Infrastrukturen i Västsverige

Interpellation 2007/08:721 av Olsson, Hans (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2008-05-13
Inlämnad: 2008-05-13
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2008-05-28
Sista svarsdatum: 2008-06-03
Besvarad: 2008-06-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 13 maj

Interpellation

2007/08:721 Infrastrukturen i Västsverige

av Hans Olsson (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Ett växande och konkurrenskraftigt näringsliv i Västsverige behöver en fullgod infrastruktur. Invånarna i regionen måste ha tillgång till såväl arbetstillfällen som en väl fungerande kollektivtrafik.

I Västsverige finns det stora behov när det gäller transportsystemet. Det finns en bred samstämmighet i regionen att man måste satsa på en omställning av transporterna för att åstadkomma en ökad hållbarhet när det gäller klimatet.

Det behövs omfattande investeringar i transportsystemet och dessa insatser kommer att ge en ökad tillväxt och nya arbetstillfällen i regionen. Det är viktigt att man kan utveckla länet som en tillväxtregion när det gäller näringslivsutvecklingen. Då behövs det ett transportsystem som är effektivt och som begränsar godstransporternas miljöpåverkan.

Den ekonomiska tillväxten i Västsverige har varit god men riskerar nu att bromsas upp på grund av problem med dagens infrastruktur. Med en större arbetsmarknadsregion än i dag behöver Västsverige naturligtvis även förbättrad infrastruktur när det gäller kollektivtrafiken. Det är satsningar som kommer kommande generationers västsvenska invånare till godo, inte minst vad gäller arbete och miljöpåverkan. Uteblivna investeringar kommer däremot att drabba även kommande generationer hårt.

För att nödvändiga satsningar på infrastrukturen i Västsverige ska kunna genomföras kan det innebära nya former för samarbete när det gäller investeringar i vägar och järnvägar. Det bör i dag vara möjligt att diskutera i dessa termer om det kan leda till snabbare genomförande och till lägre kostnader.

Västra Götaland är en region som har stora transportvolymer när det gäller sändningar till inrikes och utrikes orter. Infrastrukturen är därmed en mycket stor tillväxtfaktor i hela Västsverige.

Götalandsbanan är en järnvägslinje som är ett nyckelprojekt för en förnyelse av persontrafiken per järnväg. Det är angeläget att delen upp mot Jönköping påbörjas. Mellan Göteborg och Borås, länets två största städer, finns i dag en enkelspårig järnväg. På grund av standarden på järnvägen går tågen så långsamt att det är mer fördelaktigt att åka sträckan med bil. I dag kompletterar man tågtrafiken med omfattande expressbusstrafik. Trots detta har man svårt att möta den efterfrågan som finns. Det är därför viktigt att även denna sträcka blir föremål för en upprustning.

Jag vill fråga statsrådet vilka planer hon har i frågan om en förlängning av Götalandsbanan, liksom om vi kan förvänta oss att statsrådet tar initiativ till satsningar på järnvägen mellan Göteborg och Borås i den kommande infrastrukturpropositionen.

Debatt

(7 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2007/08:721

Webb-tv: Infrastrukturen i Västsverige

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2007/08:135 Tisdagen den 24 juniProtokoll 2007/08:135 6 § Svar på interpellation 2007/08:721 om infrastrukturen i Västsverige

Protokoll från debatten

Åsa Torstensson (C)

