Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Insatser mot ekonomisk brottslighet

Interpellation 2024/25:390 av Eva Lindh (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-02-04
Överlämnad
2025-02-05
Anmäld
2025-02-10
Svarsdatum
2025-02-21
Besvarad
2025-02-21
Sista svarsdatum
2025-02-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Insatser mot ekonomisk brottslighet(pdf, 107 KB)

Interpellationen

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

I Sverige tvättas minst 130 miljarder varje år, enligt Ekobrottsmyndigheten. Finanspolisen misstänker att penningtvätten har ökat dramatiskt de senaste åren, mellan 2022 och 2023 med 24 procent. Pengar som finansierar brottslig verksamhet, drabbar enskilda personer och undergräver tilliten till vårt samhälle.

Det blir också allt svårare att konkurrera som seriös företagare. De allra flesta företagare i Sverige arbetar hårt, gör rätt för sig och bidrar till vårt samhälle och tillväxten. Det är viktigt att stödja seriösa företagare, men vi ska göra det riktigt svårt för de oseriösa och stoppa de kriminella.

År 2010 avskaffade den dåvarande alliansregeringen revisionsplikten för små aktiebolag. Syftet var att minska krångel och kostnader för småföretag, som i och med beslutet kunde välja bort att ha en revisor som granskade räkenskaperna.

När reformen lanserades lyftes farhågor fram om minskade skatteintäkter, ökad ekonomisk brottslighet och sämre redovisningskvalitet.

Riksrevisionen granskade den avskaffade revisionsplikten i rapporten Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag – en reform som kostar mer än den smakar (RiR 2017:35). Riksrevisionens granskning visade att intentionerna med reformen i stort har uteblivit förutom när det gäller ökad valfrihet och den direkta besparing på revisorsarvodet som berörda aktiebolag gjort. Dock har andra intentioner, såsom högre tillväxt och lönsamhet, inte uppfyllts.

Granskningen visade i stället att den avskaffade revisionsplikten försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet. Avskaffandet av revisionsplikten har minskat upptäcktsrisken, och brotten har upptäckts senare eller inte alls. Flera granskningar har visat hur småföretag utan revisor kunnat skriva upp sina omsättningar till mångmiljonbelopp, vilket utnyttjats till omfattande kredit- och moms­bedrägerier.

För att försvåra användandet av aktiebolaget som brottsverktyg finns ett antal åtgärder som kan övervägas, där återinförd revisionsplikt för småföretag kan vara en del. Slopad revisionsplikt har lett till ökad ekobrottslighet. En återinförd revisionsplikt skulle göra det svårare för brottsliga aktörer att utnyttja bolag för olagliga syften.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Avser ministern att vidta åtgärder för att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag för att minska den ekonomiska brottsligheten?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2024/25:390, Insatser mot ekonomisk brottslighet

Interpellationsdebatt 2024/25:390

Webb-tv: Insatser mot ekonomisk brottslighet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 70 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag för att minska den ekonomiska brottsligheten.

Låt mig börja med att säga att det i de allra flesta företag naturligtvis finns en strävan efter att följa lagar och regler. Men under senare år har det med tydlighet framgått att företag också används för brottsliga ändamål på ett alltmer systematiskt sätt. Brottslighet i företag leder till att samhället drabbas av stora förluster, och hederliga näringsidkare riskerar att slås ut när de tvingas konkurrera med oseriösa och brottsliga aktörer. Med de vinster som genereras i bolag kan också annan grov brottslighet finansieras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är helt överens med Eva Lindh om att vi ska göra det svårt för oseriösa och kriminella aktörer att driva företag och att använda företag som verktyg för brottslighet. Regeringen arbetar därför aktivt på flera plan för att förhindra detta. Låt mig nämna en del av vad vi gör.

Den 1 januari trädde en rad åtgärder i kraft med anledning av regeringens proposition Bolag och brott. Åtgärderna syftar bland annat till att säkerställa att de offentliga uppgifterna om företag är korrekta, att förhindra att målvakter anmäls som företrädare för företag och att så tidigt som möjligt upptäcka brottsliga upplägg i företag. I linje med detta har Bolagsverket också fått bättre verktyg i arbetet mot brott i företag. Maxstraffet för brott mot det så kallade målvaktsförbudet har skärpts från ett till två års fängelse, och företagskapning har kriminaliserats genom en särskild straffbestämmelse.

