Inriktningen för skydd av skog

Interpellation 2015/16:594 av Johan Hultberg (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-04-25
Överlämnad
2016-04-26
Anmäld
2016-04-27
Svarsdatum
2016-05-10
Sista svarsdatum
2016-05-17

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

I regleringsbrevet till Naturvårdsverket skriver regeringen att myndigheten tillsammans med Skogsstyrelsen ska utvärdera och revidera Nationell strategi för formellt skydd av skog, i syfte att uppnå ett kostnadseffektivt skydd. Det är alltid av godo att se över och revidera strategier, särskilt när de börjar få några år på nacken.

I regeringens inriktning för skogspolitiken (prop. 2015/16:1) meddelas att fler naturskogar ska skyddas och naturvårdshänsynen i den brukade skogen ska öka, dels genom frivilliga insatser och dels genom formellt skydd. Regeringen ökade för det syftet anslagsposten 1:16 Skydd av värdefull natur under utgiftsområde 20 Allmän natur- och miljövård med 340 miljoner kronor från 2016. I vårändringsbudgeten för 2015 (prop. 2014/15:99) ökades samma anslag med 250 miljoner kronor.

Det är stringent av regeringen att öka anslaget för att kunna uppnå syftet med sin politik. Problemet är bara att anslaget i årets vårändringsbudget (prop. 2015/16:99) minskas med 250 miljoner kronor. Det gör att jag blir fundersam inför hur regeringen har för avsikt att nå de uppsatta målen om att skydda mer skog och vad detta innebär för den enskilde skogsägaren. Detta måste redas ut.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

  1. Vad är enligt statsrådet definitionen av kostnadseffektivt skydd av skog?
  2. Hur avser statsrådet att nå de uppsatta målen för skydd av skog med kraftigt minskade anslag?
  3. Vad innebär den kraftiga sänkningen av anslaget till skydd av skog för den enskilde markägaren som har skog som pekats ut som skyddsvärd?
  4. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att uppnå ökat formellt skydd av skog med minskat anslag för syftet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:594, Inriktningen för skydd av skog

Interpellationsdebatt 2015/16:594

Webb-tv: Inriktningen för skydd av skog

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Svar på interpellationer

Fru talman, åhörare och ledamöter! Johan Hultberg har ställt frågor till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht om inriktningen för skydd av skog. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Frågorna handlar om skydd av skog, bland annat definitionen av kostnadseffektivt skydd av skog, hur de uppsatta målen för skydd av skog ska nås med kraftigt minskade anslag, hur det senare påverkar berörda markägare och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att uppnå ökat formellt skydd av skog med minskat anslag för syftet.

Låt mig, fru talman, inleda med att förklara att regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas och att miljöhänsynen i skogsbruket ska öka. Regeringen gör också den största satsningen någonsin på skydd och förvaltning av värdefull natur med 3,5 miljarder kronor under mandatperioden.

Regeringen har inte sänkt anslagen för skydd av skog utan i stället höjt dem. Anslagshöjningen ger, utöver möjligheten att skydda mer värdefull skog, även en positiv effekt för de enskilda skogsägarna när staten nu har ökade ekonomiska möjligheter till ersättning. Därmed faller flera av Johan Hultbergs frågor.

Detta är medel som fördelas till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen.

Det stämmer att anslag 1:16, Skydd av värdefull natur, i vårändringsbudgeten 2016 föreslås minska med 250 miljoner kronor jämfört med vad som föreslogs i budgetpropositionen för 2016. Men regeringen aviserar också i vårändringsbudgeten för 2016 att anslaget ska öka med 250 miljoner kronor 2017. Det innebär att regeringen under mandatperioden beräknar att avsätta drygt 2 miljarder kronor mer än vad alliansregeringen avsatte i sina budgetpropositioner.

Det är, fru talman, viktigt att genomförandet bygger på kostnadseffektivitet. Det är därför lämpligt att arbeta på ett planerat och strukturerat sätt. Det är bland annat av den anledningen som regeringen i december 2015 har lagt ett likalydande uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, som Hultberg nämner. Uppdraget innebär att myndigheterna bland annat ska utvärdera Nationell strategi för formellt skydd av skog och använda resultatet tillsammans med deras erfarenheter från att arbeta med skydd av skog för att revidera den befintliga strategin i syfte att uppnå ett kostnadseffektivt skydd.

