Indrivning av a-kasseavgifter
Interpellation 2007/08:266 av Österberg, Sven-Erik (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-12-05
- Inlämnad
- 2007-12-05
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2007-12-17
- Sista svarsdatum
- 2007-12-19
- Besvarad
- 2007-12-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 5 december
Interpellation
2007/08:266 Indrivning av a-kasseavgifter
av Sven-Erik Österberg (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
På kort tid har den borgerliga regeringen genomfört dramatiska och genomgripande försämringar i arbetslöshetsförsäkringen.
Till följd av att regeringen kraftigt höjt egenavgifterna till a-kassan har närmare 400 000 personer lämnat försäkringen under 2007. Exempelvis förlorade a-kassorna 21 750 medlemmar enbart under oktober månad i år.
Inte nog med att regeringen ställer många människor utan ett försäkringsskydd vid ofrivillig arbetslöshet, man använder dessutom försäkringen som mjölkkossa för att finansiera skattesänkningar för de mest välbeställda i samhället. Därför kräver regeringen att a-kassorna driver in avgifterna för de personer som lämnat försäkringen och att pengarna tillfaller staten.
Efter ett beslut av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) måste a-kassorna driva in obetalda a-kasseavgifter genom kravbrev eller genom hot om kronofogde. Detta får givetvis en rad absurda konsekvenser. Det innebär också att de medlemmar som är kvar i försäkringen indirekt får betala för dem som tvingats att lämna a-kassan.
Med anledning av detta vill jag fråga följande:
Ämnar arbetsmarknadsministern vidta några åtgärder för att a-kassorna inte ska tvingas driva in obetalda a-kasseavgifter till staten?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:266
Webb-tv: Indrivning av a-kasseavgifter
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:49 Torsdagen den 20 decemberProtokoll 2007/08:49 15 § Svar på interpellation 2007/08:266 om indrivning av a-kasseavgifter
Protokoll från debatten
Anf. 87 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Sven-Erik Österberg har frågat mig om jag ämnar vidta några åtgärder för att arbetslöshetskassorna inte ska tvingas driva in obetalda a-kasseavgifter till staten. Regeringen genomförde den 1 januari i år förändringar av finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen. Syftet med reformen var bland annat att åstadkomma ökad försäkringsmässighet genom att skapa incitament för arbetslöshetskassorna att medverka till att arbetslösheten minskar. Reformen innebar också att arbetslöshetsförsäkringens funktion som omställningsförsäkring tydliggjordes. Därigenom gavs också ytterligare förutsättningar för att bryta de arbetslösas utanförskap.
Grunden för de flesta medlemskap är att en medlemsavgift betalas. Om avgiften inte betalas förlorar personen normalt också sitt medlemskap. Samma princip råder för ett medlemskap i en arbetslöshetskassa. Medlemmen kan när som helst utträda ur arbetslöshetskassan genom att meddela detta. Om medlemmen glömmer att betala in avgiften träder en skyddsregel in som innebär att medlemskapet upphör först vid utgången av den andra månaden efter den tid den obetalda avgiften gäller. I dessa fall riskerar personen att få en skuld till arbetslöshetskassan motsvarande tre månaders medlemsavgifter.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har som uppgift att utöva tillsyn över arbetslöshetskassorna. I ett informationsmeddelande (nr 8/2007) från IAF anför myndigheten att återkrav av medlemsavgifter - till den del avgiften täcker den förhöjda finansieringsavgiften - är att betrakta som myndighetsutövning. Fordringar på obetalda medlemsavgifter kan därför inte överlämnas för indrivning till inkassobolag, eftersom ett sådant förfarande står i strid med grundlag. Arbetslöshetskassorna måste i stället hantera kravverksamheten själva. Detta innebär att de i förekommande fall ska upprätta kravbrev och ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.
Det är ur rättsäkerhetssynpunkt av godo att arbetslöshetskassorna själva hanterar kravverksamheten och inte överlåter denna på privata aktörer. Tillsynen av verksamheten underlättas på detta sätt. Vidare ökar förutsättningarna för att åstadkomma en mer enhetlig tillämpning av regelverket än om privata inkassobolag hade hanterat detta.
Mot bakgrund av ovanstående avser jag inte att vidta någon ytterligare åtgärd i denna fråga.
