Genomlysning av ministrars och statssekreterares aktieaffärer
Interpellation 2024/25:684 av Jessica Wetterling (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-05-16
- Överlämnad
- 2025-05-19
- Anmäld
- 2025-05-20
- Svarsdatum
- 2025-06-09
- Besvarad
- 2025-06-09
- Sista svarsdatum
- 2025-06-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsminister Ulf Kristersson (M)
På kort tid har medierna gjort flera avslöjanden kopplade till ministrars och även statssekreterares aktieaffärer som väcker frågor om regeringens agerande som helhet och om hur statsministern som ytterst ansvarig säkerställer att gällande regelverk och riktlinjer efterlevs. Detta har medfört att tre ministrar har blivit anmälda till riksdagens konstitutionsutskott samt fått kritik för sitt agerande från bland annat professorer i juridik.
Enligt Ekot den 13 maj 2025 har statsministern uppgett att Regeringskansliet avser att se över de regler och rutiner som gäller för ministrars aktieinnehav.
De regler och riktlinjer som finns för statsråds och statssekreterares aktieaffärer syftar till att undvika att allmänhetens förtroende rubbas för regeringen som helhet eller för ett visst statsråd. De upprepade regelbrotten tyder dessvärre på att det finns en kultur inom Regeringskansliet som tillåter dylika affärer och att regeringen inte tar problematiken på allvar. Därför finns det skäl att se över samtliga statsråds och statssekreterares efterlevnad av reglerna kring aktieaffärer. Statsministern har det yttersta ansvaret för den uppkomna situationen. Jag anser därför att statsministern omgående bör initiera en total genomlysning av samtliga ministrars och statssekreterares aktieinnehav. En sådan genomlysning bör genomföras på ett transparent och rättssäkert sätt av en, förslagsvis, utomstående aktör i syfte att komma till rätta med den otillbörliga kultur kring aktieaffärer som råder inom Regeringskansliet och regeringen.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga statsminister Ulf Kristersson:
- Avser statsministern att göra en transparent och total genomlysning av ministrars och statssekreterares aktieaffärer, eller vilka åtgärder avser statsministern annars att vidta med anledning av det inträffade?
- Hur ska den av statsministern aviserade översynen av ministrars aktieinnehav gå till i praktiken?
- På vilket sätt avser statsministern att se till att de vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att ministrar och statssekreterare inte fortsättningsvis ska göra otillbörliga aktieaffärer?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:684
Webb-tv: Genomlysning av ministrars och statssekreterares aktieaffärer
Dokument från debatten
- Måndag den 9 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:128
- Protokoll 2024/25:128 Måndagen den 9 juniProtokoll 2024/25:128 Svar på interpellation 2024/25:684 om genomlysning av ministrars och statssekreterares aktieaffärer
Protokoll från debatten
Anf. 38 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Fru talman! Jessica Wetterling har frågat statsministern om han avser att göra en transparent och total genomlysning av ministrars och statssekreterares aktieaffärer, och om inte, vilka åtgärder statsministern annars avser att vidta. Hon har också frågat hur den av statsministern aviserade översynen av ministrars aktieinnehav ska gå till i praktiken. Slutligen har hon frågat på vilket sätt statsministern ska se till att de vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att ministrar och statssekreterare inte fortsättningsvis ska göra otillbörliga aktieaffärer.
Frågan har överlämnats till mig.
Statsråd ska anmäla sitt innehav av bland annat aktier enligt lagen om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument. Även statssekreterare har denna skyldighet. Det följer av nämnda lag och beslut som Regeringskansliet har fattat med stöd av lagen.
Anmälan om innehav av finansiella instrument görs av statsråd och statssekreterare efter att dessa har tillträtt och därefter årligen. En årlig anmälan ska göras även om det inte har skett någon förändring i innehavet. Om det sker en förändring i innehavet, till exempel genom förvärv eller överlåtelse, ska det anmälas senast sju dagar efter det att förändringen gjordes. Inom Regeringskansliet finns närmare riktlinjer för hur anmälningar ska göras.
