Inkomstförsäkring i nya a-kassan
Interpellation 2024/25:197 av Ardalan Shekarabi (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-11-11
- Överlämnad
- 2024-11-12
- Anmäld
- 2024-11-13
- Sista svarsdatum
- 2024-11-26
- Svarsdatum
- 2024-12-03
- Besvarad
- 2024-12-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
I oktober 2025 inför regeringen en ny, brantare avtrappning inom arbetslöshetsförsäkringen, vilket samtidigt försämrar fackförbundens möjligheter att erbjuda kompletterande inkomstförsäkringar till sina medlemmar. Detta kommer att leda till att många löntagare får betydligt lägre ersättning vid arbetslöshet jämfört med dagens system, och skillnaden kan uppgå till flera tusen kronor varje månad.
Den nya avtrappningen påverkar dock inte bara löntagarnas ekonomi utan slår även hårt mot fackförbundens möjligheter att rekrytera nya medlemmar. Regeringen är väl medveten om dessa konsekvenser men har trots detta valt att genomföra denna förändring.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa en fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:
Vilka skäl ligger till grund för ministerns och regeringens beslut att förändra arbetslöshetsförsäkringen, med följd att fackförbundens möjligheter att organisera kompletterande inkomstförsäkringar för sina medlemmar inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen försvåras?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:197
Webb-tv: Inkomstförsäkring i nya a-kassan
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:42
- Protokoll 2024/25:42 Tisdagen den 3 decemberProtokoll 2024/25:42 Svar på interpellation 2024/25:197 om inkomstförsäkring i nya a-kassan
Protokoll från debatten
Anf. 18 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Ardalan Shekarabi har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för mitt och regeringens beslut att förändra arbetslöshetsförsäkringen, med följd att fackförbundens möjligheter att organisera kompletterande inkomstförsäkringar för sina medlemmar inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen försvåras.
Låt mig först säga att arbetslöshetsförsäkringen är och ska fortsatt vara en omställningsförsäkring där ekonomisk ersättning utbetalas under omställning mellan arbeten. Som arbetssökande har man ett ansvar för att inte fastna i arbetslöshet under för lång tid. Av denna anledning är det viktigt att arbetslöshetsförsäkringen faktiskt fungerar som den omställningsförsäkring den är avsedd att vara. Med den tydligare och mer enhetliga nedtrappning som föreslås i propositionen stärks incitamenten för arbetssökande att hitta ett nytt arbete. På så sätt kan fler gå från arbetslöshet till sysselsättning.
Regeringen anser att det i en omställningsförsäkring är rimligt att arbetslöshetsersättningen trappas ned för alla som får ersättning. Med hänsyn till nedtrappningens syfte anser regeringen att det är rimligt att en sökande inte ska kunna kompenseras från en privat inkomstförsäkring på ett sådant sätt att konsekvenserna av nedtrappningsbestämmelserna neutraliseras. Incitamenten för arbetssökande att hitta ett nytt arbete ska stärkas. Förslaget, som lades fram i betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37), har remitterats. Flertalet av remissinstanserna har inte yttrat sig om förslaget eller inte haft något att invända mot det.
Fru talman! Avslutningsvis kan jag konstatera att inkomstförsäkringar av det slag som nämns i frågan redan i dag kan påverka utrymmet för rätten till arbetslöshetsersättning. Avtalen för dessa försäkringar är dock inte lagstadgade, och regeringen föreslår ingen ändring i det avseendet. Det kommer även i fortsättningen att vara möjligt att tillhandahålla inkomstförsäkringar, och det kommer som i dag att finnas en begränsning av hur stor en sådan försäkringsutbetalning kan bli utan att ersättningen påverkas. Den begränsning som kommer att gälla i det nya regelverket gör dock att alla arbetslösa träffas av den i lagen avsedda nedtrappningen vid samma tillfälle, vilket gör försäkringen mer rättvis.
Anf. 19 Ardalan Shekarabi (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, ärade statsrådet, för svaret!
Vi har ett läge där arbetslösheten stiger i vårt land. Vi har en arbetslöshet som är på den högsta nivån på tio år - mellan 8 och 9 procents arbetslöshet. Vi har en ungdomsarbetslöshet som stiger. Vi har en långtidsarbetslöshet som stiger. Det är fler och fler branscher som drabbas. Just nu är det byggbranschen som verkligen betalar ett högt pris. Här utanför står det varje tisdag byggnadsarbetare som kräver mer aktiva insatser från regeringen.
