Friskvårdsavdrag för ridning
Interpellation 2014/15:424 av Åsa Coenraads (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-03-19
- Överlämnad
- 2015-03-20
- Anmäld
- 2015-03-24
- Sista svarsdatum
- 2015-04-10
- Svarsdatum
- 2015-05-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Kontakten med hästar har dokumenterat positiva effekter på vårt välbefinnande och bidrar till både fysisk motion och ett bättre själsliv. Vi lever ett alltmer ohälsosamt liv och rör oss allt mindre. Det är därför viktigt att vi från politiskt håll både uppmuntrar och underlättar friskvård.
Ridsport är en av våra största sporter. Det är en bra aktivitet och en typ av friskvård som leder till bättre psykisk hälsa i hela samhället. Sporten omfattar redan i dag närmare en halv miljon utövare, och på Sveriges närmare 540 ridskolor genomförs över 8 miljoner timmar på hästryggen. I dag finns det ridskolor i alla Sveriges kommuner.
Ridsporten är och har alltid varit en kvinnodominerad sport och har alltid blivit styvmoderligt hanterad och bortprioriterad för andra sporter, som till exempel den mer mansdominerade ishockeyn.
Ridsporten växer glädjande nog i Sverige, och antalet människor som på ett eller annat sätt arbetar med eller för den ökar också i antal. Detta medför glädjande mervärden i samhället på många sätt, men det bidrar framför allt till friskvård och till fler arbetstillfällen. Ridsporten exkluderas dock från friskvårdsbidraget och får därmed inte den skattebefriade friskvårdsförmånen som många andra sporter får. I dag är ridsport, golf, segling och utförsåkning inte inkluderade i friskvårdsbidraget, och anledningen till det är ålderdomlig. I dag utövas inte sporten på samma sätt som tidigare, och den är i dag lättillgänglig för de flesta.
Ridsporten är en viktig del av samhället och borde få komma fler till del. Genom att uppmuntra ridning som friskvård skulle man åstadkomma detta och bidra till bättre folkhälsa. Ridningen gynnar dessutom den ideella sektorn i högre grad än den kommersiella, då de flesta ridskolor bygger sin verksamhet på frivillighet och entusiasm.
Socialdemokraterna uttryckte sin vilja att omfatta ridning i friskvårdsbidraget, och folkhälsoministern har gjort detsamma i flera artiklar under vintern och nu senast i en interpellationsdebatt.
Jag vill därför fråga finansministern följande:
När avser finansministern att inkludera ridning i friskvårdsbidraget?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:424
Webb-tv: Friskvårdsavdrag för ridning
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:102 Fredagen den 22 majProtokoll 2014/15:102 Svar på interpellation 2014/15:424 om friskvårdsavdrag för ridning
Protokoll från debatten
Anf. 81 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Åsa Coenraads har frågat mig när jag avser att inkludera ridning i friskvårdsförmånen.
Det grundläggande syftet med skattebefrielsen för friskvårdsförmåner är att ge arbetsgivare möjlighet att stimulera sina anställda att motionera, då det ligger i arbetsgivarens intresse att personalen har god hälsa. Intresset av god och jämlik hälsa delas av såväl samhället i stort som av den enskilda individen. Det är alltså fråga om personalvård och inte om ett stöd till olika närings- eller idrottsverksamheter.
Gränsen för vilken typ av motionsutövning som ska utgöra personalvårdsförmån, och därmed vara skattefri för anställda, innebär i dag att det ska vara fråga om enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en. Vad som är enklare motionsidrott är ytterst en fråga för rättstillämpningen att avgöra. Sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning har inte ansetts utgöra enklare slag av motion.
Frågan kommer att vara föremål för beredning under mandatperioden. Det finns många aspekter, till exempel kring jämställdhet och jämlikhet, som behöver analyseras.
Anf. 82 Åsa Coenraads (M)
Herr talman! Jag får tacka finansministern så mycket för svaret på min interpellation om att inkludera ridning i friskvårdsavdraget.
Ridsporten är i dag en av våra största sporter, och antalet utövare ökar stadigt. Det är en bra aktivitet och en typ av friskvård som leder till bättre hälsa, både psykiskt och fysiskt. Sporten kan bedrivas i hela landet och i hela samhället, såväl i glesbygd som i storstad. Hästnäringen är därför viktig för hela landet och bidrar till den landsbygdsutveckling som alla partier har ansett vara viktig.