För statsrådens och statssekreterarnas anmälningar av finansiella instrument sammanställs en förteckning över deras innehav och förändringar av dessa. Statsråden och statssekreterarna har eftergett den sekretess som annars gäller för uppgifter i förteckningen. Förteckningen är alltså offentlig, och den tillhandahålls allmänheten för insyn och granskning.
Statsråd och statssekreterare har också åtagit sig att till Regeringskansliet anmäla och låta förteckna bland annat tidigare anställningar och uppdrag samt näringsverksamhet i bolag. Även dessa anmälningar sammanställs i en förteckning som är offentlig och tillhandahålls allmänheten.
Det är dock angeläget att fortlöpande se över de regler och rutiner som finns, bland annat för att undvika att det uppstår intressekonflikter. Som statsministern har aviserat har det inletts ett sådant arbete i Regeringskansliet. Översynen pågår, och när den är avslutad kommer resultatet att redovisas.
Anf. 39 Jessica Wetterling (V)
Herr talman! Precis som statsrådet Wykman redogör för har jag ställt ett antal frågor till statsministern eftersom det återkommande har rapporterats om ministrars och statssekreterares aktieaffärer. Rapporteringen har väckt mycket uppmärksamhet och kritik. Tyvärr väljer statsrådet att inte svara på någon av de frågor jag har ställt.
Herr talman! På kort tid har det i medierna gjorts flera avslöjanden som väcker frågor om regeringens agerande som helhet och hur statsministern som ytterst ansvarig säkerställer att de regelverk och riktlinjer som finns följs. Mig veterligen har statsrådet Wykman inte avslöjats med fingrarna i syltburken än, men ganska många andra ministrar har faktiskt gjort det.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard köpte aktier i ett försvarsbolag samtidigt som Försvarets materielverk förhandlade om en rekordbeställning där företagets it-utrustning skulle ingå. När affären presenterades steg aktierna kraftigt i värde. Utrikesministern deltog i de regeringsbeslut som möjliggjorde beställningen.
Mats Persson, som då var utbildningsminister, köpte aktier i Ericsson samma dag som regeringen gav 2 miljarder till en forskningssatsning som bolaget hade efterfrågat. Han passade även på att handla aktier i Axfood när matpriserna skenade och bankaktier samtidigt som finansministern kritiserade bankerna, kallade deras storvinster provocerande och efterfrågade större konkurrens.
Utbildningsminister Johan Pehrson har inte rapporterat sina innehav av aktier så som man ska. Han har även fattat beslut om att avveckla Casino Cosmopol, ett beslut som givetvis gynnar hans egna spelaktier.
Dagen innan Sverige slöt ett miljardavtal om Jasplan med Ungern köpte statssekreterare Diana Janse aktier i Saab. Aktien har sedan dess stigit kraftigt.
Civilminister Erik Slottner äger aktier i ett vindkraftsbolag men har trots det medverkat i minst två regeringsbeslut som rör den havsbaserade vindkraftspark detta bolag vill bygga och därför är beroende av regeringens beslut. Ibland har han avstått från att delta i beslut som rör bolaget. Skillnaden har då varit att tjänstemän har uppmärksammat honom på intressekonflikten.
Herr talman! Listan är tyvärr ganska lång, och frågan jag ställer mig är vad det är för kultur som råder inom Regeringskansliet som möjliggör detta agerande och gör att regelverken uppenbarligen ignoreras.
För mig är det tydligt att det krävs en total genomlysning av samtliga ministrars och statssekreterares aktieinnehav. Här krävs ett kraftfullt agerande för att besvara alla de frågor som avslöjandena i medierna väcker om jäv, insiderhandel och korruption men också om den uppenbara okunnighet som verkar finnas hos regeringens ministrar om regelverket och syftet med det.
Statsrådet väljer att rabbla upp de regler som redan finns och öppnar för en översyn. Att detta är helt otillräckligt borde vara uppenbart för alla. Ser inte statsrådet Wykman allvaret i denna fråga? Vems ärenden går regeringen – Sveriges eller sina egna? Och varför kan statsrådet inte säga något alls om den översyn man avser att göra?
Anf. 40 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Herr talman! Jag tackar ledamoten för en relevant fråga. Det är viktigt att människor och institutioner med makt genomlyses på ett korrekt sätt och att det råder transparens.
