helhetssyn på Sverige

Interpellation 2003/04:70 av Larsson, Håkan (c)

den 31 oktober

Interpellation 2003/04:70

av Håkan Larsson (c) till statsrådet Ulrica Messing om helhetssyn på Sverige

En infekterad debatt rasar om utjämningssystemen mellan landets landsting och kommuner. För min del anser jag det självklart att vi behöver ett solidariskt utjämningssystem, vars konstruktion dock självfallet kan diskuteras.

Utifrån en helhetssyn på Sverige är ett väl fungerande utjämningssystem en förutsättning för att alla delar av landet ska kunna upprätthålla någorlunda likvärdiga välfärdssystem för medborgarna. Behovet av utjämning genom överföringar kan emellertid minska om varje kommun och region ges möjlighet att behålla en större del av de värden som produceras lokalt och på så sätt kan stärka sin skattebas.

I dag är det naturresursrika norra Sverige, inte minst mitt hemlän Jämtland, utsatt för ett närmast kolonialt system. De stora rikedomarna som genereras från vattenkraften, skogen och malmen hamnar till övervägande del på helt andra håll. För att peka på vad det verkligen handlar om vill jag citera Staffan Heimersson som skrev så här drastiskt i Aftonbladet den 20 september:

"Kolonialismen i Norrland är av samma slag som spanjorernas i Sydamerika, fransmännens i Algeriet, britternas i Kenya, ryske tsarens i Centralasien och portugisernas i Angola. Det rör sig om utsugning och storskalig kontroll av ekonomiska värden. Överallt handlar det om naturtillgångar."

Ett konkret exempel på vad Heimersson skriver om är Ragunda i östra Jämtland. I denna kommun produceras 10 % av landets vattenkraft, en värdeskapning på flermiljardbelopp varje år, men ytterst lite av dessa rikedomar stannar lokalt. Detta trots att utbyggnaden av Indalsälven kraftigt begränsar förutsättningarna för turism, fiske, jord- och skogsbruk. Denna oerhört naturresursrika kommun tvingas att ha landets högsta kommunalskatt, vilket med lite perspektiv framstår som närmast absurt.

Lägg till detta att staten bidrar till koncentrationspolitiken genom centralisera den statliga sysselsättningen, trots flera riksdagsbeslut om att åtminstone tillkommande statlig verksamhet i första hand ska lokaliseras utanför huvudstadsområdet. Enligt en aktuell kartläggning från Glesbygdsverket har 74 % av de statliga myndigheter som bildats eller ombildats de senaste tio åren lokaliserats till Stockholms län.

Med en helhetssyn på Sverige kan alla regioner ges förutsättningar att växa och utvecklas. Detta förutsätter att en "avkolonisering" av norra delen av landet inleds. Jag vill här peka på några konkreta åtgärder som kan stärka Jämtland och övriga län i norr:

• Återföring av vattenkraftsmedel till de kommuner och regioner där värdeskapningen sker
• Beskattning av inkomster från utboägd skog i den kommun där fastigheten är belägen och inte där ägaren råkar vara mantalsskriven
• En medveten omlokalisering av statlig verksamhet från huvudstadsregionen till övriga landet
• En medveten satsning på att stärka öst@västförbindelserna på den Skandinaviska halvön. I ett närmare samarbete mellan exempelvis Jämtlands län och Tröndelag ligger en stor framtidspotential

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Messing:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att ge norra Sverige bättre möjligheter att ta till vara på de goda förutsättningar för tillväxt och utveckling som finns i denna naturresursrika region?