Svensk ridsport omsätter i dag väldigt mycket pengar och är fördelad på över 540 ridskolor runt om i landet. På alla dessa ridskolor genomförs i dag över 8 miljoner timmar på hästryggen. Om sporten vore inkluderad i friskvårdsavdraget skulle många fler få denna möjlighet till ett aktivare liv. Ett aktivare och friskare liv gör att vi orkar mer och att sjukskrivningarna går ned. Det hoppas jag att finansministern håller med om.
Ridsporten har dock inte alltid sett ut som den gör i dag. Branschen förändras precis som så mycket annat. Att ridsporten skulle ta lång tid eller kosta en massa pengar är därför felaktigt, och det argument som finansministern nämner i sitt svar känns både ålderdomligt och lite konservativt.
Om jag gör en liten jämförelse med hockeyn, som är inkluderad i friskvårdsavdraget, kan jag säga att det både tar lång tid att få på och av sig all den utrustning som krävs för att utöva sporten och att utrustningen dessutom är ganska dyr. Till en ridskola skulle man däremot kunna komma som man är. Man skulle kunna hoppa upp på en färdigsadlad häst, rida sina 40 minuter och sedan lämna ridskolan precis som när man kom dit. Utrustningen är så att säga inkluderad i friskvårdstimmen när man betalar för hästen, och det krävs inte en massa extra utrustning.
Finansministern får det nästan att låta som att man behöver äga en hel häst eller kanske köpa sig ett stall för att kunna rida lite, och så är faktiskt inte fallet.
Precis som finansministern säger i sitt svar är friskvårdsavdraget inte ett branschstöd. Det håller jag helt med om. Men i ett jämställdhetsperspektiv är det konstigt att mansdominerade sporter ingår medan kvinnodominerade sporter inte gör det. För en feministisk regering borde det vara viktigt att komma till rätta med den ojämställdheten i skattesystemet.
Någon som tycker att ridsporten borde inkluderas i friskvårdsavdraget är finansministerns egen partisekreterare Carin Jämtin, som under sommarens valrörelse lovade att detta skulle hända om bara Socialdemokraterna kom till makten. Nu sitter Socialdemokraterna vid makten, men i den budget som finansministern själv presenterat i kammaren finns ridsporten inte med. Inte heller står det ett ord om att frågan kommer att vara föremål för utredning.
Om Socialdemokraternas partisekreterare har sagt att ridsporten ska inkluderas i friskvårdsavdraget och regeringens folkhälso- och idrottsminister sagt detsamma, behöver frågan då utredas eller beredas vidare? Var det bara ett tomt löfte från Socialdemokraterna, som så mycket annat från den regering där Socialdemokraterna ingår?
Finansministern svarade tyvärr inte på den fråga som jag ställde, så jag ställer den igen: När kommer ridsporten att inkluderas i friskvårdsavdraget?
Anf. 83 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag verkligen delar Åsa Coenraads syn att ridsporten är viktig eftersom många unga, inte minst tjejer, utövar sporten. Den är också en viktig faktor i en levande landsbygd. Sverige har många hästar och många utövare. Det gäller särskilt ridhästar men även trav- och galopphästar. Det betyder oerhört mycket för utvecklingen av landsbygden och av hela landet. Dessutom skapar det en hel del sysselsättning.
Jag delar också Åsa Coenraads syn att friskvårdsbidraget inte är ett stöd till idrotten utan ett stöd för att personalen ska vara frisk. Där är det viktigt att man skiljer mellan personliga levnadsomkostnader och friskvård. Jag tror att vi har en gemensam uppfattning vad gäller detta.
Sedan kan man diskutera om stödet till ridsporten i kommuner är lämpligt och väl avvägt och hur olika kommunledningar väljer mellan att satsa resurser på det som mer anses vara tjejsporter och på det som mer anses vara killsporter. Det är också en viktig fråga att ta upp och diskutera.
Åsa Coenraads undrar om det här är en fråga som behöver beredas. Svaret är ja. Det är en komplicerad gränsdragning. I den gränsdragning som finns i dagens lagstiftning har Skatteverket gjort bedömningen att ridsport inte bör inkluderas. Det är, precis som Åsa Coenraads säger, en tjejsport som inte inkluderas. Vi ska dock påminna om att det finns en hel del sporter som kanske uppfattas som mer manliga men som heller inte inkluderas. När man tittar på listan över vilka sporter som inkluderas och vilka som inte inkluderas kan man förstå att det inte är någon alldeles lätt uppgift för Skatteverket att göra den listan.