Under hösten utreddes också i snabbspår hur näringsförbudet kan utökas till att omfatta den som har gjort sig skyldig till organiserad eller systematisk brottslighet, även om personen inte bedrev näringsverksamhet vid brottstillfället. Det arbetet pågår nu på Regeringskansliet. Regeringen har även gett Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att studera hur bolag används som brottsverktyg av aktörer i den kriminella miljön och föreslagit åtgärder som stärker informationsutbytet mellan myndigheter. Det arbete som nu görs kommer att väsentligt flytta fram samhällets positioner i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Sedan är det naturligtvis viktigt att de åtgärder som vidtas är effektiva och träffsäkra och att de slår just mot den kriminella ekonomin. Vi ska undvika sådant som drabbar vanliga näringsidkare med orimliga bördor.

Det är en realitet att det inte går att dra några säkra slutsatser om i vilken mån förekomsten av en revisor bidrar till att motverka brott i företag. Revision är ett trubbigt verktyg mot den avancerade brottslighet där företag införskaffas för att under en relativt kort tid användas för flera olika typer av brott. Vad som däremot stod klart, när vi gjorde den här avvägningen, var att ett återinförande av revisionsplikten skulle bli väldigt kostsamt för alla företagare och innebära försämrade möjligheter för dem att växa och anställa fler människor. Det gäller inte minst de allra minsta företagen.

Till detta kommer realiteten att efterfrågan på revisionstjänster påtagligt skulle öka. Det är ett försiktigt byråkratiskt uttryck för att säga att det skulle öka alldeles oerhört, på ett sätt som i praktiken skulle göra att detta skulle bli väldigt svårt att hantera eller leva upp till. Det betyder också – man kan titta på den här utredningen – att det skulle ta väldigt lång tid innan en sådan här reform skulle kunna få genomslag i praktiken.

Detta är bakgrunden till att vi, när vi vägde ihop helheten, valde att gå fram med alla andra förslag från utredningen – plus att göra väldigt många andra saker – men i det här läget valde att avstå just från frågan som avser revisionsplikten för små aktiebolag. Men vi får förstås följa detta och se hur saker och ting utvecklar sig och om även den frågan kommer i ett annat ljus när vi blickar framåt.

Eva Lindh (S)
Anf. 71 Eva Lindh (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I Sverige tvättas minst 130 miljarder varje år, enligt Ekobrottsmyndigheten. Finanspolisen misstänker att penningtvätten har ökat dramatiskt de senaste åren – mellan 2022 och 2023 med 24 procent. Det är pengar som finansierar brottslig verksamhet. Detta drabbar enskilda personer och undergräver tilliten till vårt samhälle.

Det blir också allt svårare att konkurrera som seriös företagare. De allra flesta företagare i Sverige arbetar hårt, gör rätt för sig och bidrar till vårt samhälle och till tillväxten. Det är viktigt att stödja de seriösa företagarna, men vi ska göra det riktigt svårt för de oseriösa och stoppa de kriminella.

Sammantaget: De flesta företagare är och vill vara seriösa, men de flesta som är i organiserad brottslighet driver företag. Man har tittat på hur det är i EU. Man bedömer att 86 procent i den organiserade brottsligheten driver företag. Det är den verklighet vi står inför.

Vi behöver alltså skydda företag från ekonomisk brottslighet. Vi behöver se till att skattebetalare inte längre göder den organiserade brottsligheten. Det skadar tilliten. Därför behöver vi ta flera initiativ.

Jag håller med om det som regeringen och justitieministern ger uttryck för: att en enskild fråga, som till exempel den om revisionsplikten, kanske inte löser allting. Men den kan bidra till att lösa en del av de problem som vi har.

Vad har då hänt med revisionsplikten? Jo, 2010 avskaffade den dåvarande alliansregeringen revisionsplikten för små aktiebolag. Syftet var att minska krångel och kostnader för småföretagen, som i och med beslutet kunde välja bort att ha en revisor som granskade räkenskaperna. När reformen lanserades lyftes farhågor fram om minskade skatteintäkter, ökad ekonomisk brottslighet och sämre redovisningskvalitet.

Riksrevisionen har granskat borttagandet av revisionsplikten. Man visar att det är en reform som kostar mer än den smakar. Jag tror att det uttrycktes som så, men jag vågar inte garantera att det är rätt citerat. Man visar i alla fall att intentionerna med reformen i stort har uteblivit, förutom när det gäller ökad valfrihet och den direkta besparingen i fråga om revisorsarvodet. Detta kunde man se. Den ökade valfriheten handlar om att man kan välja att inte ha en revisor. Men granskningen visar också att den avskaffade revisionsplikten försvårar arbetet mot ekonomisk brottslighet, det som vi talar om i dag.

