Hushållstjänster
Interpellation 2005/06:208 av Enochson, Annelie (kd)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-19
- Anmäld
- 2006-01-19
- Besvarad
- 2006-01-27
- Sista svarsdatum
- 2006-02-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 januari
Interpellation 2005/06:208 av Annelie Enochson (kd) till finansminister Pär Nuder (s)
Hushållstjänster
Sverige har stora problem med svart arbetskraft i hemmen. En färsk Temoundersökning, utförd på uppdrag av Nordea och publicerad den 14 december 2005, visar att 160 000 svenska hushåll köper någon form av hushållstjänster.
Fler än hälften av dem som köper hushållstjänster betalar för tjänsten svart. Men drygt hälften av dessa kan tänka sig att betala vitt om en skattelättnad införs.
Konjunkturinstitutet har analyserat de samhällsekonomiska effekterna av en skattelättnad för hushållstjänster, publicerad den 28 juni 2005. Analysen visar att sysselsättningen i vit sektor ökar. Svart arbete ersätts delvis med vitt arbete och hushåll som köper mer hushållstjänster ökar sitt arbetsutbud, vilket leder till motsvarande högre sysselsättning. Vid en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden för hushållstjänster beräknas den vita sysselsättningen öka med mellan 3 000 och 19 000 personer, skriver Konjunkturinstitutet.
Beräkningarna som Konjunkturinstitutet gjort är delvis baserade på den finska utvärderingen om skattereduktion för hushållstjänster i Finland. Finland införde 1997 på försök två modeller samtidigt, en modell med företagsstöd för somliga delar av landet, en annan modell med hushållsavdrag i andra delar av landet. År 2001 permanentades ett system med hushållsavdrag som utsträcktes till hela landet. Den senaste utvärderingen visade att försöket genererat 10 000 nya, vita arbetstillfällen. Den stora ökningen kom efter att avdraget 2003 höjdes till 60 %.
Det är angeläget att den svarta sektorn på motsvarande sätt kan trängas tillbaka i Sverige genom att det görs ekonomiskt möjligt att både köpa och sälja privata hushållstjänster vitt och lagligt.
Det är oerhört slående att se hur jobb och företag skapas när man ser det finska exemplet. Man har samverkat över blockgränser för att få bukt med den svarta ekonomin, stimulera privat service, öka sysselsättningen samt hjälpa dubbelarbetande småbarnsföräldrar att få ihop sina livspussel.
Flera ledande socialdemokrater har uttalat sig positivt om hushållstjänster. Göran Persson var till exempel beredd att använda Amspengar för att subventionera hushållstjänster. Bakgrunden var då en begäran från Stockholm om att få starta försök med billiga service- och hushållstjänster.
Vice statsminister Bosse Ringholm har också uttalat sig positivt om skattelättnader för hushållstjänster, till exempel i samband med skatteöverläggningarna 1999. Han var då beredd att pröva frågan för att se om man genom skattesänkningar kan göra svarta jobb vita.
När debatten förra gången var som hetast fanns det bland de socialdemokratiska väljarna en majoritet för skattelättnader på hushållstjänster. Detta enligt en Sifoundersökning som tidningen Vår bostad publicerade för ett par år sedan.
Utifrån den lärdom vi kan få från det finska exemplet anser jag att frågan huruvida skattelättnader för hushållstjänster kan göra svarta jobb vita borde prövas även i Sverige.
Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande frågor till statsrådet Pär Nuder:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att på försök införa den finska modellen med skattereduktion på hushållstjänster också i Sverige?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet att i övrigt vidta för att göra svarta jobb vita inom hushållstjänstsektorn?
