Insatser för den svenska rymdbranschen
Interpellation 2025/26:461 av Mats Wiking (S)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2026-04-29
- Överlämnad:
- 2026-04-30
- Anmäld:
- 2026-05-05
- Svarsdatum:
- 2026-05-19
- Besvarad:
- 2026-05-19
- Sista svarsdatum:
- 2026-05-21
Interpellationen
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Under de senaste 15 åren har rymdens betydelse för samhället ökat kraftigt. I dag är många samhällsfunktioner beroende av data från satelliter, och kriget i Ukraina har tydligt visat att rymdinfrastruktur är helt avgörande även i kris och krig.
Det är därför välkommet med de satsningar regeringen gjort på nya nationella rymdprogram och på Försvarsmaktens ökade ambitioner. Samtidigt är det oroande att Sverige är ett av endast tre medlemsländer i ESA (Europeiska rymdorganisationen) som minskat sin insats. Det rimmar illa med Sveriges ambitioner som rymdnation.
Vid ESA:s ministermöte i november 2025 beslutades om en rekordökning av ESA:s budget med 31 procent. Nästan alla medlemsländer höjde sina bidrag kraftigt. Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien satsar stort, och Polen och Kanada gör mycket kraftiga ökningar. Sverige hör alltså till undantagen när man minskar sin insats.
Rymdstyrelsen begärde därför inför perioden 2026–2028 en betydande ökning av sitt anslag för att stärka Sveriges ESA-deltagande. Regeringen beviljade100 miljoner kronor, vilket tyvärr var otillräckligt för att ens behålla tidigare nivå. Följden blev att Sveriges andel i ESA:s frivilliga program sjönk till rekordlåga nivåer, vilket lett till att Sverige fallit till plats 17 och ligger efter våra nordiska grannländer.
Detta är bekymmersamt. ESA är nyckeln till Europas stora rymdprogram och tillgången till EU:s upphandlingar. Utan aktivt deltagande riskerar svenska företag att stängas ute, medan vi löper risken att andra länder snabbt tar över Sveriges positioner.
Sverige riskerar att förlora inflytande, affärer och en roll i framtidens rymd- och försvarsinfrastruktur.
Jag vill därför fråga gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm:
- Hur ser ministern och regeringen på att vi är ett av endast tre av ESA:s 23 medlemsländer som minskat sin insats till ESA och att vi nu ligger långt under vår bni-andel och efter våra nordiska grannländer, och avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av detta?
- Vad vill ministern och regeringen göra för att stärka svensk rymdindustris position i Europa?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:461
Webb-tv: Insatser för den svenska rymdbranschen
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 18 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Mats Wiking har frågat mig hur jag och regeringen ser på att vi är ett av endast tre länder av ESA:s 23 medlemsländer som minskat sin insats till ESA och att vi nu ligger långt under vår bni-andel och efter våra nordiska grannländer, och om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av detta.
Han har också frågat mig vad jag och regeringen vill göra för att stärka svensk rymdindustris position i Europa.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2026 (2025/26:1) att Rymdstyrelsens anslag skulle öka med 100 miljoner kronor årligen för just deltagandet i ESA. Sveriges årliga rymdbudget till ESA uppgår därmed till cirka 1 miljard kronor, av vilket en betydande del kommer svensk rymdsektor till del genom ESA:s så kallade georeturprincip.
Eftersom många andra länder vid ministermötet i november 2025 också höjde sina bidrag till ESA minskade Sveriges relativa andel i ESA:s frivilliga program. Att andra länder kunnat öka sin finansiering är dock bra för den europeiska och i förlängningen svenska rymdförmågan, och det ger affärsmöjligheter för svenska rymdföretag.
Regeringen arbetar hårt för att stärka den svenska rymdindustrins förutsättningar och position i Europa, och regeringen har de senaste åren gjort betydande investeringar på rymdområdet.
Samarbete på rymdområdet ingår i flera av Sveriges strategiska innovationspartnerskap med viktiga partnerländer i Europa – Frankrike och Tyskland. Genom de strategiska innovationspartnerskapen kopplas svenska företag och andra aktörer i rymdbranschen samman med motparter i dessa partnerländer, vilket kan skapa nya affärsmöjligheter.
