Indexering av assistansersättningen
Interpellation 2025/26:47 av Nadja Awad (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-03
- Överlämnad
- 2025-10-06
- Anmäld
- 2025-10-14
- Svarsdatum
- 2025-10-14
- Besvarad
- 2025-10-14
- Sista svarsdatum
- 2025-10-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
På en regeringspressträff i september 2024 slog Liberalernas funktionsrättspolitiska talesperson Malin Danielsson fast att ”i framtiden så kommer vi att införa, inför kommande år, en indexering av schablonbeloppet” för personlig assistans. På en presentationsbild från Regeringskansliet framgick också att en indexering av beloppet ”ska införas” i syfte att skapa större förutsägbarhet för kommuner, privata utförare och assistansmottagare. Vid pressträffen deltog även Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg, socialminister Jakob Forssmed (KD) och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).
I somras sa socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall under ett samtal med organisationen Jag i Almedalen att en indexering skulle presenteras i årets budget. När regeringens sista ordinarie budget för mandatperioden presenterades nyligen fanns dock ingen indexering med. I stället höjs schablonbeloppet med 1,5 procent, motsvarande 5 kronor och 10 öre. Uppräkningen av den statliga schablonersättningen för personlig assistans har under det senaste decenniet understigit de kollektivavtalade löneökningarna. Detta har skapat en underfinansiering som gjort det allt svårare att bedriva personlig assistans.
Med den låga uppräkningen och avsaknaden av indexering i budgeten för 2026 får detta allvarliga konsekvenser. Det blir svårare att behålla och rekrytera erfarna och kompetenta personliga assistenter. Utrymmet för utbildning och arbetsmiljöåtgärder minskar ytterligare. Med ett märke för löneökningarna 2026 på 3 procent blir det i praktiken en nedskärning. Risken är att seriösa anordnare inte överlever, medan marknaden öppnas för oseriösa aktörer. Ett växande antal personer med assistans kan därmed tvingas byta utförare – till kommunen eller till aktörer utan kollektivavtal. Detta hotar valfriheten och mångfalden av seriösa anordnare. I slutändan riskerar enskilda assistansanvändares rätt till ett liv i frihet, självbestämmande och delaktighet i samhället att inskränkas.
Med anledning av det anförda vill jag ställa följande fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall:
Varför har ministern valt att inte föreslå en indexering av assistansersättningen i budgetpropositionen, trots att detta har utlovats vid flera tillfällen?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:47
Webb-tv: Indexering av assistansersättningen
Dokument från debatten
- Tisdag den 14 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:18
- Protokoll 2025/26:18 Tisdagen den 14 oktoberProtokoll 2025/26:18 Svar på interpellation 2025/26:47 om indexering av assistansersättningen
Protokoll från debatten
Anf. 1 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Nadja Awad har frågat mig varför jag har valt att inte föreslå en indexering av assistansersättningen i budgetpropositionen trots att detta, enligt Nadja Awad, har utlovats vid flera tillfällen.
Den som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, kan ha rätt till personlig assistans och assistansersättning. Syftet med personlig assistans är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. För de allra flesta assistansberättigade innebär personlig assistans frihet, självbestämmande och ett bättre liv. Personlig assistans innebär också en möjlighet att styra över vem som ska utföra assistansen och på vilket sätt den ska ske. Det innebär en frihet för den enskilde och ett skydd för den enskildes integritet.
Regeringen anser att personlig assistans är en frihetsreform som ska värnas. Det förutsätter att systemet skyddas mot brottsligt utnyttjande. Därför har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som gör den personliga assistansen mer motståndskraftig mot välfärdsbrottslighet och mer förutsägbar för den assistansberättigade samt ger ökade möjligheter att säkerställa att den assistansberättigade får sina behov tillgodosedda. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027.
En välfungerande personlig assistans kräver också att assistansanordnare får förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Därför föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) att schablonbeloppet för personlig assistans höjs med 1,5 procent.
I syfte att öka förutsägbarheten för assistansmottagare och assistansanordnare aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) att man avsåg att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet, och regeringen har ännu inte fattat beslut i frågan.
Regeringen kommer att fortsätta undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet, vilket aviserades i budgetpropositionen för 2026.
