Försvarsgarantier mellan Sverige och USA
Interpellation 2018/19:1 av Allan Widman (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-23
- Överlämnad
- 2019-01-23
- Anmäld
- 2019-01-24
- Svarsdatum
- 2019-02-05
- Besvarad
- 2019-02-05
- Sista svarsdatum
- 2019-02-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
I mitten av maj förra året besökte försvarsministern Washington för att tillsammans med sin finländske kollega underteckna ett trilateralt avtal om försvarssamarbete med USA. Inte minst Dagens Nyheter gjorde flera stora reportage om resan och spekulerade om innebörden av de uttalanden som bland annat den amerikanske försvarsministern gjorde vid besöket. Även försvarsminister Hultqvist intervjuades och föreföll nöjd med avtalet och de amerikanska uttalandena.
Efter försvarsministerns besök i USA har det i den försvars- och säkerhetspolitiska debatten framförts att Sverige skulle ha erhållit försvarsgarantier direkt från USA. Traditionellt har USA hänvisat europeiska länder som vill ha försvarsgarantier till Nato. Genom medlemskap i den organisationen omfattas landet genom artikel 5 i Washingtonfördraget av försvarsgarantier från övriga medlemsländer, inklusive USA.
Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att klarlägga förefintligheten av bilaterala försvarsgarantier mellan Sverige och USA?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:1
Webb-tv: Försvarsgarantier mellan Sverige och USA
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 februari 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:47
- Protokoll 2018/19:47 Tisdagen den 5 februariProtokoll 2018/19:47 Svar på interpellation 2018/19:1 om försvarsgarantier mellan Sverige och USA
Protokoll från debatten
Anf. 15 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att klarlägga förefintligheten av bilaterala försvarsgarantier mellan Sverige och USA.
Som bekant undertecknade jag en avsiktsförklaring, Statement of Intent, om fördjupat försvarssamarbete tillsammans med USA:s tidigare försvarsminister Ashton Carter i juni 2016. Dokumentet baserades på skrivningarna i den försvarspolitiska inriktningspropositionen 2016-2020, i vilken det betonas att det ligger i svenskt intresse att upprätthålla och ytterligare fördjupa den bilaterala relationen till USA. Fem områden lyfts fram för fördjupat samarbete, vilka även återspeglas i avsiktsförklaringen: interoperabilitet, övningar och utbildning, materielsamarbete, forskning och utveckling samt internationella operationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vårt bilaterala samarbete med USA är av stor betydelse, särskilt mot bakgrund av USA:s viktiga roll för säkerheten i Europa, dess militära förmåga och tekniska kunnande samt landets viktiga roll i internationella operationer.
Mot bakgrund av det omfattande samarbetet mellan Finland och Sverige samt vårt fördjupade försvarssamarbete med USA är det rationellt att även föra en gemensam svensk-finsk dialog med USA.
Det trilaterala formatet syftar till att ge mervärde till vårt bilaterala samarbete, till exempel genom övningsverksamhet. Därtill leder en trilateral dialog till utökad transparens och signalerar att länderna gemensamt tar ansvar för säkerheten i Östersjöområdet. Detta kommer till uttryck i den trilaterala avsiktsförklaringen, SOI, som jag tillsammans med Finlands försvarsminister Jussi Niinistö undertecknade den 8 maj 2018. Det trilaterala samarbetet utgör ett komplement till våra respektive bilaterala samarbeten med USA.
Genom samarbete skapas förutsättningar för att kunna agera tillsammans. Mot bakgrund av den ställda frågan vill jag betona att samarbetet med USA inte innebär försvarsförpliktelser.
De säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten som Sverige ingått är viktiga för den samlade säkerhetspolitiken. Det är väl känt att vår säkerhet byggs i samarbete med andra. EU-samarbetet, vårt partnerskap med Nato, samarbetet med de nordiska länderna, där Finland intar en särställning, samt den transatlantiska länken är centrala delar i svensk säkerhetspolitik. Samarbetet fördjupas vidare med Storbritannien och Tyskland. I den nyligen antagna visionen för det nordiska försvarssamarbetet, Nordefco, framgår vikten av ett stärkt transatlantiskt partnerskap.
Sverige bibehåller sin säkerhetspolitiska linje. Sverige utgår från den militära alliansfriheten när vi samarbetar med andra länder. Utifrån den positionen för vi en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med fördjupade försvarssamarbeten och en stegvis förstärkt nationell försvarsförmåga.