Anf. 88 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Vi har diskuterat det här en gång tidigare. Arbetsmarknadsministern hade ungefär samma svar då. Jag tyckte det var lite märkligt, och det finns väl en viss antydan till det här också. Det är ju lite speciellt med arbetslöshetsförsäkringen. Den har varit frivillig på så sätt att man kan vara med, men man
behöver
inte vara med. Den gamla kutymen i regelverket för a-kassorna har varit att har man inte betalt avgift då tredje månaden gått ut blir man struken på grund av bristande betalning. Det är det sätt som det har fungerat på tidigare, och det har väl inte varit någon stor diskussion om det. Problemet som har uppstått nu, det känner arbetsmarknadsministern till, kommer sig naturligtvis av försämringarna i a-kassornas regelverk. Den trehundraprocentiga höjningen av egenavgiften har ju, som vi har pratat om många gånger tidigare, gjort att många a-kassemedlemmar inte har tyckt att det är värt de här pengarna för att vara med i a-kassorna. Det kan man diskutera i sig, men det är många som säger att de har gjort det valet och anfört det som ett argument. Vi ser det allra tydligast i fråga om a-kassor som har mycket tillfällig arbetskraft, många timanställda, många deltidsanställda och så vidare. Hotell och restaurang är en av de kassor som kanske har drabbats hårdast av det här. Kanske så många som 20-25 procent har lämnat den kassan.
Arbetsmarknadsministern sade det inte i sitt svar, men jag noterade också i går, eller om det var i förrgår, att arbetsmarknadsministern har skjutit fram den här betalningen till den 1 juli 2008, om jag läste rätt. Därmed tycker jag att regeringen, och även arbetsmarknadsministern, till viss del har börjat ökenvandringen. Jag tolkar det som att ni ändå inser att det här är ett stort problem. Flera kassor har mångmiljonbelopp att betala in som de inte har fått av dem som nu har lämnat a-kassan. Frågan är hur lätt det är att få in det här. Är det rimligt att kassorna och kassornas personal ska ägna arbetstid - säkert hundratals timmar, kanske mer om man lägger ihop allting - till att försöka jaga in en avgift från någon som inte vill vara med eftersom regeringen har försämrat regelverket och höjt egenavgiften så att man tycker att det är för dyrt? Det är vad kassornas personal får hålla på med just nu, och det beror ju på regeringens förda politik. De som till syvende och sist får betala den här avgiften, om man inte får in pengarna genom de medel som står till förfogande, är ju de betalande medlemmarna, de som har valt att stanna kvar. Pengarna måste ju tas någonstans.
Jag tycker att det finns ett ansvar för regeringen i ett sådant läge. Vi kan diskutera hela frågan i sig väldigt mycket, men om vi ska koncentrera oss på det här tycker jag att det finns ett ansvar för regeringen. Den måste ta ansvar för de kassor som har de här bekymren eller den här problematiken över huvud taget och säga att vi inte bara skjuter upp de här pengarna till den 1 juli utan de här pengarna fordrar vi inte in. I praktiken kommer det ju i de allra flesta fall att bli så att det är de som har valt att vara kvar i a-kassesystemet som får betala för dem som har lämnat systemet.
Sedan kan man ha synpunkter på, arbetsmarknadsministern, om det är rimligt att man ska gå till Kronofogdemyndigheten och kräva betalt av någon som har varit med i en frivillig förening, som man kanske kan säga, eller en a-kassa som man har lämnat på det sätt som regelverket föreskriver. Naturligtvis kan man säga ifrån och göra en skriftlig uppsägning - en muntlig uppsägning också kanske. Men det står ändå i a-kassornas stadgar att har man inte betalat avgiften inom tre månader blir man också struken på grund av bristande betalning.
Jag skulle vilja ha ett klarläggande för det första av varför arbetsmarknadsministern sköt fram det till den 1 juli och för det andra av varför han stannade där.
Anf. 89 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. I grund och botten är det ju så att tusentals människor har tvingats till en avvägning, ett avgörande. Man har ibland tvingats välja mellan att vara kvar i a-kassan eller ha mat kvar för en hel vecka. Många människor har därmed, trots att de kanske hade behöver den här tryggheten, valt bort den för att klara livhanken, klara av att kunna betala mat för en hel månad. Så dyrt har det ju blivit för många.
Det som nu har skett är ju att man har förändrat den här myndighetens hela roll. A-kassan, som skulle vara en myndighet som skulle gå in och stödja människor vid plötslig arbetslöshet, har nu blivit en myndighet som ska driva in statliga fordringar, som ska driva in pengar som egentligen har att göra med den skatteväxling som borgerligheten har genomfört då man har sänkt skatten för folk och försämrat a-kassan. Därutöver, vilket i och för sig är ett stickspår i det här, har man har infört den här bidragsbrottslagstiftningen, där a-kassan fått rollen att vara ett slags förlängd arm till polismyndigheten. Den ägnar sig nu åt att polisanmäla en massa människor som kanske ibland har gjort fel när de fyllt i papperen till a-kassan.
