Inhemska kampanjer som verktyg för utländsk påverkan
Interpellation 2025/26:84 av Markus Selin (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-21
- Överlämnad
- 2025-10-22
- Anmäld
- 2025-10-23
- Svarsdatum
- 2025-11-06
- Besvarad
- 2025-11-06
- Sista svarsdatum
- 2025-11-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Sveriges regering har under hösten 2025 lämnat ett så kallat icke-papper till EU-kommissionen med synpunkter på initiativet om en europeisk demokratisköld. Ett icke-papper är ett informellt underlag som ofta utgör grunden för kommande överläggningar.
I dokumentet lyfter regeringen vikten av ett starkt psykologiskt försvar och behovet av samarbete på EU-nivå för att motverka otillbörlig påverkan. Regeringen konstaterar att informationslandskapet inte känner några gränser, samtidigt som analyser visar att inhemskt skapade kampanjer blir en växande källa till desinformation.
Den nationella säkerhetsstrategin från 2024 framhåller även att hot mot demokratin kan komma både inifrån och utifrån. Utländska aktörer utnyttjar i allt högre grad inhemska narrativ för att förstärka polarisering och underminera tilliten till demokratiska institutioner.
Mot denna bakgrund vill jag fråga minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin:
- Har ministern tagit initiativ till att analysera hur inhemskt skapade kampanjer utnyttjas av utländska aktörer?
- Hur avser ministern att agera för att motverka att inhemskt skapade kampanjer utnyttjas av utländska aktörer?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:84
Webb-tv: Inhemska kampanjer som verktyg för utländsk påverkan
Dokument från debatten
- Torsdag den 6 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:28
- Protokoll 2025/26:28 Torsdagen den 6 novemberProtokoll 2025/26:28 Svar på interpellation 2025/26:84 om inhemska kampanjer som verktyg för utländsk påverkan
Protokoll från debatten
Anf. 8 Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Markus Selin har frågat mig om jag har tagit några initiativ till att analysera hur inhemskt skapade kampanjer utnyttjas av utländska aktörer och hur jag avser att agera för att motverka det.
Regeringen ser allvarligt på att utländska aktörer utnyttjar vårt öppna samhälle och den digitala utvecklingen för att förstärka polarisering och underminera tilliten till demokratiska institutioner. Hoten kan komma såväl inifrån som utifrån. Åtgärder för att motverka informationspåverkan på både nationell och internationell nivå, som inom EU, behöver vara proportionerliga och beakta yttrandefriheten.
Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, följer informationskampanjer från främmande makt eller från statsliknande aktörer i utlandet som riktas mot Sverige eller svenska intressen. MPF har däremot inte i uppgift att bevaka sådant som sker inom ramen för den fria åsiktsbildningen inom landet. Det sistnämnda utgör en grund för Sveriges demokrati och säkerställs genom grundlagsskydd för våra fri- och rättigheter.
Många viktiga initiativ har under de senaste åren tagits för att motverka utländska aktörers försök att påverka våra samhällen. Arbetet med att minska sårbarheter och stärka långsiktig motståndskraft är en viktig del av detta. Därför ingår det i MPF:s uppdrag att öka medvetenheten och kunskapen hos allmänheten om risken för informationspåverkan och påverkanskampanjer från utländska aktörer. Regeringen har varit angelägen om att skapa de nödvändiga förutsättningarna för myndighetens snabba tillväxt och utveckling.
Ett annat exempel är att Mediemyndigheten har fått i uppdrag att under 2024 och 2025 genomföra en bred och långsiktigt hållbar nationell strategi för att stärka medie- och informationskunnigheten i befolkningen. Satsningen syftar bland annat till att höja allmänhetens kunskap om hur AI kan användas i informationsflödet och därmed bidra till att stärka samhällets motståndskraft mot bland annat informationspåverkan. Uppdraget förstärktes under 2025 för att fördjupa AI-inriktningen och öka kunskapen om AI och de möjligheter och risker som AI kan medföra. Regeringen ser behov av att uppdraget fortsätter och har därför föreslagit en förlängning 2026–2028.
En medveten befolkning skapar kraftfull motståndskraft och stärker det demokratiska samtalet. Det är själva syftet med det psykologiska försvaret.