I uppdraget ingår att redovisa arealer och geografisk fördelning av kända värdefulla skogar som saknar formellt skydd och vilka av dessa som omfattas av frivilliga avsättningar samt analysera behovet av kompletterande kartläggning av okända värdefulla skogar. Vidare ingår att föreslå en ny länsvis fördelningsmodell utifrån beslutat etappmål om skydd av landområden som avser den del som omfattar skogar med höga naturvärden.

Jag räknar med att resultatet, som ska redovisas senast den 31 december i år, ska utgöra ett bra underlag för det fortsatta arbetet med ett effektivt och kostnadseffektivt skydd. Det mest effektiva är att statens resurser satsas där de gör mest nytta. Jag räknar också med att skydd av värdefulla skogar även kommer att ske genom de frivilliga avsättningar som skogsbruket förväntas att göra.

Regeringens skogspolitik bygger på två jämställda mål, miljö och produktion. Det finns behov av att utveckla bägge dessa delar. Likväl som att skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skoglig råvara viktig i en omställning till ett biobaserat samhälle och för att fasa ut fossil energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen hoppas att det pågående arbetet med att utveckla ett nationellt skogsprogram genom dialog mellan skogens olika intressenter ska leda till att de jämställda målen utvecklas på ett positivt sätt. Det nationella skogsprogrammet byggs upp av en dialog som omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska värden och bidrar till utvecklingen av ett hållbart samhälle.


Anf. 2 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Jag ställde den här interpellationen till landsbygdsminister Bucht, som valde att överlämna den till klimat- och miljöminister Romson. När jag tidigare, fru talman, ställde en interpellation till Åsa Romson om hur hon som klimat- och miljöminister såg på skogens roll för klimatomställningen valde ministern att lämna över den till Sven-Erik Bucht. Jag konstaterar alltså att man lite grann spelar skogsfrågorna mellan sig inom regeringen.

Jag tycker, fru talman, att det är lite olyckligt att det inte verkar finnas någon i regeringen som vill ta den samlade diskussionen om skogen. Frågorna om skydd av skog hänger ju nära ihop med frågan om skogens roll för klimatförändringarna. Skogen är potentiellt en enorm klimathjälte. Den kan, som ministern också lyfte fram i sitt svar, hjälpa oss att fasa ut fossil energi och ersätta energikrävande byggmaterial som stål och betong och helt enkelt vara en viktig grund för bygget av ett biobaserat samhälle.

Men målet att skapa ett biobaserat samhälle kommer naturligtvis ibland i konflikt med målet att skydda skogen. Det säger sig självt, fru talman, att man inte kan skydda skog från avverkning samtidigt som man avverkar skogen för att bygga nya hus av den eller för att få fram drivmedel.

Denna konflikt och denna balans tycker jag att det är viktigt att ha en diskussion om. Det är en balans som varje regering måste finna och en diskussion som vi ständigt måste ha. Jag hade önskat att jag kunde få ha den diskussionen med en och samma minister, men nu konstaterar jag alltså att frågorna bollas mellan landsbygdsministern och klimat- och miljöministern.

Åter till själva interpellationen och de frågor jag ställt. Jag frågade bland annat ministern om hennes definition av ett kostnadseffektivt skydd av skog. I ärlighetens namn fick jag, fru talman, lite av ett god-dag-yxskaft-svar när ministern krasst konstaterade att det mest effektiva är att använda statens resurser där de gör mest nytta. Det är ju rätt självklart.

Jag var mer ute efter en diskussion om hur man skyddar skog på det mest kostnadseffektiva sättet. Självklart ska man göra det där det gör störst nytta, men hur kan man skydda de mest värdefulla områdena och hur kan man hitta ersättningsformer som gör att skattebetalarnas medel värnas på bästa möjliga sätt? Här har jag lite kompletterande frågor.

Fru talman! Miljöpartiet har tidigare kritiserat det faktum att alliansregeringen höjde anslaget för expropriering. Om man får sin mark tagen av staten för att den är så skyddsvärd får man i dag ersättning för marknadsvärdet och dessutom ett tillägg som kompensation för framtida intäktsbortfall och sveda och värk, kan man säga. Det tillägget har Miljöpartiet tidigare kritiserat. Man har sagt att vi skulle ha möjlighet att skydda mer skog om vi inte hade tillägget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till klimat- och miljöministern är: Är det regeringens uppfattning att tillägget ska tas bort? Ska man kanske till och med återgå till den tidigare ordningen då skogsägarna inte ens fick ersättning för hela marknadsvärdet utan bara upp till, vill jag minnas, 75 procent? Man fick ha ett "toleransavdrag" där.


