Gps-störningar
Interpellation 2025/26:245 av Peter Hultqvist (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-12-17
- Överlämnad
- 2025-12-18
- Anmäld
- 2026-01-13
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
- Svarsdatum
- 2026-01-22
- Besvarad
- 2026-01-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Sverige har precis som de andra länderna runt Östersjön utsatts för gps-störningar. Ryssland har utpekats som ansvarig för störningarna, vilka är farliga för luft- och sjötrafiken.
Mot denna bakgrund vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av det ökande antalet störningar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:245
Webb-tv: Gps-störningar
Dokument från debatten
- Torsdag den 22 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:62
- Protokoll 2025/26:62 Torsdagen den 22 januariProtokoll 2025/26:62 Svar på interpellation 2025/26:245 om gps-störningar
Protokoll från debatten
Anf. 8 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av det ökande antalet gps-störningar i Östersjön.
Ledamoten lyfter ett problem som är angeläget för oss att motverka. Radiofrekvensstörningar som påverkar satellitnavigeringssystem, GNSS, i Östersjöregionen har ökat sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Störningarna ingår i ett sammanhang av ökad osäkerhet och ökad oförutsägbarhet i Sveriges närområde.
Sedan slutet av 2023 sker de allt oftare, täcker allt större områden och är allt intensivare. Samtidigt har rena störsignaler till del ersatts av så kallad spoofing – medveten förfalskning av avsändarinformation för att vilseleda mottagaren.
De störningar vi nu ser kan få långtgående konsekvenser och öka risken för olyckor. Det är således av vikt att det finns en god motståndskraft mot sådana störningar, vilket regeringens försvars- och säkerhetsstrategi för rymden stakar ut vägen för. Berörda myndigheter har en upparbetad och återkommande samverkan om störningarna, och regeringen har för 2026 gett de sektorsansvariga myndigheterna i uppdrag att stärka motståndskraften mot hybridhot.
Tillgång till alternativa lösningar kan öka motståndskraften. Luftfarten kan till exempel navigera säkert genom andra typer av system än gps. Dessutom kan flygplan i svenskt luftrum få radarledning från trafikledning. Sverige har också gott om markbundna traditionella inflygningshjälpmedel, vilket ger en robusthet. Fartyg ska kunna navigera säkert även utan stöd av GNSS-system. Redundans finns genom terrestra såväl som astronomiska navigationsverktyg samt radarsystem och ekolod.
Sverige är också aktivt inom EU och internationella organ. Till exempel har Sverige varit med och drivit på i Internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO, i frågan om motståndskraft mot GNSS-störningar. Sverige välkomnar den resolution i ICAO:s generalförsamling som fördömer Ryssland för återkommande GNSS-störningar vilka undergräver flygsäkerheten och tryggheten i internationell civil luftfart. Även ITU, Internationella teleunionen, utreder störningar som strider mot radioreglementet och har uppmanat Ryssland att omedelbart upphöra med störningarna.
Vi har beredskap för att omvärldssituationen i vårt närområde kommer att innebära att denna typ av hot, störningar och påtryckningar fortsätter.
Anf. 9 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Vi kan konstatera att gps-störningarna i Östersjöområdet ökar. De kommer framför allt från sändare i Kaliningradområdet och Sankt Petersburgsområdet och stör flyg, sjöfart och blåljusverksamhet på ett väldigt allvarligt sätt. Det här leder till felaktiga positioneringar. Hundratusentals flyg har påverkats, och färjor och fartyg har tvingats använda alternativa metoder för navigering. Detta är att betrakta som ett hybridkrig. Störningarna sker dagligen och kan bland annat användas för att dölja militära transporter från den ryska sidan.
Jag är väl medveten om att regeringen har försökt protestera mot det här i olika internationella organisationer, men frågan är om det räcker. Det här är någonting som är systematiskt återkommande och måste betraktas som statsdrivet. Effekten blir en destabilisering av flyg- och sjösäkerhet. Det handlar om att injaga fruktan och osäkerhet och på det sättet påverka nationellt beslutsfattande. Genom att det är systematik i det måste det finnas en strategi i det. Det kan inte betecknas som enskilda incidenter.