Anf. 16 Allan Widman (L)
Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret. Innan jag kommenterar det närmare vill jag gratulera försvarsministern till att han har fått behålla sin befattning också i den nya rödgröna regeringen. Det är alltid bra i politiken när man får fullfölja det som man har påbörjat. Jag önskar honom därför varmt lycka till.
(Försvarsminister PETER HULTQVIST (S): Tack!)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Bakgrunden till denna interpellation är att det alltsedan Peter Hultqvist tillsammans med Jussi Niinistö befann sig i Washington i våras har gått rykten i sociala medier och funnits spekulationer i våra stora dagstidningar om att det som utspelade sig i Washington hade lett fram till att Sverige nu erhållit försvarsgarantier från USA.
Jag tillhör dem som tror att när det kommer till europeiska länder hänvisar USA alltid till medlemskap i Nato när det gäller att indirekt kunna få sådana försvarsgarantier från USA. Därför har jag blivit lite överraskad över den diskussion som har förts. Jag har också noterat att regeringen och försvarsministern inte fullt ut och alldeles tydligt har valt att dementera de rykten som spridits, och skälet till min interpellation var att jag ville ge försvarsministern möjlighet till en dementi i kammaren. Ändå, fru talman, är jag inte helt nöjd med svaren.
I det skriftliga svaret på interpellationen skriver försvarsministern bland annat: "Därtill leder en trilateral dialog till utökad transparens och signalerar att länderna gemensamt tar ansvar för säkerheten i Östersjöområdet." Jag har gått igenom den trilaterala avsiktsförklaringen, som finns på regeringens hemsida i en engelsk version, och jag har inte upptäckt att uttrycket "ta ansvar för något" finns med någonstans i avsiktsförklaringen. Därför undrar jag naturligtvis vad försvarsministern syftar på i den delen.
I nästa stycke betonas att samarbetet med USA inte innebär försvarsförpliktelser. Jag hade varit tacksam om försvarsministern varit tydlig och sagt att det inte finns förpliktelser från något håll och över huvud taget inte mellan de kontrahenter som har ingått avsiktsförklaringen. Det hade varit ett förtydligande.
I stycket därefter står det att de säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten som Sverige har ingått är viktiga för den samlade säkerhetspolitiken. Då är min fråga om försvarsministern i uttrycket "ingått" - att Sverige har ingått - också räknar in avsiktsförklaringen eller om det bara är en olyckshändelse att just det uttrycket används i ett efterföljande stycke.
Anf. 17 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Den högt ärade kollegan Allan Widman gratulerade försvarsministern till en fortsättning. Jag vet inte om jag ska gratulera, och kanske inte heller beklaga, att Peter Hultqvist fortsätter som försvarsminister - det är på inget sätt min regering, fru talman.
Däremot lyfter Allan Widman upp ett par intressanta frågeställningar, och det är värt att påminna om det han sa. I samband med det trilaterala undertecknandet i Washington DC fanns det en hel del mediala uppgifter om vad som sagts och gjorts och vad som menades med det. Precis som Allan Widman konstaterade har man på inget sätt försökt ställa det till rätta eller dementera det. Jag tycker att det svar som försvarsministern i dag har avgivit ger en nyans till tidningsartiklarna i samband med mötet i Washington DC. Det är sannolikt på precis det sätt som försvarsministern säger att det är.
Mot bakgrund av den ställda frågan vill jag betona att samarbetet med USA inte innebär några försvarsförpliktelser. Det är att beklaga, men det är sannolikt det absolut mest realistiska svaret. Det finns nämligen bara ett sätt att få bindande försvarsförpliktelser och ett stöd, fru talman, och det är naturligtvis genom ett Natomedlemskap. Allt annat kan man önska sig, hoppas på och vilja ha, men bara med ett medlemskap kan man veta att den typen av bindande försvarsförpliktelser finns. Därför tycker jag att vi inte ska försöka blanda bort korten. Vi ska vara ärliga. Det tycker jag också att försvarsministern har varit, även om en del tidningsartiklar i samband med mötet i Washington DC kunde förleda oss att tro att läget såg annorlunda ut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan håller jag helt med om att vårt bilaterala samarbete med USA har stor betydelse, fru talman. Det har mycket stor betydelse. Därför är min uppmaning till den här regeringen: Slarva inte bort de förbindelserna! Ni har nu att behandla utredningen om kärnvapenförbud och vad som ska göras med den, och det är ett viktigt vägval för våra relationer med andra länder och med strategiskt viktiga allierade. Slarva alltså inte bort det! Tro på de ord ni skriver!
