ICT:s framtid i Borlänge
Interpellation 2011/12:57 av Hultqvist, Peter (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-10-24
- Anmäld
- 2011-10-25
- Besvarad
- 2011-11-11
- Sista svarsdatum
- 2011-11-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2011/12:57 ICT:s framtid i Borlänge
av Peter Hultqvist (S)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Just nu förbereds en djupgående förändring av Trafikverkets resultatenhet – Information and Communication Technology, ICT. Förslag om en privatisering av verksamheten har presenterats. Det kan leda till att den styckas sönder och att kompetensen försvagas. För Trafikverkets del kan detta få negativa konsekvenser. Arbetstillfällen och kompetensuppbyggnad i bland annat Borlänge är i fara. En alternativ lösning som förts fram är att bilda ett statligt bolag för att därmed kunna utveckla kompetensen och verksamheten inom ICT.
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att värna kompetensen inom ICT och bidra till utveckling och förhindra avveckling av verksamheten?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:57
Webb-tv: ICT:s framtid i Borlänge
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:30 Fredagen den 11 novemberProtokoll 2011/12:30 10 § Svar på interpellation 2011/12:57 om ICT:s framtid i Borlänge
Protokoll från debatten
Anf. 36 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att värna kompetensen inom ICT och bidra till utveckling och förhindra avveckling av verksamheten.
Regeringen beslutade i mars 2010 att tillsätta en utredning om dåvarande Banverkets behov av elektroniska kommunikationstjänster vid en separation av Banverket ICT från övriga Banverket. Enligt regeringens direktiv var utredarens uppdrag att föreslå hur Trafikverkets behov av elektroniska kommunikationstjänster kan säkerställas med bibehållen driftsäkerhet vid en separation av hela eller delar av Trafikverkets enhet Trafikverket ICT från Trafikverket. Utredaren skulle också beakta de ekonomiska konsekvenserna av förslagen. Utredningen om Trafikverket ICT överlämnade sitt betänkande
Trafikverket ICT
i december 2010.
Under de senaste åren har ett antal förändringar genomförts inom transportområdet med utgångspunkten att det behövs en tydligare gränsdragning mellan förvaltning, politik och marknad. För statens del är en koncentration av kärnuppgifterna angelägen. Konkurrensutsatt verksamhet bör av det skälet i normalfallet inte bedrivas i myndighetsform.
Frågan om i vilken verksamhetsform ICT bör bedrivas är för närvarande under beredning i Regeringskansliet.
Anf. 37 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Det här är en delikat fråga. Det pågår en process där man vill förändra Trafikverkets resultatenhet Information and Communication Technology på ett sådant sätt att det förbereds en privatisering av verksamheten.
I svaret redovisas att det sker en beredning i Regeringskansliet av vilken form verksamheten ska ha i framtiden, men inom Trafikverket och i offentligheten förs i dag en debatt om huruvida det är fråga om en privatisering.
Den risk som jag och många med mig ser, också människor inom verksamheten, med en privatisering är att den kan leda till att denna viktiga verksamhet, som i dag omfattar 450 anställda och därtill ytterligare 150 personer, som omsluter 1,4 miljarder kronor och levererar en vinst på ca 200 miljoner kronor, styckas upp och att privata intressenter tar hand om det som är lönsamt. Arbetstillfällen kommer att försvinna från Borlänge, där den här verksamheten är förlagd. I slutändan kommer stora samhällsvärden att bli förödda.
Man måste hitta en strategi så att man inte avhänder sig möjligheten att ta till vara det ekonomiska värde som ICT omfattar och det samhällsvärde som ICT utgör. ICT är nu den resurs och aktör som staten förfogar över sedan Telia till stora delar privatiserades. När Telia privatiserades skickade man med den fiberoptiska kabeln, som är mycket strategisk, och det är den resurs som ICT i dag förfogar över.
Nu är det oerhört viktigt att noga fundera igenom vad man ska göra och också förstå det verkliga värde som ICT har. I stället för att beträda en väg som riskerar att leda till att dessa värden skingras för vinden och att olika privata intressenter tar över och styckar upp bolaget borde man ta en annan utgångspunkt. Man skulle kunna göra det inom ramen för ett statligt bolag som man också styr till Borlänge och reglerar i bolagsordningen att sätet ska ligga där - det vill säga att man inte gör som när man bildade Vectura och Svevia och inte reglerade den frågan, så att verksamheten sedan flyttades till Stockholm. Man ska ha kvar perspektivet att man ska få verksamheten att växa där den har lokaliserats. Det har i det här fallet bevisats att så kan ske på ett bra sätt.
Man kan ha en strategi där man funderar på att låta det vara ett statligt bolag. På det sättet kan man ta till vara det kommersiella värdet och också samhällsvärdet med ICT:s verksamhet, så att man kan förena dessa två storheter och så att de fortfarande kan utgöra ett starkt stöd åt både Transportstyrelsen och Trafikverket. På det sättet kan man hitta en lösning som verkligen gynnar samhällsintresset men också tar hänsyn till behovet av att utveckla och förändra verksamheten och skapa en ny plattform för den utan att öppna för en privatisering som kan leda till att både ekonomiska värden och samhällsvärden försvinner så småningom. Är det väl sålt har vi ingen makt och inget inflytande över det hela.