Anf. 3 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Fru talman! Jag tackar Johan Hultberg för interpellationen.

Den första nya frågan som restes här handlar om vem i regeringen som ska svara på riksdagsledamöternas frågor. Jag kan informera riksdagsledamoten om att det avgörs på expeditionsnivå på Regeringskansliet vilka frågor som ligger inom olika ministrars portföljer.

Som riksdagsledamot kan man givetvis ha åsikter om att det bör finnas en skogsminister som har hand om såväl frågor om miljö, miljöhänsyn och skydd av skog som frågor om de skogliga näringarna.

Men Regeringskansliet är så organiserat att detta är uppdelat på två olika ministrar. Såvitt jag vet är det en ordning som har funnits i den svenska regeringen under lång tid eftersom man har valt att samla gröna näringar under en minister och miljöfrågor under en minister.

Icke förty har regeringen en gemensam och tydlig hållning. Det är också därför de svar som ministrar lämnar i riksdagen alltid står för hela regeringens politik. De ska inte råda några tvivel om att de svar man får i kammaren står för hela regeringen, oavsett vilken minister man talar med.

Det är självklart roligt om riksdagsledamöter vill ställa frågor om skog, inte bara till mig som miljöminister - som givetvis särskilt lyfter upp aspekterna på skogen i Sverige vad gäller naturvärden och de långsiktiga miljövärden som en frisk och levande skog ger för ekonomi, samhälle, social rekreation såsom jakt och bärplockning samt inte minst för de rent miljöekologiska funktionerna - utan också till ministrar med andra ansvarsområden, till exempel frågor om den skogliga näringen eller markägande.

Johan Hultberg ställde kompletterande frågor, och jag ska svara på dem så gott jag kan, även om det alltid är lättare när man är förberedd.

Regeringen har inte aviserat några ändringar i de numera grundlagsreglerade frågor som handlar om ersättning vid expropriering. Det är riktigt att höjningen genom att man får ersättning för både marknadsvärde och affektionsvärde gör att det numera är dyrare för staten att skydda skog. Man kan enkelt beräkna om det betyder att vi får mer skyddad skog eller inte. Samtidigt får markägare mer betalt, vilket gör att markägare känner att deras miljöarbete värderas högre. Som miljöminister tycker jag givetvis att det är positivt.

Det är välkommet att vi i Sverige i dag kan skydda en större andel av den värdefulla skogen. Jag vet att det ger mycket miljönytta tillbaka. Inte minst ger det miljönytta till den stora skog och skogsnäring vi har i och med att den buffrar de biologiska värden som behöver finnas för att en skog ska leva och må bra och för att vi ska kunna behålla en stor artrikedom, en robusthet mot klimatförändringar med flera värden.

Vi har mycket värdefull skog som ännu inte är formellt skyddad och som markägaren därför delvis tvingas ta på sig ett ansvar för eftersom man inte får avverka den. Det är bra att det finns pengar från regeringen för att ersätta markägare så att de kan ha en produktiv skogsmark i önskad omfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är därför stolt över att regeringen har höjt anslagen väsentligt över de tidigare nivåerna. Vi står nu i en debatt om de höjda anslagen för att skydda skog i Sverige.


Anf. 4 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Det senaste beskedet som regeringen gav vad gäller anslag för skydd av värdefull natur var en sänkning med 250 miljoner - bara så vi har det klart för oss. Det är dock riktigt att man gjorde en höjning i höstbudgeten.

Det är nu uppenbart att det som jag och andra borgerliga politiker har varnat för - det vill säga att regeringen inte har kontroll över kostnadsutvecklingen, inte minst vad gäller transfereringssystemen - leder till att regeringen tvingas göra ganska kortsiktiga besparingar, och då uteblir långsiktigheten i politiken.

Klimat- och miljöministern säger att det är en tillfällig sänkning. De 250 miljonerna ska komma tillbaka i anslaget; de finns med i planen för kommande år.

Kan vi lita på det löftet? Regeringen har tvingats banta miljöbudgeten ganska rejält för att finansiera ökade kostnader för sjukförsäkring, flyktingmottagande och annat på grund av att man inte har genomfört nödvändiga reformer för att begränsa kostnadsökningarna och för att säkerställa att människor kommer i jobb och egen försörjning. Det är alltså en konsekvens av en misslyckad politik i stort.

