Försvarsindustriellt avtal Sverige-Finland
Interpellation 2024/25:122 av Peter Hultqvist (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-18
- Överlämnad
- 2024-10-21
- Anmäld
- 2024-10-22
- Sista svarsdatum
- 2024-11-12
- Svarsdatum
- 2024-11-14
- Besvarad
- 2024-11-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Sverige och Finland har ett omfattande försvarspolitiskt samarbete. Det handlar om informationsutbyte, operativ planering, övningar och samordning av militära förband. Redan före inträdet i Nato upprättades en planering som skulle kunna träda i kraft i kris- eller krigssituationer.
När det gäller det försvarsindustriella samarbetet har inte djupet och ambitionen varit lika omfattande. Det finns därför anledning att utforma ett ordentligt försvarsindustriellt avtal förankrat i svensk och finsk försvarsindustri. Inte minst erfarenheterna av kriget i Ukraina gör det nödvändigt att se över på vilka områden Sverige och Finland kan stärka varandra. Det handlar dels om att öka produktionskapacitet i syfte att stödja Ukraina, dels om att tillgodose nationella behov.
Min fråga till försvarsminister Pål Jonson är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att upprätta ett nytt försvarsindustriellt avtal mellan Sverige och Finland?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:122
Webb-tv: Försvarsindustriellt avtal Sverige-Finland
Dokument från debatten
- Torsdag den 14 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:30
- Protokoll 2024/25:30 Torsdagen den 14 novemberProtokoll 2024/25:30 Svar på interpellation 2024/25:122 om försvarsindustriellt avtal Sverige-Finland
Protokoll från debatten
Anf. 8 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att upprätta ett nytt försvarsindustriellt avtal mellan Sverige och Finland.
Sverige och Finland har ett omfattande samarbete på försvarsmaterielområdet, dels multilateralt exempelvis inom Nato, EU och Nordefco, dels bilateralt. Som exempel kan ges samarbete kring anskaffning av pansarterrängbilar och eldhandvapen och samarbete kring säkerställandet av försörjningssäkerhet för ammunition.
Sverige och Finland är överens om att fortsatt främjande och stärkande av försvarsindustrin är en viktig del av utvecklingen av försvarsförmågan i våra länder. Detta är även till gagn för våra allierade. Samarbetet på detta område genomförs i dag både inom ramen för befintliga bilaterala försvarssamarbetsavtal mellan Sverige och Finland och genom avtal mellan de nordiska länderna. Regeringen följer och utvecklar efter behov samarbetet tillsammans med Finland för att det ska ge de av länderna gemensamt önskade resultaten.
Anf. 9 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Tack för svaret, försvarsministern! Jag tror att det går att göra betydligt mer. Avtalet från 1995 som är ett memorandum of understanding kan förnyas och utvecklas mycket. De samarbeten som nämns kring vissa specifika saker som pansarterrängbilar och eldhandvapen bygger på upphandling av specifika system. Men det är inte riktigt det jag är ute efter. Jag är ute efter att man kanske ska göra gemensam upphandling och gemensamt utvecklingsarbete och kanske ha en gemensam strategi.
Jag tog fasta på det som står i samarbetsförklaringen från den 16 september då Sverige och Finland hade ett stort möte. Man sa då att man ska ha ett bilateralt samarbete kopplat till försvarsindustrin. Det var en eller två meningar rätt långt ned i texten. Min uppfattning är att om det här ska bli på riktigt allvar måste man göra ett mer genomgripande och grundligt försvarsindustriellt avtal, som också förankras i både svensk och finsk försvarsindustri. Man bör alltså dra det mot att vi gör mer tillsammans.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Samtidigt finns det en sak som vi skulle kunna åtgärda gemensamt rätt så snabbt. Vi behöver ökad produktionskapacitet i försvarsindustrin med inriktning på Ukraina. Det tas initiativ till olika projekt i EU och mellan olika länder. Men Sverige och Finland skulle kunna göra ett stort ammunitionsprojekt tillsammans, där vi även tittar på hur vi skulle kunna inrätta större produktionskapacitet och nya produktionslinjer tillsammans.
Om man ska nämna några specifika områden där vi skulle kunna fördjupa samarbetet är det förutom ammunition också sensorer och radar. Där finns det teknik i Sverige som i förlängningen skulle kunna användas på den finska sidan, exempelvis systemet Global Eye. Vi har marin kompetens och skulle kunna diskutera vidare samarbete genom Swedish Finnish Naval Task Force, som har byggts upp till en väldigt bra gemensam marin enhet. Inom ramen för det skulle man även kunna titta på vad som kan göras gemensamt samtidigt som man på finsk sida nu förnyar sin marin med olika investeringar i nya fartyg.
