Hot och våld i skolan och i fritidshemmet
Interpellation 2025/26:141 av Mats Wiking (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-11
- Överlämnad
- 2025-11-12
- Anmäld
- 2025-11-13
- Sista svarsdatum
- 2025-11-26
- Svarsdatum
- 2025-12-08
- Besvarad
- 2025-12-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
En nyligen släppt rapport från Sveriges Lärare visar att hot, kränkningar och fysiska kontakter mellan elever förekommer varje vecka i skolor över hela Sverige. Allra mest utsatta är fritidshemmen.
Enligt rapporten från Sveriges Lärare säger åtta av tio lärare att de bevittnat hot och våld mellan elever på fritidshemmen.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
Avser ministern vidta några åtgärder för att minska hot och våld i skolan och fritidshemmen, mot bakgrund av vittnesmål från Sveriges Lärare om ökat hot och våld mellan elever?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:141
Webb-tv: Hot och våld i skolan och i fritidshemmet
Dokument från debatten
- Måndag den 8 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:47
- Protokoll 2025/26:47 Måndagen den 8 decemberProtokoll 2025/26:47 Svar på interpellation 2025/26:141 om hot och våld i skolan och i fritidshemmet
Protokoll från debatten
Anf. 38 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Tack, ledamoten Wiking, för mycket ambitiösa frågor om skolan! Jag uppskattar som sagt alltid när vi kan debattera skolan och när jag ser att fler sätter skolan främst.
Mats Wiking har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att minska hot och våld i skolan och fritidshemmet, mot bakgrund av vittnesmål från Sveriges Lärare om ökande hot och våld mellan elever.
Först och främst vill jag understryka att alla former av kränkningar, hot och våld i skolan och fritidshemmet är oacceptabla. Att elever känner sig trygga är avgörande för att de ska må bra och lyckas i skolan. Detta är en prioriterad fråga för regeringen, och därför har vi vidtagit flera åtgärder för att skapa en tryggare skolmiljö för alla elever. Inte minst handlar det om att ge lärare och rektorer bättre förutsättningar att agera vid kränkningar, hot och trakasserier.
Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan redovisade i januari 2025 betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (SOU 2025:8). Utredningen föreslår bland annat att lärare i vissa fall ska få visa ut en elev ur klassrummet utan att först ha uppmanat eleven att ändra sitt uppförande och att kvarsittningar och utvisningar inte längre ska behöva dokumenteras skriftligt av den som vidtagit åtgärden.
Det föreslås även att det ska bli obligatoriskt för skolor att ta fram och använda en så kallad konsekvensplan som beskriver vad som händer om en elev bryter mot skolans regler. Vidare föreslås att alla skolor också ska arbeta med förväntansdokument som bland annat ska innehålla information till elever och vårdnadshavare om hur skolan arbetar med regler och konsekvenser. Det föreslås också att det ska bli möjligt att använda de disciplinära åtgärderna omplacering inom eller utanför skolenheten och avstängning under en längre tid än i dag.
De nya reglerna planeras att börja gälla inför höstterminen 2026. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) att cirka 120 miljoner kronor avsätts för 2026 och beräknar att cirka 118 miljoner kronor avsätts årligen från 2027.
En god vuxennärvaro i skolan bidrar till en tryggare miljö. Därför görs satsningar för att fler skolor ska ha möjlighet att bland annat anställa mer personal. Statsbidraget för personalförstärkningar ger huvudmännen möjlighet att anställa exempelvis speciallärare, speciallärare i särskild undervisningsgrupp och elevhälsopersonal.
Från och med 2026 kommer även statsbidraget för lärarassistenter att ingå i det samlade statsbidraget. I budgeten för 2025 uppgick bidraget till cirka 1,7 miljarder kronor, varav 250 miljoner avsattes särskilt till läraravlastande personal med relevant utbildning för arbetsuppgifter som huvudsakligen bidrar till ökad trygghet och studiero.
