Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Förmögenhet och bidrag

Interpellation 2007/08:52 av Johansson, Lars (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-10-18
Inlämnad
2007-10-18
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-10-23
Sista svarsdatum
2007-11-01
Besvarad
2007-11-02

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 18 oktober

Interpellation

2007/08:52 Förmögenhet och bidrag

av Lars Johansson (s)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

Det är mycket tydligt att regeringen nu inför en skatteamnesti genom att Skatteverket inte ska kontrollera förmögenheter i Sverige. Statsrådet har själv yrkat på en sådan amnesti.

Att kontrollen av förmögenheterna i Sverige tas bort gör också att den som har förmögenhet kan få till exempel bostadsbidrag och socialbidrag utan att redovisa sin förmögenhet. Detta riskerar att undergräva legitimiteten för våra trygghetssystem och leda till ökade utgifter för stat och kommuner genom oberättigade utbetalningar av olika bidrag till förmögna personer.

Mina frågor är:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder så att inte skatteplanering belönas med bostadsbidrag och socialbidrag?

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta i syfte att förhindra förmögna personer att utnyttja och missbruka vårt sociala välfärdssystem?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:52, Förmögenhet och bidrag

Interpellationsdebatt 2007/08:52

Webb-tv: Förmögenhet och bidrag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Göran Hägglund (Kd)
Anf. 20 Göran Hägglund (Kd)
Herr talman! Det är inte lätt för Egon Frid att mot bakgrund av den statistik som har förts under den tid som er politik har verkat kunna ha någon stor trovärdighet när det gäller att nya miljarder som hälls som bensin på en överhettad marknad skulle kunna hjälpa. Pengarna ska inte gå till rika byggare utan, som jag förstår det, till fattiga byggare. Det är en spännande ekvation! Han stöder sig här på en undersökning som är gjord av Hyresgästföreningen. Jag har den här, och den handlar om unga vuxnas boende år 2007. På s. 7 finns eget boende och boendeform för personer mellan 20 och 27 år redovisat. Hur har då den här politiken som Egon Frid nu rekommenderar utvecklats? Jo, 1997 hade 62 procent av de unga i åldern 20-27 år ett eget boende, men när ni fått hålla på fram till 2006 och när 2007 började hade detta sjunkit till 53 procent. Det har alltså bara blivit sämre hela tiden med den politik som ni har fört! Herr talman! Egon Frid har en ganska lång uppförsbacke framför sig när det gäller att få den här regeringen att tro att den politik som har förts bakåt i tiden skulle vara lösningen på Sveriges framtida bostadsproblem.
Lars Johansson (S)
Anf. 21 Lars Johansson (S)
Herr talman! Lars Johansson har frågat socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson vilka åtgärder som hon avser att vidta så att inte skatteplanering belönas med bostadsbidrag och socialbidrag samt vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra att förmögna personer utnyttjar och missbrukar vårt sociala välfärdssystem. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Regeringen har i propositionen 2007/08:26 Slopad förmögenhetsskatt m.m. lämnat förslag som innebär att förmögenhetsbeskattningen slopas från och med den 1 januari 2007. Det innebär att förmögenhetsredovisningen i 2008 års deklaration som skulle ha baserats på en persons förmögenhet per den 31 december 2007 inte behöver göras. Ett avskaffande av förmögenhetsskatten och förmögenhetsredovisningen i deklarationen innebär inte att man ändrar på beräkningsreglerna för rätten till olika sociala förmåner. Däremot kan man behöva göra anpassningar av förmögenhetsprövningen inom socialförsäkringssystemet och studiestödssystemet då förmögenhet inte längre kommer att vara skattepliktig. Hur dagens kontrollrutiner av förmögenhet går till beror på vilket system som avses. Oftast lämnar den sökande själv uppgifter till den utbetalande myndigheten om sin förmögenhet på ansökningsblankett och i vissa fall med en bifogad självdeklaration för att styrka uppgifterna om förmögenhet. Alternativt sker det en kontroll av myndigheten mot Skatteverkets deklarationsuppgifter. De nya reglerna