Samarbete kan också ske vad gäller komponenter i olika vapensystem. Eldhandvapen och fordon har nämnts som exempel, men jag tycker som sagt att vi ska titta på det här bredare. Finns det förutsättningar för gemensamma utvecklingsprojekt? Det är en viktig fråga man skulle kunna ställa sig. Då handlar det om att vi bestämmer oss för något område där vi gemensamt väljer att satsa. Finns det långsiktiga prioriteringar som kan göras när det gäller utveckling av gemensamma vapensystem? Sådana frågor tycker jag att man kan lägga grunden till. Inom ramen för ett avtal skulle man då kontinuerligt kunna samla försvarsindustrin i respektive land och dra åt det hållet.
Jag är övertygad om att det här skulle kunna ge fina resultat om viljan och tydligheten finns. Jag tycker väl inte att det finns någonting att säga om det som är gjort, men det behöver göras mycket mer. Steglängden måste tas ut.
Anf. 10 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Tack, Peter Hultqvist, för interpellationen! Jag ska alldeles strax svara på frågorna kopplade till samarbetet. Jag vill bara för kontextens skull säga att vi har ett starkare samarbete med Finland nu på det försvarspolitiska området än tidigare på grund av att vi omfattas av Natos gemensamma försvarsplanering och även artikel 5. Det skapar naturligtvis helt nya förutsättningar för integration på den försvarspolitiska nivån men också när det kommer till försvarsplanering mellan våra försvarsmyndigheter.
Vi har också ett omfattande samarbete på det försvarsindustriella området, men låt mig först nämna de saker som Peter Hultqvist berörde. Det handlade bland annat om anskaffning av nya ytstridsfartyg, där Finland befinner sig i ett lite tidigare skede än Sverige. Men där finns det ett industriellt samarbete. Saab deltar redan i utvecklingen av ledningssystem på de finska plattformarna. Det tycker jag är bra.
När det kommer till ett bredare försvarsindustriellt samarbete är det en relevant fråga. Om vi kan stärka samarbetet ska vi göra det, men det gäller att hitta rätt form för det. När vi ställde kontrollfrågor till den svenska branschorganisationen sa de att samarbetet redan flyter på bra och att man har ett mycket omfattande samarbete med kontakt på veckobasis. Man kommer också att ha precis det Peter Hultqvist efterfrågade, nämligen en stor, bilateral försvarskonferens mellan svenska och finska företag här i Stockholm den 5 och 6 februari. Mycket av det arbete Peter Hultqvist efterfrågar vill jag ändå säga pågår utan ett sådant här avtal. Samarbetet är djupt och integrerat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Låt mig också, fru talman, säga några ord kopplat till hur vi jobbar med försörjningssäkerhet, inte bara mellan Sverige och Finland utan också på nordisk grund. Som Peter Hultqvist vet finns det ett samarbetsavtal sedan 2015 med ett omfattande nordiskt samarbete när det kommer till Nordefco och försörjningssäkerhet, gemensam upphandling och exportkontroll.
Ett uttryck för detta är det som kallas Nordefco plus plus, där Nordefcoländerna jobbar mycket djupare och mer strategiskt när det gäller förhållandena för produktion av olika typer av ammunition, inte bara artilleriammunition. Där upprättas nu försörjningssäkerhetsavtal och strategiska partnerskapsavtal mellan de nordiska länderna. Det handlar om att stärka förmågan att producera framför allt artilleriammunition.
Produktion av ammunition har vi identifierat som ett strategiskt materielområde, så det kommer inte att konkurrensupphandlas. Syftet är att de nordiska länderna ska gå ihop och lägga långsiktiga beställningar i huvudsak till det norsk-finska företaget Nammo och därigenom skapa möjlighet för dem att investera i sin produktionsförmåga. På det sättet kan vi bygga upp en större försörjningssäkerhet på ammunitionsområdet, på nordisk grund, samtidigt som vi kan stötta Ukraina bättre med olika typer av ammunition.
En hel del av det arbete som Peter Hultqvist efterfrågar sker alltså inte bara på bilateral grund, genom det försvarsindustriella samarbetet mellan Sverige och Finland, utan också på nordisk grund. Där får vi tillgång till en något större industriell bas än enbart den svenska och den finska.
Anf. 11 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Frågan om samarbete mellan Finland och Sverige har varit aktuell länge. Det var en huvudprioritet under de åtta år som vi satt i regeringsställning. Det handlar om informationsutbyte, operativ planering, övningar och samordning av de militära förbanden.