Anf. 31 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Hans Olsson har frågat mig vilka planer jag har i frågan om en förlängning av Götalandsbanan, liksom om jag tänker ta initiativ till satsningar på järnvägen mellan Göteborg och Borås i den kommande infrastrukturpropositionen. Regeringen bereder för närvarande en ny infrastrukturproposition som ska presenteras hösten 2008 i samband med budgetpropositionen för 2009. Efter riksdagens beslut med anledning av förslagen i propositionen kommer ett mer konkret arbete med prioritering av olika åtgärder utifrån dess nytta att genomföras. Regeringen avser sedan att fatta beslut om nya långsiktiga infrastrukturplaner. I beredningsarbetet av propositionen prövas eventuella satsningar på höghastighetsjärnvägar, exempelvis Götalandsbanan. I arbetet med att utforma det framtida transportsystemet står vi inför ett antal utmaningar. Vi behöver transporter som effektivt kan svara upp mot minskad klimatpåverkan samtidigt som tillgängligheten till transporterna ökar. Järnvägar för höghastighetståg skulle öka framkomligheten för persontrafiken och också öka förutsättningarna för en effektiv godstrafik på det konventionella järnvägsnätet. Men höghastighetsbanor är också dyra att bygga och behöver därför ett stort trafikunderlag. Regeringen gav den 13 mars i år Banverket i uppdrag att analysera de marknadsmässiga och samhällsekonomiska förutsättningarna för svenska höghastighetsjärnvägar. Banverket har nu presenterat sitt uppdrag, och redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Redovisningen kommer att utgöra ett underlag i den fortsatta beredningen av frågan om höghastighetsjärnvägar. Angående satsningar på den befintliga järnvägen mellan Göteborg och Borås pågår det nu ett brett beredningsarbete om de prioriteringar av infrastrukturåtgärder som behöver göras. Målet är att få till stånd ett sammanhängande och fungerande transportsystem i hela Sverige där alla transportslag bidrar till samma övergripande mål. Efter att infrastrukturpropositionen har lagts fram och riksdagen fattat sitt beslut med utgångspunkt i den inleds en åtgärdsplanering. Som ett förberedande arbete genomför nu trafikverken, länsstyrelser och regioner regionala och nationella systemanalyser. Där kommer den befintliga järnvägen mellan Göteborg och Borås att vara en del. Dessa analyser kommer att fungera som underlag i åtgärdsplaneringen.

Hans Olsson (S)

Anf. 32 Hans Olsson (S)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det var intressant att sitta och lyssna på Stockholmsproblematiken. Det är många som är engagerade i det. Här står jag nu ensam och försvarar hela Västsverige, men det ska säkert gå bra. Jag kan inte undgå att ge stockholmarna en liten vink. Jag förstod att ni blev överens om att problemet i Stockholm beror på att ni inte är överens och drar åt olika håll. I Västsverige är vi överens; där drar vi inte åt olika håll. De flesta partierna är överens, men det blir ingen infrastruktur ändå, så jag vet inte om det hjälper eller inte. Om vi ska vara riktigt ärliga har jag egentligen inte fått något svar på min fråga. Det finns några saker jag funderar över, till exempel infrastrukturpropositionen som alla har pratat om som ett litet spöke. Här står att den ska komma i samband med höstbudgeten. Jag skulle vilja veta om den gör det. Jag har nämligen hört helt andra saker. Det skulle vara väldigt intressant att veta när den kommer. Det skulle vara tacksamt att få besked om. Frågan om Götalandsbanan och förlängningen mellan Göteborg och Borås ställs därför att den är väldigt viktig för Västsverige och Borås. Eftersom jag inte får svar av statsrådet måste jag söka svaret på annat håll. I Banverkets inriktningsunderlag för 2010-2019 finns svaret hur det blir med Götalandsbanan. Man har olika planeringsalternativ beroende på hur mycket pengar man får. Alltihop kokar så småningom ned till pengar. Får man +50 procent kommer Götalandsbanan att börja byggas och det blir dubbelspår mellan Borås och Göteborg. Den kommer att vara färdigbyggd runt 2030. Jag är född 1951. År 2030 är jag 79 år. Får man +50 procent är det lite grann på nätten att jag får uppleva Götalandsbanan. Men jag hoppas att jag får göra det. Alltihop kokar alltså ned till pengar. Det är klart att vi i Västsverige är intresserade av regeringens syn på detta. Åsa Torstensson är väl det vassaste regeringen har när det gäller infrastruktur. Ge oss en liten vink om penganivån! Blir den oförändrad, blir det nollalternativ, blir det +25 procent eller +50 procent? Det är pengarna som avgör om vi får detta.