Anf. 2 Nadja Awad (V)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret, men, fru talman, jag vill att ministern svarar på min fråga. Svara på min fråga, ministern!
Ni lovade för ett år sedan i en pressträff med alla Tidöpartier närvarande att ni skulle presentera en indexering av assistansersättningen i år. Ministern sa så sent som i somras i Almedalen under ett samtal med organisationen JAG att en indexering skulle presenteras i årets budgetproposition. Men när regeringens sista budget för mandatperioden presenterades fanns ingen indexering med. I stället höjdes schablonbeloppet med bara 1,5 procent, motsvarande 5 kronor och 10 öre.
Tidöregeringen säger att man aldrig har lovat någon indexering och skriver i efterhand en rättelse i texter om att man inte har lovat att en indexering av schablonbeloppet ska införas. Därmed, fru talman, försöker regeringen totalt skriva om historien fast alla vi andra vet vad det är som har hänt.
Det är ovärdigt när ministern här i sitt interpellationssvar anklagar mig för att totalt hitta på det här. Det finns minst två inspelade videor med Tidöregeringens representanter och en presentationsbild från Regeringskansliet där det klart och tydligt utlovas en indexering av assistansersättningen i årets budgetproposition. Det är alltså inte jag som hittar på det här, utan bevisen finns.
Ministrar ska inte tala osanning och försöka föra folk bakom ljuset i en fråga som är så viktig för tiotusentals människors liv. Det handlar inte bara om dem som behöver assistans utan även om deras anhöriga, om personliga assistenter och om samhället i stort.
Assistans handlar inte bara om hjälp med några praktiska saker, utan det handlar om friheten att kunna leva som alla andra. Det handlar om att kunna leva ett självständigt liv, som ministern och regeringen får göra. Det handlar om att kunna välja när man vill gå upp ur sängen och vem som hjälper en. Det handlar om att kunna välja hur man bor, arbetar, reser, utbildar sig, har relationer och deltar i samhället. Det är detta rätten till assistans handlar om. För många är assistansen skillnaden mellan att kunna bo själv och att behöva bo på en institution.
Fru talman! Det är denna rättighet som funktionsnedsatta har som den här regeringen just nu med hjälp av Sverigedemokraterna äventyrar genom att inte fullfölja löftet om en indexering av assistansersättningen för att säkerställa att den inte skärs ned om det genomförs skattesänkningar för de allra rikaste eller om statliga bidrag till rikas renovering och hushållsstädning höjs.
Nu har vi i Vänsterpartiet därför anmält ministrar till konstitutionsutskottet. Regeringen sviker ett löfte och rättar i efterhand texter där indexeringen av timbeloppet utlovats. Det gör sveket mot funktionsnedsatta ännu större.
Fru talman! Jag vill ha svar på frågan: Varför valde regeringen att svika det löfte man gav för över ett år sedan? Varför valde man att svika assistansanvändare, deras anhöriga och deras personliga assistenter?
Anf. 3 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! Jag tackar socialtjänstministern för svaret på interpellationsfrågan.
Regeringen hade redan innan denna fråga kom i dagen ett lågt förtroende i funktionshinderspolitiken, och det förtroendet har nu blivit ännu lägre. Det gäller förstås funktionshinderspolitiken i allmänhet men den personliga assistansen i synnerhet.
Funktionsrättsrörelsen väntar fortfarande på en kvalitetssäkring av behovsbedömningen inom assistansen, på ett samlat huvudmannaskap inom assistansen, på att stärkt rätt till personlig assistans – ett beslut vi fattat i riksdagen tidigare – ska bli verklighet så som intentionen var samt på att man ska komma till rätta med föräldraavdraget inom den stärkta rätten till personlig assistans. Funktionsrättsrörelsen väntar dessutom fortfarande på ett stopp för de orimliga återkrav som ställs mot enskilda individer inom personlig assistans från Försäkringskassans sida.
Som lök på laxen kom så beskedet i samband med budgeten i år att det inte blev någon indexering, det som assistansföretagen och de assistansberättigade väntat på under hela året från den 18 september 2024 när socialtjänstministern tillsammans med övriga Tidöpartier presenterade att man nu skulle utreda frågan om en indexering och komma med ett förslag innan budgeten för 2026.