Jag är medveten om att det skulle kosta att återinföra revisionsplikten. Det finns inte heller tillräckligt med revisorer. Men mina frågor till statsrådet är: Är statsrådet beredd att titta på detta mot bakgrund av de stora problem vi har med den ekonomiska brottsligheten? Är statsrådet beredd att åtminstone överväga att införa revisionsplikten för fler företag?

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 72 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Ja, det är klart att jag är beredd att överväga alla åtgärder som kan vara effektiva för att bekämpa brottslighet. När det gäller just revisionsplikten har den väldigt noggrant övervägts i en utredning. Underlaget har remitterats, och det har analyserats noggrant i Regeringskansliet.

För egen del är jag en mycket varm anhängare av revision. För de allra flesta företagare är revisorn, så att säga, den bästa vännen, den som säkerställer att saker och ting blir rätt, också för den som inte är ute i brottsliga syften, vilket alltså de allra flesta inte är. Det är ingen garant för någonting, men det är i varje fall någonting att luta sig mot, så att man vet att det man håller på med blir rätt. Ur den synvinkeln är jag en mycket, mycket varm anhängare av revision.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den reform som mycket riktigt gjordes under alliansregeringen och som handlade om att ta bort revisionsplikten för de minsta företagen är det klart att intentionerna väldigt mycket handlade om att minska just krångel och lyfta bort kostnader. I ett litet företag kan kostnaden för en revisor vara rätt stor, jämfört med om samma kostnad ska bäras av ett större företag. Dessa intentioner har naturligtvis också blivit verklighet.

Sedan är det en realitet att det finns en intressemotsättning. Det är klart att det på marginalen finns de som genom att inte ha en revisor kan använda bristen på sådan insyn till att begå brott eller andra oegentligheter. Då landar vi mer i avvägningsfrågan: Är det här ett effektivt verktyg, eller kommer bördan i praktiken att bäras av de allra flesta, som är hederliga, medan de som är ute i kriminella syften löser detta på andra sätt?

Jag kan inte säga att det var alldeles självklart, men när vi lade ihop underlagen tyckte jag ändå att det var relativt tydligt att det här blir för trubbigt.

Jag tänker på alla de åtgärder som ligger på bordet och för den delen också på alla ytterligare åtgärder som vi kommer att behöva vidta framöver. Jag nämnde till exempel näringsförbudet, som jag tror är en mycket effektiv väg att gå om man med precision vill komma åt dem som verkligen ska bort, så att säga, från olika marknader.

Men det här blir för trubbigt. Det skulle i praktiken drabba väldigt många skötsamma, men de som inte är skötsamma skulle hitta andra sätt att komma undan i sin kriminalitet.

Nu vill jag inte alls misstänkliggöra någon yrkeskår, men någonting som kännetecknar den organiserade brottsligheten numera är att man bygger egna system, också med så kallade möjliggörare: egna revisorer, egna advokater och egna rådgivare av olika slag. Jag tror alltså att risken att kriminella skulle ta sig runt även en sådan här reform skulle vara betydande, medan alla hederliga företagare bara skulle drabbas av ökad administration och högre kostnader.

Till detta kommer för övrigt realiteten att någon måste utföra det här jobbet. Man kan göra en reflektion. Vad gör alla revisorer numera? Många ägnar sig numera åt hållbarhetsredovisning. Det är ägnat att möta andra viktiga samhällsmål. Men det är en realitet att de som arbetade med detta bedömde att det skulle ta väldigt lång tid att bygga upp kapaciteten, att göra en sådan här väldigt stor utbyggnad av revisionsplikten, varför det on the balance framstod som inte särskilt lämpligt att gå fram med den här åtgärden.

Detta är alltså inte på något sätt ett uttryck för att vi skulle sky några medel i den här delen, utan tvärtom ett uttryck för att vi, när vi nu rullar fram så brett, måste göra det med precision, så att vi vet att vi med det vi gör kommer åt det problem som vi vill lösa utan att i onödan lägga bördor och belastningar på alla skötsamma och hederliga.

Eva Lindh (S)
Anf. 73 Eva Lindh (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, justitieministern, för den här debatten!

Ja, det finns en risk för lite ökade kostnader för mindre företag om man återinför revisionsplikt för fler. Men risken i andra ändan är ju att småföretag slås ut för att de inte klarar att konkurrera med den organiserade brottsligheten. Därför behöver vi göra allt vad vi kan för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, som är ett problem för seriösa företag och för hela samhället.

Tycker jag att den SD-styrda regeringen gör tillräckligt? Nej. Jag är glad för de insatser som görs. Statsrådet har i sitt svar nämnt en del saker, och det är ju bra.

Behöver vi göra mer? Ja, absolut. En del av det handlar naturligtvis om sådant vi behöver göra i systemen, som att förhindra marknadiseringen av den offentliga sektorn och annat.