Fru talman! Jag välkomnar att Miljöpartiet sedan man kom i regeringsställning uppenbarligen har omprövat sin uppfattning vad gäller ersättning till markägare. Det är bra att markägare får ersättning för marknadsvärdet, för att täcka uteblivna framtida intäkter och, som ministern uttryckte det, för affektionsvärdet. Det är rätt och riktigt.

Jag tror att det är en klok investering för miljöarbetet i skogen. Om vi ska nå våra högt ställda miljömål inom skogen är det jätteviktigt att vi skapar en incitamentsstruktur som gör att skogsägare av egen fri vilja brukar skogen på bästa möjliga sätt för den biologiska mångfalden, alltså att man tar så stor hänsyn som möjligt i brukandet.

Fru talman! Det absolut viktigaste är att vi har ett skogsbruk som har en väl utvecklad naturhänsyn i brukandet och kan förena brukande med miljöhänsyn.

I grunden är det i någon mening ett misslyckande när vi måste avsätta särskild skog för skydd av den biologiska mångfalden. I den bästa av världar ska vi på varje hektar skogsmark lyckas kombinera både höga miljövärden och möjlighet till virkesuttag för att nå våra behov av att bygga mer i trä och få fram mer biobaserade råvaror.

Fru talman! Regeringen har tagit initiativ till att se över strategin för skydd av värdefull natur. Detta uppdrag ligger på Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen. I uppdraget står det att det som myndigheterna ska presentera blir ett underlag för regeringen när man ska ta fram nya etappmål för skydd av värdefull natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så sent som våren 2014 fattade kammaren beslut om nya etappmål för just skydd av värdefull natur där vi gemensamt ställde oss bakom att vi enligt Nagoyaöverenskommelsen ska skydda 20 procent av våra land- och sötvattensområden och ytterligare minst 150 000 hektar produktiv skogsmark. Därtill hoppas vi att de frivilliga avsättningarna ska öka med 200 000 hektar.

Men detta tycker regeringen inte är tillräckligt, och man kommer därför att presentera ännu högre etappmål. Är det korrekt uppfattat?


Anf. 5 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Fru talman! Tack för att jag får komma till kammaren och tala om ett av Sveriges guldkorn av rikedomar på både kort och lång sikt!

Jag delar uppfattningen som är brett förankrad i kammaren att skogen är en otroligt viktig resurs för Sverige. Den är viktig för att den ger oss material till att bygga mer i trä. Den kan också förädlas vidare till att ersätta alltmer av det fossila materialet, inte bara när det gäller bränsle och uppvärmning utan också när det gäller kläder och sådant vi har använt fossil olja till, exempelvis plast. Skogen är alltså en fantastisk resurs näringsmässigt.

Fru talman! Skogen är också den resurs som ger oss frisk luft, rent vatten och en stabil naturmiljö som i bästa fall står emot klimatförändringar. Det är i denna naturmiljö vi lär våra barn att förstå hur de ekologiska sammanhangen hänger ihop.

Det var fint att höra det stora partiet Moderaternas vision om att miljöhänsynen i skogsnäringen borde vara så stor att alla de skyddsvärden vi har långsiktigt behov av i skogen ska klaras inom näringen och att ett särskilt skydd inte ska behövas. Det var ett klokt och spännande resonemang. Men jag har tyvärr inte sett det på pränt när det gäller den moderata miljö- och skogspolitiken.

Sanningen är, fru talman, att när man läser den moderata budgeten ser man tydligt hur skyddet av skog inte prioriteras, utan att man snarare skär ned på det mycket kraftigt. Där kan vi, fru talman, prata om en riktig slakt av de naturvärden som behöver pengar i det system vi har i dag, med de ersättningsnivåer som vi har i dag, för att de markägare som står med värdefulla skogar ska kunna känna att de har en grund för att kunna bidra till en bättre miljö men också för att få en legitim utkomst från sin näring.

Ordningen i dag är att det för den riktigt skyddsvärda skogen, som behöver ett skydd från produktiv avverkning, finns rätt till ersättning. Då måste man, fru talman, faktiskt vara beredd att betala från staten för att vi ska kunna skydda de värdena. Jag konstaterar att Moderaterna inte har kommit dit.

Det är lätt att stå här i kammaren och prata om en vision om hur miljöhänsynen i näringen skulle öka. Jag säger: Välkommen med förslag på hur vi också balanserar detta bättre i skogslagstiftningen och inom ramen för den skogsdialog som nu pågår! Jag har ännu inte hört de starka förslagen från den moderata sidan.