Åsa Torstensson (C)

Anf. 33 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Jag tackar Hans Olsson för frågan. Ibland rör det ihop sig när vi ska diskutera två saker samtidigt. Infrastrukturpropositionen kommer parallellt med budgeten. Det är ett budgetarbete i sig. Här skapar vi förutsättningar för vilka ramar vi har fram till 2020. Den ekonomiska ramen är förutsättningen för åtgärdsplanen som återkommer till regeringen först ett år efter det att riksdagen har fattat sitt beslut om inriktningsmålet. Det är alltså flera led i detta. Inte desto mindre sker det ett parallellarbete med ordinarie budgetarbete eftersom det i ramarna för den befintliga planen fram till 2015 saknas 80-90 miljarder. Därför är det viktigt att vi skapar förutsättningar för ökade resurser i befintlig budget för 2009 och 2010. Det arbetet pågår också nu. Volymerna i 2009 och 2010 års budget har en relation till inriktningen i infrastrukturpropositionen. Detta hör i allra högsta grad ihop med både ordinarie budget och kommande infrastrukturproposition. Det pågår ett arbete i Västra Götalandsregionen som Hans Olsson mycket väl kan ha varit direkt involverad i. Där har man haft ett unikt uppdrag att tillsammans med Skåne ta ett samlat ansvar för inriktningarna till 2020. I dag pågår regionala systemanalyser som är aktuella här och nu i Västra Götaland just i syfte att fortsätta det arbete som Hans Olsson pekade på där 49 kommuner i regionen är överens om vad det är för prioriteringar som ska göras. För att få ett sammanhängande och fungerande transportsystem måste det fungera regionalt men givetvis också i anslutning till ett nationellt tranportsystem. Det arbetet pågår nu.

Hans Olsson (S)

Anf. 34 Hans Olsson (S)

Herr talman! Det kanske är läge för något annat nu än det vanliga gnetandet med infrastrukturpengar som vi har hållit på med år ut och år in. Jag såg en rapport i går. Nu går forskare ut och säger att det som FN:s klimatpanel har sagt inte räcker. Det är värre än så med klimatet på jorden. Då känns det som att de infrastrukturdiskussioner vi har är på en annan nivå. Det är inte det vanliga traditionella gnetandet med infrastrukturpengar, utan det handlar lite mer om den jord och planet vi ska leva på. Det är ett annat läge när vi pratar infrastruktur än om vi backar tillbaka 10-15 år. Återigen kokar det ned till pengar. Lyssnar jag på miljöministern tycker han som Banverket. Det handlar om +50 procent för att klara detta. Men lyssnar jag på Reinfeldt och andra regeringsmedlemmar får jag intrycket att man inte tänker satsa så mycket pengar. Vilken nivå hamnar vi då på? Är det miljöministerns eller statsministerns uttalande som gäller? Det skulle jag vilja ha ett besked om. Hur tänker i så fall Åsa Torstensson?

Åsa Torstensson (C)