3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att på andra sätt underlätta för hushållen att köpa hushållstjänster för att få livspusslet att gå ihop?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2005/06:208
Webb-tv: Hushållstjänster
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2005/06:63 Fredagen den 27 januariProtokoll 2005/06:63 11 § Svar på interpellation 2005/06:208 om hushållstjänster
Protokoll från debatten
Anf. 72 Pär Nuder (S)
Fru talman! Annelie Enochson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att på försök införa den finska modellen med skattereduktion för hushållstjänster i Sverige och vilka övriga åtgärder jag avser att vidta för att göra svarta jobb vita inom hushållstjänstesektorn. Annelie Enochson har också ställt frågan om vilka åtgärder jag avser att vidta för att på andra sätt underlätta för hushållen att köpa hushållstjänster.
Det finns flera skäl att inte införa skattereduktion för köp av hushållsnära tjänster. Särskilda skatteregler för hushållstjänster har enligt min mening inte samma prioritet som mer generellt inriktade åtgärder. Genom generellt inriktade åtgärder undviks snedvridningar av ekonomin och avgränsningsproblem.
När det gäller skattesystemets utformning är regeringens huvudlinje att stimulera arbetsmarknadsdeltagande, arbetsutbud och sysselsättning med brett inriktade justeringar av skatteuttaget på förvärvsinkomster. 1990-1991 års skattereform vilade på sunda principer om enkla, neutrala och likformiga skatteregler. Sedan dess har många undantag gjorts. Att skapa ytterligare särregler är inte önskvärt. Problemet med många undantag är att de leder till ett oöverskådligt och ineffektivt skattesystem. Regeringen ämnar därför göra en översyn av skattesystemet i dess helhet.
Annelie Enochson hänvisar till de finska erfarenheterna av hushållsavdrag. Det är värt att påpeka att det finska systemet för hushållsavdrag inkluderar även renoveringstjänster - motsvarande vårt så kallade ROT-avdrag. I utvärderingen av det finska systemet framkom det att merparten av de nya tjänsterna i Finland har skapats inom just renoveringssektorn, inte inom städsektorn. Det så kallade ROT-avdraget har en konjunkturpolitisk bakgrund, där avsikten är att mildra effekterna av den svaga utvecklingen på byggarbetsmarknaden.
Några särskilda konjunkturpolitiska skäl för en stimulans av hushållstjänstesektorn finns enligt min mening inte. Den privata servicesektorn är en viktig bransch som kommer att växa med eller utan skattesubventioner. I framtiden kommer behovet av arbetskraft i välfärdssektorn att öka kraftigt, främst till följd av demografiska förändringar. Att i ett sådant läge subventionera en flytt av arbetskraft till sektorn för hushållsnära tjänster är inte oproblematiskt.
Annelie Enochson hänvisar också till en Temoundersökning som visar att fler än hälften av dem som köper hushållstjänster nu betalar för tjänsten svart och till Konjunkturinstitutets studie som visar att sysselsättningen i vit sektor skulle öka om skattelättnaden infördes. Jag är benägen att hålla med om att en skattelättnad för hushållsnära tjänster sannolikt skulle innebära en viss överföring av svart arbetskraft till vit, åtminstone på lite längre sikt. Det finns emellertid inget enkelt samband mellan förekomsten av svartarbete och skattenivån.
Regeringen prioriterar kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet men anser att det finns mer effektiva sätt att bekämpa svartarbete än via särregleringar i skattelagstiftningen. Skatteverket har i höstas på regeringens uppdrag utökat och förbättrat informationen om de förenklade reglerna om redovisning och betalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt som finns för privatpersoner, vilka är tillämpningsbara bland annat i fallet vid köp av hushållsnära tjänster.
Mot denna bakgrund är jag inte beredd att vidta några åtgärder inom hushållstjänstesektorn.
Anf. 73 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Tack för svaret, finansministern.
Det är väl så att omvärlden håller på att springa ifrån Sverige när det gäller att visa hur bra rabatterade hushållstjänster faktiskt är för ett samhälle. Kanske, kanske kan regeringen dra lärdom av andra länders klokskap.