Anf. 9 Markus Selin (S)
Fru talman! Tack till statsrådet Bohlin för det inledande svaret! Vi står här i dag främst för att regeringen och statsrådet Bohlin, som är en del av den, har lämnat in ett diskussionsunderlag till EU som handlar om att utvidga och bygga en demokratisköld. Här är påverkanskampanjer definitivt en process och ett fenomen.
Låt mig inledningsvis, fru talman, säga att jag har tre tankar när jag lyssnar på Bohlins svar och tar del av det skriftliga underlaget inför debatten. Min första tanke är helt enkelt att allt det som regeringen har lämnat över till EU är ofullständigt och snudd på aningslöst.
Min andra tanke är: Hur har det gått för Sverige på sistone, om vi backar och tittar tillbaka några år? Jag läser just nu Tobias Billströms självbiografi, som ligger på nattduksbordet. Många tankar väcks när det gäller detta med demokratisköld och påverkanskampanjer. Det är en bra bok – jag är halvvägs.
Min tredje tanke är: Var är vi någonstans nu, fru talman, 311 dagar innan vallokalerna stänger? Och hur såg det ut förra året, när vi senast hade valrörelse i Sverige?
Låt mig backa bandet till hur det har sett ut de senaste åren. Då går jag tillbaka till Sveriges variga och såriga Natoprocess. Det var slående hur sverigedemokrater i allmänhet och ledande sverigedemokrater i synnerhet, som är en del av Bohlins regeringsunderlag, turades om att förstöra för Sverige. Detta är så allvarligt att det riskerat liv och hälsa. Det finns faktiskt, tror jag, svenskar som i den här processen indirekt har fått betala det yttersta priset när det har spridits skit, rent ut sagt, om Sverige och svenskar runt om i samhället.
Hur fungerar det här, då? Det jag egentligen är ute efter i den här frågan, som Bohlin helt har missat i sitt svar, är att det inte går att separera inrikes fenomen från utrikes påverkanskampanjer. Det är till och med så, vilket Bohlin helt missar, att inrikes problem och svårigheter lockar och föder utrikes påverkanskampanjer. Detta faller helt bort i det inledande svaret.
Svenska inrikes händelser, till exempel koranbränningar eller att ledande sverigedemokrater gör korkade uttalanden, fångas upp i exempelvis turkiska medier, som framställer Sverige som islamofobiskt och mycket annat icke smickrande. Proryska och ryska fenomen förstärker tråkigheterna – berättelserna om de dåliga sidorna av Sverige. De sprids runt om i världen med ljusets hastighet, för internet är ju helt gränslöst.
Kina hänger på. Kina stöder Ryssland. De är kompisar – precis som moderater och sverigedemokrater, för den delen. Det sprids till islamistiska nätverk, som sprider detta som ett virus runt om i världen. På det sättet har vi en svenskfödd påverkanskampanj som kommer från Sverige och tar sig flera varv runt jorden.
Anf. 10 Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Detta var nog ett av de mest inkoherenta inlägg jag någonsin har hört i riksdagens kammare. Jag uppfattade egentligen inte att det ställdes några frågor till mig; det är ju annars syftet med den här typen av debatt.
Men låt mig försöka plocka isär lite av det som ledamoten Selin här har framfört. Jag kan väl börja med att säga att det är fint att Selin känner omsorg för den Natoprocess som den regering jag tillhör har tagit i mål. Vi såg till att Sverige blev Natomedlem. Ledamotens bekymmer är möjligen lite missriktat, för om Markus Selin får som han vill och kan bilda en regering där Vänsterpartiet och Miljöpartiet ingår blir det ju en regering med två partier som är motståndare till Natomedlemskapet. De var motståndare till Natomedlemskapet. Faktum är att om dessa partier hade ingått i den tidigare regeringen hade man förmodligen inte ens kunnat fatta beslut om att inleda en ansökningsprocess för medlemskap i Nato. Ledamotens tonläge när det kommer till den del av Natoansökningsprocessen som den här regeringen har hanterat och tog i mål är möjligen en smula för högt.
Det ledamoten Selin säger mellan raderna men aldrig fullt ut artikulerar är att han har problem med en del av den inrikespolitiska debatten i Sverige. Jag vill vara tydlig med att Myndigheten för psykologiskt försvar inte har i uppgift att skärskåda den inrikespolitiska debatten. Det är en grundlagsskyddad del av den fria åsiktsbildningen.