Senast under Almedalsveckan sa ministern: Det här arbetet pågår just nu, och det kommer naturligtvis att presenteras i samband med att vi presenterar hela budgeten för 2026. Så, fru talman, uttryckte sig ministern ordagrant i tältet hos assistansföreningen JAG. Men det blev ingen presentation. Det blev ingenting.
I stället blev det förnekelse från regeringen. Finansministern säger att man inte har lovat detta över huvud taget, och så går man in och rättar i Powerpointpresentationen från presskonferensen den 18 september 2024 och förklarar att det som sades på den presskonferensen inte riktigt var det man menade. Det var egentligen fel.
Jag har aldrig varit med om maken – jag undrar om talmannen har varit med om maken, som ändå har många fler år bakom sig i riksdagen – till att Regeringskansliet går in och korrigerar och rättar till i gamla Powerpointpresentationer för att dessa inte stämmer överens med hur verkligheten hos regeringen har utvecklat sig.
Varför behövs då ett index? Det behövs för långsiktighet inom assistansen, för stabilitet och för förutsägbarhet. Det behövs också för att värna de seriösa assistansföretagen. I dag brottas man nämligen med dålig lönsamhet. Vårdförbundet har räknat ut att assistansföretagen har rörelsemarginal på ungefär 1,6 procent, vilket är långt under vad som är rimligt. Kommunerna ligger 30 procent högre i kostnad för motsvarande assistans som assistansföretagen. Detta riskerar att dra undan mattan för de seriösa – när man inte indexerar, när man inte ger förutsägbarheten och när man räknar upp assistansersättningen väldigt lågt inför 2026.
I centrum står förstås de som behöver assistansen. Detta är en frihetsreform. Det handlar om självbestämmande. Det handlar om delaktighet. Det handlar om att ge dessa människor möjlighet att behålla den valfrihet de har i dag. Saboterar man assistansen kommer man inte att lyckas med det.
Vart tog indexeringen vägen?
Anf. 4 Nils Seye Larsen (MP)
Fru talman! Regeringens budgetförslag kom som en kalldusch. Jag måste säga att jag är besviken.
Den 27 februari frågade jag socialtjänstministern här i kammaren både hur det går med arbetet med indexuppräkningen, om det håller tidsplanen, och om vi kan få bättre förutsättningar för personlig assistans. Jag är besviken inte bara för att indexuppräkningen uteblev utan kanske främst för att jag då kände att det fanns en tydlig förståelse hos socialtjänstministern för varför det är så viktigt för oss assistansberättigade runt om i landet att kunna ha långsiktiga förutsättningar för den personliga assistansen.
Fru talman! Jag vill att man föreställer sig att ens ben inte fungerar, att ens armar och händer inte fungerar och att man i allt man gör i livet är beroende av någon som hjälper en – för att ta på en kalsonger eller trosor, för att kunna få mat i munnen, för att kunna klä av sig och få hjälp att duscha eller för att göra sina behov på toa. Den person som finns där bredvid en genom hela dagen är helt avgörande för en, inte bara för att leva utan för att kunna klara sig och må bra i livet.
När man som förälder har ett barn som man älskar men som har svåra och omfattande behov, funktionsnedsättningar som kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella, finns det inget man hellre önskar än att de personer som finns omkring barnet och tar hand om det dygnet runt är precis rätt lämpade.
Med den assistansersättning vi har är den grundlön vi just nu har förutsättningar att ge någonstans mellan 26 000 och 27 000 kronor. Vi pratar om 156 kronor i timmen. Med en sådan lön, med tanke på hur viktigt arbetet är och hur avgörande skillnad det gör för mitt och alla andra assistansberättigades liv, är det naturligtvis väldigt svårt att hitta personer som vill jobba. Det är därför så många brukare har svårt att fylla de tomma posterna. Det finns enormt många annonser ute, människor som verkligen desperat letar efter personliga assistenter.
Det är här de långsiktiga förutsättningarna saknas. Det var detta vi hoppades på med indexuppräkningen. Även om kanske arbetet med just indexeringsmodellen blivit fördröjt känns det som ett dubbelt svek när själva uppräkningen nu är på 1,5 procent. Det gör att jag kanske kan ge de assistenter som jag så gärna vill behålla, då de gör ett fantastiskt jobb och är helt avgörande både för mig i mitt liv och för andra brukare, några kronor extra i timmen. Det är inte det som gör att jag kommer att kunna behålla mina assistenter.