Jag tror att en lösning i den stil som jag skisserar här skulle kunna mottas väldigt positivt. Är regeringen öppen för detta?
Anf. 38 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Man skulle kunna tolka den här debatten som att Peter Hultqvist först vill säga att privatisering är dumt och att det riskerar att stycka sönder och att han sedan vill betona att det är risk för att arbetstillfällen i Borlänge försvinner. Men jag väljer att inte göra den kopplingen, för det finns så mycket mer i den här debatten som är viktigt.
Från Trafikverkets synpunkt, med tanke på de elektroniska kommunikationstjänsterna, är det avgörande att ha rätt kompetens för att säkra god driftsäkerhet. Det är därför vi har ICT-verksamheten. Men mycket av det som ICT i dag gör finns i konkurrens på en fungerande marknad. Från ICT:s synpunkt kan det snarare vara så att man har svårt att utveckla sig mer när man gör det inom en myndighet. Detta är också en viktig balansgång.
Det är riktigt, som Peter Hultqvist tar upp, att om man ska pröva en försäljning måste man också se till optokabeln. Den är delvis en resurs med ett pengamässigt värde, men den kan också vara en strategisk resurs för landet av andra skäl. Bland annat pekade utredningen på en del frågetecken när det gällde hur man skulle hantera den.
Det finns en hel del som ICT gör för andra, både myndigheter och andra offentliga verksamheter och på den privata marknaden. Jag tror att Trafikverkets beställning till ICT står för ungefär 65 procent.
Inom Trafikverket resonerar man just nu om att hålla ihop ICT samlat i stället för att dela det, för då tappar man kompetens. Man vill se om det finns en privat aktör som är beredd att göra det. Det handlar om att bevara driftsäkerheten och behålla kompetensen för det som är Trafikverkets behov. Det är det perspektiv som Trafikverket måste ha.
Ett alternativ är annars, som Peter Hultqvist var inne på, att man skulle ha det i ett statligt bolag i stället, just för att ICT ska få möjlighet att utveckla sig mer än vad som vore fallet om det befinner sig inom en myndighet.
Var verksamheten sedan ska ligga är en annan fråga. Den finns i Borlänge i dag, men jag kan inte säga något om detta här och nu. Man får väl placera den där det känns strategiskt riktigt. Uppenbarligen fungerar det väl där den finns i dag.
Fru talman! Jag tycker att frågeställningen är relevant. Den är viktig. Den är inte alls på något sätt avklarad i dag, men precis som Peter Hultqvist säger förs resonemang också inom Trafikverket, och de resonemangen får vi också ta del av. Vi har ännu inte bestämt exakt hur detta ska se ut.
Anf. 39 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag tror också att det måste ske en utveckling i den här verksamheten. Man bör hitta en annan form för den för att skapa bättre möjligheter att klara både det kommersiella värdet och samhällsvärdet. Men man måste ha klart för sig att om det handlar om en privatisering har vi inga långsiktiga garantier. Vi har inga långsiktiga säkerheter. När en sak väl är såld är den såld. Jag kan aldrig se privatisering som ett självändamål, och i sådana här fall kan jag heller inte se det som ett självklart förstahandsalternativ.
För mig är det viktiga att verksamheten får möjlighet att utvecklas och att vi klarar det kommersiella värdet och samhällsvärdet. Jag tror att det sker bäst inom ramen för ett statligt bolag.
Diskussionen kring var en verksamhet ska ligga och statens förmåga att styra detta är viktig. När Vectura och Svevia bolagiserades en gång styrde man från regeringssidan inte upp lokaliseringen - man gjorde ingen sådan markering i bolagsordningen. Det slutade med att verksamheternas huvudkontor förflyttades till Stockholmsregionen. Det är något som man inte vill vara med om när man har byggt upp en verksamhet på det här sättet ute i landet och den visar sig fungera väl - varken Svevia eller Vectura i sin gamla form fungerade dåligt i Borlänge.
Det finns en tendens att utarma de utlokaliseringar som har skett. Så är det. Det kan man se i den här typen av förflyttningsrörelser, när olika typer av verksamheter förändras.
Det är viktigt att markera att om man ska göra en förändring och exempelvis göra ett statligt bolag, då ska man också peka ut att huvudkontoret ska ligga i Borlänge, så att det är klarlagt för tillträdande vd och styrelse och det inte slutar med en diskussion där de bestämmer sig för att flytta av några skäl som de tycker är viktiga.
Man måste alltid vara öppen för förändringar i den här typen av verksamheter. Precis som ministern säger måste man hela tiden ta ställning till balansen. Annars hamnar man inte rätt.