Åter till den här frågan. Som socionom vet jag att ökad insyn och risk för upptäckt är bra när det gäller att förhindra uppkomsten och främja upptäckten av brott. Det gäller inte bara hos människor, utan det gäller också i verksamheter och företag.

Man har tydligt kunnat visa att det i dag är lätt för företag att gömma en kriminell verksamhet bakom en vit fasad. Jag menar, återigen, inte att alla företag ägnar sig åt detta, men vi vet att en majoritet av den organiserade brottsligheten driver företag, och den verkligheten måste vi förhålla oss till.

Det som var intentionen med att ta bort revisionsplikten har i stort sett uteblivit, vilket flera granskningar visar. Riksrevisionen konstaterar att lönsamheten för bolagen har blivit något bättre, men framför allt har reformen försvårat insatserna mot den ekonomiska brottsligheten.

Här handlar det om att väga saker mot varandra. Jag frågar inte om vi ska återinföra revisionsplikten för alla, för även vi inser att det skulle innebära ganska mycket och att det inte finns tillräckligt med revisorer i dag. Men vi vill åtminstone öka möjligheten att införa revisionsplikt för fler, eftersom vi behöver ha ett företagsklimat som premierar de seriösa företagen. Vi behöver därför göra allt vi kan.

Justitieministern säger här att han inte är främmande för att titta på detta, så jag undrar ändå: Kan justitieministern lova att ta den här frågan i beaktande? Mot bakgrund av vad vi vet i dag anser jag att det skulle göra skillnad. Risken för upptäckt skulle öka, liksom möjligheten till insyn. Det vore bra som ett steg i att minska den ekonomiska brottsligheten.

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 74 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Nej, jag kan inte ställa ut ett sådant löfte eftersom jag inte vet om jag kan hålla det.

Vad jag däremot kan säga är att vi har övervägt frågan noggrant. Vi har gjort det nyligen, baserat på ett ordentligt utredningsunderlag, omfattande remissvar och en omfattande analys av hela detta underlag. Den analysen har helt enkelt landat i att när man väger fördelar och nackdelar mot varandra blir bördan för de skötsamma och kostnaderna högre än vinsterna i förhållande till brottsbekämpningen, detta i relation till att det skulle ta väldigt lång tid att genomföra en reform som bygger på resurser i den skalan, som vi alltså inte har i dag i form av revisorer.

Jag förstår på Eva Lindh att hon tycker att regeringen gör för lite. Jag hoppas att hennes case har en bättre grund än att bara hängas upp just på revisionsplikten, för i det här läget menar jag att det finns goda skäl att inte återinföra den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot gör vi en lång rad andra saker i relation till den ekonomiska brottsligheten, och jag har nämnt en del av detta i dag. Det hade naturligtvis varit mycket bättre om detta hade varit på plats för fem eller tio år sedan. Det är åtgärder som handlar om att säkerställa att de offentliga uppgifterna om företag i våra register är korrekta, att förhindra att målvakter används som företrädare för företag, att upptäcka brottsliga upplägg tidigare och att skärpa straff i relation till sådant som vi vet är reella problem när det gäller just användandet av bolag i brottsligheten.

Jag ska nämna en sak som jag själv tycker var väldigt viktig att ändra på i befintliga utredningsunderlag, och det var att säkerställa att hela verktygslådan i form av hemlig avlyssning och hemliga tvångsmedel i preventivt syfte mot den organiserade brottsligheten också kan riktas mot ekonomisk brottslighet.

Vi är överens om att det finns mycket mer att göra. I ett läge där den kriminella ekonomin bedöms omsätta 100–150 miljarder kronor om året är det uppenbart att vi inte kan säga att vi är på en plats där vi kan vara nöjda. Det kommer att krävas väldigt mycket mer för att verkligen lyckats strypa den kriminella ekonomin. Det kommer att krävas sådant som ligger utanför det som är huvudspåret för dagens diskussion, inte minst i snittet mellan det offentliga och det privata. Det är klart att insikten om att den kriminella ekonomin i dag till större del handlar om välfärdsrelaterad brottslighet och annan ekonomisk brottslighet än om narkotika understryker vikten av att gå fram med full kraft på den fronten.

Socialdemokraterna brukar ändå snappa upp och säger sig vara för allting. När ni får frågan om ni är för det som regeringen föreslår svarar ni att ni är för allting som är effektivt och som ger avsedd verkan.