Min fråga är helt enkelt: Vad hände? Och tycker verkligen socialtjänstministern att detta som har presenterats är att ge långsiktigt hållbara förutsättningar för assistansen?
Anf. 5 Agneta Nilsson (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Ett betänkande från socialutskottet föreslog en översyn av modellen för uppräkning av assistansersättningen. Riksdagen biföll detta förslag i juni 2024 efter att det röstats igenom av S, V och MP samt regeringens stödparti SD, vilket betyder att man ställde sig bakom att regeringen skulle göra detta. Denna översyn står vi socialdemokrater fast vid. Vi kommer att genomföra den när vi kommer i regeringsställning.
Fru talman! På en pressträff i september 2024 lovade Tidöpartierna att en indexering av schablonbeloppet skulle införas i syfte att skapa större förutsägbarhet för kommuner, privata utförare och assistansmottagare. Ministern blev även intervjuad i Almedalen av Riksföreningen JAG, och hon utlovade där att indexeringen var på gång och skulle tas med i budgeten för 2026. Även på en skriftlig fråga från min partikollega Karin Sundin i oktober 2024, där frågan var om regeringen påbörjat arbetet, var svaret från ministern att regeringen avsåg att undersöka införandet av en indexering och att frågan bereddes i Regeringskansliet.
När regeringen och SD på pressträffen talade om att indexeringen var på väg väckte det hopp hos många som är berörda av ersättningen. Jag har samtalat med en hel del assistansanordnare och personer berättigade till assistans under våren, och alla har trott att indexeringen var på väg att införas 2026. Nu har löftet inte infriats, och indexeringen har skjutits på framtiden. Vi var nog många som blev rejält förvånade och förväntade oss att en modell för indexering skulle dyka upp med denna budget.
Löftet som brutits och som nu inte kommer att infrias, och att presentationsbilderna från 2024 har ändrats, gör att det skapas en bild av att regeringen inte håller vad man lovar. Det finns i dag assistansanordnare som börjar känna att de inte kommer att klara mer än ungefär ett år till innan de måste avveckla sin verksamhet. Det gäller särskilt dem som inte är så stora och som har små marginaler.
Det finns också kommuner ute i landet som har en känsla av svek. De anser att målgruppen kring LSS behöver långsiktighet och förutsägbarhet. Detta hade varit möjligt med den utlovade indexeringen som nu inte blev av.
Skulle de som anordnar personlig assistans behöva avsluta sin verksamhet kommer det med en kostnad. Den är inte bara i pengar, utan även assistansanvändare kommer att drabbas. Deras familjer och anställda assistenter kan vidare få sämre arbetsförhållanden.
Efter denna uteblivna modell för indexering har det uppmärksammats att det finns risk för oseriösa anordnare när assistansersättningen inte längre räcker till för de seriösa anordnarna. Det är redan i dag svårt att rekrytera assistenter, och det blir troligen inte enklare efter att löftet från regeringen om en indexering inte har infriats.
Därför ställer jag följande fråga: Vad tänker ministern om att assistansanordnare känner att det snart inte går att bedriva verksamhet längre? För att klara sig hade de hoppats på att löftet om en modell för indexering skulle tas med i budgeten för 2026, men det har nu inte blivit av.
Anf. 6 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Jag tackar för frågor och inlägg. Jag säger också ett extra tack till Nils Seye Larsen för en fin beskrivning av vad frågan betyder och hur viktig assistansreformen är för många människor.
Det är inte assistansreformen vi är här för att debattera. Det är tydligt att regeringen anser att personlig assistans är en viktig frihetsreform som ska värnas. Regeringen har för avsikt att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för insatsen personlig assistans. Det var också en borgerlig regering som införde LSS för drygt 30 år sedan.
En del i arbetet med långsiktiga och stabila förutsättningar är att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet. Arbetet pågår i Regeringskansliet, och vi avser från regeringens sida att återkomma när vi är klara med arbetet.