Regeringen beslutade redan 2024 om en historiskt stor forsknings- och innovationsproposition (2024/25:60) som riksdagen godkände för ett år sedan. I den gör vi den största rymdsatsningen någonsin i en sådan proposition. Satsningarna görs via Rymdstyrelsen, och sammanlagt höjs anslagen med 208 miljoner kronor årligen från och med 2028 via en upptrappning 2025, 2026 och 2027.
Tre nationella program etableras: ett satellitprogram, ett program för rymdteknik med dubbla användningsområden och ett rymddataprogram. Svenska företag ges möjligheter att bidra till utvecklingen av de här programmen, vilket också kan ge högre konkurrenskraft i internationella sammanhang.
Dessutom inrättas nu en forskarskola med fokus på rymden – med fokus på Sveriges behov inom rymdområdet.
Regeringen föreslog nyligen satsningar i vårändringsbudgeten där det statliga bolaget SSC Space AB tillförs ett kapitaltillskott på 386 miljoner kronor under 2026 för utvecklingen av rymdbasen Esrange, och Rymdstyrelsen föreslås få 14 miljoner kronor i ökade medel under 2026 för att möjliggöra en ökad och rättssäker handläggning av tillståndsärenden för rymden.
Anf. 19 Mats Wiking (S)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Jag vill börja med att säga att det är bra att regeringen gör satsningar på rymdområdet. Investeringarna i Esrange, forskarskolan och de nationella programmen är viktiga och välkomna. Men samtidigt kvarstår den grundläggande frågan.
Trots satsningarna är Sverige fortfarande ett av endast tre medlemsländer inom ESA som minskar sin relativa ambition. Vi ligger fortsatt långt under vår bni-andel, och vi ligger efter våra nordiska grannländer nu när Europa kraftigt stärker sina investeringar i rymden.
Det handlar inte bara om relativa tal. Visst minskar Sveriges andel delvis därför att andra länder ökar sina satsningar, men Sverige minskar också sin faktiska insats. Sveriges totala åtagande gick från 313 miljoner euro vid ministermötet 2022 till 305 miljoner euro 2025.
Ännu mer oroväckande, herr talman, är utvecklingen inom ESA:s frivilliga program, alltså det program som är allra viktigast för svensk rymdindustri. Där minskade Sveriges deltagande från 180 miljoner euro till 138 miljoner euro. Det är faktiskt en minskning med 24 procent. Det är svårt att se att det skulle vara bra för svenska rymdföretag, svensk forskning eller svensk konkurrenskraft.
Herr talman! Rymdstyrelsen själv beskriver situationen mycket tydligt i sitt budgetunderlag för 2027–2029. Där konstaterar myndigheten: ”Sveriges deltagande i ESA ligger i dag på en jämförelsevis låg nivå relativt jämförbara länder. Sveriges rymdindustri utvecklas därmed inte i samma takt.” Rymdstyrelsen föreslår därför att Sveriges deltagande i ESA successivt ska öka med inledningsvis 477 miljoner kronor redan 2027. Myndigheten skriver också: ”Med dagens relativt låga deltagandenivå kommer de svenska aktörerna, industrin och akademin, inte kunna delta i ESA:s program i paritet med sin kompetens och kapacitet.”
Detta är ganska allvarliga besked från den ansvariga expertmyndigheten. Det är alltså Rymdstyrelsen, vårt viktigaste organ när det gäller rymdverksamheten, som skriver detta.
Herr talman! Rymden handlar i dag om långt mer än bara forskning. Det handlar om innovation, klimatövervakning, säkerhet, kommunikation, AI och Europas strategiska självständighet.
Sverige har fantastiska möjligheter genom Esrange – det är sant – och avancerade teknikföretag och stark forskning. Då borde vi vara med och leda utvecklingen och inte acceptera att vi tappar mark.
Min fråga till ministern blir därför: När både svensk industri och Rymdstyrelsen varnar för att Sveriges låga deltagande riskerar att försämra vår konkurrenskraft och innovationsförmåga, varför är regeringen inte beredd att höja ambitionerna för Sveriges deltagande inom ESA:s viktigaste program?
Anf. 20 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Jag tackar för de intressanta frågeställningarna.