Jag är dock osäker på om ledamoten verkligen menar att den dömande instansen i alla olika intressekonflikter ska vara denna kammare. Det pågår ju en granskning av anmälningar i konstitutionsutskottet, och det är där denna typ av granskning hör hemma.
Jag hoppas att Jessica Wetterling och jag är överens på en lite högre abstraktionsnivå om det sätt på vilken vår demokrati och rättsstat är organiserad. Det är inte det slagkraftigaste argumentet eller det bästa hopplocket av olika sammanhang in i en slutsats som ska vara avgörande, utan det ska givetvis ske en gedigen prövning. En möjlighet är som sagt att göra en anmälan till konstitutionsutskottet, vilket också har skett, och jag vill, herr talman, inte föregå det arbete vi kan förvänta oss att konstitutionsutskottet gör i sådana fall.
Det är så vi har valt att organisera vår demokrati. Vi kan ha debatter här om olika sakförhållanden, och vi har prövningar på andra ställen, till exempel i konstitutionsutskottet. Så är det på ett mer generellt plan.
Jag tror ändå att ledamoten och jag är överens här. Jag uppfattar inte något annat i ledamotens frågeställning än att det nu sker en granskning och att det har skett en anmälan till konstitutionsutskottet. Det är givetvis upp till konstitutionsutskottet hur man hanterar den.
Jag uppfattar dessutom att Jessica Wetterling har ett legitimt önskemål, att man ska se över hur reglerna eller processerna ser ut inom Regeringskansliet. Man kan givetvis vara öppen för att ställa frågor om huruvida lagstiftningen ska vara utformad på det här sättet, vad den ska medge och så vidare. Det är en fråga.
En annan fråga är hur rutinerna och processerna efterlevs i Regeringskansliet, och där har statsministern initierat ett arbete. Precis som jag svarade är det klart att vi, när arbetet är färdigt, ska presentera det och återkomma i en ordnad process.
Herr talman! Jag backar lite. Min uppfattning är att man alltid kan ha enskilda synpunkter av olika slag, men ungefär så måste en välfungerande, robust och uthållig demokrati fungera. Man får arbeta sig framåt. Man får ta sig an problem. Man får hantera situationer som uppstår, men inte på något revolutionärt sätt. Man får använda de metoder, institutioner och processer som är avsedda att användas.
Här noterar jag två saker. Det ena är att det har skett en anmälan till konstitutionsutskottet, och där får ärendet givetvis ha sin gång. Det andra är att det, precis som ledamoten efterfrågar, nu sker ett arbete med detta inom Regeringskansliet. Jag förstår att man inte kan vara överens i alla delar, men i sak kan jag inte tolka det på något annat sätt än att det finns en samsyn om ungefär hur processen bör och ska se ut.
Anf. 41 Jessica Wetterling (V)
Herr talman! Jag tror att jag delar statsrådets mening såtillvida att vi ser allvarligt på det här. Jag har inte sagt att jag inte välkomnar översynen, men jag, mitt parti och ett antal andra partier har redan nu satt ned foten. Vi ser att det krävs något mer än att bara se över regelverket lite grann. Dessutom har regeringen inte varit särskilt transparent med hur man avser att se över regelverket. Man ser att det finns skäl att vidta åtgärder på något sätt.
Jag vet inte om det är revolutionärt eller ej, men i regeringens egen handbok för statsråd och statssekreterare finns ett helt kapitel om etiska frågor, om jäv och om handel med värdepapper och hur man ska agera som statsråd eller, för den delen, som statssekreterare. Jag undrar om statsrådet anser att informationen där är otydlig.
Vilken introduktion fick Niklas Wykman när han blev statsråd i regeringen, och de övriga ministrarna, givetvis? Vad tänker statsrådet om att det är så pass många av hans kollegor i regeringen som på olika sätt har fått uppmärksamhet för att de har gjort aktieaffärer som, utifrån sett, verkar stå i strid med reglerna? Vi får väl se om det är så.
I ett av fallen har i alla fall ministern själv, Johan Pehrson, medgett att han har missat att registrera sitt aktieinnehav enligt de regler som finns. Där tror jag att vi är överens, även med det statsråd som inte är här i dag, om att ett misstag har gjorts och att de regler som finns inte har följts.