I det läget skulle man kunna tro att statsrådet skulle lägga sin tid och energi på att bekämpa arbetslösheten och försöka hjälpa dem som drabbas av arbetslösheten, så att de inte tvingas sälja hus och bil och så att de inte fattiggörs.
Men i stället för aktiva insatser, extraordinära insatser och presskonferenser där statsrådet presenterar akuta insatser för att se till att fler svenskar inte drabbas av arbetslöshet lägger regeringen energin på att försämra akassan och göra arbetslöshetsförsäkringen sämre och mindre trygg, med sämre ersättningar, så att de som drabbas av arbetslöshet får det ännu tuffare. De byggnadsarbetare som nu sägs upp, de undersköterskor som tvingas sluta och de transportarbetare som slutar får då ännu sämre ekonomi.
Det går inte att ta in detta, fru talman. Hur kan man som arbetsmarknadsminister inte se som sin uppgift att bekämpa arbetslösheten utan se som sin uppgift att bekämpa de arbetslösa och deras ekonomiska trygghet? Man kan tycka att det någonstans kanske skulle finnas någon gräns, att regeringen skulle nöja sig med att bara försämra a-kassan och inte röra de privata inkomstförsäkringar som fackföreningar erbjuder sina medlemmar. Men, nej, man avser också att försämra inkomstförsäkringarna för dem som drabbas av arbetslöshet. Det är ofattbart. Det är bara ideologiska skygglappar som kan förklara ett sådant agerande från en regering i en tid då arbetslösheten drabbar nästan en halv miljon svenskar.
De människorna, ärade statsrådet, har inte valt att bli arbetslösa. De vill jobba. Men vi har en ekonomi och en avsaknad av aktiv arbetsmarknadspolitik som tvingar dem in i arbetslöshet. 95 procent av medlemmarna i de fackförbund som ingår i LO, TCO eller Saco tillhör en facklig organisation som erbjuder just inkomstförsäkringar som ett komplement till a-kassan, så att människor får trygghet när de blir arbetslösa.
Nu säger fackförbunden att dessa försämringar inte bara kommer att drabba de arbetslösas ekonomi och göra tryggheten sämre för de arbetslösa. Just för att inkomstförsäkringarna begränsas blir det svårare för fackföreningar att värva medlemmar, för detta är en av de förmåner som fackförbunden erbjuder medlemmarna.
Jag vill återigen fråga arbetsmarknadsministern: Varför agerar regeringen så här? Varför försämrar regeringen inte bara a-kassan utan också inkomstförsäkringarna för Sveriges löntagare och företagare när arbetslösheten drabbar så många i vårt land?
Anf. 20 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, Ardalan Shekarabi, för ditt engagemang i denna fråga! Det gläder mig att vi kunde få till denna interpellationsdebatt.
Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Det är det många länder i Europa som gör. Men tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik, tillsammans med Riksbankens kommande räntesänkningar, ser vi nu hur svensk ekonomi så sakteliga blir något ljusare längre fram.
Många människor ser nu fram emot räntesänkningar och skattesänkningar. Finanspolitiken och penningpolitiken går hand i hand och bedriver ett slags grupparbete både i nedgång och i uppgång.
De tuffa tiderna är inte Ardalan Shekarabis fel och inte Mats Perssons fel. De har sin grund i Vladimir Putins invasion av Ukraina och följdeffekterna av den. Konsekvenserna är tuffa för väldigt många företag, för väldigt många hushåll och för väldigt många arbetstagare.
I det läget är det viktigt för regeringen att se till att det finns många möjligheter för arbetslösa att gå en utbildning. Nästa år kommer 120 000 svenskar att ha möjlighet att gå en yrkesutbildning - från Ystad i söder till Haparanda i norr.
Vi testar nu, från statens och kommunernas sida, olika typer av utbildningar som alla har ett mycket tydligt syfte och där man lär sig på jobbet och på det sättet kan ha större möjligheter att få ett arbete.
Fru talman! En lika viktig del i en politik som står upp för arbetslinjen handlar om att det ska löna sig att arbeta i stället för att leva på bidrag och om att se till att akassan, som den omställningsförsäkring den är, just är en omställningsförsäkring. I försäkringen trappas ersättningen ned efter ett antal månader i arbetslöshet just för att se till att människor fortsätter att aktivt söka arbete.