Det är nämligen så, fru talman, att mycket i den svenska försvarsdiskussionen går ut på vad man kan kalla "i avvaktan på". Om någonting allvarligt skulle inträffa vet vi att vi själva har förmåga, men den bygger på att vi får stöd och hjälp från andra - det vill säga i avvaktan på. Om man då inte har några bindande försvarsförpliktelser och om man inte har några löften som ger fast mark under fötterna är det klart att man måste fundera på vad det ytterst är som ger svensk säkerhet ytterligare dimensioner. Jag menar att det skulle vara ett svenskt Natomedlemskap.
Avslutningsvis säger försvarsministern att det behövs "en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik" - absolut - "i kombination med fördjupade försvarssamarbeten" - absolut - "och en stegvis förstärkt nationell försvarsförmåga" - absolut. Därför måste jag säga att det är med glädje jag noterar, fru talman, att den trappa som Moderaterna och Kristdemokraterna presenterade i en budget som kom att beskrivas som en servettskiss nu ligger till grund för den här regeringens försvarspolitik under de kommande åren.
Vi får väl vara glada åt att Moderaterna och Kristdemokraterna tillverkade en servettskiss, fru talman, och åstadkom att kammaren biföll den budgeten. Nu har vi nämligen en trappa uppåt när det gäller kontinuerliga försvarssatsningar.
Anf. 18 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag anser inte att Wallmark är mannen som ska undervisa mig när det gäller att slarva bort förbindelser. Under de åtta år då Wallmark hade direkt möjlighet att påverka regeringspolitiken skedde inget av det som vi i dag har byggt upp med Förenta staterna genom de här två avtalen. Inget av detta skedde på det sätt som har skett nu.
Fördjupningen som har skett under den här valperioden är mycket tydlig och mycket omfattande, och den bidrar - oavsett vad Widman och Wallmark tycker - till stabilitet och ett ansvarstagande i den här delen av Europa. Det återkommande deltagandet i övningsverksamheten har en sådan signalverkan och en sådan effekt. När vi bygger interoperabilitet är det också någonting vi kan använda i ett givet läge. Hade man under sin regeringsperiod haft ett annat record när det gäller fördjupningen med USA hade man kunnat ta det Wallmark nu försökte säga på allvar, men så är inte fallet. Det är vi som har gjort jobbet på den här punkten, och det tänker jag inte över huvud taget - ens för en minut - skämmas för eller låta mig mästras kring.
Jag har informerat försvarsutskottet om vad dessa avtal och SOI:er betyder. Jag har aldrig gett någon annan bild av det hela än vad som har stått i avtalet. Tidningsartiklar om både det ena och det andra, som ibland kan vara av skiftande kvalitet, får andra ta ansvar för. Jag har heller inte deltagit i några debatter där jag har gett någon annan bild av avtalen än det som har varit det faktiska innehållet. Jag förstår dock bakgrunden till den här interpellationen och den debatt ni vill skapa, Allan Widman och Hans Wallmark. Ni vill förminska betydelsen av de avtal som vi har skrivit och det omfattande fördjupningsarbete vi har gjort under de gångna fyra åren när det gäller de internationella frågorna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den fördjupning med Finland som har skett är också unik och långt ifrån det ni åstadkom under de åtta år ni hade regeringsmakten. Den har betydelse för stabiliteten i vår del av Europa. Vår relation till de baltiska länderna har betydelse. Det gäller även Polen och Tyskland. Det stora avtal vi har med Storbritannien och, slutligen, det vi nu har gjort med USA har en stabiliserande effekt och påverkar säkerheten i vår del av Europa. Ni kan ju tänka er situationen om vi inte hade gjort något - om vi inte hade vidtagit åtgärder över huvud taget och inte slutit de här avtalen. Jag menar alltså att man måste se detta perspektiv också. Det har lagts ned ett omfattande arbete på den här punkten.