Elevhälsan är också en viktig arena i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet gentemot barn och unga. Regeringen föreslår därför att 200 miljoner kronor avsätts under 2026 till personalförstärkningar inom elevhälsan och beräknar att avsätta 200 miljoner kronor årligen under 2027 och 2028.
Det finns skolor som har stora ordningsproblem, och det saknas ofta praktiska möjligheter att vid behov tillfälligt flytta elever utanför den egna skolan. Akutskolor kan innebära en möjlighet för huvudmän att hantera ordningsproblem och värna tryggheten och studieron i skolan. Genom att tillfälligt omplacera en elev kan en akut situation hanteras samtidigt som det utreds vilka långsiktiga lösningar som behöver genomföras. Statsbidraget för personalkostnader i akutskola ger fler huvudmän förutsättningar att inrätta akutskolor.
Skolan och fritidshemmet måste vara en trygg plats. Hot och våld får aldrig accepteras, och inga barn ska behöva vara oroliga eller rädda för vad de ska möta i skolan när de går hemifrån på morgonen.
Anf. 39 Mats Wiking (S)
Herr talman! Tack för svaret, ministern!
Rapporten Skolan som slagfält, framtagen av Sveriges Lärare, visar med tydlighet att hot, kränkningar och fysiska konflikter mellan elever numera sker varje vecka i skolor över hela landet. Allra mest utsatta är fritidshemmen, en verksamhet som under många år fått bära konsekvenserna av nedskärningar och brist på utbildade lärare. Åtta av tio lärare i undersökningen säger att de har upplevt hot och våld på fritidshemmen.
Fritidshemmen är ofta barnens första och sista möte med skolan varje dag och är helt avgörande för barns utveckling, trygghet och sociala samspel. På fritidshemmen har tyvärr våldet blivit vardag samtidigt som resurserna minskar och grupperna blir större och större. När hot och våld breder ut sig riskeras inte bara personalens hälsa utan även barnens rätt till en trygg miljö som skollagen så tydligt slår fast.
Herr talman! Enligt rapporten upplever sex av tio lärare som bevittnat våld att nedskärningarna i skolan bidrar till att hot och våld ökar. Här är bilden tydlig: Grupperna har blivit större, både i skolan och på fritis. När grupperna blir större tröttnar personalen och slutar. Kontinuiteten och tryggheten försvinner. Arbetsmiljöverket har också tydligt konstaterat att många skolor och fritidshem brister i sitt systematiska arbetsmiljöarbete.
Herr talman! För oss socialdemokrater är slutsatsen klar: Hot och våld på fritidshemmen och i skolan har inte uppstått av sig självt. Det är resultatet av mångåriga besparingar, större barngrupper och en vardag där alltför många outbildade pedagoger tvingas bära ett alldeles för stort ansvar.
Vi kan se att fritidshemmen sällan får ta del av extra resurser för barn med särskilda behov. Ett barn som har assistent i skolan får sällan det på fritis trots att grupperna på fritis är rekordstora.
Herr talman! Jag vill ställa följande fråga till ministern: Hur ser ministern på de uppgifter som framkommit i Sveriges Lärares rapport om den kraftiga ökningen av hot och våld i fritidshemmen och i skolan?
Anf. 40 Louise Thunström (S)
Herr talman! Tack till Mats Wiking för den här viktiga interpellationen! Tack till ministern för svaret!
Under helgen läste jag också rapporten Skolan som slagfält från Sveriges Lärare. Det var djupt oroande läsning. Våld och hot i skolan både ökar i omfattning och blir grövre till sin karaktär. På fritidshemmen, där många yngre barn tillbringar en stor del av sin dag – ofta till och med mer tid än i skolan – och som med rätt förutsättningar skulle kunna ha en enastående roll i det förebyggande arbetet, uppger fler än åtta av tio lärare att de bevittnat hot eller våld mellan barnen och att läget dessutom försämrats kraftigt under de senaste åren.
I en rapport från Rädda Barnen som baseras på samtal med unga hbtqi-personer framkommer en mycket oroande bild av situationen där barnen beskriver skolan som en av de platser där risken för trakasserier är som allra störst. Häromveckan rapporterade Dagens Nyheter om att RFSL avstår från att komma ut till skolor och informera för att det på många håll blivit alltför hotfullt.