Finland är det exempel som vi talar mest om i Sverige. Vid en hearing som jag åhörde hos Almega i förra veckan med biträdande finansminister Ulla-Maj Wideroos från Finland framkom alla de positiva effekter som hushållstjänster inneburit för finländarna.
Finland har, efter Italien, den mest åldrande befolkningen, och därför kommer man att utöka hushållstjänsterna till att innebära att även barnen kan köpa rabatterade tjänster för sina åldrande föräldrar. Att veta att våra åldrande föräldrar får just den vård som vi i familjen känner är bäst för dem innebär en stor trygghet, och det skulle minska stressen avsevärt för många hårt dubbelbeskattade svenskar. Finländarna har här inga ideologiska skygglappar utan försöker på alla sätt att göra det bästa för sina medborgare.
Andra positiva effekter med avdragsgilla hushållstjänster är i Finland att
det kvinnliga företagandet ökar,
42 % av dem som nu säljer städtjänster var tidigare arbetslösa,
vart sjätte hushåll i Finland kommer att använda hushållstjänster,
det har skapats ca 8 000 nya arbetsplatser varav hälften är en direkt följd av möjligheten till rabatterade hushållstjänster.
Frankrike kommer i år att satsa stort på att förbättra sitt system med hushållstjänster. Systemet med hushållstjänster har funnits i Frankrike sedan 1993 och förenklas nu genom att de båda typerna av checkar som funnits slås ihop till en enda. Hushållen kan sedan tidigare göra skatteavdrag för hushållstjänster med 50 %.
Som hushållstjänster räknas i Frankrike exempelvis enklare underhåll i hemmet, hjälp till äldre, barnvakt, sysslor av typen allt-i-allo, trädgårdsarbete, viss administration, stödundervisning för skolelever i hemmet samt hårvård i hemmet. Nya typer av servicetjänster skapas ständigt, bland annat nya tekniska tjänster inom vården, som kan ses som personliga tjänster inom hushållet.
Som en allmän stimulans för sektorn är momsen sänkt för hushållstjänster inom ramen för EU. Frankrike har också agerat för att behålla den nuvarande sänkta momsen på 5,5 %.
Österrike är ett annat land där ett checksystem för hushållstjänster införts. Starten skedde den 1 januari i år. Arbetstagarna får ett socialt försäkringsskydd, och det sker utan större kostnader eller administrativa besvär. Den svarta sektorn av hushållstjänster beräknas motsvara 400 miljoner euro i Österrike. Österrike verkar, liksom Sverige, ha problem med svartjobben inom hushållssektorn. I Sverige uppskattas dessa svartjobb till minst 800 miljoner kronor. Men till skillnad från Sverige försöker Österrike göra något åt situationen.
För en finansminister måste det väl vara av största vikt att svarta jobb kan göras vita. Och som ansvarig minister måste man väl se varje nytt jobb, varje sektor som skapar nya jobb, som en tillgång. Varför då denna ideologiska låsning?
Ministern säger i sitt svar att några särskilda konjunkturpolitiska skäl för en stimulans av hushållssektorn inte finns. Men snälla, vi har i Sverige över 739 000 människor i arbetsför ålder som inte har arbete på den ordinarie arbetsmarknaden! Vilka ytterligare skäl behövs det för att pröva nya grepp som kan skapa jobb? En skattereduktion är
ett
sätt.
Mina frågor kvarstår: Varför denna ideologiska låsning? Varför inte pröva någon variant av skatteavdrag för köp av hushållstjänster och hänga med sina socialistiska kolleger i andra länder? Det vill jag ha svar på.
Anf. 74 Roger Tiefensee (C)
Fru talman! Det här är en intressant debatt. Jag håller helt med Annelie Enochson om att skattereduktion för hushållstjänster är bra för företagande och jobb. Man behöver bara titta på exemplet Finland och på deras förhållningssätt till detta. Man kan kalla det för finsk sisu eller handlingskraft - där händer det saker i alla fall.
