handikappade barn vid de europeiska skolorna
Interpellation 2004/05:324 av Bargholtz, Helena (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-01-24
- Anmäld
- 2005-01-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2005-01-27
- Sista svarsdatum
- 2005-02-07
- Besvarad
- 2005-02-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 24 januari
Interpellation 2004/05:324
av Helena Bargholtz (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan om handikappade barn vid de europeiska skolorna"Enligt den svenska skollagen ska alla barn och ungdomar ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden. I Sverige gäller nioårig skolplikt från sju års ålder och undervisningen i hela det offentliga skolsystemet är avgiftsfri."
Så står det på regeringens hemsida. Det omfattar även de svenska barn vars föräldrar är utsända på uppdrag utomlands. För de svenskar som utför uppdrag inom någon av EU:s institutioner finns europeiska skolornas svenska sektion. Undervisningen där är avgiftsfri för dessa barn. Skolans huvudsakliga budget är de 127 miljoner euro som kommissionen bidrar med varje år. Indirekt är skolan därigenom finansierad också av svenska skattebetalare till ungefär 5 % eller drygt 6 miljoner euro per år. Därutöver bidrar svenska staten varje år med 13 miljoner SEK till de svenska lärarnas löner vid skolan.
Det har nu kommit till min kännedom att denna av svenska skattemedel finansierade skola inte följer den svenska skollagen. Barn med särskilda behov, exempelvis barn med hörselnedsättning, dyslexi eller lindrigare former av autism ges inte möjlighet till det stöd som de skulle beredas i en vanlig svensk skola. Det har även förekommit att föräldrar med rätt att ha sina barn kostnadsfritt i skolan nekas plats med hänvisning till att barnet har särskilda behov.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att förbättra tillsynen av verksamheten vid de europeiska skolorna när det gäller barn med handikapp?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2004/05:324
Webb-tv: handikappade barn vid de europeiska skolorna
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2004/05:73 Torsdagen den 10 februariProtokoll 2004/05:73 13 § Svar på interpellation 2004/05:324 om handikappade barn vid de europeiska skolorna
Protokoll från debatten
Anf. 133 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Helena Bargholtz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra tillsynen av verksamheten vid Europaskolorna när det gäller barn med handikapp.
Alla barn och ungdomar har rätt att få det stöd i skolan som de behöver. Utbildningen ska ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. Detta framgår av portalparagrafen i skollagen (1 kap. 2 §).
Sverige har anslutit sig till FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet. Sverige har också anslutit sig till andra internationella överenskommelser med målet att bygga ett integrerat samhälle och en skola för alla. För många länder är Sverige en förebild när det gäller att erbjuda elever med funktionshinder en utbildning av hög kvalitet. I det förslag till ny skollag som regeringen kommer att lägga fram avser jag att ytterligare stärka rättigheterna för elever med funktionshinder.
Europaskolornas uppgift är att undervisa barn till främst personalen vid EU:s institutioner tillsammans. Av konventionen med stadga för Europaskolorna framgår bland annat att åtgärder ska vidtas för att underlätta skolgången för barn med särskilda undervisningsbehov. Det är en av de bärande principerna för skolornas pedagogiska uppbyggnad.
Undervisningen i skolorna bedrivs enligt särskilda läro- och kursplaner. Alla de första 15 medlemsländerna har anslutit sig till detta skolsystem och flertalet av de nya medlemsländerna är på väg in. Antalet elever är i dag ca 20 000 fördelade på 13 skolor i sju olika länder. De svenska eleverna uppgår till ca 450 och återfinns huvudsakligen i skolorna i Bryssel och Luxemburg.
Två skolinspektörsnämnder har till uppgift att säkerställa kvaliteten på den undervisning som ges av skolorna och företa nödvändiga inspektioner. Varje land företräds av en inspektör i varje nämnd. Inspektörernas uppgift är att säkerställa tillsynen av den undervisning som bedrivs av det egna landets utsända lärare. Inspektörernas uppgift är också att jämföra iakttagelser angående undervisningens resultat och undervisningsmetodernas kvalitet. De svenska inspektörerna har understrukit behovet av förstärkta stödinsatser i skolorna.
Under lång tid har medlen för elever i behov av särskilt stöd i Europaskolorna varit begränsade. Under senare år har dock dessa medel ökat. Främst för elever på primärnivån, alltså 6-11-åringar, finns numera ett nytt utbud av inlärningsstöd som bland annat innebär en mer differentierad undervisning från samtliga lärare och ett mer specialiserat stöd av speciallärare. För elever på sekundärnivån, alltså 12-18-åringar, är medlen för särskilda stödinsatser fortfarande begränsade men även här sker en viss utveckling.