Skolan är därtill den näst vanligaste platsen där våld i ungas parrelationer sker.
Herr talman! Det är sannerligen en mörk och allvarlig bild från Sveriges skolor och fritidshem, men den är egentligen föga förvånande. Det är en utveckling som på många sätt speglar det samhälle vi lever i.
Vi lever i ett land där ojämlikheten tillåtits öka, där språket hårdnat och där både rasism och hat mot hbtqi-personer blivit alltmer tydligt. Dessutom har vi en orolig omvärld, krig i vårt närområde, gängkriminalitet med skjutningar och sprängningar, hög arbetslöshet och trångboddhet. Vi har en kostnadskris där många familjer fått det allt tuffare. Senast nu i dag på förmiddagen var det ett reportage på tv där Röda Korset varnade för stora välfärdsbrister och kraftigt ökad utsatthet.
Allt det här landar hos våra barn och unga, som inte kan härbärgera det utan mår allt sämre och känner sig alltmer stressade. Det är egentligen inte så konstigt att det ser ut som det gör i våra skolor. Jag lider med barnen, både de som utsätts och de som utsätter. Det tror jag att alla här gör.
Herr talman! Rapporten visar tydligt hur våld hänger samman med skolans villkor. Bemanningen är avgörande. Där det saknas behöriga lärare, elevassistenter, kuratorer och specialpedagoger ökar risken för otrygghet. Det är otvetydigt så.
Även den fysiska skolmiljön spelar roll. I skolor där lärare bedömt lokalerna som mycket dåliga rapporteras en betydligt högre förekomst av våld än i skolor med fungerande miljöer.
Det samlade intrycket är att vi har en skola som står under hög press. Det är en utveckling som vi naturligtvis inte kan acceptera och som kräver genomtänkta, långsiktiga insatser. Men sådana insatser måste bygga på forskning och beprövad erfarenhet, inte på snabba utspel och symbolpolitik. Just därför blir jag ofta oroad när regeringen återkommande för fram förslag som kretsar kring straff, hårdare tag och idéer om att elever helt enkelt ska bete sig utan att de strukturella problemen riktigt adresseras.
Det är mot den bakgrunden jag vill fråga utbildningsministern: Vilken forskning och vilken beprövad erfarenhet vilar regeringen på när man till exempel vill avskaffa skollagens skrivningar om elevinflytande och i stället införa olika bestraffningsmetoder?
Anf. 41 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Jag tackar för frågorna här.
Jag vill börja med att vara väldigt tydlig med vem som har huvudansvaret både för finansiering och för att bedriva skola: Det är kommunerna som har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva skola.
Utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom varje fritidshem, oavsett var i landet verksamheten bedrivs. Det innebär att alla barn och elever ska ha tillgång till verksamhet med hög kvalitet så att de kan nå de fastställda målen för utbildningen. Det ska inte spela någon roll var man bor eller var skolan ligger.
För att stärka huvudmännens förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare och bättre kunna möta elevers behov av stöd har regeringen beslutat om ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar. Vi gör historiska satsningar på skolan, både i reformer och i pengar. Bidraget för personalförstärkningar ger huvudmännen möjlighet att anställa personal inom elevhälsa, speciallärare och läraravlastande personal. I budgeten för 2025 uppgår det här bidraget till cirka 1,7 miljarder kronor, varav 250 miljoner är avsatta särskilt för läraravlastning.
När det gäller frågan om relationen mellan lärare och skolpersonal och elever och hur vi ska skapa en tillitsfull relation i skolan är just den relationen en avgörande del av trygghetsarbetet. Det måste vara tydligt vem som bestämmer i skolan. Det är uppochnedvänt om vi låtsas och inbillar barn att det är någon annan än lärarna och de vuxna i skolan som bestämmer och som sätter ramarna. Skolan är inte Vilda Västern. Det är därför viktigt att lärare och annan personal har förutsättningarna att ingripa och också ingriper i störiga situationer, inte minst för att bygga en tillitsfull relation till alla elever. Att man ingriper om en elev exempelvis hotar, slår och kränker andra elever visar att personalen tar alla elevers trygghet på allvar.
