hörselskador som ett folkhälsoproblem
Interpellation 2003/04:487 av Ekström, Anne-Marie (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-05-11
- Inlämnad
- 2004-05-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2004-05-27
- Sista svarsdatum
- 2004-05-27
- Besvarad
- 2004-06-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 11 maj
Interpellation 2003/04:487
av Anne-Marie Ekström (fp) till statsrådet Morgan Johansson om hörselskador som ett folkhälsoproblemRedan i förskoleåldern utsätts barn för höga ljudnivåer på dagis. Rockkonserter och andra musikevenemang bidrar också till att människor utsätts för höga ljudnivåer som medverkar till försämrad hörsel.
I dag finns över 500 000 hörselskadade i åldern 16@64 år. Andelen hörselskadade ökar och då även i åldrarna 0@65 år. Hörselnedsättning kan inte betraktas bara som ålderskrämpa utan kan ses som ett folkhälsoproblem som berör alla generationer.
Olika undersökningar visar olika statistik om hur många det är totalt som har någon form av hörselnedsättning men i SCB:s undersökning år 2002 svarade 870 499 personer nej på frågan: "Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera, med eller utan hörapparat?" Undersökningen presenteras i hörselskadades riksförbunds årsrapport 2004.
Forskare vid öron-näsa-hals-kliniken i Uleåborg, Finland gör en prognos att cirka två miljoner svenskar kommer att ha problem med hörseln år 2020 @ således en fördubbling av antalet på 20 år.
Enligt forskare finns det främst tre orsaker till hörselnedsättning: genetiska faktorer, bullriga ljudmiljöer och åldersnedsättning. Men såväl forskare, verksamhetsföreträdare som brukare anser att kunskapen och forskningen om hörselskadornas folkhälsopolitiska betydelse är för liten. Hörselnedsättning är alltså ett växande problem i takt med alltmer bullriga miljöer i allt lägre åldrar.
Vad avser folkhälsoministern vidta för åtgärder för att hörselskador ska uppmärksammas mer och betraktas som ett folkhälsoproblem?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2003/04:487
Webb-tv: hörselskador som ett folkhälsoproblem
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:125 Tisdagen den 1 juniProtokoll 2003/04:125 25 § Svar på interpellation 2003/04:487 om hörselskador som ett folkhälsoproblem
Protokoll från debatten
Anf. 149 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Anne-Marie Ekström har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att hörselskador ska uppmärksammas mer och betraktas som ett folkhälsoproblem.
Jag delar helt frågeställarens uppfattning att hörselskador är ett folkhälsoproblem. Många människor är drabbade, och det innebär ofta svår sänkning av livskvaliteten. Att inte kunna delta i ett normalt socialt liv kan bli en följd av hörselproblem. Nedsatt hörsel är inte den enda hörselskadan. Till denna kan läggas alla dem som drabbas av tinnitus och ljudöverkänslighet. Vi ser också där en ökning och även en ökning bland unga människor. En viktig faktor för att utlösa tinnitus, men inte den enda, är just höga ljudnivåer. Det var också anledningen till att regeringen i regleringsbrevet för budgetåret 2003 gav Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt, inklusive eventuella brister i regelverket. Uppdraget redovisades på försommaren 2003.
Bland annat föreslår Socialstyrelsen en skärpning genom att i de allmänna råden ändra från rekommendation till riktvärden. Dessa riktvärden föreslås omfatta även diskotek och konserter för allmänheten. För verksamheter som vänder sig till barn föreslås ytterligare skärpta maximinivåer. Remissomgången är just avslutad, och sammanställningen av remissvaren pågår i Regeringskansliet. Först därefter kommer vi att ta ställning till vilka ytterligare åtgärder som vi behöver vidta för att minska problemet med alltför höga ljudnivåer i delar av samhället.
Anf. 150 Anne-Marie Ekström (Fp)
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Vid den allmänna motionstiden skrev jag en motion i den här frågan, men den har inte blivit behandlad under året, förmodligen på grund av tidsbrist. Därför är det glädjande att statsrådet tar dessa frågor på allvar och att han anser att hörselskador kan betecknas som ett folkhälsoproblem.