För att tillföra något extra till debatten skulle jag vilja vidga perspektivet till att omfatta tjänstenäringen totalt. I 2006 års budget hade regeringen sex branschprogram, bland annat om utveckling, samtal och forskningssatsningar. Tjänstenäringen fanns inte med över huvud taget trots att tjänstebranschen i den moderna ekonomin står för tre fjärdedelar av jobben; tre fjärdedelar av bnp är relaterat till tjänster. Produktionen är viktig, och tjänster och produktion är intimt förknippade med varandra. Scania tjänar inte så mycket pengar på sina lastbilar. De tjänar pengar på tjänsterna kring produktionen.
Man borde titta på svensk ekonomi. Har vi en ekonomi som är utformad efter produktion men dåligt anpassad till tjänsteverksamhet? Om svaret är ja - och jag är beredd att svara ja på att den svenska ekonomin och det svenska skattesystemet inte är utformat för att vara bra för tillväxt i tjänstebranschen - borde finansministern ta tag i det. Om Sverige hade haft samma tillväxt i tjänstenäringen som Storbritannien skulle vi ha haft 200 000 fler jobb om utvecklingen hade varit densamma från 1995 till 2002. På sju år skulle vi ha fått 200 000 fler jobb. Det skulle väl ha varit ett bra inlägg i diskussionen om jobb och företagande - om de stora problem vi har i Sverige med det stora utanförskapet och den höga arbetslösheten?
Anf. 75 Pär Nuder (S)
Fru talman! Jag råder Roger Tiefensee att hålla upp fingret i luften eller läsa aktuell statistik om utvecklingen inom tjänstenäringen. Den sektorn ökar kraftigt just nu. Mig veterligen har vi inga subventioner som är riktade särskilt mot den sektorn. Hjulen snurrar på och de kommer att snurra fortare i framtiden.
Annelie Enochson har ställt en fråga om skattereduktion för hushållstjänster. Hon talar mycket om det finska systemet. Låt mig på nytt läsa innantill ur ett riksdagsprotokoll. Där sägs att det finska systemet till icke oväsentlig del motsvarar vårt befintliga ROT-avdrag: "Av den utvärdering som finns av det finska systemet framgår att merparten av de nya tjänsterna i Finland har skapats just inom renoveringssektorn, närmare bestämt mellan ca 4 600 och 5 800 tjänster. Antalet nya städtjänster . är betydligt mindre, mellan ungefär 700 och drygt 900 tjänster." Siffrorna är för 2003, och 2004 uppskattas ytterligare 2 000 nya arbetstillfällen ha skapats. Det är alltså effekterna av det finska systemet.
Men, Annelie Enochson och Roger Tiefensee, varför orda så mycket om det finska systemet? Det är ju inte det ni vill införa. Ni har en helt annan modell, som inte har uppmärksammats i debatten. Enligt er modell är det inte hushållet som ska subventioneras, utan det är "företag som säljer hushållstjänster som har rätt att vid den månatliga inbetalningen av moms och arbetsgivaravgifter dra av 50 % av arbetskostnaden för alla hushållstjänster man utfört. Fysiska personer får under ett år köpa hushållstjänster enligt alliansens förslag för maximalt 100 000 kronor, vilket innebär en maximal skattereduktion om 50 000." Systemet ska omfatta hushållstjänster som utförs i hemmet men också hushållets köp av externa tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn på dagis eller motsvarande. Det är ju inte alls det finska systemet! Det är ett helt annat system.
Första frågan som uppkommer - eftersom ni är så engagerade måste ni ha svar på dessa frågor - är: Vad är det för arbetskostnader som ska reduceras? Är det mervärdesskatten eller socialavgifterna som ska reduceras, eller är det båda? Och hur ska systemet kontrolleras i praktiken? Ska varje städbolag i Sverige föra en lista över vilka hushåll som har köpt tjänster? Varje hushåll får ju bara använda upp till 100 000. Vad är det för byråkrati ni vill lägga på småföretagen i hushållssektorn, och vad är det för byråkrati ni vill bygga upp i Skatteverket? Vad vill ni skapa för kontrollsystem, och vad finns det för integritetsaspekter på det?