Om vuxenvärlden inte sätter upp tydliga regler och gränser kan det i stället leda till att eleverna tappar tillit till att skolan är till för alla och att personalen tar sitt vuxenansvar. Ett förtydligande av rektorers och lärares ansvar samt att skolpersonalen har de befogenheter som de behöver för att kunna skapa en trygg skola är därmed förenligt med en tillitsfull relation mellan lärare och elever men framför allt ett huvuduppdrag för skolan om den ska ge trygghet till alla elever.
Anf. 42 Mats Wiking (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.
Regeringen talar ofta om trygghet i skolan, men trots återkommande larm om hot och våld, inte minst på våra fritidshem, ser vi inga åtgärder som faktiskt vänder utvecklingen. Ingenting har hänt under de snart fyra år som regeringen har suttit när det gäller detta.
Personal som arbetar med våra barn ska aldrig behöva känna oro för sin egen säkerhet, och elever ska möta trygghet, inte otrygghet, under sin skoldag.
Hittills har regeringen nöjt sig med utredningar och löften. Det saknas en nationell strategi för att stärka arbetsmiljön och ge skolor och fritidshem fler vuxna, mer kompetens och bättre verktyg. Att blunda för problemet gör inte barnens och personalens vardag säkrare. Nu krävs ett tydligt ledarskap.
Herr talman! Vi socialdemokrater ser tydligt att hot och våld växer där vuxennärvaron är svag. Därför satsar vi på fler utbildade lärare och fler medarbetare i fritidshemmen. Mindre grupper och mer tid för varje elev skapar trygghet och studiero både i klassrummet och på fritidshemmen.
Vi ser också, till skillnad från regeringsföreträdarna, att det ute i kommunerna händer saker. Det sker nedskärningar. I en enkät säger ungefär 60 procent av de tillfrågade rektorerna att det är nedskärningar i kommunerna. Regeringen säger ofta att detta är kommunernas eget ansvar. Vi har dock haft en vana, i alla fall när Socialdemokraterna har styrt, att se till att kompensera med statsbidrag så att man inte tappar utifrån hur ekonomin växer i samhället.
Det är jätteviktigt att kommunerna får generella statsbidrag som täcker upp de underskott de har. Även om kommunerna ska satsa själva, som ministern säger, kan en liten kommun inte klara sig själv utan generella statsbidrag som kan kompensera det underskott man har.
Det blir inte heller fler specialpedagoger, som regeringen påstår, utan färre. Elevhälsan pressas, trots att just tidigare insatser ofta kan bryta negativa spiraler, konflikter och utagerande beteenden.
Herr talman! Som min kollega också lyfte presenterar regeringen främst hårdare tag – avstängningar och utvisningar – som lösningar på otryggheten. Men forskningen är tydlig: Det är relationer, närvarande vuxna och en stabil vardag som bygger trygghet.
Att tydliga rutiner och regler behövs kan vi hålla med om. Men det fungerar bara i en trygg och respektfull miljö. Stora klasser och stora grupper på fritis gör det också betydligt svårare.
Vi tror att tydliga regler behövs. De vuxna ska givetvis ha ett avgörande inflytande, för det är deras arbetsplats. Men det är också barnens arbetsplats, och därför är det jätteviktigt att utforma regler på skolan tillsammans med eleverna.
Därför har vi utvecklat detta med elevråd och elevdemokrati. Det finns väldigt många barn som kan ta ansvar om man ger dem ansvar. Att bygga trygghet, ordning och studiero i skolan handlar väldigt mycket, tror vi socialdemokrater, om att ge även barnen möjlighet att vara med och påverka.