Rymden blir alltmer intressant också för oss här på jorden. När vi kör bil är satelliterna avgörande. De är avgörande när det gäller att få bra väderleksprognoser. I den värld vi i dag lever i blir det alltmer uppenbart att rymden spelar en enormt viktig roll för vår säkerhet.
I det här läget gör Sverige de största satsningarna någonsin på rymden. ESA är en del, där vi satsar 100 miljoner mer nu än vad vi gjorde tidigare. Men vi gör också stora rymdsatsningar på andra områden. Vi satsar till exempel på en forskarskola för att vi ska få fram fler forskare i Sverige som har de här kompetenserna. Forskarskolan leds för övrigt av vår tidigare astronaut Christer Fuglesang. Vi gör satsningar på det som brukar kallas för dual-use, det vill säga satsningar som är till nytta för både det civila och det militära. Det är viktigt att påpeka att satsningar på rymden också görs genom den så kallade rymdmiljarden, som är försvarets satsningar på rymden.
Det görs alltså mycket på det här området, och satsningarna på ESA är bara en del.
Man kan undra något när det gäller detta. Om Sverige satsar mer pengar och andra länder som också ger pengar till ESA satsar ytterligare lite till kan man undra: Hade Mats Wiking varit nöjd om Sverige hade satsat 100 miljoner mer, som vi nu gör, och de andra länderna hade satsat mindre? Då hade ju vår andel blivit större, men det hade inte gett en enda krona mer till ESA.
Jag tycker att vi ska ha höga ambitioner på det här området. Men det är viktigt att se satsningarna på rymden sammantagna, vad vi gör sammanlagt, och att inte bara titta på det som vi gör inom ESA.
Jag är glad att det nu är fler länder som satsar på ESA och inte bara Sverige. Det kommer nämligen också att gynna Sverige att det sker en utveckling inom ESA. Men vi måste också se de andra stora satsningarna, till exempel att vi inom några få år kommer att kunna skicka upp satelliter från Esrange. Sverige blir då det enda landet inom EU som kan göra det från egen mark i Europa.
Anf. 21 Mats Wiking (S)
Herr talman! Jag tackar för svaret från ministern.
Jag tror egentligen att vi delar bilden av att rymden blir allt viktigare – för forskning, innovation, säkerhet och konkurrenskraft.
Jag välkomnar de satsningar som regeringen faktiskt gör – det sa jag i mitt tidigare anförande. Men det finns fortfarande en tydlig motsättning i regeringens politik. Å ena sidan beskriver regeringen rymden som strategiskt avgörande för Sveriges framtid. Å andra sidan accepterar man att Sverige tappar mark inom ESA jämfört med nästan hela övriga Europa.
Det är det som är så svårt att förstå, herr talman. Vi ser nu hur europeiska länder gör stora investeringar därför att de inser att rymden inte längre är en perifer fråga. Satelliter och rymddata är avgörande för klimatövervakning, kommunikation, navigation, försvar och krisberedskap. Det handlar också om teknikutveckling som spiller över till andra delar av industrin och stärker Europas självständighet i en orolig omvärld.
I denna oroliga omvärld är det viktigt att Europa bygger starka rötter tillsammans, och då ESA ett väldigt viktigt organ. Det räcker inte att Sverige ligger kvar medan andra springer förbi. Som jag sa tidigare minskar Sveriges relativa position även om regeringen har ökat anslagen i kronor. Inom ESA spelar just den relativa positionen roll, eftersom investeringarna påverkar vilka uppdrag och vilken kompetens som byggs upp i respektive land. Detta är alltså inte bara en fråga om prestige eller internationella jämförelser – det handlar om var framtidens jobb, forskning och investeringar hamnar någonstans.
Herr talman! Sverige har dessutom särskilt goda förutsättningar. Vi har Esrange, som ministern nämnde. Vi har avancerade teknikföretag. Vi har forskning i världsklass. Vi har geografiska och tekniska fördelar som många andra länder saknar. Därför borde Sverige vara ett land som driver utvecklingen framåt, inte ett land som successivt halkar efter.
Herr talman! Jag är också orolig för vilka signaler som skickas till branschen. Företag som vill investera långsiktigt behöver veta att staten har ambitioner och en tydlig riktning. Universitet och forskningsmiljöer behöver stabila förutsättningar för att kunna bygga kompetens över tid. Om andra länder visar större långsiktighet och vilja riskerar investeringar och kompetens att söka sig dit i stället.