Vi kunde alltså redan före inträdet i Nato hantera situationer bortom fred gemensamt, och mycket av grunden för detta lades då. Jag menar att vi på den tiden inte, och heller inte nu, kommit lika långt när det gäller det försvarsindustriella samarbetet.
Den typ av konferenser som försvarsministern hänvisar till är bra, men de har förekommit tidigare och är egentligen inte ett mått på djupet i själva projekten. Men det är bra att man har den träffpunkten.
När det gäller avtalen om försörjningssäkerhet för exempelvis ammunition menar jag att det måste kontrolleras hur försörjningssäkerheten egentligen ser ut, i praktiken. Att skriva ett avtal är en sak, men det praktiska utfallet är en annan. Att ett avtal har skrivits innebär inte att man har nått upp till det som kan kallas försörjningssäkerhet.
Såväl Finland som Sverige har skickat mycket ammunition till exempelvis Ukraina, och detta har lett till att vi har en del att ta igen i jämförelse med hur det såg ut tidigare. Därför ser jag inte säkerställandet av försörjningssäkerhet som något som med självklarhet är uppfyllt bara för att ett avtal har signerats.
Det jag egentligen är ute efter är vilken typ av långsiktiga utvecklingsprojekt som Sverige och Finland som nationer skulle kunna ta fram gemensamt och involvera försvarsindustrin i. Jag menar att det perspektivet inte är tillräckligt diskuterat. Vi är inte där ännu. Jag håller med om att det finns många samband mellan svenska och finska företag, men den där kappan som ger en huvudinriktning och som knyter ihop allt ordentligt finns inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När man ställer en fråga om hur läget egentligen är kan man få många olika typer av svar beroende på hur man vill ha det. Därför krävs nog en betydligt djupare diskussion med branschen innan man med tvärsäkerhet kan säga att allt som nu har gjorts är tillräckligt. Jag delar därför inte uppfattningen att allt jag säger här i stort sett är tillgodosett.
Jag menar att om man menar allvar med avtalet från den 16 september 2024, där bilateralt samarbete kopplat till försvarsindustrin nämns, bör ambitionen vara betydligt högre än i dag. Jag kan inte se vad som skulle vara problemet med att en svensk och en finsk regering sinsemellan jobbar fram en ordentlig uppfattning och strategi för hur vi vill se försvarsindustrisamarbetet mellan våra länder utvecklas och hur försvarsindustrin kan kopplas till det.
Finns det egentligen något problem med att göra den typen av avtal och plattform för kommande utvecklingsarbete? Det skulle självfallet ge en betydligt större tyngd från regeringsnivån i förhållande till industrin om det fanns en klar och tydlig viljeinriktning.
Jag tycker att detta är logiskt också utifrån att Finland, oavsett Natomedlemskap och annat, sedan lång tid tillbaka och även i dag är vår närmaste försvarspolitiska partner. Vi jobbar mycket tillsammans med Finland. Vi har till och med folk representerade i båda ländernas staber.
Anf. 12 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Det centrala är kappan. Den frågeställning som jag vill skicka tillbaka till Peter Hultqvist är ifall kappan ska vara ett svensk-finskt försvarsindustriellt samarbete och avtal eller om vi ska jobba på nordisk grund när det kommer till försörjningssäkerhet och försvarsindustrisamarbete.
Flera av de försvarssamarbeten vi har vilar på nordisk grund, inte minst när det kommer till försörjningssäkerhet på ammunitionssidan. Det innefattar ett svenskt men framför allt ett finskt och norskt företag i form av Nammo.
Jag menar på att man i stället för att ha ett svensk-finskt försvarssamarbetsavtal kopplat till försvarsindustrifrågor kanske ska bredda det och jobba på nordisk grund. De branschföreningar som finns jobbar avtalsmässigt huvudsakligen också på nordisk grund, när det kommer till att skriva samarbetsavtal.
Det är bra med det svensk-finska försvarsindustrisamarbetet, men jag tror att man också kan överväga att ha en bredare ansats och tänka att Norden är större än Sverige och Finland i detta avseende.
Bara för att förtydliga: Det samarbete som ska genereras av detta är konkreta projekt. Jag delar Peter Hultqvists uppfattning och tycker att det finns utvecklingspotential när det gäller gemensamma utvecklingsprojekt, för det har vi faktiskt inte så många i det svensk-finska försvarssamarbetet. Jag är villig att titta över ifall vi kan hitta det.