Man kan naturligtvis ställa sig här i talarstolen och ta åt sig äran för både det enda och det andra. Men jag kan lova dig, Wallmark: Pengarna till försvaret hade kommit i alla fall. Sedan var det på så sätt att ni var med och lade upp hur det skulle göras i den så kallade övergångsbudgeten, där vi fick starka restriktioner för hur detta skulle läggas upp. Vi skulle lägga fram en neutral budget som i stort sett bara skulle konfirmera läget som det var. Vi var alltså förhindrade att göra en mer profilerad politisk budget i det läget.
Att ni nu vill utnyttja läget till egna profilskapande åtgärder tillhör väl det politiska spelet, men i den uppgörelse vi har träffat med Liberalerna, Centern och Miljöpartiet ligger pengarna med. De hade kommit i alla fall. För att säga något positivt kan jag tycka att det är rätt bra att det finns en så bred majoritet i Sveriges riksdag när det gäller ekonomin på det här området. I stället för att försöka göra sig lustig eller förhäva sig på andras bekostnad kanske man skulle glädjas åt den breda enigheten.
Anf. 19 Allan Widman (L)
Fru talman! Det ligger lite vid sidan av min interpellation, men jag ska ge försvarsministern rätt på denna punkt. Det fanns en beredskap från den gamla regeringen att inför detta år avsevärt höja försvarsanslaget. Det föll dock på att det var en övergångsregering.
Det är kanske lite av en ironi att socialdemokrater och miljöpartister tillsammans med liberaler och centerpartister nu har förbundit sig att genomföra en M- och KD-budget, men det är precis så det är. Det är sex partier i denna riksdag som står bakom försvarsekonomin de kommande tre åren.
Fru talman! Jag noterade att försvarsministern inte svarade på min fråga om formuleringen. Är det så att USA och Sverige genom detta trilaterala har förbundit sig att ta ansvar för säkerheten i Östersjön? Det står nämligen i hans svar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag undrar naturligtvis också om det är så att Sverige som nation har ingått någon form av samarbete när det gäller detta avtal. Eller är detta egentligen bara ett avtal mellan de inblandade försvarsministrarna och deras departement? Alla överenskommelser som ingås internationellt måste ju ingås av regeringen, enligt regeringsformen, och såvitt jag är informerad finns det inte något regeringsbeslut om detta.
Det är viktigt med bi- och multilaterala samarbeten. När försvarsministern kommer till försvarsutskottet numera är dessa samarbeten så oöverskådliga att det krävs Excelark för att redovisa vilka länder vi har ingått olika bi- och multilaterala avtal med. Detta är bra, fru talman. Det leder dock inte till försvarsgarantier, någonting som Sverige är i utomordentligt stort behov av.
När jag märker att det inte finns någon vilja hos Socialdemokraterna att ta det sista lilla avgörande steget in i Nato och bli medlem uppfattar jag därför att de samarbeten vi har, som är fredstida samarbeten, egentligen bara är till för att skyla det faktum att vi inte är med i Nato och därmed inte har försvarsgarantier. Detta, fru talman, är något av ett fikonlöv i sammanhanget.
Kärnvapenkonventionen kom in i detta sammanhang, och det var bra att det hände. Den har nämligen potential att förstöra ett gott och förtroendefullt samarbete mellan till exempel Sverige och USA.
Fru talman! Jag läste sammanfattningen i den utredning som ambassadören Lars-Erik Lundin gjorde som släpptes för någon vecka sedan. Jag måste säga att det var en av de grövsta sågningar av en propå som jag har sett utredas internt i ett departement. Man kan nästan fråga sig vilken del av nej som regeringen inte förstår när denne utredare uttrycker sig.
Då är det lite oroande och beklämmande att denna utredning nu ska ut på remiss. Det kommer att förlänga osäkerheten i vår relation inte bara till USA utan även till andra av våra närmaste vänner.
Till sist, fru talman: Försvarsministern sa i sitt svar att Sverige utgår från den militära alliansfriheten när vi samarbetar med andra länder. Denna lokution skiljer sig från den som statsministern använde i regeringsförklaringen. Där sägs den militära alliansfriheten tjäna vårt land väl. Finns det någon skillnad i sak?