Detta är inte någonting som regeringen har hittat på, utan det har sin grund i den forskning som finns kring arbetsmarknadsekonomi och den typ av försäkring som inledningsvis kan vara väldigt hög. Regeringen höjer ju nu taket i akassan, vilket gör att det blir en högre ersättningsnivå i början, och därefter blir ersättningen lägre ju längre du är arbetslös. Detta genomförs för att akassan ska kunna vara ett stöd i början, som innebär att du inte ska behöva sälja hus och hem bara för att du blivit arbetslös. Du ska i stället få ett stöd som du kan känna dig trygg med. Ersättningen minskar också över tid, eftersom din chans att komma tillbaka till ett jobb och till arbetsmarknaden minskar för varje dag du går utanför arbetsmarknaden och i arbetslöshet.
Fru talman! Kommer det i framtiden att vara möjligt att som fackförbund erbjuda en kompletterande inkomstförsäkring till en arbetslös? Svaret är ja. Kommer fackförbunden i Sverige i framtiden att ha en viktig roll att fylla på svensk arbetsmarknad? Svaret är ja. Kommer människor med den nya akassan att känna trygghet och få mer pengar i plånboken? Ja, i början, men efter ett tag kommer ersättningen att minskas för att vi vet att drivkraften då ökar att skaffa sig ett arbete och till att söka arbete.
Arbetslinjen handlar om att det ska löna sig bättre att jobba i stället för att leva på bidrag. Arbetslinjen handlar om att akassan ska vara en omställningsförsäkring där vi ställer krav på människor.
Anf. 21 Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Jag tror att arbetsmarknadsministern är väl bekant med att krav ställs från dag ett. Man ska ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. Det vi diskuterar nu är dock vilken ekonomisk trygghet man ska ha. Man ska inte tvingas sälja hus och bil och komma ännu längre ifrån möjligheterna att få ett jobb om man som byggnadsarbetare nu drabbas av arbetslöshet, vilket väldigt många gör just nu.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det regeringen gör här och nu, när arbetslösheten stiger och när fler och fler svenskar drabbas av arbetslöshet, är att aktivt gå in och sänka ersättningarna i akassan. Från dag 101 - det är ju inte jättemånga månader - sänks ersättningen i akassan från 80 till 70 procent.
Man skulle kunna tycka att arbetsmarknadsministerns ansvar nu var att stärka tryggheten för de byggnadsarbetare och andra arbetare, tjänstemän och företagare som drabbas av arbetslöshet. Men regeringen fattar alltså aktivt beslut om att sänka ersättningsgraden från 80 till 70 procent redan dag 101. Detta innebär att väldigt många yrkeskategorier drabbas och får både sänkt akassa och i praktiken sämre inkomstförsäkringar - inte minst medlemmarna i fackförbunden Sveriges Lärare, Vision och Unionen, som jobbar väldigt aktivt med inkomstförsäkringar.
Nettoinkomsten för en person med 33 000 kronor i månaden före skatt minskar med drygt 2 000 kronor i månaden redan från dag 101. Hela poängen med akassan och inkomstförsäkringen urholkas utan att det finns några skäl till det. Regeringen borde lägga energin på att bekämpa arbetslösheten och inte de arbetslösa, för det är inget frivilligt val som byggnadsarbetarna gör nu när de drabbas av arbetslöshet.
Fru talman! Låt oss för en stund köpa arbetsmarknadsministerns logik. Vi utgår ifrån logiken att akassan måste sänkas för alla de som drabbas av arbetslöshet i vårt land just nu, på grund av den ekonomiska nedgången och på grund av avsaknaden av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Låt oss köpa de premisser som arbetsmarknadsministern utgår ifrån. Men jag har en fråga som jag tänkt mycket på de senaste veckorna: Om det nu är så att en sänkning av akassan direkt efter 100 dagar är ett viktigt inslag för att folk ska jobba, hur kommer det sig då att statsrådet har en avgångsersättning som är 100 procent dag 100, dag 200, dag 300 och hela vägen till dag 365? Vad är det som gör Mats Persson och de övriga statsråden så unika att de inte behöver en avtrappning av sin inkomstförsäkring, samtidigt som landets arbetare, tjänstemän och företagare ska möta en sänkt akassa redan efter 100 dagar i detta läge med en växande arbetslöshet?
(Applåder)
Anf. 22 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Ardalan Shekarabi har ju själv varit statsråd i två tidigare socialdemokratiska regeringar under de senaste åtta åren. Han är väl medveten om det regelverk som gäller för statsråd. Mig veterligen tog Ardalan Shekarabi under de åtta åren som minister i de två - eller tre - regeringarna inte några initiativ för att ändra det regelverk som gäller för statsråd som Ardalan Shekarabi.