Då kommer vi till presentationen av budgeten den 18 september förra året. I samband med presentationen under presskonferensen den 18 september 2024 visades helt enkelt information som inte stämde överens med det som står i budgettexten. Det är oerhört beklagligt. Jag beklagar verkligen detta. Men det görs fel emellanåt. Det har inte funnits någon avsikt att dölja eller luras. När det, som i det här fallet, finns motstridig information på regeringens hemsida är det viktigt att skyndsamt rätta till detta. Och det ska göras på ett tydligt sätt.
I det här fallet har vi noga följt alla sådana rutiner. Den korrekta texten har lagts in, och en informationstext om vad som har varit felaktig information har lagts till. Om man går in på regeringens hemsida kan man se att vi inte har tagit bort den felaktiga bilden i Powerpointpresentationen. I stället har vi lagt in den korrekta texten bredvid.
Det som står i budgettexten – och det vet alla riksdagsledamöter – är det som gäller. Där har det hela tiden stått att avsikten är att undersöka en indexering av schablonen inom personlig assistans. I årets budgettext står det att detta arbete pågår. Vi undersöker möjligheten till en indexering av schablonen inom personlig assistans.
I rättelsen av länkade presentationsbilder framgår följande: I de presentationsbilder som är länkade i detta pressmeddelande överensstämmer inte uppgifterna på sidan 7, nämligen att en indexering av schablonbeloppet ska införas med budgetpropositionen för 2025. Det som framkommer av pressmeddelandet stämmer, nämligen att regeringen och Sverigedemokraterna avser att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet.
Den här rättelsen gjordes när felet upptäcktes den 25 september i år.
Anf. 7 Nadja Awad (V)
Fru talman! Man påstår att den information som visades på presentationsbilden från Regeringskansliet förra året på något sätt har varit missvisande, och nu har informationen rättats ett år senare. Det är passande att informationen rättades precis när man skulle presentera en nedskärning av assistansersättningen på 1,5 procent – hälften av det som budgeterades förra året.
Om den information som presenterades under presskonferensen förra året var så fel, varför upprepade socialtjänstministern samma information när hon i somras var närvarande i tältet med organisationen JAG i Almedalen?
Vi har alla fakta på bordet. Det hänger inte ihop med vad socialtjänstministern säger här och nu. Erkänn att regeringen och Sverigedemokraterna väljer att svika det löfte man gav förra året och i somras! Erkänn att man har svikit löftet för att man har prioriterat annat, exempelvis skattesänkningar för de allra rikaste! Det är inte svårare än så.
Fru talman! Någonstans avslöjar regeringen och Sverigedemokraterna sin grundläggande människosyn när de genomför dessa nedskärningar i assistansen, det vill säga hur de betraktar funktionsnedsatta och deras rättigheter.
Fru talman! Varför är det bara statsminister Ulf Kristersson som ska få kunna ta en promenad i parken med sin hund, gå på en teaterföreställning, grilla i skogen med sin familj, åka på en solsemester eller göra något så grundläggande som att äta en hemlagad måltid eller kunna ta hand om sin hygien? Varför ska inte den som har en funktionsnedsättning och behöver assistans kunna göra det?
Det är den grundläggande människosynen som regeringen och Sverigedemokraterna grundar sitt beslut på när de skär ned på assistansen. Personer med normerande funktionalitet som inte har behov av assistans ska kunna leva ett helt vanligt, självständigt liv. Men det ska inte personer med en funktionsnedsättning och behov av assistans kunna göra. De ska tvingas isoleras hemma, leva i ofrivillig ensamhet, inte få lagad mat och inte få sköta sin hygien lika ofta. De ska bli helt beroende av sina anhöriga, som många gånger är kvinnor som slits ut och tvingas gå ned i tjänst och få sämre pension för att kunna ge stöd när assistansen uteblir.
Eller ska människor med stora behov kanske hänvisas till institutionsboenden? Är det den utvecklingen regeringen vill se? Just det blir konsekvensen när man underfinansierar assistansen.
En annan konsekvens när regeringen underfinansierar assistansersättningen är att en av Sveriges största yrkesgrupper – personliga assistenter – får allt svårare att leva på sin lön. Hur ska de ha råd att köpa mat, betala hyran och köpa vinterskor till sina barn när de får en höjning på bara 5 kronor och 10 öre? Erfarna, kompetenta personliga assistenter jagas bort om de inte får rätt till utbildning, arbetsmiljöåtgärder eller över huvud taget en lön som det går att leva på.