Det avgörande när det gäller att det ser ut som det gör i skolan i dag är dock de nedskärningar som har skett i kommunerna. De har gjort att det finns stora klasser och stora grupper och att vi inte kan inte ge barnen med särskilda behov den undervisning som de behöver och kräver.
Herr talman! Jag vill avsluta med att fråga utbildningsministern: Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka tryggheten och arbetsmiljön i skolan och på fritidshemmen? Avser regeringen att tillföra resurser för att minska gruppstorlekarna och öka personaltätheten i fritidshemmen? Jag talar då om generella resurser som kan göra att alla kommuner kan klara de nedskärningar som annars väntar runt hörnet.
Anf. 43 Louise Thunström (S)
Herr talman! Skolan har också ett viktigt demokratiuppdrag, och demokrati behöver man träna på. Det var mot den bakgrunden min fråga om elevinflytande ställdes till ministern.
Den svenska skolan borde ses som den absolut viktigaste institution vi har i vårt land, inte som en marknad eller som en butik. Skolan är ingenting som kunder köper eller låter bli. Den är ett gemensamt ansvar för vårt land, ingen kassako för riskkapitalister.
Mot den bakgrunden är det extra allvarligt att den rapport jag förut nämnde beskriver hur skolledare ibland avstår från att agera av rädsla för att problemen ska skada skolans rykte. Det är ju fullständigt oacceptabelt. Skolan ska skydda barnen, inte skydda ett varumärke.
Som jag sa tidigare borde skolan vara den viktigaste institution vi har i vårt land, den som ska skapa förutsättningar för den enskilda individen men också för samhällsgemenskapens fortbestånd och vårt lands utveckling. Det handlar om vad vi vill förmedla och ge till kommande generationer.
Vi socialdemokrater lägger 3,7 miljarder mer till svensk skola i vår skuggbudget inför nästa år. Under hela mandatperioden har vi lagt mer pengar till kommunerna och välfärden än vad regeringen och Sverigedemokraterna har gjort. Det är uppenbart att den prioriteringen har varit rätt.
Men de pengar vi lägger till skolan måste också stanna i skolan. Mellan 2022 och 2024 försvann 19 miljarder i vinster till nio skolföretag. Det är ju absurt! Det är ett helt sjukt system. De här pengarna kunde ha gått till fler lärare och till mindre klasser.
Den svenska skolan behöver göras om i grunden. Jag instämmer i att staten faktiskt behöver ta ett större ansvar, men se också till att de 19 miljarder som försvunnit i vinster till skolkoncerner stannar i skolan! Förbjud aktiebolag att driva skola! Det är skolan som behöver reformeras och göras om, inte våra barn.
(Applåder)
Anf. 44 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Trygghet är en prioriterad fråga. Därför har regeringen vidtagit flera åtgärder för att skapa en tryggare skolmiljö för alla elever.
Skolan är en prioriterad fråga. Det är därför vi lägger fram den största skolbudgeten i modern tid. Det är därför vi gör de största reformerna på över 30 år – för att vi behöver göra stora förändringar för att få bukt med både trygghetskrisen och läskrisen i svensk skola.
Det jag börjar fundera på, herr talman, när jag lyssnar på den här debatten är hur Socialdemokraterna kommer att rösta i fråga om våra förslag om stärkt studiero.
Hur kommer Socialdemokraterna att rösta när vi lägger fram förslag om att lärare i vissa fall ska få visa ut elever ur klassrum utan att först uppmana eleverna att ändra sitt uppförande?
Hur kommer Socialdemokraterna att rösta när vi lägger fram förslag om att kvarsittningar och utvisningar inte längre ska behöva dokumenteras skriftligen av den som vidtar åtgärden?
Hur kommer Socialdemokraterna att rösta när regeringen lägger fram förslag om stärkt studiero där det kan bli obligatoriskt för skolor att ta fram och använda en så kallad konsekvensplan som beskriver vad som händer när en elev bryter mot skolans regler?
Hur kommer Socialdemokraterna att rösta när vi föreslår att alla skolor ska arbeta fram ett förväntansdokument som bland annat ska innehålla information till elever och vårdnadshavare om hur skolan arbetar med regler och konsekvenser?