Jag tänkte komma tillbaka till den sakfråga som interpellationen handlar om. Jag är väldigt förvånad över att Socialdemokraterna när vi röstade om detta här i kammaren valde att säga nej till den förändring i akassan som vi just nu genomför. Den förändring som vi genomför i akassan innebär ju att vi höjer taket till 34 000 kronor i början av akassan. Vi stärker alltså tryggheten och ersättningen för att man i början när man blir arbetslös ska kunna känna sig trygg och kunna få en ersättning som är högre än den är i dag. Men därefter ser vi till att ersättningen trappas ned stegvis i en trappa, eftersom vi vet att det finns en risk för att människor fastnar i arbetslöshet och inte kommer ut på arbetsmarknaden. Åren går, år efter år, och man kommer inte ut och kan försörja sig själv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här är inte någonting som Mats Persson eller Ardalan Shekarabi har hittat på, utan de bästa svenska forskarna visar i forskning att det är så den bästa försäkringen bör vara utformad. Det är också ett sätt att se till att vi ger legitimitet till systemet och att det svenska folket känner att det här systemet, och de skattepengar de betalar in till akassan, används och betalas ut till människor som gör sitt yttersta för att söka ett arbete. Vi får också en bra trygghet och en bra grund att stå på i en försäkring som vi alla kan känna oss väldigt stolta över.
Anf. 23 Ardalan Shekarabi (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för den här debatten.
En av de saker som gjorde Sverige unikt under 1900-talet och som inspirerade massor av andra länder att kopiera den svenska modellen var just tryggheten för människor i omställning. Denna trygghet för människor när de drabbas av sjukdom, arbetsskada eller arbetslöshet inspirerade massor av andra länder, som införde motsvarande modeller med akassa och socialförsäkringar. Du ska inte behöva bli fattig den dag du drabbas av arbetslöshet, utan du ska ha ekonomisk trygghet och en väldigt tydlig förväntan på att du ska göra dig anställbar. Det ska också finnas en aktiv arbetsmarknadspolitik som erbjuder dig stöd och utbildning så att du kan ta de jobb som finns.
I dag möter vi en passivitet från regeringen, en acceptans, en tolerans för arbetslösheten och samtidigt en försämring inte bara av akassan utan också av de kompletterande inkomstförsäkringar som tecknas av fackförbunden. Detta är ett allvarligt ekonomiskt hot mot Sveriges löntagare.
Vi socialdemokrater kommer vid varje givet tillfälle i denna kammare och överallt annars att stå upp för ekonomisk trygghet för dem som sliter och kämpar. Vi kommer varje dag att kämpa för en stark akassa och goda möjligheter för fackföreningar att erbjuda kompletterande inkomstförsäkringar, för vi vet att de som sliter varje dag på byggarbetsplatser, i vården, i förskolan och i olika företag runt om i vårt land förtjänar både vår respekt och ekonomisk trygghet den dag de drabbas av arbetslöshet.
Till Mats Persson kan jag ge löftet att vi kommer att fortsätta att rösta nej till försämringar, för det är vår uppgift att stå upp för ekonomisk trygghet för våra medborgare.
(Applåder)
Anf. 24 Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
Fru talman! Tack, Ardalan Shekarabi, för en utmärkt debatt! För den som lyssnar och tar del av debatten är det tydligt att det finns en tydlig konflikt i svensk politik: den mellan arbetslinjen, som regeringen står för, och bidragslinjen, som Socialdemokraterna står för.
Varje gång vi lägger fram förslag i riksdagen - det kan handla om förbättrad akassa med bättre drivkrafter för att jobba - röstar Socialdemokraterna nej. När vi lägger fram förslag i riksdagen som gör det mer lönsamt att jobba röstar Socialdemokraterna nej.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I grund och botten handlar detta om en ideologisk syn på samhället - vilket samhälle vi ska ha. Tror vi att jobben skapas av kommunbyråkrater eller fackförbund, eller tror vi att de skapas av enskilda företag och hårt arbetande människor? Tror vi att välstånd byggs av höga bidrag, eller tror vi att det handlar om att företag kan anställa och att vi kan bygga framgångsrika företag i Sverige?
Fru talman! Det har varit en mycket tydlig debatt mellan olika skiljelinjer, där regeringen står för en arbetslinje och där Socialdemokraterna på ett tydligt sätt står för en bidragslinje.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.