Däremot ser jag mycket tydligt, i statistiken över hur det går med skyddet av våra mest värdefulla skogar, att från det att den här regeringen tog över - och tydligt markerade att markägarna ska få betalt för att vi ska kunna behålla oavverkade delar av skogen för att kunna ge de rikedomarna till framtiden - har det ibland varit mer än en fördubbling av genomsnittet för de arealer som skyddas i Sverige, bara om man jämför bakåt med 2015, då bara hälften av året hade den här regeringens budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag konstaterar att regeringen för en konsekvent politik för ett tydligt skydd av skogen, för att skogen också ska fylla sin viktiga funktion som näring som en produktiv enhet. För det behöver man vara ärlig också med sin budget, men det tycker jag inte att man har varit från oppositionen.


Anf. 6 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Jag börjar med att upprepa den fråga som jag avslutade mitt förra inlägg med: Kommer regeringens arbete med att se över etappmålen att innebära att man ytterligare ska höja etappmålen när det gäller skydd av värdefull natur?

Riksdagen fattade så sent som våren 2014 beslut om nya etappmål, som bland annat innebär att vi ska skydda ytterligare 150 000 hektar produktiv skogsmark och därtill att vi tror att de frivilliga avsättningarna kommer att öka med 200 000 hektar.

Fru talman! Som jag sa i mitt första inlägg: Vi måste se det faktum att skydd av skog står i konflikt med ambitionen att bruka skogen och få ut mer förnybara material, drivmedel och produkter. Varje skyddad hektar levererar förhoppningsvis miljönytta i form av att vi skyddar värdefulla naturvärden. Men det har också ett pris i form av minskad råvara till industrin, färre arbetstillfällen i industrin och minskade möjligheter att substituera fossila energikrävande material.

Den frågan vill jag alltså upprepa.

Jag sa att det var en ambition att vi skulle nå så långt att vi inte behöver skydda några särskilda områden. Dit är det väldigt långt, och jag tror att vi alltjämt behöver skydd av värdefull natur som ett kompletterande verktyg. Men jag ser också med stor tillfredsställelse att naturhänsyn inom skogsbruket ökar mycket snabbt. Det är tack vare att vi har en modell med frihet under ansvar, som ger skogsägarna stor möjlighet att utforma sitt eget brukande.

Det viktigaste beskedet till skogsägarna från den här regeringen måste vara att den modellen ligger fast, för så utvecklas värdena i skogen även för miljön.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag tacka klimat- och miljöministern för många spänstiga och bra debatter. Jag har förstått att detta blir den sista debatt som vi har i detta sammanhang. Jag önskar ministern lycka till i fortsättningen. Kanske ses vi här igen, för ministern har ju möjlighet att återgå till att vara riksdagsledamot.


Anf. 7 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Fru talman! För att svara på frågan om etappmålen: Det är etappmål för att nå miljömålen om levande skogar. De är utformade som ett minsta antal hektar och en bedömning av hur stora de frivilliga avsättningarna är - en ganska generös bedömning som man gjorde i Miljömålsberedningen vid den aktuella tidpunkten.

Jag tror att det är viktigt att regeringen följer detta noga och ser hur det faller ut och vilka ytterligare incitament som vi måste ge också för att stärka de frivilliga avsättningarna, så att de blir mer stabila och kvalitetssäkrade och blir ett instrument där skogsägarna känner att de gör verklig miljönytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att fortsätta att jobba med miljömålssystemet och säkra att vi steg för steg går mot levande skogar och också definierar det för att göra våra internationella åtaganden starka tror jag är viktigt. Regeringen kommer naturligtvis att återkomma till kammaren för det fall att man vill ändra och skärpa etappmålen.

Det arbete som nu är igångsatt syftar just till att få en bättre överblick och kunna göra systemet mer effektivt i form av att det är de riktigt skyddsvärda skogarna som vi ska skydda i första hand, och vi ska naturligtvis jobba för ett skogsbruk som också tar miljöhänsyn, liksom det kan producera och ge insatsvaror till den industri som ersätter mycket av de fossila bränslena.

Tack för debatten! Även jag har glatts åt åren med många interpellationer, inte minst från Johan Hultberg. Det har varit trevligt, och det är alltid roligt att diskutera miljöfrågor i riksdagen. Vi får se i vilka former det blir.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.