Förhöjd fordonsskatt för funktionsnedsatta
Interpellation 2021/22:231 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-12-20
- Överlämnad
- 2021-12-20
- Anmäld
- 2022-01-11
- Sista svarsdatum
- 2022-01-21
- Svarsdatum
- 2022-02-15
- Besvarad
- 2022-02-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Mikael Damberg (S)
DHR skriver följande i en debattartikel om bonus malus i tidningen Altinget:
”En övergång till fossilfria alternativ i transportsektorn är helt nödvändig för att vi i Sverige ska kunna minska utsläppen av koldioxid och klara våra klimatmål. Det är därför positivt att andelen laddbara bilar i nybilsförsäljningen ökar snabbt och att den tekniska utvecklingen mot mer effektiva fordon med allt lägre utsläpp går framåt.
Tyvärr är det dock ännu inte möjligt för många personer med funktionsnedsättning att välja en bil med lägre utsläpp av koldioxid. Det beror på att det i dag nästan helt saknas klimatsmarta fordon på marknaden som fungerar utifrån dessa människors tillgänglighetsbehov. Oftast är det endast lite större fordon, typ minibuss, som kan uppfylla behoven, och dessa fordon har generellt sett högre utsläpp.
Ett annat problem är att den laddningsinfrastruktur som i dag byggs på många håll i Sverige för laddningsbara bilar till stora delar är helt otillgänglig för de som använder rullstol eller något annat förflyttningshjälpmedel. Det leder till att ett klimatsmart alternativ i form av en laddningsbar bil inte är aktuell för denna grupp, även om det inte skulle finnas behov av en minibuss.
DHR anser att den förhöjda fordonsskatt som föreslås i promemorian ’Skärpt miljöstyrning i bonus-malus-systemet’ skulle slå hårt mot människor med funktionsnedsättning. Skatten skulle bli en slags straffbeskattning för en grupp som ofta redan kämpar hårt med en ansträngd ekonomi. Vi menar att det i vägtrafikskattelagen måste medges en befrielse från den föreslagna förhöjda fordonsskatten för dem som blivit beviljade statligt bilstöd för inköp och/eller anpassning av fordonet samt för dem som beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrade. En liknande befrielse finns redan när det gäller trängselskatten.
Den nu fallna S och MP regeringen meddelade i sin budgetproposition för 2022 att den vill undersöka hur en kompensation inom bilstödet kan utformas för den fördyring som den förhöjda fordonsskatten kan innebära för bilstödsmottagare. DHR anser dock att det är en alltför tidskrävande process som inte kommer att vara klar tills den förhöjda fordonsskatten träder i kraft den 1 juni 2022. Dessutom skulle en sådan lösning ytterligare försvåra handläggningen av ett redan i dag ytterst komplicerat och svårtolkat regelverk för bilstödet. Bilen är ett viktigt hjälpmedel för många personer med funktionsnedsättning. Den bidrar till att människor kan röra sig fritt, leva ett självständigt liv och vara delaktiga i samhällslivet. Det är oerhört viktigt att inte staten försämrar den här möjligheten till delaktighet genom oöverlagda regelförändringar. Undantag från den planerade förhöjda fordonskatten måste kunna medges.”
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Mikael Damberg:
Delar ministern DHR:s uppfattning om att bonus malus får mycket negativa konsekvenser för funktionsnedsatta i behov av egen bil, och hur avser ministern och regeringen i så fall att kompensera för kostnaderna för bonus malus i enlighet med DHR:s önskemål?
Debatt
(9 Anföranden)Interpellationsdebatt 2021/22:231
Webb-tv: Förhöjd fordonsskatt för funktionsnedsatta
Dokument från debatten
- Tisdag den 15 februari 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:66
- Protokoll 2021/22:66 Tisdagen den 15 februariProtokoll 2021/22:66 Svar på interpellation 2021/22:231 om förhöjd fordonsskatt för funktionsnedsatta
Protokoll från debatten
Anf. 63 Finansminister Mikael Damberg (S)
Fru talman! har frågat mig om jag delar DHR:s uppfattning om att bonus malus-systemet får mycket negativa konsekvenser för funktionsnedsatta i behov av egen bil, och hur jag och regeringen i så fall avser att kompensera för kostnaderna för bonus malus-systemet i enlighet med DHR:s önskemål.
Delaktigheten i samhället för vuxna och barn med funktionsnedsättning är en viktig fråga för regeringen, och bilstödet är i det avseendet en betydelsefull förmån. Den 1 oktober 2020 höjdes tilläggsbeloppen inom bilstödet för att kompensera för högre kostnader vid anpassning och inköp av bil.