Men - det finns alltid ett "men" - det går för långsamt. Det här brådskar. Hörselskadorna ökar, precis som statsrådet sade tidigare, och särskilt bland kvinnor och unga. Den här debatten har blivit extra aktuell genom att en av kvällstidningarna i dag har tagit upp frågan om att tinnitus ökar bland unga. Det är bra att medierna sätter i gång debatten, men då måste vi politiker också haka på. Tinnitus är som sagt
en
typ av hörselskada. Andra typer och grader av hörselskador är hörselnedsättning, Ménières sjukdom, ljudöverkänslighet och vuxendövhet. Hörselskadade är alltså en heterogen grupp.
Totalt är det i Sverige cirka en miljon människor i åldrarna 0-110 år som lider av hörselskador. Och, som sagt, hörselskadorna ökar. En uppskattning som forskare i Finland har kommit fram till är att det 2020 kommer att finnas dubbelt så många med hörselskador som i dag. Enligt forskare finns det främst tre orsaker till hörselnedsättning: genetiska faktorer, bullriga ljudmiljöer och ålder.
Herr talman! Jag vill dela upp problemställningen kring hörselskador i två delar. Det handlar dels om att tydliggöra att hörselskador är ett folkhälsoproblem genom att informera och skapa debatt om hur man kan motverka de alltmer ökande hörselproblemen, dels om hur man ska hitta lösningar för dem som redan har en hörselskada så att de kan vara delaktiga i samhällslivet och kunna vara kvar i arbetslivet. Rapporter har kommit om att alltför många tvingas bli förtidspensionerade på grund av sina hörselproblem. Ökningen bland dessa gäller i stor utsträckning kvinnor. Om det här har jag skrivit en interpellation till statsrådets kollega Hans Karlsson som vi kommer att diskutera om några veckor. Därför, herr talman, kommer jag att hålla mig till frågan om hur man ska skapa debatt om att hörselskador är ett allt ökande folkhälsoproblem.
När det gäller andra frågor som berör folkhälsan pågår ett brett upplysningsarbete och en bred diskussion. Det gäller alkohol - det hörde vi alldeles nyss - och droger. På sista tiden har till och med problem med spelberoende börjat diskuteras, om än inte i någon större utsträckning. Men sådant upplysningsarbete som handlar om att informera föräldrar om hur de ska skydda sina små barn från höga ljudnivåer på den kommande sommarens alla utomhuskonserter lyser med sin frånvaro. Tidningsartikeln i dag är en början, men vad kommer ministern att göra för att debatten ska ta fart och informationen öka?
Anf. 151 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Det är en viktig fråga som Anne-Marie Ekström tar upp. Precis som hon säger ökar hörselskadorna. Vi kan också se fram emot - om man nu ska uttrycka det på det sättet - ett växande antal svenskar som kommer att gå omkring med nedsatt hörsel eller andra typer av hörselproblem.
När jag säger att det här är en folkhälsofråga pekar jag egentligen ut två saker. Det ena är att det här måste hanteras inom ramen för det övriga folkhälsoarbetet. Det är ingenting som ligger vid sidan om, utan det här är i allra högsta grad en del av det.
Vi startade i höstas en nationell ledningsgrupp för folkhälsofrågor där det finns representanter för ett antal statliga myndigheter. Det är generaldirektörerna själva som sitter där, som jag träffar då och då. Vi går igenom de folkhälsomål som riksdagen ställde sig bakom för ett år sedan för att se vad vi kan göra bättre. Det handlar om vad vi kan göra för att minska problemen generellt sett men också om att förebygga problemen.
Det är klart att vi då också bör ta upp frågan kring hörsel och hörselnedsättning, tycker jag, i den nationella ledningsgruppen för folkhälsofrågor, och det tänker jag göra. Det handlar just om att ställa frågan: Hur kan vi bli bättre på det som Anne-Marie Ekström faktiskt själv lyfte fram, nämligen information om hur vi skyddar oss själva, att vi ska vara rädda om vår hörsel, och framför allt våra barn. Den delen, om informationsinsatserna, ska jag gärna ta med mig vidare till den gruppen.