försvårar i vissa fall myndigheternas möjligheter att kontrollera uppgifter om förmögenhet som de försäkrade lämnar i sina ansökningar, men kontrollmöjligheten består. I många fall har banker och andra penninginrättningar skyldighet att lämna uppgifter till myndigheter som gäller en enskild person. Som en viss vägledning kan självdeklarationen fortfarande användas eftersom avkastningen på kapital även fortsättningsvis ska vara skattepliktig. Förmögenhetsprövning har störst betydelse för de inkomstprövade stöden, till exempel bostadsbidrag och bostadstillägg för pensionärer. För att inte undergräva tilltron till systemen är det viktigt att ha en inkomstprövning inom dessa system. Legitimiteten för finansieringen av dessa system skulle också förlora i trovärdighet om det skulle uppfattas som om personer oriktigt erhöll stöd eller bidrag. En översyn ska därför genomföras för att närmare analysera effekterna av förmögenhetsuppgifternas avskaffande för socialförsäkrings- och studiestödssystemen. Den ska leda fram till förslag till ett nytt system som motverkar felaktiga utbetalningar.
Göran Hägglund (Kd)
Anf. 22 Göran Hägglund (Kd)
Herr talman! Först vill jag gärna tacka för interpellationssvaret från Göran Hägglund. Jag ska återkomma till att kommentera det i slutet på mitt inlägg, men först vill jag uttrycka en tydlighet vad gäller själva sakfrågan om förmögenhetsskattens avskaffande som vi från Socialdemokraterna starkt ogillar i sig. I synnerhet ogillar vi det eftersom vi vet att hela 60 procent av förmögenhetsskatten enligt riksdagens utredningstjänst i dag betalas av den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Men det är tydligen också helt i linje med den politik som regeringen driver för att sänka skatterna för i första hand höginkomsttagare. När det sedan gäller själva interpellationssvaret tycker jag att det är viktigt att konstatera att genom att man avskaffar förmögenhetsskatten avskaffar man samtidigt också Skatteverkets uppgift att samla in förmögenhetsuppgifterna. Det är mot den bakgrunden som min interpellation är ställd. Det ställer till en hel del bekymmer. Jag kan notera att det av socialministerns svar framgår att även socialministern är bekymrad för att tilltron till våra socialförsäkringssystem eller till våra sociala trygghetssystem kan minska, att legitimiteten kan ifrågasättas om man inte kan kontrollera ifall folk har en förmögenhet när de till exempel söker bostadstillägg eller bostadsbidrag. Det gäller dock inte bara där utan också i kommunerna där det handlar om försörjningsstöd, alltså det som tidigare kallades socialbidrag. Även där måste man redovisa om man har en förmögenhet. Det är alltid så i dessa fall att det är först när jag inte har några pengar över huvud taget som jag kan få försörjningsstöd. Samma förhållande råder i många kommuner till exempel när det gäller hemtjänst. Likaså är taxorna för de saker jag på olika sätt kan ha behov av kopplade till den pension respektive eventuella förmögenhet jag har. Det har alltså betydelse på en lång rad områden inom den sociala sektorn i vårt samhälle, och därför har vi från Socialdemokraternas sida reagerat starkt på att man ska ta bort Skatteverkets ansvar för att även i fortsättningen samla in uppgifter från människor om de har en förmögenhet eller inte. Det ger möjligheter för Försäkringskassan, kommunerna och andra som har behov av dessa uppgifter att göra en riktig bedömning i de enskilda fallen, det vill säga om någon är berättigad eller inte att få det stöd som personen begärt. Mina frågor kvarstår därför till en del. Den första frågan gällde nämligen om statsrådet avser att vidta några åtgärder så att inte skatteplanering belönas med bostadsbidrag och socialbidrag. Jag tycker inte att jag fått ett tydligt svar på den frågan, och inte heller på frågan som gällde vilka åtgärder statsrådet avser att vidta i syfte att förhindra förmögna personer att utnyttja och missbruka vårt sociala välfärdssystem. Statsrådet hänvisar till en översyn, men varför ska man göra översynen efter det att man infört en ny åtgärd? I det första förslaget som regeringen hade planerat, och som fanns med i budgetpropositionen, sade ni att ni skulle vänta med att ta bort Skatteverkets kontrolluppgift, att ni skulle ha ytterligare ett år på er för att gå igenom och hitta ett annat system för detta. Men nu inför ni det omedelbart, och då sitter ni i en situation där ni inte riktigt vet hur ni ska klara ut det hela.