Ska tvätteriet föra bok över när jag lämnar in min kostym på kemtvätt, och ska mina döttrar tvingas legitimera sig när de går och hämtar den, så att man kan registrera att familjen Nuder inte slår i taket om 100 000 kr? Har ni egentligen tänkt igenom hur systemet ska fungera i praktiken?
Tala inte mer om det finska systemet. Finländarna hade ett sådant system tidigare, men man avskaffade det. Det som finns i den borgerliga alliansens förslag är precis det som jag har beskrivit. Det vore intressant att veta hur ni hade tänkt att detta egentligen ska fungera i praktiken. Ni är ju så engagerade i de här frågorna.
Anf. 76 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Tack, finansministern. Finland avskaffade inte sitt system. Finland utvecklade det. Jag nämnde i mitt svar ett antal andra länder. Vitsen med den här debatten är inte att tala om exakt hur detta ska lösas, utan det handlar om ifall regeringen har ambitionen att tänka till i den här frågan och ta bort de ideologiska skygglappar man har haft.
Vid HSB-kongressen för inte så länge sedan sade ministern att vi måste börja diskutera de här frågorna. Vi blir allt äldre och kommer att behöva hjälp hemma, och vi måste kunna bestämma själva vilken hjälp vi vill ha. Det sade ministern vid HSB-stämman 2004.
Ministern säger i sitt interpellationssvar att särskilda regler för hushållstjänster inte har samma prioritet som generellt inriktade åtgärder. Det är ju en ideologisk inriktning som regeringen tar men denna regel frångås när det gäller ROT-avdrag. Att lägga in ett golv är tydligen helt okej enligt sossarna, men att städa samma golv går inte.
Ministern undrar hur kontrollen ska gå till och så vidare. Vi har ett sådant system i dag. Det heter hemtjänst. Vi har ett sådant system i dag där man är inne i varandras hem. Frågan är bara hur vi ska kunna utveckla detta system, där brukarna själva får bestämma, så att inte bara de rika har råd utan även de som har lägre inkomst. Det är det frågan handlar om. Det har man insett i Finland, Österrike, Frankrike och andra länder - men inte sossarna i Sveriges regering.
Vi behöver fler arbetstillfällen och arbetsplatser i Sverige. Antalet företagare i landet har minskat med 9 % sedan 1993 och är i dag bara 400 000. I EU-15-länderna har antalet företagare i stället
ökat
med i genomsnitt 9 % under samma period. Hushållstjänster med rätt till skatteavdrag i någon form skulle öka antalet företagare, och Sverige behöver verkligen varje företag vi kan få.
Vid en skattereduktion om 50 % av arbetskostnaden beräknar Konjunkturinstitutet att vi kan öka sysselsättningen med mellan 3 000 och 19 000 människor. Varför vågar man inte pröva det? Vinsten med en skattereduktion är ju att fler kan köpa tjänsten.
Någon på vänstersidan har sagt att det är bättre att skattepengar går rätt in i vården i stället för att subventionera hushållstjänster. Har man inte fattat något? För att pengar över huvud taget ska kunna ges måste de finnas - och pengar finns om man säljer något och betalar skatt för det. Det är så det fungerar i det svenska samhället och i alla marknadsekonomier.
Låt mig referera till nationalekonomins fader, Adam Smith. Han visar i sitt verk
Wealth of Nations
att de stora klippen när det gäller att skapa välstånd erhålls genom de specialiseringsvinster hushåll kan få genom att sälja sitt arbete på marknaden och byta till sig resultatet av andra människors arbete. Allt arbete ökar välstånd.