Hur kommer Socialdemokraterna att rösta när vi lägger fram förslag om studiero där det ska bli möjligt att använda disciplinära åtgärder såsom omplacering inom eller utanför skolenheten och avstängning under längre tid än i dag?
Kommer Socialdemokraterna att rösta för de här förslagen om studiero för att det är avgörande att prioritera att alla barn har en riktigt bra skolgång som är fri från kränkningar, våld och hat? Eller kommer Socialdemokraterna, när väl dessa förslag ligger på bordet, att rösta emot? Kommer man i stället att fortsätta vilja ha Vilda Västern? Det är min fråga till Socialdemokraterna.
Anf. 45 Mats Wiking (S)
Herr talman! Tack för svaret, ministern!
Vi socialdemokrater står för att det ska finnas trygghet i skolan samt tydliga rutiner och regler – absolut! Men det vi påpekar är att det också är jätteviktigt att eleverna är med och utformar arbetsregler och hur det ska se ut i skolan. Vi tror att inflytande är jätteviktigt.
Barn är inte elaka från födseln. De formas utifrån den verksamhet och den familj de växer upp i. Om skolan har stora grupper, förskolan har stora grupper och vi inte ser till att ha kompetent personal blir det också sämre verksamhet. Det går ut över barnen.
Vi behöver framför allt skapa små grupper, små klasser och möjligheter att ge stöd till barn i behov av särskilt stöd.
Ministern pratade om elevhälsan, en kompetent grupp som ska jobba med barn med särskilda behov. Vi pratar om speciallärare och specialpedagoger, som också ska göra det arbetet. Men då behövs resurser så att det finns tillräckligt många speciallärare och specialpedagoger tillsammans med en elevhälsa. Då skapas grundförutsättningar för en trygg skola. Vidare ska det vara små klasser och små grupper.
Att visa ut och straffa elever ska verkligen handla om ett nödläge. Då handlar det mer om att se till att skolmiljön och fritidsmiljön är sådan att man kan känna sig trygg, att personalen känner att de kan ta hand om barnen. Då får de tryggheten och studieron som behövs för barnens bästa.
Vi har lite olika syn på hur detta ser ut. Man kan inte säga att det har varit en rekordsatsning på skolan utifrån att det saknas statsbidrag till kommunerna, som vi sa tidigare. Detta svarar inte regeringen på, utan man säger att regeringen gör en rekordsatsning i budgeten. Men precis som jag sa tidigare säger 60 procent av Sveriges skolledare att det görs besparingar på deras skolor, och det är ingenting som regeringen kan blunda för. Eller kan man det?
(Applåder)
Anf. 46 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Om jag hörde rätt fick jag inte ett riktigt tydligt svar på vad Socialdemokraterna kommer att göra när vi ska lägga fram förslag om studiero på riksdagens bord.
Det är kanske lite svårt för Socialdemokraterna att se att det behövs ett paradigmskifte i svensk skola. Vi kan inte fortsätta att ha en skola där det inte är tydligt vem som bestämmer, herr talman. Vi kan inte ha en skola där det inte framgår att det är de vuxna som ansvar för att det är tydligt vilka regler som man behöver förhålla sig till.
Det blir svårare att lösa matteuppgiften på tavlan när det samtidigt är stökigt. Det är svårare för barn och unga att känna att de kommer att vara trygga i skolan om de går dit med en klump i magen, för att vi i vuxenvärlden inte har varit tydliga med vad som gäller. För mig är det avgörande att svensk skola ska vara präglad av trygghet, att det ska vara tydligt vem som bestämmer och att lärare aldrig ska behöva tveka om de ska ingripa eller inte. Regeringens prioritering är att tryggheten alltid ska stå i fokus.
Jag ser fram emot att se hur Socialdemokraterna kommer att hantera de stora förslag vi kommer att lägga på riksdagens bord när det gäller trygghet. Jag hoppas innerligen att vi kan få en bred enighet om hur svensk skola ska vara trygg för alla.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.