Jag tycker att det är ovärdigt att strida mot sanningen och att inte vara ärlig med att man har svikit löftet om assistansen här och nu.
Anf. 8 Christofer Bergenblock (C)
Fru talman! Besvikelsen och frustrationen hos funktionsrättsrörelsen över bluffen om assistansen är enorm. Det är inte bara vi i politiken som är upprörda över hur detta har gått till, utan det kokar i funktionsrättsrörelsen. Jag vet inte om ministern hade möjlighet att ta del av den demonstration som man genomförde den 2 oktober. Men om ministern gjorde det såg hon hur upprörda människor som drabbas direkt av det svikna löftet om indexeringen är.
Ministern säger att regeringen kommer att fortsätta att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet. Men, fru talman, har man inte under ett års tid lyckats lösa en ändå relativt begränsad och enkel uppgift är sannolikheten inte särskilt stor att man kommer att göra det under resten av mandatperioden heller.
Ministern säger vidare att det visades information som inte stämde överens med budgettexten. Men hade ministern inte själv läst budgettexten? Det är i så fall märkligt, med tanke på att informationen som sades vid Powerpointpresentationen ju är vad ministern har upprepat under hela året, senast i Almedalen. Det var först när finansministern sa att hon inte kände till detta som det uppdagades att det hade varit fel. Med tanke på att finansministern inte kände till arbetsgruppen, som det har hänvisats till under hela året, undrar man om den har existerat över huvud taget. Det finns frågor att svara på här.
Det finns anledning att verkligen fundera på den frustration man har skapat genom att bluffa om indexeringen, säga en sak förra året, ändra sig under året och nu komma tillbaka med ett helt annat budskap i budgeten.
Anf. 9 Nils Seye Larsen (MP)
Fru talman! Jag instämmer i det som den föregående ledamoten beskrev. Anledningen till den enorma besvikelsen och kanske till att det kokar i assistansrörelsen är just att de långsiktiga förutsättningarna har saknats under så lång tid. Och löftet om att äntligen få bukt med de tillfälliga, konstanta, budgetvisa och många gånger för låga uppräkningarna genom att ha ett långsiktigt, hållbart system med indexuppräkning var en livlina.
Jag tänker ta fasta på den del i interpellationssvaret som rör risken för välfärdskriminalitet eller oseriösa aktörer. Precis som jag berättade om i mitt första anförande är den assistent och person som dag ut och dag in följer mig eller ett svårt funktionsnedsatt barn genom dygnet avgörande för den personens liv. Vi ska komma ihåg att det är just när det är svårt att kunna erbjuda långsiktiga, hållbara förutsättningar och man inte kan hitta personer som kan jobba med detta som det finns risk att personer som inte är lämpade för jobbet till slut är de enda man får tag i.
Detta gör det omöjligt för seriösa aktörer att bedriva hållbar personlig assistans och öppnar dörren för oseriösa anordnare. Jag tror att det är därför som besvikelsen är så stor. Jag vill att man ser detta i ett sammanhang.
Anf. 10 Agneta Nilsson (S)
Fru talman! Jag instämmer i det som föregående talare har sagt om oron ute i verksamheterna hos både dem som är berättigade till assistansen och dem som anordnar assistansen.
Jag känner att jag inte fick något svar på frågan jag ställde. Assistansanordnare menar att det inte går att skära ned mer än vad som görs i dag. Om inget förändras i fråga om assistansersättningen kommer det framöver att drabba assistansberättigade.
Min fråga är fortfarande: Vad tänker ministern om att assistansanordnare känner att det snart inte går att bedriva sin verksamhet längre och att de för att klara av detta hade hoppats att löftet om en modell för indexering – som nu inte blev av – skulle uppfyllas i budgeten?
Anf. 11 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Det är viktigt att understryka att korrigeringen, som är väldigt tydlig och transparent, gjordes direkt när felet upptäcktes.
Jag har uttalat mig positivt om indexering. Just därför fortsätter regeringen att undersöka hur en sådan indexering skulle kunna se ut. Men det är mänskligt att fela, och ett fel har alltså begåtts när det gäller en enskild bild i en Powerpointpresentation. På regeringens hemsida kan man ta del av både den text som blev felaktig och det som är det korrekta.