Men det är också viktigt att verkligheten inte överideologiseras på något sätt, så att man resonerar kring privatisering i stort sett för dess egen skull och att det av någon sorts ideologiska dimensioner blir självklara slutsatser, utan att man värderar samhällsvärdet, säkerhetsargumenten, det långsiktiga perspektivet och framför allt hur vi på bästa sätt kan se till att klara det hela. Det handlar om oerhörda värden. Det är 1,4 miljarder i omslutning och 600 personer som jobbar inom verksamheten, med alla de bieffekter på andra näringar som finns.
Jag skulle vilja fråga ministern om hon är beredd att tillsätta en utredare som särskilt ser över möjligheterna att göra ICT till ett statligt bolag och i djupare mening se på just den delen i det här sammanhanget.
Anf. 40 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Jag tror att man ska ha en öppenhet, som Peter Hultqvist är inne på, i synnerhet när vi pratar om verksamhet som i dag har mycket stor konkurrens på en befintlig marknad.
Är privatisering överideologi i det aktuella fallet eller inte? Nej, så är det snarast inte i det här fallet, fast det kanske är lite enkelt partiskt av mig att säga det. Men det beror mycket mer på funderingar utifrån ICT som företag och verksamhet, hur och på vilket sätt företaget kan vidareutveckla sin kompetens bäst och stå sig i en konkurrens.
Det andra handlar om - framför allt utifrån Trafikverkets perspektiv, som jag också tycker är angeläget - på vilket sätt man bäst kan ta till vara kompetens för att behålla driftsäkerhet, vilket har varit grunden i verksamheten.
Huruvida man från regeringens och statens sida ska styra var en verksamhet ska vara har vi erfarenheten att det ibland har varit bra och ibland kan bli rent kontraproduktivt. Men jag förstår utifrån situationen för Peter Hultqvist, som är från Borlänge, att det känns angeläget att verksamheten är kvar i Borlänge. Mycket av Trafikverkets verksamhet finns också i just Borlänge, så det kanske finns en naturlig koppling där i alla fall.
På frågan om man ska ha en utredare - utöver den utredning av verksamheten som redan har gjorts - skulle jag nog svara: Nej, inte i dagsläget, när det gäller att titta på om företaget ska göras till ett statligt bolag eller inte, för det resonemanget finns redan med i diskussionerna. Trafikverket tittar som aktiv part på frågorna: Hur kan man bäst hålla ihop en verksamhet så att den kan utveckla sig framåt? Hur kan vi som myndighet bäst få driftsäkerhet med rätt kompetens?
Finns det inte en marknad som kan ta ett sammanhållet grepp har till och med Trafikverket i sina diskussioner gentemot regeringen sagt att ett statligt bolag kanske är att föredra, så det finns redan med i processen, skulle jag vilja säga.
Anf. 41 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! För att börja med detta att styra till en viss ort: Inom den statliga förvaltningen finns det, när det gäller de utlokaliseringar som gjorts - och man får också ett intryck av att det finns ett stöd inom regeringen för det, eftersom man under de senaste fem åren inte har agerat aktivt i det sammanhanget - en tendens att acceptera återlokalisering av tidigare utlokaliserad verksamhet. Det brukar bli tydligt framför allt när man gör nya verksamhetsformer, och jag har nämnt två exempel på det: Vectura och Svevia.
Därför är jag lite ihärdig: Om man nu förändrar verksamheten, hur klarar man då också av att slå vakt om utfästelserna i det utlokaliseringsbeslut som fattades en gång i tiden?
När det gäller det aktuella fallet tycker jag att det redan är bevisat att Borlänge är en utmärkt miljö för ett som jag hoppas statligt bolag att verka i. Det är ju i Borlänge som verksamheterna har byggts upp, det är i Borlänge som kompetensen har skapats, och det är också Borlänge man talar om i diskussioner om utvecklingsmöjligheter.
Det handlar egentligen om två spår. Inom Trafikverket företräder man tydligen någon sorts privatiseringstanke, medan andra, bland annat de fackliga organisationerna, för fram detta med ett statligt bolag som ett alternativ. Det finns också ett stöd för den typen av tankar reellt inom ICT som verksamhet.
Varför pekar jag på att man kanske särskilt borde utreda det statliga alternativet? Förutom att jag själv ser det som ett huvudalternativ och en önskvärd utveckling är jag rädd för att det finns människor som ser privatisering som en överideologi, så att det statliga alternativet inte blir tillräckligt belyst. Men jag noterar ministerns markering att privatisering i det här fallet inte är överideologi.
Anf. 42 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Herr talman! Det är oerhört viktigt. Det fokus som jag har i frågan - därför tycker jag också att det var bra att Peter Hultqvist ställde interpellationen - är det bästa för Trafikverkets uppdrag och ansvar, på vilket sätt man har en bra driftsäkerhet, där elektronisk kommunikation är en väsentlig del.
Det andra är vad vi kan göra som blir det bästa för verksamheten ICT. Det är precis i den kopplingen som vi befinner oss, och det är det jag tycker att man måste ha för ögonen.
Sedan kan man lägga till det som är Peter Hultqvists perspektiv, lokaliseringsfrågan. Där väljer jag i dag att inte ha en bestämd uppfattning. Men jag har full förståelse för den argumentation som Peter Hultqvist har redovisat här i dag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.