I handboken, herr talman, står det väldigt tydligt, enligt mig i alla fall, att man om man är jävig inte ska delta i beredningen eller avgörandet av ett ärende. Man får heller inte delta i handläggningen eller närvara, just utifrån att man genom sitt uppdrag eller sin anställning i Regeringskansliet kan ha tillgång till information som inte är offentlig och som kan ha en väsentlig inverkan på exempelvis en aktiekurs. I handboken tas budgeten upp som ett exempel, och där betonas också förbudet mot insiderhandel.
Det står även att det är nödvändigt att den som har insiderinformation i sin privata ekonomi med mycket god marginal ska hålla ett avstånd till vad som skulle kunna uppfattas som ett otillbörligt utnyttjande av informationen och även att ett oriktigt eller olämpligt agerande kan väcka stor uppmärksamhet och få negativa konsekvenser för allmänhetens förtroende för Regeringskansliet.
Jag undrar vilka frågor som väcks hos statsrådet. Hur har han själv valt att agera för att undvika att förtroendet för regeringen rubbas? Ser han precis som jag att bara misstanken kan göra stor skada?
Tidigare har konstitutionsutskottet förutsatt att det inom regeringen och Regeringskansliet finns en insikt om betydelsen av säkerhetsavstånd i de ärenden som kan aktualisera privatekonomiska intressen.
Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om Norge. För några år sedan skakades Norge av ett antal aktieskandaler, vilket ledde till att man skärpte regelverket. I dag får ministrar i Norge som äger aktier göra ett val när de tillträder regeringen: sälja aktierna, frysa dem eller använda sig av en extern förvaltare. Överväger regeringen och statsrådet, i det här fallet, ett system liknande det som finns i Norge?
Anf. 42 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Herr talman! Först och främst delar jag ledamotens engagemang för reglerna. Det är klart att det för mig som finansmarknadsminister och dessutom ansvarig för finansmarknaden brett är viktigt att transparens, förtroende och de delarna fungerar på ett bra sätt.
Vi har dessa regler i Sverige. Varför de har utvecklats till att bli så som de är kan man givetvis ha en diskussion om. Precis som ledamoten efterfrågar pågår nu ett arbete i Regeringskansliet, initierat av statsministern, där man ska se över formerna eller pröva om man behöver göra mer. Därmed tillmötesgår jag det som är kärnfrågeställningen här, nämligen att man inte bara ska notera att det uppkommer situationer som föranleder diskussioner och sedan lämna det därhän. Det vore både slarvigt och olyckligt. Det är bra att man nu tittar på detta.
Däremot är jag inte lika benägen som ledamoten att döma innan prövning har skett. Det är ganska många ord och beskrivningar som är närliggande till att anta att vissa fel har begåtts. Då får man titta på det. Det är bra att vi har ett konstitutionsutskott som tittar på detta: Finns det något uppsåt, varför har information kommit bort, följs reglerna och så vidare? Det är bra att man kollar på det på ett ordnat sätt. För detta finns anmälan till konstitutionsutskottet, och det är upp till konstitutionsutskottet hur man ska hantera det. Frågan om rätt eller fel är inget som vi ska avgöra i en debatt, utan det har vi processer för.
Den här diskussionen är inte ny, vilket man kan tänka sig föranleds av att den emellanåt är svår. Jag kollade lite på vad som har skrivits förut, och det är inte första gången det skrivs om detta:
Den 17 januari 2022: Så sparar ministrarna – ratar aktier för fonder.
Den 21 december: Hon är rikast i regeringen.
Den 30 november 2021: Nye finansmarknadsministern uppmanar sonen att dumpa aktier – får köpa en bred indexfond.
Den 24 juli: Ministrar satsar på fonder.
Den 27 juli: Den nya handelsministern vill inte berätta om sina aktier.
Den 8 mars 2019: Anklagelser om jäv pressar Isabella Lövin. Mejlet glömdes bort, stod det senare i artikeln.
Den 25 juli 2018: Så sparar regeringens ministrar i aktier och fonder.
Den 23 oktober 2014: Finansministern i bottenklass när det kommer till sparande.