Lars Johansson (S)
Anf. 24 Lars Johansson (S)
Herr talman! Det är uppenbart att Göran Hägglund och jag har olika uppfattningar om förmögenhetsskattens vara eller icke vara. Jag kan bara konstatera att den drar in 6,9 miljarder till staten. Den är i första hand en skatt som drabbar de människor som har höga inkomster samtidigt med stora förmögenheter. Man kan alltid diskutera om effekten blir den som Göran Hägglund hoppas på, att vi får mer pengar att investera i Sverige om vi avskaffar förmögenhetsskatten. Det vet vi inte. En sak vet vi dock, nämligen att när man tar bort kontrolluppgiften från Skatteverket innebär det att de som har pengar utomlands kommer att kunna hämta hem pengarna till Sverige utan att riskera att behöva betala skatt för den eventuella skattesmitning de tidigare sysslat med eftersom Skatteverket i fortsättningen inte ska ha någon kontrolluppgift på den punkten. Det är en bakvänd skatteamnesti för människor med stora förmögenheter, och jag tycker att den är oerhört tveksam. Jag tycker rent ut sagt inte att det är fråga om att, som regeringen nu gör, ge möjligheter för människor. Det skulle så att säga vara legitimt att göra på det sättet. Det är den signalen man skickar ut. När det gäller trygghetssystemen är vi överens om att det är viktigt att de är stabila. Varför ska man då inte även på det området ha ett system som är robust och också fungerar i framtiden så att vi inte öppnar en dörr som innebär att människor kan utnyttja våra sociala försäkringssystem och bidragssystemen i övrigt? När vi tittar på de två remissvar som kommit in inför propositionen om avskaffande av förmögenhetsskatten, från Skatteverket och Försäkringskassan, ser vi att de betonar betydelsen av att Skatteverket också i fortsättningen ska ha skyldighet att ta in förmögenhetsuppgifter. Likaså säger Försäkringskassan att det är viktigt att Skatteverket kan ha den kontrollfunktionen. Då kan Försäkringskassan kontrollera om människor har en förmögenhet eller inte. Det är poängen med min interpellation, och jag förstår inte riktigt varför regeringen i det här läget inte sett till att ha en annan kontrollapparat som gör att Försäkringskassan kan vara säker på att människor inte utnyttjar de sociala trygghetssystemen. Samma förhållande gäller i kommunerna. Remissvaren är ganska tydliga på den här punkten. Försäkringskassan säger att om de inte har denna möjlighet via Skatteverket måste de förmodligen tillsammans med Skatteverket, eller i samarbete med banker och liknande, försöka få fram dessa uppgifter manuellt. Det kommer att innebära mycket stora administrativa kostnader. Jag ser ingen poäng med det. Detta vill regeringen införa i stället för att fortsätta med ett system som redan fungerar, att man måste ange om man har en förmögenhet. Även om man inte fortsätter att betala skatt på denna förmögenhet är det en kontrolluppgift, och Skatteverket anser att det nuvarande systemet är det administrativt enklaste. De som är ansvariga för vårt socialförsäkringssystem, alltså Försäkringskassan, anser också att det är det bästa och enklaste systemet. Jag förstår inte varför regeringen inte kan gå med på att ha ett enklare administrativt system och i stället går in i en dimridå. Vi vet inte vad det här kan innebära i framtiden.
Göran Hägglund (Kd)
Anf. 25 Göran Hägglund (Kd)
Herr talman! Jag tror att det kan vara nyttigt för den som lyssnar på debatten att ha några grundläggande fakta klara för sig, vilka spelar en ganska stor roll. Ett av dem är att Skatteverket i dag har uppgifter om förmögenheter som överstiger 1 ½ miljon kronor. Förmögenheter som ligger mellan 100 000 kronor och 1 ½ miljon kronor har Skatteverket i dag inga uppgifter om. Det torde vara där man i allt väsentligt skulle kunna hitta eventuella felutbetalningar som sker. Det tror jag att Lars Johansson och jag kan vara överens om. Men det har vi alltså inte enkla uppgifter om i dag. I stället är det på det viset att man själv anger sina inkomstförhållanden och hur stor inkomst man har, till exempel när det gäller bostadsbidrag. Man får uppge en viss procentandel av