Sedan, som Anne-Marie Ekström också har sett i svaret, bereder vi då förslagen från Socialstyrelsen när det gäller riktvärden för ljudvolymer och hur brett man i så fall ska rikta sig när det gäller de här riktvärdena och vilka de ska omfatta. Vi är inte färdiga än i den beredningen, men där hoppas jag att vi också ska kunna komma fram.
Anf. 152 Anne-Marie Ekström (Fp)
Herr talman! Jag tycker att det känns bra att statsrådet tänker ta upp de här frågorna i folkhälsoarbetet. Jag hoppas att det kommer att ske skyndsamt. För de här frågorna är viktiga. Nu väntar, som sagt, en sommarsäsong med många utomhuskonserter och många musikfestivaler. Och många barn kommer att utsättas för det här. I min egen hemkommun Borås har vi så kallade sommartorsdagar med artister. Familjer med barn går dit utan att barnen har några hörselskydd, och det är ofta höga ljudnivåer.
Det är jättebra att den här utredningen har kommit i gång och att man sammanställer remissvaren. Men vissa frågor kan man ta upp utan att man säger precis vilka decibelvärden det ska vara. Man kan gå ut och informera och ge kunskap just till föräldrar, men det gäller även skolor och dagis. Där är det ju problem med stora barngrupper som skapar mycket höga ljudnivåer, men där kan man också med enkla medel minska ljudnivån. Jag har varit i en skola där man satte gamla utslitna tennisbollar på stolarna för att minska skrapljuden. Man kan sätta upp mer textilier. Jag vet att i en annan skola i Borås har man använt pengar som man i och för sig skulle ha till lekmaterial till att i stället sätta upp gardiner och sådana saker.
Jag tycker att det finns mycket som man kan göra utan att man ska behöva vänta på att de här remissvaren ska sammanställas. Jag tänker fortsätta att driva den här frågan och försöka skriva artiklar och framföra detta där jag bor. Det handlar om att få ut budskapet att det är viktigt att tänka på särskilt barnens öron men även ungdomarnas och de vuxnas.
Anf. 153 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag delar Anne-Marie Ekströms uppfattning att det finns väldigt mycket, ofta enkla, praktiska och små saker, som man kan göra i vardagslivet för att minska riskerna för kanske framför allt barnen men också alla oss andra. Och i det sammanhanget måste vi då bli bättre på att uppmärksamma problemen över huvud taget. Det är ju först när man gör det som man börjar tänka på vad man kan göra för att åstadkomma förbättringar. Det andra är att vi självklart generellt sett måste bli bättre på att förebygga de här situationerna och inrikta oss på det.
Jag vill bara säga att jag gärna tar till mig det som Anne-Marie Ekström har tagit upp här, och jag tar gärna med mig frågeställningarna till den nationella ledningsgruppen.
Vi kan inom ramen för den se hur vi ska jobba vidare för att skapa en större diskussion kring hörselproblemen.
Frågan om riktvärden bereder vi vidare. Det är precis som Anne-Marie Ekström säger bara en liten del av vad vi ska göra åt problemen.
Anf. 154 Anne-Marie Ekström (Fp)
Herr talman! Vi verkar vara väldigt överens. Jag kände också att vi skulle vara det. Jag skrev interpellationen för att jag ville väcka debatt.
Jag vill också passa på att påpeka att man inte får glömma dem som redan är hörselskadade och lider väldigt i dag på grund av de höga ljudnivåer som finns. Det räcker med alla gräsklippare och trimrar som är ute i trädgårdarna nu när det är sommarsäsong. Det gör att de får det väldigt besvärligt. Jag läste en insändare i Borås Tidning. En kvinna uttalade sig om hur lugnt och skönt det var när snön skapade bomull runtomkring huset. Även om det var skönt att det blev ljusare fasade hon för när sommarens alla maskiner sätter i gång, trimrar, gräsklippare och allt vad det heter.
Jag vill väcka debatt, och jag tror att vi har satt i gång någonting. Jag hoppas att folkhälsoministern tar tag i det här och fortsätter att jobba med det som en folkhälsofråga.
Anf. 155 Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag tackar för den här diskussionen. Jag tycker att det är bra att få upp de här frågorna till en allmän större debatt, och det här är ett forum man kan göra det i. Som sagt ska jag göra vad jag kan på min kant för att se till att det tar ännu större plats i offentligheten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.