Dessa stödinsatser gäller dock främst elever med lindrigare inlärningsproblem. Vad avser elever med behov av särskilda stödinsatser, till exempel elever med grava funktionshinder, har Europaskolorna enligt vad jag erfarit små möjligheter att erbjuda en utbildning som tillgodoser deras behov. En motsvarighet till den undervisning som en elev med grava funktionshinder får i grundskolan eller särskolan i Sverige börjar dock successivt utvecklas inom Europaskolorna, men ännu kan inte skolorna tillhandahålla den stödundervisning som många nationella skolor erbjuder. Dock upprättas för vissa elever med omfattande stödbehov ett avtal mellan skolan och föräldrarna som innehåller ett åtgärdsprogram som regelbundet följs upp.
Enligt min mening är det angeläget att också elever med grava funktionshinder erbjuds en skolgång av hög kvalitet i Europaskolorna. Men det kan också vara så att Europaskolorna i vissa fall inte är det lämpligaste alternativet. Även de svenska utlandsskolorna bör vara beredda att erbjuda utbildning för barn med funktionshinder.
Sverige kommer inom befintliga budgetramar att målmedvetet verka för att möjligheterna till stöd i Europaskolorna ska öka. I avvaktan på mer långsiktiga förändringar är jag beredd att pröva möjligheten att kunna ge stöd till sådana elever vilkas föräldrar är statligt anställda eller som i en officiell kapacitet representerar Sverige utomlands.
Anf. 134 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Tack, skolministern, för svaret på min interpellation.
EU-parlamentariker och anställda i EU:s institutioner har rätt att ha sina barn kostnadsfritt i den europeiska skolan. Denna skola finansieras av skattemedel. Totalt rör det sig om 1,1 miljarder, där även svenska skattepengar ingår. Förutom detta står Skolverket för de svenska lärarnas löner vid skolan. Det handlar om totalt 13 miljoner kronor per år.
Om föräldrarna inte kan ha sina barn i Europaskolan, till exempel på grund av att skolan inte klarar av handikappade barn - och det gäller både lättare och gravare handikapp - kan svenska barn få gå i den utmärkta skandinaviska skolan i Waterloo utanför Bryssel. Problemet är bara att den tar ut en väldigt hög avgift. Svenska föräldrar får då inte denna avgift betald av sin hemkommun.
Precis som statsrådet konstaterar erbjuder Europaskolan inte några stödinsatser för barn med grava inlärningsproblem. Men det gäller faktiskt också barn med lindrigare inlärningsproblem. Mot bakgrund av vad jag har inhämtat menar jag att statsrådet ger en alltför positiv bild av utvecklingen av förhållandena för handikappade barn i Europaskolan. Även barn med lättare handikapp - till exempel dyslexi, hörselnedsättning och lindriga former av autism och koncentrationssvårigheter - erbjuds i realiteten inget särskilt stöd alls.
Europaskolan är, liksom andra internationella skolor i fransktalande länder, inspirerad av det franska skolsystemet, som i mycket skiljer sig från det svenska skolsystemet. Som statsrådet konstaterade i sitt svar går de flesta av barnen i dessa internationella skolor i fransktalande länders skolor. Det gör det naturligtvis inte lättare för barn som gått i svenska skolor och dessutom har ett handikapp av något slag att anpassa sig till den nya skolmiljön, ofta den franska skolmiljön.
Jag måste fråga statsrådet vad han egentligen menar med avslutningen i sitt svar. Statsrådet säger: "Sverige kommer inom befintliga budgetramar att målmedvetet verka för att möjligheterna till stöd i Europaskolorna ska öka. I avvaktan på mer långsiktiga förändringar är jag beredd att pröva möjligheten att kunna ge stöd till sådana elever vilkas föräldrar är statligt anställda eller som i en officiell kapacitet representerar Sverige utomlands." Jag skulle vilja veta om det innebär att det blir ett direkt ekonomiskt stöd till föräldrar som hellre vill sätta sina barn i till exempel den skandinaviska skolan i Waterloo än i Europaskolan. Och vad betyder "inom befintliga budgetramar"?
Anf. 135 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Gör man en snabb huvudräkning på de siffror som återfinns bland annat i Folkpartiets interpellation kan man konstatera att de medel Sverige i dag bidrar med till Europaskolorna mycket väl skulle kunna täcka också kostnader för att ta emot elever med grava funktionshinder. Sveriges hållning har ju varit att man inom den ekonomiska ram som Europaskolorna i dag har tillsammans med direktbidraget till lärarlönen borde kunna ordna med undervisning också för elever med grava funktionshinder. Detta är och kommer fortsatt att vara vår hållning.
Men jag menar också att man måste se om det ibland kan finnas alternativ till dessa Europaskolor. I vissa fall kan ju en svensk utlandsskola vara ett alternativ. Utlandsskolorna är, till skillnad från Europaskolan, skyldiga att följa bestämmelserna i grundskole- och gymnasieförordningarna så långt det är möjligt.