Med detta sagt kan man konstatera, vilket Selin har poängterat i tidigare interpellationsdebatter, att det är viktigt att alla sopar framför egen dörr. Markus Selin har tidigare varit mycket kritisk mot det som i medierna har kallats för den sverigedemokratiska trollfabriken. Men låt mig då ställa en motfråga till ledamoten Markus Selin: Hur skiljer sig detta från hur Socialdemokraterna själva agerar?
Ledamoten Selin har i den här talarstolen sagt att anonyma konton på sociala medier ska bort. Ändå är det precis sådant som Socialdemokraterna ägnar sig åt. De ägnar sig åt anonyma memkonton i sociala medier. Så får man naturligtvis göra, men det är lite magstarkt att avkräva andra något man inte klarar att leva upp till själv.
Anf. 11 Markus Selin (S)
Fru talman! Jag noterar att statsrådet Bohlin helt lämnar ämnet. Jag har lämnat in två skriftliga frågor inför den här debatten, och jag får inga svar. Jag har fått ett skriftligt och ett muntligt icke-svar. Nu är statsrådet Bohlin på väg långt bort från ämnet.
Forskning, rapporter från våra egna myndigheter och statsrådet Bohlins egen nationella säkerhetsstrategi från 2024 poängterar att det inte går att separera inrikes och utrikes kampanjer. Det går inte. Men statsrådet Bohlin är helt och hållet isolerad när det gäller det som har med utrikes kampanjer att göra.
Fru talman! Ja, det är jättebra att regeringar i Sverige tar initiativ och påverkar händelseförlopp i EU. Men det går inte att tala om en struktur och peka på Ryssland – jag har ju illustrerat hur problemen föds och växer. Vi i Sverige får betala det yttersta priset för detta.
Hur agerar då den här regeringen? Om man ska bygga en större kunskapsmassa kring befolkningen och en förståelse för hur digitala plattformar fungerar är det väl bättre att till exempel öka insatserna för folkbildning och inte ta bort en halv miljard från folkbildningen? Och public service får minskade anslag under den kommande åttaårsperioden samtidigt som vi har trollfabriker och andra fenomen. Bohlin kanske tycker om att förlita sig på Elon Musks avloppskanal X som informationskälla?
Vi lever i en värld där ungdomar i allt högre grad hämtar sina nyheter och kunskaper från sociala medier. Allt detta illustrerar det som ryms i mina frågor. Det handlar inte om hur Socialdemokraternas potentiella, hypotetiska samarbetspartier skulle kunna ha röstat i en annan tid. Jag tycker att statsrådet Bohlin borde shape up läget här lite. Frågorna har vi ju kvar. Detta hänger ihop. Det kan vi inte ducka för. Det är därför vi är här och debatterar i dag.
Sedan har vi detta med trollfabrikerna. Helt rätt: De ska bort. De är jätteskadliga. Vi kan införa olika metoder för det rent tekniskt, till exempel åldersgränser och liknande.
Sveriges Radio har för övrigt också i samband med neddragningarna tillkännagett att det fattas 3,4 miljarder. Det är kanske 400 tjänster som behöver tas bort där – apropå att bevaka händelseutvecklingen i Ryssland. Det går liksom inte ihop.
Inrikesproblem hänger ihop med utrikesproblem.
Min tredje punkt kan jag bjuda på redan nu. Det är nämligen 311 dagar kvar till valdagen. Hur gick det i fjol? Ja, det blev ju något av en härdsmälta. Kalla fakta, TV4:s program, avslöjade Sverigedemokraternas trollfabrik. Det var minst 23 bekräftade anonyma trollkonton som hade spridit dynga, även om moderata politiker.
Haveriet kom när Myndigheten för psykologiskt försvar – jag nämnde den inte alls i min inledning, utan det var Bohlin som tog upp den – anmälde programmet till Granskningsnämnden. Granskningsnämnden friade det helt. Jimmie Åkesson blev arg. Det blev salivsprutande försvarstal, och alla vi förklarades vara klägg. Men det är fler partier än Socialdemokraterna som gärna skulle se att generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar hittade ett nytt arbete.
Anf. 12 Tredje vice talman Kerstin Lundgren
Jag påminner om ämnet för interpellationen och om att vi inte debatterar enskilda. Statsrådet får naturligtvis hantera det utifrån detta.
Anf. 13 Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Tack för tillrättavisandet av ledamoten Selin! Det är svårt att föra en diskussion om ämnet när det bara är ett sammelsurium av tirader i talarstolen.