Men precis som alla andra saker behöver naturligtvis den här frågan beredas. En sak som är viktig att titta på när man gör det är hur man skulle kunna formulera det på ett annat sätt, samt naturligtvis de offentligfinansiella effekterna av en förändring. Det skulle kunna vara så att en vidgning av begreppet ökar de statsfinansiella kostnaderna. Om man vill ta ansvar för de offentliga finanserna måste man naturligtvis hitta ett ansvarsfullt sätt att finansiera en sådan utvidgning.
Anf. 84 Åsa Coenraads (M)
Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret, även om det inte var så jättemycket till förtydligande om när detta ska påbörjas. Jag har inte fått något riktigt konkret svar från finansministern på min fråga. Jag ställde denna ganska viktiga fråga till just finansministern eftersom jag trodde att finansministern var den som var ytterst ansvarig för statens finanser och att finansministern kunde hjälpa till att styra vart pengarna ska gå och vad som ska prioriteras i regeringen.
Jag trodde också att de löften som Socialdemokraterna hade utställt i valrörelsen var just löften och att det fanns en plan för hur man skulle gå till väga om man kom till makten och hur detta skulle finansieras under mandatperioden. Tyvärr verkar det som att regeringen inte riktigt var förberedd för regeringsmakten och att man heller inte räknat på vad löften kostar. När man lovar saker åt både höger och vänster blir det lite komplicerat att sammanställa hur mycket det ska kosta. Det är väldigt uppenbart med den här regeringen.
Med en regeringspolitik som lovat allt till alla för ganska dyra pengar och sedan höjer kostnaderna för dem som vill dra in pengarna i vårt land är det svårt att få kalkylen att gå samman. Det är uppenbart att just hästnäringen kommer att få stryka på foten i detta sammanhang, och det är beklagligt ur många olika perspektiv. Det är varken konsekvent, feministiskt eller jobbskapande.
Det statliga friskvårdsavdraget är noga specificerat. Det är tydligt vilka idrotter som ingår och vad det är som får göras i dessa idrotter. Det borde därför inte vara ett problem att lägga till ytterligare en sport, eller för den delen flera sporter.
Precis som finansministern säger är friskvårdsbidraget i grunden till för att arbetsgivaren ska kunna stimulera sina anställda till en bättre hälsa. Vilken sport som ger god hälsa borde inte vara statens ansvar att avgöra. Vad som borde vara statens ansvar är att hålla befolkningen så frisk som möjligt och att skapa fler jobb i landet.
Att då skjuta på ett ganska enkelt beslut och begrava frågan i en utredning som dessutom inte är tidsatt känns lite märkligt. Hästsporten är kvinnodominerad och har över tid blivit styvmoderligt behandlad. Kommunerna lägger, som finansministern sa, oftast pengarna på fotbollsplaner i stället för på ridhus, och nu gör den feministiska regeringen likadant. Man begraver en viktig kvinnofråga. Detta är ett hårt slag mot kvinnorna i Sverige, precis som det är för ridsporten i Sverige, som har en stor potential att utvecklas och kunna bli ännu större och på det sättet dra in mer pengar till statskassan.
Var inte regeringens löften i valrörelsen just löften? Annars skulle man egentligen kunna säga precis vad som helst, för det spelar ingen roll när man kommer till makten. Det blir konstigt för oss som ska debattera här i kammaren att inte veta vad regeringen tycker i olika frågor eller vad den har för viljeinriktning. Det blir också väldigt svårt för olika branscher och näringar och för människor i Sverige att planera sin framtid på sikt.
Hästen betyder väldigt mycket för den svenska ekonomin. Den drar in skatter och bidrar till högre sysselsättning i landet. Det trodde jag att finansministern skulle kunna tycka var bra. Det här behöver inte vara en kostnad för staten, utan det skulle för staten kunna bli en bra inkomstkälla som också skulle kunna göra att vi blir friskare i Sverige. Det måste vara någonting positivt.
Anf. 85 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag kan notera att Åsa Coenraads, liksom så många andra moderater i talarstolen, menar att sänkta skatter ger ökade inkomster. Det vore fantastiskt om det var så att det fanns en massa gratisluncher där ute, att det bara var att sänka skatten så skulle skattepengarna trilla in. Men efter åtta år av alliansstyre ser vi att det inte blev så. I stället står vi nu här med stora underskott i de offentliga finanserna.