Det borde nog tillämpas också på den här frågan, för jag tror att vi är i ett läge där ett återinförande inte skulle vara särskilt effektivt eller få avsedd verkan. Dessvärre skulle det i stället framför allt försvåra för och lägga bördor på dem som, helt riktigt, kanske i första hand drabbas av den här brottsligheten, det vill säga alla sjysta företagare som drabbas av en ohederlig och brottslig konkurrens.

För egen del tycker jag att det är toppen att vi får tillfälle att diskutera de här frågorna i dag. Jag tycker att det är toppen att det tycks finnas en bred uppslutning kring vikten av att bekämpa den ekonomiska brottsligheten på ett sätt som vi inte har gjort tidigare. För dagen får vi kanske konstatera att just när det gäller revisionsplikten har det vid en helhetsbedömning framstått som mer rationellt att flytta fram positionerna rejält på andra fronter.

Eva Lindh (S)
Anf. 75 Eva Lindh (S)

Fru talman! Jag vill använda mina sista två minuter till att göra en konklusion av vad vi är överens om och inte.

Vi verkar uppenbarligen vara överens om att bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten måste stå väldigt högt på vår agenda. Det är inte rimligt att seriösa företag ska slås ut i konkurrensen med oseriösa och kriminella företag. Det måste vara tydligt.

Det är inte heller rimligt att människor i Sverige faktiskt indirekt betalar till den ekonomiska brottsligheten på många olika sätt; vi behöver inte rada upp detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker också att det finns en hel del som vi behöver fortsätta göra, men jag vill också säga en annan sak. Det jag vill lyfta som jag tycker är väldigt bra med revisionsplikten är att det ökar insynen och möjligheten till upptäckt. Där är det väldigt bra att vi stärker informationsutbytet mellan myndigheter. Det är väldigt bra, för där är vi många som har lyft in att det verkligen behöver göras förändringar.

Jag står fast vid detta. Uppenbarligen är vi, precis som statsrådet säger, inte överens. Jag tycker att det här är en sak vi skulle behöva gå vidare med när det gäller revisionsplikten. Riksrevisionen och andra har ju lyft fram att revisionsplikten skulle kunna göra skillnad. Därför tycker jag att det är viktigt att ändå titta på om fler företag borde vara föremål för revisionsplikt. Det skulle nämligen öka möjligheterna till insyn och upptäckt.

Tack för debatten, justitieministern!

Gunnar Strömmer (M)
Anf. 76 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Fru talman! Tack, Eva Lindh, för möjligheten att diskutera de här viktiga frågorna i dag!

Det är en realitet att vi för att lyckas komma åt den organiserade brottsligheten måste göra flera saker samtidigt. Vi måste förstås slå mot det grova våldet och bryta rekryteringen av barn och unga till de kriminella nätverken samt strypa den kriminella ekonomin.

Det är också en realitet att det här är en utveckling som har pågått under väldigt lång tid. Det dödliga skjutvapenvåldet tredubblades mellan 2012 och 2022, och vi är i dag i ett läge där den kriminella ekonomin omfattar 100–150 miljarder. Var och en förstår att det är en utveckling som har pågått under lång tid och ätit sig in i vårt samhälle. Det betyder också att det kommer att ta viss tid att lyckas trycka tillbaka den här brottsligheten och komma till den punkt där vi verkligen kan säga att vi har tagit tillbaka kontrollen.

Ett är dock säkert: Om vi gör som vi hittills har gjort kommer det att gå som det hittills har gått, och det kan inte gärna vara ett alternativ. Nu måste vi i stället göra andra saker, och det gäller inte minst bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten.

Jag skulle vilja säga att det perspektivet, om man verkligen tar det på allvar, betyder att vi även strukturellt och brett måste genomföra omfattande reformer på det här området. Jag nämnde tidigare att till exempel användningen av tvångsmedel historiskt sett av någon anledning inte har varit aktuell i bekämpningen av ekonomisk brottslighet på samma sätt som i bekämpningen av annan brottslighet, till exempel våldsam sådan. Jag tycker att det är väldigt bra att vi nu riktar hela den systemkraften mot de ekonomiska sidorna av brottsligheten.

Eva Lindh lyfter förtjänstfullt fram de stora reformer som nu genomförs när det gäller informationsdelning mellan myndigheter. Det jag kan konstatera är att vi med de stora reformer som vi nu genomför – vi har två steg kvar, ett som träder i kraft den 1 april eller möjligen den 1 maj och ett större som ska komma i höst – har uttömt de möjligheter att säkerställa ett effektivt informationsutbyte som vi har inom ramen för dagens modell. Det behövs av många skäl, inte minst för att bryta rekryteringen av barn och unga men också i högsta grad för att vi på ett effektivt sätt ska kunna strypa den kriminella ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.