Jag tycker att det är allvarligt, för enligt uppgift är det ju så att Littorins egna statssekreterare vid möte med alla a-kassor har lovat dessa att man inte ska behöva betala in den förhöjda avgiften för de medlemmar som inte har betalat den. Det är enligt uppgift från a-kassorna själva. Här har man valt att inte leva upp till detta eftersom det handlar om ganska mycket pengar. Och i slutändan är det ju, precis som Sven-Erik Österberg säger, så att de som får ta ansvar, de som får betala, är de aktiva medlemmar som väljer att vara kvar. De får ta ansvar för den politik som regeringen för, den skatteväxlingspolitik som regeringen för. Det slår alltså dubbelt. Dels slår det mot de människor som ser att de inte längre har råd att ha den här inkomsttryggheten, dels slår det mot dem som väljer att vara kvar.
Är det inte dags att börja ta lite ansvar för den förda politiken, ta ansvar för skattesänkningarna och inte dumpa över allt detta på dem som vill ha en inkomsttrygghet?
Anf. 90 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! I grunden handlar det om att om man har omfattats av försäkringen är det rimligt att man betalar för den tid då man har omfattats av den. Det måste vara vår utgångspunkt. Sedan är det naturligtvis så att vi, efter en diskussion med SO, har kommit fram till en återbetalningsplan för kassorna med en sjättedel per månad i ett halvår. Det är ett sätt att just ta det ansvar som Luciano Astudillo efterlyste här i slutet. Dessutom vill jag påminna om att vi i budgeten sköt till ytterligare 250 miljoner kronor i ett engångsbelopp till a-kassorna. Det beloppet överstiger ju vida de utestående a-kasseavgifterna. Det är ett sätt att hantera den typ av förändringar som vi har genomfört.
Anf. 91 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Så långt är det väl bra. Det vittnar om att arbetsmarknadsministern har lyssnat in den problematik som har varit. Det är en ganska stor fasförskjutning mot när vi diskuterade det här för någon månad sedan då arbetsmarknadsministern hade en betydligt mer rigid inställning till hur det här skulle gå till. Det är väl den krassa verkligheten som har bankat på och visat vilka problem det ställer till med.
Jag tycker ändå att regeringen har ett stort ansvar. Den här problematiken hade över huvud taget aldrig dykt upp om man inte hade vidtagit de här fruktansvärt drastiska åtgärderna med a-kassan både när det gäller egenavgiften och regelverket.
Som jag sade tidigare är det därför a-kassor som Hotell och restaurangs får ett så stort medlemstapp.
Vi träffade vid ett tillfälle en deltidsanställd kvinna som hade lämnat sin a-kassa och frågade henne: Behöver du inte det här skyddet? Jo, det behöver jag, sade hon. Men du ska veta att med min deltidslön - hon jobbar inom hotell och restaurang - är a-kasseavgiften en veckas mat för mig. Jag har inte råd med det. Jag får välja mellan att ha a-kassa eller att ha råd att köpa mat den här veckan.
Så ser det ut med de inkomster som finns inom den här sektorn när det dessutom handlar om deltid.
Man kan säga att hon egentligen är ofrivilligt oförsäkrad. Det är en väldig skillnad mellan att betala en egenavgift på 70-80 kronor och en på upp mot 300 kronor som den ligger på nu.
Nu kommer arbetsmarknadsministern att fortsätta med det. Från och med den 1 januari ska ju avgiften vara ännu mer differentierad så att de här kvinnorna ska betala ännu mer eftersom de i större utsträckning nyttjar kassan.
Det låter bra med försäkringsmässighet som det står om inledningsvis. Har det inte så här vid jul slagit arbetsmarknadsministern att sätta sig in i vad den här situationen innebär? Vad är det för inkomster de här människorna har? Hur mycket har de över när de har betalat sina nödvändiga utgifter som hyra och el och sådant som vi alla har ungefär lika mycket av. Vi kan naturligtvis unna oss större bostäder, men en rad baskostnader är ungefär lika stora oavsett hur hög inkomst man har. Har man de inkomsterna och dessutom får den här a-kasseavgiften är det inte konstigt att man lämnar a-kassan i förtvivlan. Jag tycker att det är olyckligt att de är oförsäkrade.
Vi har inte sett slutet på detta och vad som händer när arbetsmarknaden vänder. Det gör den ju förr eller senare. Vi får hoppas att det dröjer länge. Ingen önskar att människor ska bli arbetslösa. Då kommer det att visa sig att en hel hop är arbetslösa och skapar stora bekymmer på det här området.
Ansvaret ligger väl mycket hos regeringen eftersom reglerna ju är skärpta. Orsakerna var det som vi har diskuterat många gånger. Finansministern skulle ju ha in 10 miljarder från a-kassesystemet. Det är bara en baklängesräkning hur mycket man behövde justera egenavgiften. Vid det tillfället gick det till skattesänkningar som framför allt var riktade till fastighetsskatten i de välbeställda områdena kring storstäderna. Så var det ju. Det var där pengarna skulle hamna.