När ska vi då börja? Vi ska självklart börja bereda det här, men när regeringen tog över makten var det två saker som stod allra högst på agendan, nämligen jobben och skolan, och det är där regeringen har börjat sitt arbete. Det som har stått högst upp på min agenda har varit att hitta de åtgärder som allra effektivast ökar sysselsättningen och minskar arbetslösheten i Sverige samt de förslag som gör att vi kan bryta utvecklingen i skolan. Men vi kommer självklart att bereda också den här frågan för att se hur man kan komma vidare.
Det är inte så att det är regeringen som sitter med den här listan och lägger till eller tar bort sporter, utan det är Skatteverket som utifrån hur lagstiftningen är formulerad gör en bedömning av vilka sporter som bör ingå respektive inte bör ingå. Då handlar det om att se över hur lagstiftningen är formulerad på ett mer övergripande plan för att hitta en riktig och lämplig avvägning. Det är någonting som man behöver bereda i Regeringskansliet, precis som annan lagstiftning, och det kommer vi självklart att göra.
Genom att regeringen inte åtgärdar just den här frågan under de första tio månaderna efter maktskiftet får sporten stryka på foten, menar Åsa Coenraads. Hon säger att detta är ett hårt slag mot kvinnorna och mot ridsporten. Jag undrar då hur Åsa Coenraads skulle känneteckna de åtta år av moderatledd regering då ingenting gjordes åt frågan.
Anf. 86 Åsa Coenraads (M)
Herr talman! Finansministern säger att regeringens ambitioner gäller jobb och skola. Det tycker jag är jättebra. Men även här kommer ridsporten in. Ridsporten kan generera fler jobb och bättre skolresultat. Vi vet att folkhälsa och fysisk aktivitet hänger ihop med koncentration. Vi har en befolkning som tyvärr blir tjockare och tjockare och får sämre hälsa. Då är det viktigt att vi rör på oss så mycket som möjligt. Hästen har dokumenterade effekter, både på det fysiska planet och genom att man psykiskt mår bättre av att umgås med hästar och utöva sport inom hästnäringen på olika sätt.
På så sätt skulle man kunna säga att en inkludering av ridsporten i friskvårdsbidraget skulle vara bättre både för skolan och för jobben i Sverige. Jag tycker att det är tråkigt att finansministern väljer att lägga över ansvaret på andra i stället för att ta ansvar för de löften som den socialdemokratiska regeringen utställt tidigare.
Man har utlovat att ridningen ska ingå i friskvårdsavdraget. Nu låter finansministern som att det inte är regeringens uppgift att inkludera olika sporter eller att göra en bedömning av vad som ska ingå eller inte. Men det var faktiskt inte det man utlovade i valrörelsen. Det är heller inte det som finansministerns kollegor har utlovat här i kammaren.
Det är viktigt att göra en utredning så att det blir rätt från början. Det håller jag med om. Jag noterar att både finansministern och jag tycker att den här frågan är viktig, och det är glädjande. Men det som skiljer finansministern och mig åt är "näret". I finansministerns svar säger hon att det här ska beredas. Min fråga handlar om när det ska börja beredas i Regeringskansliet. På den frågan är finansministern mig svaret skyldig.
Jag tackar så mycket för debatten och önskar finansministern en trevlig sommar!
Anf. 87 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Åsa Coenraads undrade när det kommer att börja beredas. Det kommer självklart att börja beredas under mandatperioden. Som jag sa i mitt tidigare inlägg är det jobb och skola som jag börjat arbeta med. Jag tror inte att skolresultaten blir bättre av friskvårdsavdraget eftersom det går till personer som har anställning.
Däremot är ridsporten, precis som Åsa Coenraads säger, en viktig sport för att främja hälsan i Sverige. Många och inte minst unga tjejer mår allra bäst när de är i stallet. Här är det viktigt att den möjligheten finns kvar för unga tjejer och att det finns goda möjligheter för unga tjejer att hänga i stallet. Vi vet att det är viktigt inte minst bland unga tjejer som kanske inte mår så bra alla dagar i skolan. Här har kommuner och de kommunledningar vi har runt om i Sverige ett viktigt ansvar för att prioritera tjejers sporter lika högt som de prioriterar killars sporter.
Jag noterar Åsa Coenraads otålighet i frågan. Jag uppskattar Åsa Coenraads otålighet i frågan. Men det går ändå inte att låta bli att ställa otåligheten i frågan som Åsa Coenraads har just nu mot de åtta år som hennes eget parti ledde Finansdepartementet och inte gjorde någonting. När Åsa Coenraads nu kallar det ett hårt slag mot kvinnorna och ridsporten måste det ställas i relation till det moderatledda Finansdepartementet som inte gjorde någonting i frågan under åtta år.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.