Därför måste frågan om hur vi ska se på den här typen av aktivitet lyftas. Genom att verka för destabilisering, injaga fruktan och påverka nationellt beslutsfattande, vilket i praktiken blir effekten av hela verksamheten, bedriver man en form av systematisk och strategiskt utformad terrorism. I det här fallet blir det en form av statsterrorism.
Man kan fundera på hur man ska agera i ett sådant fall. Det går faktiskt för regeringen att i EU lyfta frågan om att gps-störningarna är en terrorakt. Regeringen kan också deklarera att störningarna är att betrakta som fientlig handling riktad mot rikets säkerhet.
Sedan har vi naturligtvis domstolar som kan behandla sådana här saker. Det är Säpo som utreder brott mot rikets säkerhet, och så finns det internationella brottmålsdomstolar. Men det är väldigt viktigt vilken inriktning vi väljer här och hur vi betecknar denna verksamhet.
Någon sa i ett annat sammanhang i dag att det här är det nya normala. Jag tycker inte om begreppet ”det nya normala”. Det är onormalt med den här typen av störningsnivåer. Vi ska inte etablera det som någon ny faktor som vi bara har att räkna med, för det bygger på en illvillig antagonistisk hantering med syftet att sabotera för människor som flyger, är på sjön eller bedriver någon annan samhällsnyttig verksamhet. Det här ingår i ett strategiskt ryskt mönster.
Min fråga till ministern är enkel: Är det inte dags att ta bladet från munnen och beteckna detta som det terrorbrott det är? Det är i praktiken statsterrorism vi har att hantera.
Anf. 10 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Jag ska alldeles strax ge svar angående de åtgärder som har vidtagits rent konkret, inte bara i ord utan också i handling, för att komma till rätta med problemet.
Vi ser detta som hybridoperationer. De ska ses i ett större mönster av vad som nu sker på Östersjön. Det är ett antal saker som sker på Östersjön samtidigt. För det första sker naturligtvis återkommande kabelbrott. Kritisk infrastruktur på botten påverkas uppenbarligen av åtgärder som vidtas. Det måste vi ha koll på. För det andra sker GNSS-störningar men också ren spoofing, det vill säga att man projicerar en bild av ett fartyg någon annanstans än där det verkligen är. För det tredje påverkas dynamiken på Östersjön av arbetet med den ryska skuggflottan. För det fjärde ser vi att den ryska Östersjömarinen har agerat mer offensivt mot oss och våra allierade under det senaste året.
Det är alltså ett mönster som återkommer. Vi är glasklara när det gäller att vi fördömer och är kritiska mot Rysslands agerande vid det här laget.
Man kan diskutera om det ska vara en terrorklassning eller inte, men vi måste komma åt detta. Vi har det som heter motverkanspolitik mot Ryssland, där vi ska begränsa och försvaga Ryssland, som en konsekvens av den fullskaliga invasionen av Ukraina.
Man brukar anföra att det finns tre övergripande skäl till att Ryssland gör detta. I vissa fall kan det nog handla om skyddsåtgärder. Man är naturligtvis stressad över de ukrainska framgångsrika angreppen på ryska militära installationer men också på civil infrastruktur. Det kan alltså vara en skyddsåtgärd som man vidtar. Och man kan öva. Men vi vet också att detta görs medvetet, riktat mot oss och våra allierade. Jag tycker att det är viktigt att ta den bilden med sig.
Den 15 december förra året beslutade Europeiska rådet att lista Rysslands 142:a telekrigsbataljon i Kaliningrad inom ramen för den så kallade hybridsanktionsregimen. Genom att använda sanktionsinstrumentet – jag tror att det är det som Peter Hultqvist också egentligen är ute efter – kan vi få omfattande inreseförbud, in i EU, för enskilda personer. Vi kan frysa tillgångarna för personer och enheter samt få ett förbud mot penningmedel eller ekonomiska resurser som är tillgängliga för dem som innefattas i den här bataljonen.
Det här var ett litauiskt initiativ som Sverige gav starkt stöd för. Det ligger precis i linje med motverkanspolitiken, där vi försöker begränsa och försvaga ryskt agerande. Det är en konkret handling och en konkret åtgärd som gör att vi kan bekämpa den typ av hybridoperationer som Ryssland riktar mot Sverige och andra allierade.