Som DHR påpekar riskerar den förhöjda fordonsskatten för bilar med högre utsläpp av koldioxid att leda till oönskade effekter för personer som till följd av funktionsnedsättning inte har möjlighet att välja ett fordon med lägre utsläpp. Enligt vad som aviserades i budgetpropositionen för 2022 har Försäkringskassan i årets regleringsbrev därför fått i uppdrag att lämna förslag på hur personer som uppfyller kraven för bilstöd och till följd av funktionsnedsättning behöver en bil som belagts med förhöjd fordonsskatt kan kompenseras inom bilstödet.
Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att välja en bil med låga utsläpp ökar när allt fler laddbara modeller som fungerar även för den som behöver en större bil introduceras. Laddinfrastrukturen i Sverige byggs också ut, och vikten av att den är tillgänglig även för personer som sitter i rullstol har uppmärksammats av flera myndigheter. Exempelvis ställer Trafikverket krav på att laddplatsen går att komma åt från en rullstol i sin utlysning av statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon.
Jag vill betona att regeringen löpande följer frågan om möjligheterna för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga att ta del av bilstödet och nyttja den laddinfrastruktur som byggs.
Anf. 64 Lars Beckman (M)
Fru talman! Tack, finansministern, för svaret! Jag vet inte hur pass insatt i systemet finansministern är, och jag vet inte hur pass insatta de som tittar på den här debatten är. Men det är alltså på det sättet att den som har en funktionsnedsättning kan ha rätt till bilstöd. Anskaffningsbidraget i bilstödet är ungefär 40 000 kronor. Om man då köper en bil av det vanliga slag som många funktionsnedsatta som använder rullstol använder blir straffskatten i bonus malus-systemet ungefär 40 000 kronor per år.
Fru talman! Man får alltså 40 000 i anskaffningsbidrag, men man får betala 120 000 kronor i straffskatt på tre år. Dessutom visar alla undersökningar att den här gruppen, precis som DHR har larmat om när det gäller deras medlemmar, ofta har undermålig ekonomi redan från start. Det är alltså samhällets sköraste personer som straffas i bonus malus-systemet.
Naturligtvis drabbas väldigt många andra också: rörmokaren, elektrikern, bonden och alla andra som håller på att byta bil. Jag blev själv uppringd av en företagare från Hälsingland, en jordbruksföretagare som skulle byta bil, och han var naturligtvis djupt upprörd över att han straffbeskattades när han nu skulle byta bil.
Skillnaden, fru talman, är dock att elektrikern, rörmokaren och bonden sannolikt för kostnaden vidare till oss konsumenter. De höjer sina priser för att kompensera för regeringens straffskatt. Men den som är funktionsnedsatt kan inte göra det. Vad man då gör i stället är att man avstår från att byta bil eller inte skaffar bil alls. Det blir en inlåsningseffekt som är väldigt olycklig.
Fru talman! I stället för att, som finansministern och den tidigare finansministern, säga att man följer utvecklingen tycker vi att det hade varit rimligt att man i förväg hade funderat över vad det skulle betyda att införa ett bonus malus-system som gör att funktionsnedsatta inte kan ha rullstolar i bilen. Man kan inte köpa bilar som har plats för rullstol utan att straffas av bonus malus-systemet.
Jag har tidigare uppmärksammat regeringen och tidigare ministrar på den här frågan ett antal gånger. Det skulle finnas en jätteenkel lösning på detta. Det finns nämligen i dag ett system som innebär att den som har exempelvis parkeringstillstånd för funktionsnedsatt inte behöver betala trängselskatt. Det är fullt rimligt, för de är beroende av bilen.
Man hade alltså med ett penndrag kunnat lösa den här frågan genom att säga att samma system som används för trängselskatt och parkeringstillstånd för funktionsnedsatta också skulle kunna användas för att se till att fordon som har fått bilstöd inte omfattas av straffbeskattningen. Man hade kunnat lösa detta för flera år sedan om viljan hade funnits.
Viljan finns uppenbarligen inte. Jag hade en debatt med en av finansministerns statsrådskollegor. Hon tyckte att man skulle köpa en mindre bil. Det är ett svar av någon som är totalt oinsatt i funktionsnedsattas villkor. Det går inte att stoppa en permobil i en Golf. Det är fysiskt omöjligt. Man är beroende av de stora bilar som finns.
Dessutom finns det exempelvis en barnfamilj i Gävle som har två permobiler. Då är man ytterst begränsad när det gäller vilka fordon man kan välja.
När man införde straffbeskattning av funktionsnedsattas fordon borde man ha tänkt efter före. Den här frågan borde ha kunnat få en mycket snabbare lösning än att finansministern säger att han följer utvecklingen.
Min fråga till finansministern är: Är finansministern beredd att i närtid säkerställa att den som är beroende av bil och rullstol ska ha råd att köpa den bil man behöver?