Men låt mig återigen försöka plocka upp en del av det som ledamoten Selin har sagt. Det är trots allt detta jag har att förhålla mig till i debatten.
Först och främst är det jag nämnde om Vänsterpartiet och Miljöpartiet rörande Natofrågan inget hypotetiskt resonemang. Det är en redogörelse för hur de röstade i den här kammaren när riksdagen tog ställning till om Sverige skulle lämna in sin Natoansökan eller inte. De röstade nej till detta. Där har vi facit svart på vitt.
Trovärdigheten brister när man som socialdemokrat står här och kritiserar vårt regeringsunderlag för bristande engagemang för Nato samtidigt som man själv tänker sig bilda regering med två partier som är motståndare till Nato.
Det är bra att Markus Selin säger sig stå upp mot trollkonton i sociala medier. Men det väcker naturligtvis en utestående fråga.
Kan Markus Selin lova att hans eget parti kommer att sluta med anonyma konton i sociala medier som sprider dynga om politiska motståndare? Det är precis det hans eget parti ägnar sig åt genom olika av Socialdemokraterna helägda företag som pumpar ut dynga i sociala medier.
Man får göra så; det är inom ramen för yttrandefriheten. Jag tycker att man ska få göra så, men jag tycker inte att man ska stå i den här talarstolen och försöka ta en moralisk kommandohöjd som man inte över huvud taget själv klarar av att leva upp till.
(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag noterar att det råder vidvinkel i debatten just nu.)
Anf. 14 Markus Selin (S)
Fru talman! Tack för försöken att styra upp den här debatten!
Jag vill återkomma till min inledning och grunden till den här debatten. Det är det här icke-papperet. Det är det diskussionsunderlag som Bohlins regering har skickat in. Det handlar om påverkanskampanjer och om hur man ska bygga en demokratisköld.
Hela mitt sätt att debattera har varit ett försök att illustrera att det inte går att bortse från inhemska problem. De inhemska problemen lockar till exempel Ryssland att utnyttja dem mot oss. Jag har försökt illustrera att det har skett och att vi har betalat ett väldigt högt pris för det.
Det är inget fel att en regering lämnar in ett diskussionsunderlag till EU. Men det här har hamnat fel. I papperet lyfter man upp Myndigheten för psykologiskt försvar trots att det var en härdsmälta här i fjol. Man bortser helt från inrikesproblemen när man pekar på Ryssland. Jag menar att det finns mycket att göra här, och jag har inte hört någonting från statsrådet Bohlin om vad regeringen avser att göra för att bygga upp en immunitet mot fler påverkanskampanjer. Jag förstår inte riktigt varför jag inte ens får en tillstymmelse till svar från statsrådet Bohlin om detta.
Avslutningsvis har jag väl inte så mycket mer att säga. Det här är allvar, och det här är på riktigt.
Sverigedemokraterna och Moderaterna har delvis, på olika sätt, bidragit till att försämra läget. Jag har nämnt public service och folkbildning. Sist men inte minst: Det är meningslöst för regeringen att skicka ett papper till EU för diskussion när man liksom bortser från en handfull jätteviktiga aspekter som handlar direkt om Sverige.
Anf. 15 Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Fru talman! Jag kan bara konstatera att Markus Selin nu har haft tre tillfällen på sig att rikta konkreta frågor om det här icke-papperet, men han har liksom inte kommit till skott i den här debatten. Han svävar ut och uppehåller sig vid ungefär allting annat. Det är min skyldighet att försöka, så att säga, besvara det talade ordet i den här kammaren och att försöka fånga upp vad ledamoten egentligen far efter. Det är nog inte helt tydligt för dem som har lyssnat på den här debatten.
Jag kan konstatera att vi skickade in icke-papperet för att ge Sveriges bidrag när det gäller hur vi tycker att kommissionen bör utforma den här demokratiskölden. Det handlar om att ha förmåga att motstå informationspåverkan riktad mot EU och medlemsstater från antagonistiska stater eller statsliknande aktörer. Men det handlar också om att bibehålla perspektivet att det här är en nationell angelägenhet, det vill säga inte mer av centralisering och inte mer av överstatlighet. Det handlar om att kunna framhålla best practice. Där framhåller mycket riktigt regeringen Myndigheten för psykologiskt försvar.
Fru talman! Det är faktiskt inte Myndigheten för psykologiskt försvar som representerar härdsmältan i det här sammanhanget, utan den finns representerad på en annan plats i den här debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.