Anf. 11 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag tycker att de nordiska regeringarna och de baltiska regeringarna skulle kunna komma överens om att markera att de ser det här som en ren terrorhandling – det borde inte vara svårt. Det bygger bara på sanktionen kring telekommunikationsförbandet, som ryssarna har i Kaliningrad.
Man måste på något vis höja garden och höja nivån på vad det här egentligen är. Den här frågan poppar upp med jämna mellanrum. Det blir några tidningsartiklar. Det blir lite reportage. Sedan går det en lång tid, och det sägs ingenting. Men det här bara pågår och fortsätter.
På något sätt måste man markera så att det väldigt tydligt framgår för allmänheten i det europeiska systemet, EU-systemet, och också i förhållande till Ryssland att vi ser det här som något allvarligt. Därför bör man också klassa upp nivån för hur man betraktar det, det vill säga använda terrorhandling som grundplattform när man beskriver detta. Det är alltså en statsterrorism med systematik och aggressivitet som syftar till att på olika sätt försvaga oss.
Detta tror jag att man skulle kunna komma överens om mellan de nordiska och de baltiska länderna. Jag tror till och med att man i Baltikum skulle kunna hälsa det med tillfredsställelse om vi skulle ta ett sådant initiativ.
Jag delar bilden av bredden av hybridoperationer, och det är ju en av de så kallade hybridoperationerna som vi talar om.
Det här har lett till att man i ökad utsträckning börjar titta på att ha andra typer av navigeringskompetenser. Det handlar om att i rätt stor utsträckning återgå till att navigera utan gps-system eller andra elektroniska system. Man övar också i större utsträckning på det och försöker återuppväcka gammal kompetens för att på det sättet säkerställa att man kan agera utan elektronisk utrustning.
Kustbevakningen har bland annat redogjort för att de har återanskaffat sjökort. Jag tror att det kommer att ta en rätt stabil tid innan man kan implementera och återuppväcka den här typen av kunskaper. Detta måste alltså vara en väldigt prioriterad fråga framöver om vi ska kunna komma åt det här ordentligt.
Det här kommer inte att avta, och jag vet inte om de skyddsåtgärder vi vidtagit egentligen har bitit särskilt mycket hittills. När det gäller den här typen av jamming och den här typen av konsekvensstörningar hittar man ständigt nya varianter för hur det ska gå till. Det är tydligt belagt att man har förband på den ryska sidan, i både Kaliningrad och Sankt Petersburg, med särskilda antennanläggningar och särskild utrustning som till och med härstammar från gamla Sovjetunionen och som byggdes upp på den tiden och som väl har moderniserats i den tid som vi nu lever i.
Min uppmaning kvarstår: Skulle man inte kunna tänka sig från regeringens sida att höja nivån här och tydligt klargöra att det här är en terrorhandling? Kan man försöka ta ett sådant initiativ tillsammans med Baltikum och de övriga nordiska länderna, så att man tydliggör att vi ser väldigt allvarligt på det här? Det handlar om att driva den här frågan med hela den bredden inom ramen för Europeiska unionen.
Anf. 12 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Jag har givetvis gjort det. Jag har lyft den här frågan i den nordiska kretsen, inom ramen för Nordefco. Jag har också lyft det i det som heter NB8-formatet. Som Peter Hultqvist vet träffas de fem nordiska länderna och de tre baltiska länderna emellanåt för att diskutera vägen framåt.
Sverige är bland dem som upplever större problem än andra i det här sammanhanget, men det är välkänt också utmed den finska gränsen och uppe i Kirkenes i Norge att detta är ett växande problem.
Med det sagt har vi nu vidtagit åtgärder, men vi har använt begreppet hybridhot snarare än terrorklassning. Det var ett litauiskt initiativ, och jag tycker att det är bra att man gjorde detta mot den 142:a telekrigsbataljonen i Kaliningrad. Det vi efterfrågar är muskler, och det får man genom sanktionsinstrumentet. Det kan nog vara liknande om det är kopplat till terror som det är när det gäller hybridoperationer. Men då får du alltså frysningarna av de ekonomiska tillgångarna. Du får inreseförbuden. Du får ett antal begränsningar för alla som ingår i bataljonen.
