framtidens lärlingsutbildning
Interpellation 2003/04:530 av Nilsson, Ulf (fp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-05-19
- Anmäld
- 2004-05-19
- Besvarad
- 2004-06-14
- Sista svarsdatum
- 2004-06-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 19 maj
Interpellation 2003/04:530
av Ulf Nilsson (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om framtidens lärlingsutbildningDe yrkesförberedande gymnasieutbildningarna brottas i dag med stora problem. En stor del av de studerande på yrkesförberedande program lämnar skolan utan att ha uppnått gymnasieskolans mål och utan att få en utbildning som öppnar vägen in i yrkeslivet. Runt 25 000 ungdomar kommer denna vår att hoppa av gymnasieskolan. Problemen för dessa ungdomar belyses på ett konkret sätt i Leif Lindes utredning, Unga utanför. I utredningen förordas en mera yrkesanknuten utbildning än vad gymnasieskolan i dag kan erbjuda. Enligt Folkpartiet beror avhoppen på att undervisningen på många av dagens yrkesutbildningar i för hög utsträckning teoriserats som ett led i regeringens målsättning att alla elever ska uppnå högskolebehörighet. I verkligheten uppnår drygt 40 % av en årskull inte detta mål, och någon tydlig tendens till förbättring av resultaten märks inte.
Lärlingsutbildning i nära samarbete med företagen är en väl beprövad modell, som erbjuds intresserade ungdomar i bland annat våra nordiska grannländer. Men i Sverige har bandet mellan företagen och yrkesutbildningen klippts av. Enligt Folkpartiet är det nu dags att utveckla en helt ny typ av lärlingsutbildning, som alternativ till de traditionella gymnasieprogrammen. Exempelvis Skånes hantverksförening har i olika sammanhang föreslagit att en försöksverksamhet för lärlingsutbildning införs i Skåne i samarbete med de danska lärlingsutbildningarna. I Danmark finns möjligheten att erbjuda lärlingsanställning under en längre period av utbildningstiden. Skolan betalar en del av utbildningen och företagaren eller hantverkaren bidrar med lärlingslön under en del av tiden. I Sverige är inte detta möjligt på grund av att all yrkesutbildning ska ske inom gymnasieprogrammens ram och även på grund av att våra avtal på arbetsmarknaden sätter hinder i vägen för att lärlingar ska kunna utnyttjas i produktionen.
I regeringens proposition, Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, talas om en "modern" lärlingsutbildning, men samtidigt betonas att gymnasieskolans mål ska gälla. Alternativet med kombination av anställning och skolgång nämns framför allt i samband med det individuella programmet. Enligt regeringen deltog endast 102 elever i denna typ av utbildning hösten 2002. Folkpartiet menar att en lärlingsutbildning i form av lärlingsanställning inte bara ska vara en möjlighet för dem som lämnat grundskolan med ofullständiga kunskaper utan för flera som är seriöst intresserade av en yrkesutbildning. En lärlingsutbildning ska inte bara vara en möjlighet för dem som är skoltrötta utan också en väg för dem som är inriktade på en kvalificerad utbildning till ett specialiserat yrke. Även för dem som hoppat av gymnasieskolan borde en kompletterande lärlingsutbildning finnas som en möjlighet.
Bristen på lärlingsutbildning riskerar att utradera ett antal hantverksyrken i Sverige. Silversmeder, konservatorer, halmtaksläggare och möbelsnickare är exempel på hantverk som behövs, men som få är intresserade av och därmed är elevunderlaget för dåligt för att organisera traditionella gymnasieutbildningar inom dessa yrkesområden. En given lösning på denna problematik vore därför att skapa ett lärlingsutbildningssystem. Lärlingsutbildning med teori och praktik i samspel inom till exempel verkstadsyrken erbjuder dessutom en mer kvalificerad utbildning till industrin än vad dagens gymnasieprogram kan erbjuda. Nyckeln är att hitta modeller där hantverkare och företagare spelar en mer aktiv roll i utbildningen än i dag. En modell vore att pröva en försöksverksamhet just i Öresundsregionen, där det är nära till de danska lärlingsutbildningarna.
Avser utbildningsministern att vidta några åtgärder för att lärlingsutbildningen ska bli ett viktigt utbildningsalternativ i framtiden?
Debatt
(7 Anföranden)Interpellationsdebatt 2003/04:530
Webb-tv: framtidens lärlingsutbildning
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2003/04:127 Måndagen den 14 juniProtokoll 2003/04:127 16 § Svar på interpellation 2003/04:530 om framtidens lärlingsutbildning
Protokoll från debatten
Anf. 65 Thomas Östros (S)
Anf. 66 Ulf Nilsson (Fp)
Anf. 67 Thomas Östros (S)
Anf. 68 Ulf Nilsson (Fp)
Anf. 69 Thomas Östros (S)
Anf. 70 Ulf Nilsson (Fp)
Anf. 71 Thomas Östros (S)
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.