Anf. 20 Hans Wallmark (M)
Fru talman! Jag tycker möjligtvis att försvarsministern är lite onödigt grälsjuk. Jag kritiserar på inget sätt regeringen eller försvarsministern för önskan och viljan att fördjupa samarbetet med de länder som försvarsministern räknar upp, inklusive USA. Tvärtom tycker jag att det är bra att vi stärker banden; det finns absolut ingen anledning att utifrån min utgångspunkt kritisera regeringen på den punkten. Det jag betonade var: Låt oss värna dem! Där finns det nu i närtid ett potentiellt hot i form av kärnvapenförbudet, det så kallade NBT.
Men låt oss se hur det går till! Jag skulle gärna komma med följande uppmaning, fru talman: Låt oss här i kammaren tävla om att förverkliga maximalt antal goda förbindelser! På så sätt ökar också vår egen svenska säkerhet.
Det absolut bästa och mest eleganta sättet att göra detta är att få bindande försvarsgarantier. Det handlar inte om att hoppas, tro eller önska sig sådana utan om att faktiskt skaffa sig dem, och detta sker genom ett svenskt Natomedlemskap. Där vet vi dock att det finns politiska blockeringar på andra sidan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag delar också försvarsministerns bedömning att det gäller att bredda perspektivet när det gäller samarbets- och samverkansområden. Det handlar om Norden - utifrån ett naturligt perspektiv - och om Norden och Baltikum. Sedan växer det ut i vad vi brukar beteckna som den norra flanken med Polen, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Som av en händelse är merparten av dessa länder dessutom med i Nato.
Vi talade ju lite grann om pengar. Man säger att det fanns all tanke på att genomföra en trappa liknande den som Moderaterna och Kristdemokraterna fick denna kammare att rösta för. Jag har bara en fråga: Varför plågade man sig då så mycket under valrörelsen 2018 för att inte ge några svar? Man var ju hela tiden under valrörelsen 2018 svaret skyldig på hur försvarsekonomin skulle se ut.
Men låt oss se det så här: Nu är vi överens om detta. Vi kanske kan bli överens även om fortsättningen, för mitt parti står bakom idén om och tanken på att 2 procent av bnp ska gå till försvarsutgifter.
Anf. 21 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag vill egentligen bara en sak när jag markerar lite mot herr Wallmark: att få ned tonläget på ett sådant sätt att det blir lite mer nyanserat och inte ger så mycket utrymme till en mer propagandistisk moderat framtoning. Jag tycker att det är ett sätt att försöka sanera och strukturera den politiska debatten till rimliga nivåer.
När det gäller Widman får jag säga: Tack för gratulationen! Jag får också säga att det var bra att Widman sa att dessa pengar hade kommit ändå. De var nämligen med i den första vändan när vi förhandlade med Liberalerna, Centern och MP, och det var inget problem.
Wallmark får väl fortsätta att fundera på varför den ena saken inte sas vid det tillfälle han tyckte att den skulle sägas vid utan vid det tillfälle då det skedde. Nu ser vi dock resultatet, och jag är glad åt en bred enighet i riksdagen.
Kärnvapenkonventionen är nu, enligt gängse regelverk, ute på remiss. Sedan får vi samla ihop det hela när remissomgången är klar. Jag har läst utredningen och följt diskussionen väldigt nogsamt. Vi får väl återkomma till dessa diskussioner när utredningens remissvända är avslutad och när vi har alla remissvar på plats.
Vi har lagt ned mycket arbete på att bygga dessa samarbeten därför att vi anser att de är nödvändiga för att klara Sveriges säkerhet och stabiliteten i Norden.
Ansvarstagande är exempelvis att utveckla interoperabilitet som kan användas i den händelse att det uppstår en krissituation. Ansvarstagande är att öva tillsammans på kontinuerlig basis för att på det sättet ge säkerhetspolitiska signaler men också för att ge vår personal möjligheter att finnas i en miljö där man kan utveckla sin kompetens på ett helt annat sätt än vad man kan göra med endast nationella övningar. Ansvarstagande är också att bygga långsiktiga materielsamarbeten.
Detta är dimensioner i alla dessa saker som skapar såväl säkerhetspolitisk signalverkan som möjligheter till samverkan om sådana beslut fattas i en krissituation. Om man inte har gjort dessa saker innan en kris uppstår har man i praktiken heller inga möjligheter att göra något tillsammans om man anser att det är nödvändigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därför är exempelvis det vi gör med Finland, veckovis och kontinuerligt, oerhört väsentligt. Därför är cross-border training med Norge och Finland varje vecka uppe på Nordkalotten på flygsidan oerhört nödvändigt. Därför är de övningar i Baltikum som vi deltar i också väldigt nödvändiga, liksom det samarbete vi har med andra länder. Detta utvecklar vår förmåga och sätter in oss i ett säkerhetspolitiskt nätverk som kan finnas att tillgå i en krissituation.