Anf. 35 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Jag tror att även Hans Olsson är införstådd med att i rena budgetdiskussioner arbetar alla i regeringen tillsammans för att skapa en gemensam budget och prioritering. Det är precis som på vilken annan nivå som helst. När vi skapar förutsättningar för människor att gå från arbetslöshet till arbete är det en gemensam prioritering. När vi lägger fokus på klimatåtgärder är det en gemensam prioritering som regeringen står bakom. När vi pratar om att det ges ytterligare utrymme för reformer är det regeringens syn att där skapas det förutsättningar för ytterligare pengar till infrastrukturen som en del av flera reformer. Det är det arbete som pågår nu. Transportsektorn generellt är satt under tryck. Infrastrukturen är en del av transportsektorn, men transportsektorn är satt under tryck när det gäller energieffektivitet och att skapa förutsättningar för alternativa bränslen. Det är åtaganden som ligger både på Näringsdepartementet och på Finansdepartementet. När infrastrukturprioriteringen ska göras är jag tydlig med detta. Det kommer att skapas förutsättningar för både väg och järnväg. Vi måste skapa förutsättningar även för de delar av landet som inte har järnvägsinfrastruktur att vara konkurrenskraftiga och ha livskraftiga företagsmiljöer. Det här landet är oerhört exportberoende. Därför behövs det både väg och järnväg. Vi måste också vidta åtgärder där transportsektorn ändrar sig. Trots konkurrens måste man bli mycket bättre på att samverka. Det är ett arbete som pågår här och nu. Vi väntar inte på några inriktningar. Det är ett mycket tydligt arbete som pågår. Vi är kunniga och vi har tillräckligt bra underlag i de klimatutmaningar som finns. Näringslivet är delaktigt och det finns uppdrag för våra trafikverk att skapa förutsättningar och se över vilka möjligheter som finns att överföra gods mellan de olika transportslagen i syfte att hitta de mest miljöeffektiva transporterna. Man måste också skapa förutsättningar för järnvägsinfrastrukturen att på ett bättre sätt höja kapaciteten. Hans Olsson talade om Götalandsbanan. Då blickar vi några år framåt. Banverkets underlag för inriktningen till 2020 och hur man identifierar Götalandsbanan som en möjlighet att frigöra utrymme för godset skapar möjlighet för Götalandsbanans höghastighetståg för persontrafik med mera. Det är ett underlag som vi arbetar med nu. Bara höghastighetstågen innebär stora investeringar. Därför måste det naturligtvis finansieras i egen ordning medan vi tittar på de övergripande långsiktiga investeringarna för järnvägsinfrastrukturen här och nu.

Hans Olsson (S)

Anf. 36 Hans Olsson (S)

Herr talman! Det känns som om vi är överens. Jag förstår allt detta, men min fråga kvarstår. Är det miljöministerns synpunkt att det är +50 procent som gäller för investeringar? Om det är miljöministerns synpunkt med +50 procent som Banverket skissar på är ju Götalandsbanan klar. Då blir den ju av. Men om det är statsministerns ord som gäller blir det ingen götalandsbana. Det är det som är min fråga. Därför frågade jag om inte infrastrukturdiskussionen är på en annan nivå nu när vi också lägger in klimatfrågan. Jag hade hoppats att få tips om inriktningen av vilken nivå man kommer att hamna på. Man har sagt mig att när jag var liten - det är, som statsrådet förstår, länge sedan - tyckte jag om att leka konduktör. Jag minns själv att jag skulle bli lokförare när jag blev stor. Det var drömmen. Jag är uppvuxen i Hälsingland och bodde mycket hos min mormor och morfar i Bollnäs. Där satt vi kl. 9 varje kväll och tittade ut genom fönstret. Då sade mormor eller morfar: Där kom Nordpilen. Den gick förbi upp mot Norrland och sedan vi gick och lade oss. Nu är min fundering om jag, om det blir +50 procent, kommer att sitta år 2030 med mina barnbarn och säga: Där kom Götalandspilen - och så går vi och lägger oss. Tack för svaret!

Åsa Torstensson (C)

Anf. 37 Åsa Torstensson (C)

Herr talman! Tack, Hans Olsson, för interpellationen. Jag tror att vi är överens om att det arbete som nu pågår när det gäller järnvägskapaciteten kommer att resultera i att vi skapar ytterligare kapacitet för järnvägen på befintliga spår. Det behövs naturligtvis också nybyggnation. Parallellt med att du och jag diskuterar klimatutmaningar och vikten av att ändra transportflödena och överföring av gods från väg till järnväg pågår det ett konkret arbete tillsammans med näringslivet där man själv väljer att överföra gods från väg till järnväg. Därför arbetar vi i den riktning som Hans Olsson efterfrågar. Det har under många år pågått ett arbete utan att det har funnits ett sådant tryck som i dag. Det är den effektivaste transportlösningen även om vi har ett spår som i dag upplevs som trångt. Med ekonomiska styrmedel och andra kapacitetshöjningar kan vi också förändra befintligt spår till att ta mer gods. Då möter vi det som Banverket pekar på och det som du och jag diskuterar, vikten av att höja kapaciteten så att vi kan ta mer gods och transporter på järnväg.

Intressenter

Frågeställare

Hans OlssonSocialdemokraterna

Besvarad av

Åsa TorstenssonCenterpartiet