Nu har statskassan fått in mindre pengar eftersom snart 400 000 har lämnat a-kassesystemet. Det går också att räkna baklänges hur mycket pengar man förlorar på det här systemet. Vi har inte sett någon hejd på raset. Det fortsätter hela tiden.
Ett sätt att ge a-kassorna lite andrum att jobba offensivt, försöka hålla kvar medlemmar, försöka se till att det är en försäkring som fungerar och jobba framåt vore väl att säga att vi lämnar avgifterna och ser framåt. Det är ju ingen katastrof för statskassan. Det vore ju faktiskt en bra vink till de människor som jobbar och sliter med det här, och framför allt till dem som fortfarande är kvar och till sist får betala notan. Det skulle vara en fin julpresent, arbetsmarknadsministern.
Anf. 92 Luciano Astudillo (S)
Herr talman! Som Sven-Erik sade vänder konjunkturen nu. Man kan konstatera att förändringarna i a-kassan inte betydde så mycket. Vårt sista år ökade sysselsättningen med 150 000 nya jobb. Borgerlighetens första år ökade den med 80 000 nya jobb. Nästa år ökar den med 40 000 jobb enligt de prognoser som finns. Nu vänder det. Den fulla effekten av förändringarna i a-kassan får vi se först nu när det vänder. Ams förutspår att arbetslösheten kommer att börja öka nästa år.
Faktum är att människor har tvingats till ett oerhört svårt val mellan att antingen klara livhanken och det nödvändiga som mat och hyra, elräkning, barns fritid eller att ha en sjyst inkomstförsäkring. De har, trots att de kanske inte vill, tvingats att lämna den inkomstförsäkring som fanns. De skulle må bra av att få det här beskedet trots att de redan har straffat ut sig. De som är kvar i a-kassan och annars tvingas ta det ansvar som Littorin inte vill ta får ju betala den ökade kostnaden för den skatteväxling som det här innebar. 10 miljarder togs från det gemensamma systemet för att finansiera de stora skattesänkningarna för dem som redan har mycket. Ta ert ansvar nu.
Anf. 93 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Jag upprepar vad jag sade. Efter att ha samtalat med SO har vi kommit tillbaka med en återbetalningsplan med en sjättedel per månad i sex månader. I budgeten lade vi 250 miljoner kronor i en engångssumma som ju vida överstiger de utestående a-kasseavgifterna. Jag behöver inte upprepa mer. Den stora a-kassediskussionen har vi ju haft vid ett flertal tillfällen, och vi kommer säkert att ha flera diskussioner framöver.
Anf. 94 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Jag noterar att arbetsmarknadsministern är uttråkad på den här debatten. Han upprepar samma sak igen. Det betyder inte att debatten kommer att sluta. Det finns skäl att fortsätta den. Jag noterar att arbetsmarknadsministern inte går längre i dag.
Jag vill bara upprepa att det finns skäl att ta det här. Mellan julklapparna och gröten, arbetsmarknadsministern, sänd en liten tanke till hur man hanterar det här nästa år. Det vore ett besked att lämna på det nya året att vi avstår de där delarna som man kräver ska betalas in i en försenad del. Man kan avstå det så kan kassorna jobba mer offensivt framåt med de andra bekymmer som finns när det gäller medlemmar och så vidare. Vi tycker nog alla - där tror jag att vi är överens - att det är viktigt att det finns en a-kasseförsäkring som fungerar när jobbet av ett eller annat skäl försvinner.
Jag ska inte förlänga diskussionen. Jag vill bara säga att jag fick ett mejl i dag från en uppretad före detta lärare som sökte jobb. Han var förbaskad på arbetsförmedlingen - arbetsförmedlingen agerar väl bara efter regelverket. Han hade blivit erbjuden jobb som tomte utanför ett varuhus 14 dagar före jul. Det tyckte han gick under något slags anständighetsgräns. Han hade ändå ganska många akademiska poäng.
Så fungerar arbetsmarknadspolitiken i dag.
Trots allt är det jul och jag önskar arbetsmarknadsministern en god jul. Jag hoppas att det kommer en tomte - om det är den före detta läraren eller någon annan vet jag inte. Vi ses nästa år. Gott nytt år också, arbetsmarknadsministern.
Anf. 95 Sven Otto Littorin (M)
Herr talman! Jag ber Sven-Erik Österberg om ursäkt om han tycker att jag verkar uttråkad. Det var inte avsikten. Jag upprepar mig för att jag menar samma sak i det tredje inlägget som i inledningsanförandet. Ibland är det bra med återupprepningar.
Jag avslutar med att tillönska Sven-Erik Österberg och de andra som ännu inte har deltagit i interpellationsdebatten god jul och gott nytt år. Vi kommer säkert att mötas med nya friska tag efter nyår.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.