder. Det är ett av de exempel som regeringen arbetar med. När regioner och kommuner sluter avtal ska de kunna kontrollera fler saker och också utesluta aktörer på fler grunder än vad de kan i dag. Det pågår alltså ett arbete med att jämställa lagstiftningarna på ett bättre sätt så att man får bättre verktyg.
De kriminella har ju inte kommit in därför att de vill hjälpa till i hälso och sjukvården. Som jag nämnde begås tyvärr felaktigheter, men där handlar det om människor som vill göra rätt och om att det ibland sker misstag. De kriminella är en helt annan grupp. De kliver in för att tjäna pengar på vårt gemensamma, och de vill inte ens försöka ge vård. Ibland fabricerar de uppgifter från början till slut.
Det har visat sig att de kriminella är riktigt duktiga, och våra myndigheter, kommuner och regioner ligger aningen efter. Men vi har två regioner som har jobbat bra: Stockholm och Västra Götaland. Stockholm startade för flera år sedan och Västra Götaland strax därefter. De jobbar riktigt bra i dag med att få upp garden och se till att de har kontroll på saker och ting.
Skåne har följt efter, och Halland har anslutit sig till dem. SKR gör ett mycket gott arbete med detta, och vi återkommer från regeringen med fler uppdrag i närtid för att fler av våra myndigheter ska bli ännu bättre på det här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta måste göras på riktigt bred front. Det räcker inte med en åtgärd, utan det kommer att behövas ganska många saker, såsom lagstiftning och förstärkta resurser till Ivo, vilket vi har gett. Vi måste också gå igenom alla varianter av regelverk.
Om vi ska vi lyckas stoppa de kriminella måste vi göra det svårt på väldigt många olika sätt, så att det inte blir lönsamt att finnas hos oss i sjukvården längre. Vi måste skruva åt på alla ställen och göra det svårt för dem att komma in. Annars kommer vi aldrig att lyckas stoppa dem.
Anf. 41 Eva Lindh (S)
Herr talman! Det låter lovande, särskilt det sista. Det handlar just om att skruva åt kranarna och inte göra det möjligt för välfärdsbrottslighet. Detta tror jag är det viktiga. Tillsynen är otroligt viktig - annars skulle jag inte ha ställt frågan.
Jag är tveksam till om resurserna räcker, men det är inte min sak att bedöma. Jag bara säger det. Jag tror att det är viktigt att vi fokuserar på att Ivo verkligen har möjligheter att göra den tillsyn som behövs. Jag hoppas att vi är flera som följer förutsättningarna så att man gör den tillsyn som vi kan förvänta oss och behöver.
Det finns en sak där jag tror att vi skiljer oss åt. Det är att vi socialdemokrater är beredda att ibland skruva åt möjligheterna inom vissa områden, till exempel när det gäller HVB-hem i privat regi eller att ha lagen om valfrihetssystem, LOV, inom de områden där vi ser mest fusk. Vi tycker att kranarna borde skruvas åt där, det vill säga att möjligheterna att utöva välfärdsbrottslighet ska stoppas.
Det handlar inte om att vi är emot all privatisering, utan det handlar om att vi inte vill öppna möjligheter till välfärdsbrottslighet. Ibland talar pengarna högre än de moraliska värderingarna, och detta vill vi inte ge möjlighet till.
Det är inget hot från mig, men jag kommer att följa frågan. Jag hoppas ändå att det uppskattas att vi drivs av att vi måste ha en bra sjukvård. För att det ska vara så måste vi ha en god tillsyn.
Anf. 42 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Herr talman! Jag tackar återigen ledamoten för att hon lyfter upp detta. Det är som sagt ganska mycket som behöver göras. Ivo lämnade redan 2019, då jag satt i insynsrådet, 40 olika förslag till den dåvarande regeringen, men det kom en pandemi emellan. Jag vill säga det. Jag förstår att det inte var möjligt att påbörja allt, men vi betar av listan.
En sak som vi har lagt till och som inte står på listan handlar om att vi inte ens har ett vård- och omsorgsgivarregister i Sverige. Vi kan alltså inte ens se vilka som är aktiva, om de har kontroll, om de har legitimation eller vilka de är. Vi håller därför på att upprätta ett sådant register.
Vi ligger ganska långt efter, och detta gör att vi behöver göra många saker just nu för att det ska bli riktigt bra. En sak vi har gjort är att tillföra pengar till Ivo, i början av året. Det tar tid för dem att få rätt och kompetenta medarbetare. De måste kunna verksamheterna, och de behöver också ofta säkerhetsklassas då de är ute i områden med mycket brottslighet. Vi måste säkerställa att de har ett skydd och veta att det fungerar. Det är alltså en ganska tuff resa som Ivo gör just nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För närvarande - eller så har det varit länge, är det kanske bäst att jag säger - får de skäll för att de stänger för tidigt och skäll för att de stänger för sent, samtidigt. På Gotland är man ganska bedrövad just nu därför att i princip alla HVB-hem har stängt. Vad ska kommuner som ska ta hand om unga göra när de inte har någonstans att skicka dem?
Det här visar att om man går ut med generella åtgärder, såsom att alla privata verksamheter ska avslutas, kommer ju kommunerna inte att ha någonstans att skicka de unga. Varje kommun som sluter ett avtal måste dock säkerställa att verksamheten är bra.
Exemplet med HVB har varit det mest talande. Unga som behöver stöd och hjälp har kommit till hem där kriminella lär dem att bli ännu mer kriminella och dessutom utnyttjar dem i sin verksamhet. Staten, kommuner och regioner får inte medverka till att fler blir brottslingar, men det har vi gjort på många olika sätt.
Jag instämmer därför helt i att tillsynen från Ivo är helt avgörande. Vi skriver att den är prioriterad, men också kommuner och regioner behöver göra sitt. Jag är väldigt glad över det arbete som har påbörjats det senaste året. Vi behöver fortsätta med det.
Stort tack för frågan! Vi kommer alldeles säkert att återkomma till det här.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.