Min fråga kvarstår: Vad är det som ska till för att regeringen ska kunna tänka sig att pröva någon form av rabatterade hushållstjänster, antingen med checkar som i Frankrike, skatteavdrag som i Finland eller med någon annan variant, en svensk modell? Man kan vidareutveckla ROT-avdraget, som man har gjort i Finland. Där började man med att se på vår modell och sedan jobba vidare. Vi jobbade i stället några år men slutade när vi såg att det fungerade väl.
Vi måste tänka till, och vi måste ta bort de ideologiska skygglapparna för den svenska befolkningens skull.
Anf. 77 Roger Tiefensee (C)
Fru talman! Finansministern tycker att jag ska hålla upp fingret och att jag ska se hur fort hjulen snurrar i tjänstesektorn. Uppenbarligen snurrar hjulen inte tillräckligt fort.
Det sker en omställning i ekonomin från produktion till tjänsteverksamhet. Men den omställningen finns det tydligen inte tillräcklig kraft i när det gäller expansionen i tjänstenäringen. De produktionsjobb som flyttas ut ersätts inte av tillräckligt många tjänstejobb. Uppenbarligen är finansministern ointresserad av att få en sådan utveckling i Sverige som Storbritannien har haft. Om vi hade haft samma utveckling i hela tjänstenäringen som Storbritannien har haft under sju år från 1995 till 2002 skulle vi ha haft 200 000 nya jobb.
I sitt svar till Annelie Enochson antyder finansministern att han ser ett problem i att tjänstenäringen expanderar, för då blir det färre anställda med tjänster i offentlig sektor. Liksom av en händelse råkar ju Storbritanniens 200 000 jobb vara precis det antal som Vänsterpartiet vill anställa i offentlig sektor. Är det där problemet ligger?
Jag tror inte att man får vara blind för potentialen i tjänstenäringen.
Det är intressant om finansministern vill diskutera detaljerna och komma bort från de ideologiska låsningarna. Låt oss då göra det. Låt oss diskutera detaljerna. Låt oss se hur Finland har utvecklat sitt program från ungefär det som vi föreslår till ett alltmer expanderat.
Orsaken till att vi inte har valt att ha med ROT-tjänsterna - ombyggnad, reparation och tillbyggnad - i förslaget är att vi vill att det ska kunna genomföras snabbt och inte vara till alltför stor ekonomisk belastning för staten i ett initialt skede. Vi ser att det kan bli en väldigt bra potential. Byggbranschen själv vill dock gärna ha ROT-avdrag, så låt oss då ta den diskussionen och ta bort skygglapparna.
Anf. 78 Pär Nuder (S)
Fru talman! Konjunkturinstitutet gör bedömningen att under innevarande år och nästa kommer sysselsättningen att öka med 100 000 nya jobb. Merparten av dessa kommer att komma i tjänstesektorn, detta utan några subventioner. Hur Roger Tiefensee än vrider och vänder på argumentationen är alltså det som just nu sker att vi ökar sysselsättningen i just servicesektorn.
Nej, Annelie Enochson, jag moraliserar inte alls över dem som vill köpa hushållstjänster, över dem som vill köpa städtjänster till sina hem. Det vore jag den siste att göra. Den här debatten har dessvärre haft en del övertoner av att det finns arbete som är sämre än annat utfört arbete. Den debatten deltar inte jag i.
Däremot är jag väldigt tveksam till, på ideologiska grunder, att subventionera privat sysselsättning i specifika sektorer. Analogt med det resonemanget följer också att jag är skeptisk till att skattesubventionera exempelvis verksamhet inom byggsektorn. Jag tillhör dock en regering som införde en tillfällig konjunkturpolitisk stimulans för att få i gång situationen i byggsektorn. Det var ett avsteg från den grundläggande principen.