Vi utesluter inte alls möjligheten att den här typen av verksamhet kan behöva riktas mot fler aktörer, för det här är ett växande problem. Det märkte vi framför allt någon gång i början av 2023, när detta började växa i styrka och omfattning, inte minst i vårt eget närområde.
Det handlar också om att öka vår egen motståndskraft. Peter Hultqvist är inne på en hel del av de åtgärder och de handlingar som vi gör för att stärka vår resiliens mot detta. Det handlar om investeringar i markbaserade system för att man inte ska vara beroende av gps-systemet. Det gäller också andra omfattande system, som Galileosystemet, som också kan ge oss resiliens, så att man inte bara är beroende av gps-systemet. Det handlar, som Peter Hultqvist också var inne på, om att man måste kunna klara vanlig manuell navigering.
Det enda som är positivt i detta är att vi än så länge inte har haft några större tillbud. Men med det sagt är vi djupt kritiska mot det djupt vårdslösa ryska agerandet. Vi har lyft det vid ett antal tillfällen. Vi har jobbat tillsammans med Litauen i EU. Vi har lyft det i den nordiska kretsen. Vi har lyft det i NB8-kretsen. Vi har också lyft det i International Telecommunication Union och i ICAO. Regeringen är aktiv i den här frågan och ser detta som ett växande problem.
Anf. 13 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag tycker att man kan göra både och i det här fallet. Jag har inget negativt att säga om de här hybridsanktionsregimerna. Ni kan gärna utveckla det ytterligare i olika sammanhang. Men ett sådant arbete skulle ju stärkas av att man gör en terrorklassning. Samtidigt skulle en terrorklassning bli en tydlig signal gentemot Moskva, och det skulle uppfattas som att vi fokuserar på problemet och visar att detta är oacceptabelt. Har man det här som plattform är det inget problem att sedan driva fram olika sanktionsregimer på olika områden som rör just detta.
Jag tycker, precis som vi verkar vara överens om, att detta är en djupt allvarlig verksamhet. Man gör inte sådana saker utan en tydlig anledning. Anledningen är att störa och förstöra och att på olika sätt skapa den osäkerhet som har blivit i Östersjöområdet. Det här kommer bara att fortsätta. Därför måste vi höja hur vi ser på verksamheten några snäpp.
Statsterrorism är faktiskt ett fenomen som förekommer till och från i historien och innebär att en stat medvetet terroriserar medborgare i andra länder eller andra nationer i ett visst syfte. Den här typen av terror syftar också till att få oss att på olika sätt anpassa oss till det som en del kallar för någon sorts nytt normalläge. Den vägen ska vi absolut inte gå.
Jag tycker att det är bra att man på olika sätt försöker att hantera detta här, även om det är väldigt mycket som återstår att göra. Mitt krav inför framtiden är dock att man ska driva frågan om terrorklassning vidare, återigen ta upp den i den nordisk-baltiska kretsen och visa på allvaret i det här. Statistiken visar oerhört brett hur mycket den ryska sidan håller på med det här.
Anf. 14 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Den rent legala diskussionen kopplat till om det är statsterrorism eller hybridoperationer behärskar jag inte själv. Jag tycker att det låter mer som hybridoperationer, men låt oss i så fall spara det till en annan diskussion.
Vad som är viktigt och vad som har åstadkommits nu är att sanktionerna kan bita. Det är det som kommer att påverka. Det blir konsekvenser för alla individer som är kopplade till verksamheten, och då gör det ont. Här är Sverige väldigt aktivt och drivande inom ramen för vår motverkanspolitik mot Ryssland som en konsekvens av den fullskaliga invasionen i Ukraina.
Vi har ett nära samarbete mellan myndigheterna för att hantera hybridhoten men också för att kunna hantera GNSS-störning och även spoofing. Det innefattar Kustbevakningen, polisen, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och givetvis marinen. Vi investerar också betydande resurser i att öka vår motståndskraft så att vi ska kunna bli ett hårt mål. Därmed minskar incitamenten eller moroten för Ryssland att bedriva den här typen av verksamhet. Detta har vi återkommande lyft i ett antal internationella forum, och som jag sa i mitt förra inlägg arbetar regeringen intensivt med frågan.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.