Den 18 oktober: Kristina Persson rikast i regeringen, och senare, i en länk till Aftonbladet: Ministern satsar på vapen och tobak.
Den 14 oktober 2024: Bolund om Investoraktierna: Jag köpte dem inte själv.
Det är inte nytt att det finns en sådan här diskussion. Om något kan det indikera att gränsdragningsproblematiken förtjänar en något närmare diskussion än bara en sådan här debatt. Därför tycker jag, som del av regeringen, att det är välkommet att statsministern har tagit ett sådant initiativ.
Anf. 43 Jessica Wetterling (V)
Herr talman! Först och främst kan jag upplysa statsrådet om att det inte är en KU-anmälan utan tre.
Jag håller givetvis med om att KU:s granskning är viktig, men det är också interpellationsdebatterna här i kammaren. De är en del av den kontrollmakt som vi riksdagsledamöter har att hantera, och detta är också skälet till att jag har ställt interpellationen. Jag vill få veta vad framför allt statsministern – även om statsrådet Wykman nu är här i hans ställe – och regeringen avser att göra.
Jag tycker att det är bra att man gör en översyn – det är inte det. Det verkar dock som att vi har väldigt olika syn på vad denna översyn kommer att innehålla. Det är uppenbart ingenting som vi övriga – som inte ingår i regeringen – har fått någon insyn i över huvud taget.
Jag vill givetvis tacka statsrådet för deltagandet i interpellationsdebatten. Statsrådet räknade upp händelser från tidigare år. Man måste nog ändå anse att det varit oerhört mycket rapportering om den här regeringens aktier och fondinnehav under denna korta tidsperiod – det senaste året.
Det här är givetvis en fråga som väcker intresse. Alla de exempel som statsrådet pekar på är sådant som absolut skulle kunna rubba allmänhetens förtroende för den regering som sitter, oavsett färg.
Jag tycker att det är lite synd att statsrådet inte verkar se problemet med sina kollegors agerande eller tar ett tydligare avstånd. Jag hade förväntat mig att regeringen antingen hade kunnat visa att man tar den här frågan på ett större allvar och agerat kraftigt eller att man i alla fall hade kunnat berätta någonting om vad den här översynen avser att innehålla.
(Applåder)
Anf. 44 Statsrådet Niklas Wykman (M)
Herr talman! Jag gläds åt att det verkar finnas en samsyn mellan mig och ledamoten i sakfrågan – det vi rimligtvis borde diskutera. Det är bra att det görs en översyn. Jag har ingenting att göra med vilka granskningar konstitutionsutskottet ska göra, men jag noterar att det finns en granskning i konstitutionsutskottet. Därmed borde de åtgärder som kan tänkas vidtas också vara vidtagna.
Det som möjligtvis skiljer ledamoten och mig åt är att ledamoten vill att jag ska uttala mig om skuld innan de här processerna är klara. Det blir för mig lite avigt, herr talman, för då föregriper man ju den typ av granskning vi faktiskt ska ha. Jag har heller inte någon information, som ledamoten vill göra gällande, om att det skulle vara ställt bortom allt rimligt tvivel att fel har begåtts.
Nu finns det ju granskningar, så vi får väl återkomma efter dessa. Men absolut är det generellt så att vi alltid ska värna förtroendet för demokratin. Det håller jag med om. Jag hoppas till exempel att vi ska ta i hand efter den här debatten. Det är ett gott demokratiskt uppförande, för att nämna ett sådant exempel. Det ska inte vara bråk i våra parlament med handgemäng av olika slag. Det är såklart centralt för detta.
Jag skulle säga att det alltid finns saker att göra bättre, så låt oss göra det. Låt oss uppträda på ett sjyst sätt mot varandra. Vi ska pröva varandras åsikter och agerande, men vi ska givetvis alltid tillsammans uppträda på ett sådant sätt att det på valdagen alltid är demokratin som har segrat, oavsett vilket parti eller vilken konstellation som vinner.
Detta ställer givetvis krav på var och en av oss att inte bara agera efter bästa förmåga utan också utifrån de regler som finns. Jag tycker att det är bra att man inte gör sig till domare över detta ensam, utan vi har processer för det.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.