Det här är också något som staten lättare kan styra genom allokering. I Sverige har vi en privatägd industri som vi kan påverka men inte styra, men ett gemensamt utvecklingsprojekt eller två på försvarsmaterielområdet tror jag skulle vara till nytta för att stärka samarbetet mellan industrierna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har nu fem eller sex större materielärenden som är uttryck för att vi har ett bra försvarsindustrisamarbete mellan Sverige och Finland. Det vet Peter Hultqvist. Just nu befinner vi oss i en anskaffning av pansarterrängbilar, torpeder, pansarvärnsvapen, pansarvärnsrobotar och stridsuniformer.
Så sent som i förra veckan undertecknade FMV och finska industrin ett avtal om leverans av ett stort antal automatkarbiner. Detta är ett uttryck för att det finns ett bra och effektivt samarbete mellan Sverige och Finland på det försvarsindustriella området. Så är det helt uppenbart också när det gäller plattformen CV 90, där både Sverige och Finland opererar tillsammans med flera andra nordiska länder.
Jag tycker alltså att vi har ett bra samarbete. Det genererar operativ förmåga, och det genererar ett antal materielprojekt. Intensiteten i materielutbytet är större än på mycket länge. Det förs också, som jag sa tidigare, en intensiv dialog mellan försvarsindustrierna i Sverige och Finland. Jag uppfattar därför att samarbetet är intensivt, nära och starkare än på mycket länge.
Anf. 13 Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag tycker att Pål Jonson på slutet här kom in på det som jag egentligen är ute efter, alltså att försöka definiera några utvecklingsprojekt som staten står bakom. Det leder till ett gemensamt ansvarstagande som i förlängningen breddar hela synsättet.
Jag väljer att ta fasta på det som är positivt i det svar som Pål Jonson gav mig här. Jag hoppas att det skulle kunna utgöra någon form av plattform för den typen av MOU - alltså en förnyelse av MOU:et från 1995, som är lite för gammalt för att passa ihop med dagens förhållanden. Jag vill uppmuntra en start på det arbetet. Jag skulle bli förvånad om man inte var intresserad av detta i Finland.
När det gäller ett svensk-finskt kontra ett nordiskt samarbete menar jag att det inte finns någon motsättning där. Det ena utesluter inte det andra, och det kan också vara så att ett fördjupat svensk-finskt samarbete med vissa utvecklingsprojekt faktiskt kan ha en positiv inverkan också i det nordiska perspektivet. Jag tror alltså inte att man ska låsa in sig i att det är det ena eller det andra, utan här handlar det om att kunna spela över hela paletten. Man kan dock skapa kärnbitar som gör att exempelvis Sverige och Finland tillsammans kan bidra på ett positivt sätt till Norden.
Jag tycker att det finns många bra saker i den diskussion som vi har fört här, men när det gäller informationsutbytet och den operativa planeringen - övningarna med och samordningen av de militära förbanden - har vi kommit betydligt längre än när det gäller det försvarsindustriella. Nu handlar det om att gå vidare i utvecklingsprojekt, vilket jag tror skulle kunna vara väldigt positivt.
Anf. 14 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Jag tror att vi är eniga om att vi välkomnar utvecklingsprojekt som vi identifierar med utgångspunkt i våra berörda försvarsmakters operativa behov. Därefter kan man också titta på försvarsindustriella samarbetsavtal. Jag tror att man ska börja i den ändan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ett avtal i sig självt löser ju inte speciellt mycket, utan det är innehållet i avtalen och vad de genererar för aktiviteter som är helt centralt. Jag vill bara säga det kopplat till Nordefco-samarbetet på ammunitionsområdet, där det finns ett väldigt seriöst intentionsdjup. Man tittar på hur försörjningssäkerheten egentligen ser ut på nordisk grund gällande alltifrån tändhattar och krut, trotyl - det vill säga TNT - med mera. Det är alltså ett omfattande arbete som behöver göras för att se till att vi har försörjningssäkerhet inte bara i fred utan också i kris eller krig.
Det jag vill avsluta med, fru talman, är att det finns ett omfattande samarbete mellan Sverige och Finland även på nordisk grund. Det finns ett antal Pesco-projekt som Sverige och Finland samverkar kring, och inom ramen för EU-instrumentet Edirpa har Sverige och Finland, under finsk ledning, ansökt om stöd för genomförande av gemensam upphandling av pansarterrängbil. Det innebär att det kan finnas EU-medel att få när Sverige och Finland går in och upphandlar terrängbil gemensamt för att dra ned de administrativa kostnaderna.
Jag tycker att även detta är ett uttryck för det mycket starka svensk-finska försvarssamarbete som vi har i dessa dagar - och som, vill jag säga, också Peter Hultqvist lade en viktig grund för under sin tid som försvarsminister.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.