Jag upprepar – och det vet alla riksdagsledamöter här inne – att det är den text som står i budgetpropositionen och som är framförhandlad av samtliga fyra Tidöpartier som gäller.
Regeringen värnar om den personliga assistansen. I våra fyra budgetar har vi höjt med i snitt 2,125 procent per år. När nu den andra sidan lyfter frågan om värnande vill jag peka på att vänstersidan under sina åtta år vid makten bara höjde med 1,665.
Detta visar att det är väldigt mycket tomma ord från er i oppositionen. Under dessa åtta år plågades vi också av en hög inflation. Vi ärvde den av er men har bekämpat den, vilket gynnar alla grupper i vårt samhälle. Bilden blir ännu tydligare om vi ser till de åtta alliansår som föregick era åtta år vid makten. Då höjde högersidan med i snitt nästan 4 procent per år.
Det får vara slut med den här bilden att det skulle vara vänstersidan som satsar på behövande. När man tittar svart på vitt ser man att det är moderatledda regeringar som har stått upp för dem som verkligen behöver samhällets stöd. Jag är ännu mer förvånad över att vi har en socialdemokrat som deltar i den här debatten. I Socialdemokraternas budget finns det nämligen inga pengar till förstärkning på området.
Anf. 12 Nadja Awad (V)
Fru talman! Socialtjänstministern sa i olika sammanhang i över ett år att en indexering av assistansersättningen skulle presenteras denna höst i budgetpropositionen. Vi har en video på när socialtjänstministern i ett tält i Almedalen säger: Till hösten kommer vi att presentera en indexering av assistansersättningen. Man har alltså inte bara talat gott om en sådan indexering, utan man har lovat.
Nu försöker man vilseleda oss och alla som lyssnar och tittar på den här debatten genom att säga att man bara har pratat positivt om en indexering. Det stämmer ju inte. Jag tänker inte låta socialtjänstministern och den här regeringen komma undan med att vilseleda och gaslighta oss och få det att framstå som att vi har hittat på det här. Det är nämligen ministerns egna ord.
I efterhand – det har gått ett år – när man ska slakta assistansersättningen och halvera den menar man på att man just har upptäckt den felaktiga uppgiften och därför har rättat i presentationen. Men det är ingen som tror på vad socialtjänstministern säger. För detta kommer man att ställas till svars inför valet 2026.
Jag vill vara tydlig med vad vi i Vänsterpartiet vill. Vi vill höja och indexera assistansersättningen, så att den följer kostnadsutvecklingen. Vi budgeterar enligt märket, det vill säga dubbelt så mycket som vad den här regeringen gör. Vi vill rätta till behovsbedömningarna, och vi vill att det ska ske inom förstatligandet av assistansen. Vi ska se till att LSS-insatser ges till dem som har rätt till dem. Den svenska rättsapparaten ska leva upp till LSS-lagens intention. LSS är en självklar del av svensk välfärd. Därför ska vi kräva den prioriteringen. Vi är redo att genomföra detta när vi byter ut Tidöregeringen.
Anf. 13 Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Fru talman! Jag tackar Nadja Awad så mycket för debatten.
Det är viktigt att utgå från att regeringen värnar den personliga assistansen och arbetar på en lång rad sätt för att stärka den insatsen och skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för den. En del i detta är att undersöka införandet av en indexering av schablonbeloppet. Detta arbete pågår i Regeringskansliet. Det var tydligt i budgetpropositionens text från förra året, och det är tydligt i årets presentation inför budgetpropositionen för 2026.
När det gäller pressträffen kan jag bara beklaga att det har skett ett misstag. Men på regeringens hemsida redogör vi väldigt tydligt och transparent för hur felet såg ut och vad som skulle ha stått i stället. Jag tror att de allra flesta människor förstår att det ibland sker misstag där vi människor arbetar. Det har inte funnits något uppsåt att på något sätt lura eller föra bakom ljuset. Att ta till brösttoner om bluff tror jag inte gynnar det politiska samtalet, för det handlar verkligen inte om det utan om ett misstag som har rättats till. Regeringen arbetar och undersöker möjligheten att införa en indexering av schablonbeloppet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.