eventuell förmögenhet. Sedan görs det i dag manuella kontroller av Försäkringskassan för eventuella förmögenheter mellan 100 000 och 1 ½ miljon kronor. Så är det redan i dag. När det gäller socialbidrag eller försörjningsstöd sker en prövning av rätten till ekonomiskt bistånd varje månad. Det är alltså inte ett bidrag som beviljas en gång för alla och sedan rullar på månad för månad, utan det sker en prövning av personens ekonomiska förhållanden vid varje ansökningstillfälle. Det innebär att det alltid är aktuella inkomstuppgifter som ligger till grund för beslut om ekonomiskt bistånd. Inte heller där har man vid prövningen särskilt stor nytta av de uppgifter som i dag finns hos Skattemyndigheten. Jag tror att Lars Johansson är rätt ute när han säger att vi ska ha robusta system som fungerar på ett sådant sätt att vi har en legitimitet kring de bidragssystem som vi har. Det är vi alla angelägna om. Jag tror inte att det är något större problem när vi avskaffar uppgifterna när det gäller större förmögenheter. Men vi ska ändå göra en översyn av detta för att säkerställa att vi har ett kontrollsystem som fungerar så att pengar inte betalas ut till personer som inte är berättigade till dem. Därför har jag aviserat att vi kommer att genomföra en närmare analys. Det här ska leda fram till ett nytt system som motverkar felaktiga utbetalningar, för sådana ska helt enkelt inte ske.
Lars Johansson (S)
Anf. 26 Lars Johansson (S)
Herr talman! Det är uppenbart att vi är överens om att man ska ha stabila trygghetssystem som inte utnyttjas. Men frågan kvarstår: Varför kan man inte införa ett system som innebär att vi säkerställer våra trygghetssystem innan man avskaffar Skatteverkets kontrolluppgift? Det är det som är huvudfrågan. Jag har fortfarande inte fått något bra svar. Statsrådet hänvisar till att det ska göras en översyn av detta. Men det finns andra frågor i sammanställningen. Försäkringskassan skriver i sitt remissvar: "Om Försäkringskassan endast kan få uppgifterna genom att fråga banker och andra penninginrättningar kommer dessa företags administrativa kostnader att öka. Detta står inte i överensstämmelse med regeringens mål att företagens administrativa kostnader ska minska med 25 procent till år 2010." Det är tydligt utklarat vad frågan handlar om. Min slutfråga blir: Varför kan man inte från regeringens sida inse att vi har ett kontrollsystem som fungerar? Varför använder man sig inte av det? Jag har inte fått något bra svar på det. När vi är överens om att legitimiteten är det viktiga i våra trygghetssystem, varför använder då inte regeringen sig av den kontrollorganisation som finns? På den punkten har jag inte fått något svar.
Göran Hägglund (Kd)
Anf. 27 Göran Hägglund (Kd)
Herr talman! Lars Johansson frågar: Varför inte bibehålla ett system som säkerställer att utbetalningar sker på rätt sätt? Jag har försökt beskriva att vi i dag inte har ett system som säkerställer att vi till varje del betalar ut bidrag rätt, eftersom de uppgifterna inte finns att hämta i de fakta som Skatteverket disponerar över. Därför räcker det inte att säga att man borde bibehålla nuvarande ordning. Det är inte säkert att det blir rätt för det. Däremot ska och vill vi säkerställa att bidrag inte utbetalas felaktigt. Därför kommer vi att behöva försöka hitta nya vägar. Lars Johansson ömmar också en del för banker och finansiella institut och säger att de kommer att få en administrativ pålaga. Det är naturligtvis angeläget. Men där finns möjligheten redan i dag. De lämnar uppgifter om ränteinkomster till Skattemyndigheten. Det är eller kan vara en viktig grund när man tittar på en enskild persons förmögenhetsförhållanden och ser att ränteintäkter eller avkastning på värdepapper ligger till grund för de ansökningar som sker och att det sker på ett korrekt sätt. Min uppfattning är, också efter denna diskussion, att Lars Johansson och jag är helt överens om att bidrag inte ska utbetalas på felaktiga grunder, att vi ska ha system som så långt det över huvud taget är möjligt ser till att bidrag betalas ut på ett korrekt vis och att vi hela tiden måste pröva nya metoder för att säkerställa att pengar går till dem som behöver, men inte mer än att det sker på ett korrekt sätt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.