Skolverket har, till skillnad från Europaskolan, också tillsyn över utlandsskolorna. I ett tillståndsbeslut har Skolverket just kritiserat en utlandsskola för att åtgärdsprogram inte hade upprättats.
Vad regeringen alltså menar är att Sverige redan i dag - något som en snabb kalkyl ger vid handen - bidrar med ca 65 miljoner både direkt och indirekt till dessa skolor. Per elev betyder det 140 000-150 000 kr, alltså betydligt mer än vad elever i den svenska skolan vanligtvis kostar. Inom denna budgetram borde det finnas möjligheter att också ta emot elever med grava funktionshinder.
Dock har vi ännu inte kommit så långt som vi önskat - därav just min skrivning att jag är beredd att se över möjligheten att kanske göra riktade satsningar i väntan på att vår synpunkt vunnit gehör, nämligen att också Europaskolorna borde ge elever med grava funktionshinder en fullgod utbildning. Det har de, anser vi, redan i dag medel för.
Anf. 136 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Vad jag undrar och vad jag skulle vilja diskutera med statsrådet är om statsrådet delar min farhåga att det inom Europaskolan finns en negativ inställning - ja, kanske till och med en motvilja - till att arbeta med handikappade barn.
Sverige har väldigt gott rykte när det gäller att arbeta för handikappade, inte minst för barnen. Men jag undrar vad statsrådet, om nu de här utländska skolorna inte delar våra värderingar på detta område, är beredd att göra. Om nu pengar finns kunde man ju se om det inte går att bearbeta de attityder kring detta som finns i Europaskolan. Det kan göras mycket enkelt, nämligen genom att tala om att de 65 miljonerna kanske flyttas från en skola till en annan.
Efter vad jag hört finns det attitydskillnader mellan Sveriges skolsystem och till exempel det franska skolsystemet när det gäller inställningen till handikappade barn. Därför vill jag höra om statsrådet är beredd att lite mer direkt ta en diskussion med företrädare för Europaskolan om dess inställning till handikappade barn.
Anf. 137 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Jag vill inte spekulera i om det finns attityder av negativ karaktär; det känner jag inte till.
Sverige har målmedvetet framfört att förändringar av systemet är nödvändiga. En omfördelning av budgeten kan till exempel ske genom att man minskar den byråkratiska överbyggnaden, vilken vi anser är oproportionerligt stor. Vi menar också att decentralisering och ett ökat lokalt budgetansvar skulle ge skolorna en större operativ roll för förvaltning och ledning. Sammantaget skulle det innebära väsentligt större möjligheter för den enskilda skolan att anpassa utbildningen för den enskilda eleven. Det är en sådan förändring som vi från svensk sida skulle vilja se.
Jag måste ju säga att den senaste tidens debatt har fått mig att också fundera på om det här är bästa sättet att bidra till att barn och ungdomar, vars föräldrar antingen representerar Sverige eller också är anställda inom EU-institutionerna, ges en fullgod utbildning. Jag är beredd till en dialog om den frågan. I väntan på det kommer Sverige målmedvetet att driva på för att även elever med grava funktionshinder ska få en fullgod utbildning inom dessa skolor.
Anf. 138 Helena Bargholtz (Fp)
Fru talman! Jag förstår inte riktigt vad skolministern sade om andra alternativ som skulle erbjudas utlandsstationerade föräldrars barn - om man hellre satsar på skolor i Sverige, internatskolor och sådant, om barnen skulle må bättre där.
Jag vill också påpeka att det är kolossalt arbetskrävande att vara EU-parlamentariker. Men i olika sammanhang har man från EU-parlamentet framhållit hur viktigt det är att till exempel småbarnsföräldrar, ensamma mammor och föräldrar med handikappade barn har möjlighet att vara EU-parlamentariker. Alla möjligheter som Sverige har när det gäller att underlätta den väldigt tuffa arbetsbörda som EU-parlamentarikerna har måste tas till vara.
Jag förstår alltså inte riktigt vad statsrådet avser med nämnda möjlighet till alternativ.
Anf. 139 Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Det alternativ som jag framför allt talar om är naturligtvis de utlandsskolor som redan i dag finansieras av Sverige och som också lyder under våra skollagar, läroplaner med mera. Det är vad jag kan se som ett fullgott alternativ. De skolorna har ju redan i dag skyldighet att ge utbildning enligt svenska regler.
Jag menar att vi även här borde fundera på om detta kan vara ett bättre alternativ om vi inte till fullo lyckas med vår föresats att se till att Europaskolorna ger alla barn en fullgod utbildning. Jag har en förhoppning om att vi når framgång, men vi måste nog vara öppna för att också se om det finns alternativ om vi inte skulle nå framgång.
Viktigast är ändå att vi ser till att alla barn och ungdomar får en god utbildning. De mål vi har i Sverige bör också vara de mål som vi har för dem som representerar Sverige utomlands eller för den delen för dem som, som i det här fallet, jobbar inom EU-institutionerna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.