När det gäller statsministerns formulering och det som jag säger finns det ingen uppfattning som skiljer oss åt i någon mening. Vi har samma grund för våra resonemang.
Det som jag säger och den politik som vi bedriver är faktiskt förankrad i riksdagen, i dess inriktningsbeslut från maj 2015. Vi i regeringen har följt det så minutiöst vi har kunnat och utgått från vad riksdagen uttalade där.
Anf. 22 Allan Widman (L)
Fru talman! Det var då en inriktning och en överenskommelse som Liberalerna inte ingick i och därmed inte omfattas av.
Peter Hultqvist säger att borgerliga regeringar inte har gjort någonting. Det var en borgerlig regering som tog initiativ till att Sverige skulle bli medlem i Partnerskap för fred på 90-talet. Det i sig var en förutsättning för hela den så kallade PARP-processen, det vill säga att vi successivt skulle bli mer och mer interoperabla med Nato.
Fru talman! Min poäng är att utan medlemskap i Nato kommer vi aldrig att bli fullt ut interoperabla. Interoperabilitet förutsätter nämligen också politisk interdependens - ömsesidigt beroende är kanske ett bättre och lite mer modernt uttryck. Hur mycket vi än kommer att försöka är vi alltså fullt ut interoperabla först när medlemskap i Nato finns på plats.
Annars är det inget fel på övningar. Det är inget fel på samarbete.
Jag har nu ett antal gånger ställt frågan till Peter Hultqvist: Hur är det? Har de länder som ingår i det här avtalet gemensamt bestämt sig för att ta ansvar för säkerheten i Östersjön? Jag hittar inte en sådan uppgift i trilateraltexten, avsiktsförklaringen.
Peter Hultqvist säger att vi nu i sedvanlig ordning ska idka remissbehandling av Lars-Erik Lundins utredning. Ja, nu passar det. Men när Tomas Bertelman eller Krister Bringéus utredde våra säkerhetspolitiska samarbeten skedde inga sedvanliga remissbehandlingar. Man kan undra varför, fru talman.
Anf. 23 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Fru talman! Jag säger för tredje gången: ansvar kopplat till utfallet av interoperabilitet, övningsverksamhet, materielsamarbete och dessutom många andra dimensioner i samarbetet.
Det är inte någon sorts lek vi sysslar med. Det är allvar i varje övning. Jag brukar säga till personalen, soldaterna, när jag träffar dem: Sätt nu in det ni gör i ett större säkerhetspolitiskt scenario, och bedöm den säkerhetspolitiska signalen i det ni gör. Då blir det något helt annat än bara en vanlig övning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är också på det sättet vi ska betrakta alla delar i den internationella övningsverksamheten som vi är med i och vid kontakten med USA. Då blir det i praktiken fråga om ett ansvarstagande. Att det sedan inte blir på exakt det sätt som Widman vill är en annan sak. Men det här är den reella substansen i det hela.
När det gäller Nato vill jag bara säga att en ändrad säkerhetspolitisk doktrin påverkar hela det säkerhetspolitiska läget i ett område. Om Sverige ändrar sin säkerhetspolitiska doktrin och söker medlemskap i Nato sätts en omedelbar press på Finland. De har också den väldigt långa gränsen mot Ryssland och erfarenhet av hur det kan vara. Jag tycker inte att det är rimligt att vi agerar på ett sådant sätt att vi sätter den typen av press på Finland.
Det är inte heller klokt att agera på ett sådant sätt att vi med automatik bidrar till ett ökat spänningsläge i vår del av Europa. Däremot är det klokt att stå fast vid vår säkerhetspolitiska doktrin, höja den nationella förmågan, fördjupa våra samarbeten, bilateralt och multilateralt, och på det sättet bygga säkerhet i praktiken.
Vi har inga offensiva avsikter. Vi har avsikten att folkrätt och internationell rätt ska respekteras. Det är det grundläggande för Sverige.
(Applåder)
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.