Vi ska inte ha system som subventionerar privat sysselsättning. Jag kan också glädja Annelie Enochson och Roger Tiefensee med att den privata sysselsättningen nu ökar. Vi behöver inte ha dessa enskilda subventioner riktade till en sektor här och en sektor där. Inte minst ökar nu sysselsättningen i byggsektorn, och vi har inget ROT-avdrag i dag till följd av att vi har en så god makroekonomisk situation.
Så var det den finska situationen. Jo, Annelie Enochson, det var så att företagsstödsmodellen, den som ni nu står för, slopades i början av 2001 i Finland. Ni står inte för det system som man har i Finland. Ni står för ett system som är dyrt, som är administrativt krångligt och som kommer att vara integritetskränkande.
Nu har jag ju lärt mig hur den här alliansen fungerar. Nu när jag har satt fingret på den ömma punkten i ert förslag, som ni alldeles uppenbart inte har tänkt igenom eftersom ni inte ens pläderar för det, kommer ni säkert att ändra er. Det är ju någonting som går som en om inte röd så blå tråd genom alliansens politik: opportunismen.
Ni står för ett administrativt krångligt system som kommer att lägga en stor administrativ börda på redan tyngda småföretag, som kommer att bygga upp en stor skattebyråkrati och som kommer att leda till en väldig integritetskränkning om detta system ska kunna kontrolleras så att man inte överutnyttjar det. Dessutom förstår jag inte hur den här priselasticiteten ska fungera. Vad har vi för garantier för att dessa tjänster i slutledet verkligen blir billigare genom denna subvention som ni tänker ge till dem som utför tjänsterna, inte till dem som köper tjänsterna?
Nej, vi behöver inte subventionera privat sysselsättning för att få i gång den privata sysselsättningen. Det räcker att sticka ut nosen, höll jag på att säga, utanför denna kammare så ser man aktiviteten i den svenska ekonomin.
Anf. 79 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Det är väl detta vi kommer att höra det närmaste halvåret fram till valet: Det går bra för Sverige. Denna uppfattning delas dock inte av 1,4 miljoner människor i Sverige. Det får ni försöka förklara i något annat forum än här i kammaren. Det kommer ni inte ifrån.
Det vi i alliansen vill är att i alla fall försöka. Vi vill - liksom i Frankrike, liksom i Finland, liksom i Österrike - utveckla. Det är det vi också skulle önska att regeringen ville. Vi vill se vad detta skulle innebära, och vi är beredda att utveckla de modeller vi kommer fram till.
Jag vill här i veckans sista debatt försöka påvisa behovet av detta för finansministern. Det finns som sagt olika modeller. Jag nämnde tre eftersom jag tyvärr inte har så lång tid på mig. Det finns dock andra modeller, och jag kan ge finansministern exempel på dessa.
Jag vill här till slut tala om att jag tror, eller är ganska säker på, att den svenska befolkningen behöver rabatterade hushållstjänster. Varför? Jag tänker ta några argument:
Vi har en stor och växande svart marknad för hushållstjänster.
Vi har utarbetade föräldrar, speciellt kvinnor, som inte får sitt livspussel att gå ihop med familj, hem och arbete vilket i sin tur innebär ökade sjukförsäkringskostnader - finansministern vet hur de accelererar - och ofta slutar med en förtidspension.
Vi har ett stort behov av att öka tillväxten och stimulera den privata servicesektorn.
Vi har ett stort behov av att öka sysselsättningen.
Vi har inte minst det demografiska argumentet. Vi har alltfler åldringar som behöver hjälp och en alltmer krympande kommunal sektor. Det vet finansministern.
Vi har en skev jämställdhet när det gäller regeringens prioritet.
Vi måste öka företagandet.
Jag skulle än en gång vilja att finansministern läste igenom det vi har sagt och försökte lyssna på detta med att våga pröva rabatterade hushållstjänster. Om du inte vill lyssna och se på vår modell, utarbeta en annan! Lyssna också på era socialistiska kolleger i andra europeiska länder - de vågar - om ni inte klarar av att lyssna på oss i alliansen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.