Därför, herr talman, vill jag fråga ministern: Vilken är egentligen regeringens långsiktiga ambition för Sveriges roll inom ESA och den europeiska rymdsektorn? Är målet att Sverige ska vara en ledande rymdnation i Europa, eller accepterar regeringen att vi successivt får en mindre betydelsefull roll när andra länder trappar upp sina satsningar?
Anf. 22 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Sveriges ambition är inte att vi ska bli en ledande rymdnation. Sverige är en ledande rymdnation i dag.
Som jag beskrev i mitt tidigare inlägg är våra insatser inte bara riktade mot ESA, utan vi har de största satsningarna någonsin på rymden också inhemskt i Sverige. Vi satsar bland annat på rymdskolan, och vi gör stora satsningar på Esrange så att de ska ha en kapacitet nu när vi räknar med att det kommer att komma fler ansökningar än tidigare om att bedriva verksamhet från Esrange och Kiruna.
Vi gör alltså stora satsningar på det här området som inte bara handlar om ESA utan också om inhemska satsningar. Jag tycker att det är viktigt att påpeka det, för det här är en helhet. Vi har en rymdindustri i Sverige som fortfarande är ganska liten relativt sett, men den är avancerad och växer faktiskt. Så sent som för ett par månader sedan fick till exempel OHB Sweden en stor beställning på satelliter, den största satellitbeställningen till svensk rymdindustri någonsin, vilket visar att Sverige redan i dag är en ledande rymdnation. Det ska vi naturligtvis förbli.
Anf. 23 Mats Wiking (S)
Herr talman! Tack för svaret, ministern!
Jag vill avsluta med att återigen säga att det är positivt att regeringen gör vissa satsningar på rymdområdet. Det finns delar som är viktiga och välkomna, precis som ministern har talat om. Samtidigt kvarstår den centrala frågan i interpellationen: Varför accepterar regeringen att Sverige tappar relativ position inom ESA när resten av Europa växlar upp?
Detta handlar ytterst om vilken framtidsnation Sverige vill vara. Rymden är inte längre ett smalt teknikområde vid sidan av annat. Det handlar om klimatdata, kommunikation, säkerhet, totalförsvar, forskning och avancerad industriutveckling. Det handlar om Europas förmåga att stå starkt och självständigt i en osäker värld. Då måste Sverige våga ha högre ambitioner.
Herr talman! Sverige har fantastiska möjligheter. Vi har Esrange, som ministern har nämnt flera gånger, stark forskning och innovativa företag med hög kompetens. Det är där oron finns: att vi inte tar till vara de innovativa företag som står för en toppteknikutveckling när det gäller rymdområdet.
Vi har alla förutsättningar att ha en ledande roll i den europeiska rymdutvecklingen, men då krävs också att staten visar långsiktighet och tydlig vilja. Som jag sa tidigare: Om andra länder fortsätter att investera mer och bygga starkare positioner medan Sverige halkar efter relativt sett riskerar vi att förlora både kompetens, investeringar och framtida arbetstillfällen. Det vore olyckligt, inte bara för rymdsektorn utan för svensk konkurrenskraft i övrigt.
Jag vill därför skicka med att jag hoppas att regeringen framöver är beredd att höja ambitionerna ytterligare så att Sverige inte bara deltar i Europas rymdsamarbete utan också är med och leder utvecklingen framåt.
Anf. 24 Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Herr talman! Jag vill tacka för en intressant diskussion och säga att jag är väldigt glad över att det finns en samsyn här i kammaren om att satsningar på rymden är avgörande, både för Sveriges konkurrenskraft och för vår säkerhet.
Under den här diskussionen har jag försökt visa att Sveriges rymdsatsningar inte bara handlar bara om att vi nu satsar ytterligare 100 miljoner på ESA utan att vi även gör en rad olika satsningar på området för att stärka Sverige som rymdnation. Det är viktigt för framtiden.
Vi kan inte ensidigt titta på finansieringen till ESA. Det finns en rad andra områden, inte minst inom försvarsområdet där vi nu för första gången, bara för ett par veckor sedan, har skickat upp satelliter.
Det här är viktiga frågor, men jag tror inte att det enbart kan handla om finansieringen av ESA.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