Anf. 65 Marléne Lund Kopparklint (M)
Fru talman! Jag skulle vilja ställa frågan hur statsrådet och regeringen tänker när det gäller detta.
Vi har i dag sett en färsk undersökning från Demoskop som visar att energi och kärnkraft hamnar på fjärde plats bland de frågor väljarna tycker är viktigast. Till stor del handlar det om elpriserna, om hur människor lider på grund av de höga bensinpriserna, inte minst de som bor på landsbygden, och om det som vi talar om i dag, som min kollega Lars Beckman har tagit upp, nämligen skattehöjningen på fordon med höga utsläpp. Det slår hårt mot den som måste köpa nytt fordon.
Den här målgruppen är extra utsatt. Jag lyssnade på statsrådet, som sa att regeringen följer frågan. Men regeringen måste ju agera! Det är här och nu som detta betyder något för dem som har en funktionsnedsättning.
Utredningar verkar vara regeringens paradgren. Men man kan inte hålla på med att bara utreda och utreda och lägga på hög - man måste också agera. Nya, stora och anpassade fordon för den som har en funktionsnedsättning kan få en årsskatt på 20 000 kronor enligt bonus malus-systemet. Det är mycket pengar för en person som har en funktionsnedsättning.
Det är inte självvalt att man köper en sådan bil. Man måste ha den för att få plats med den rullstol eller permobil som man behöver för att kunna ta sig fram. Det är ytterst viktigt.
Detta är en grupp som redan är drabbad. Vi vill inte att denna grupp ska bli än mer isolerad. För en person med funktionsnedsättning påverkar det livet drastiskt att inte ha råd att köpa den bil man behöver eller om bilen beskattas på detta sätt. Här kan vi se ett tydligt exempel på människor som hamnar mellan stolarna när systemet inte fungerar. I ett sådant läge måste regeringen gå in och agera och inte bara följa frågan.
Detta måste bli rätt. Det är oerhört viktigt för regeringen att man går in och tittar på vad man kan göra för att förenkla. Jag skulle önska att man innan man införde en sådan här skatt för personer med funktionsnedsättning kunde ha gjort en konsekvensanalys: Vad får detta för konsekvenser för en person som har en funktionsnedsättning och måste ha en stor bil för att få plats med sin rullstol eller sin permobil? Den frågan skulle jag vilja ställa till statsrådet och regeringen.
Det är inte personen med funktionsnedsättning som själv ska ta ansvar för att utreda detta eller trycka på om det. Det är ju därför vi finns här, vi som står här i kammaren och orkar ta tag i detta.
Jag vill också fråga statsrådet hur statsrådet tänker lösa detta här och nu för personer med funktionsnedsättning. Det handlar inte om att följa frågan över tid, för det är här och nu dessa personer drabbas.
Anf. 66 Finansminister Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag tackar för en viktig debatt. Man bör dock läsa hela interpellationssvaret. Jag sa inte bara att vi följer frågan utan att vi också har gett uppdrag. Försäkringskassan ska lämna förslag på hur personer som uppfyller kraven för bilstöd till följd av funktionsnedsättning och som behöver en bil som belagts med förhöjd fordonsskatt kan kompenseras genom bilstödet - detta för att få ett beslutsunderlag och kunna komma vidare.
Jag noterar att Beckman lyfter idéer om hur man skulle kunna göra detta på annat sätt. Men det finns inga sådana beslutsunderlag, och det tar mycket längre tid att genomföra en sådan förändring av lagen. Det är skattelagstiftning vi talar om, så det är inte bara hej, hej hopp. Det ska finnas beslutsunderlag, och de beslutsunderlagen finns inte. Dessutom tar det som sagt längre tid.
Vi har därför gjort bedömningen att det snabbaste sättet att komma vidare i denna fråga är genom att justera bilstödet. Detta kan man ha olika uppfattning om, men det är vår bedömning.
Gruppen funktionsnedsatta har verkligen halkat efter ekonomiskt under de senaste decennierna. De fick aldrig ta del av några jobbskatteavdrag eftersom många av dem inte kan jobba och därför inte är del av arbetslinjen.
Därför är jag otroligt stolt över att vi från den 1 januari genomfört historiskt stora förbättringar för människor med sjukersättning och aktivitetsersättning. Det handlar om höjt bostadskostnadstak till 7 500 kronor för ogifta och 3 750 kronor för gifta och förstärkt skattereduktion, vilket innebär en sänkt skatt med i genomsnitt 10 000 kronor per år. Detta lyfter en grupp som har haft det enormt tufft ekonomiskt under lång tid.
Jag blev därför något provocerad av den justering av regeringens budgetproposition som riksdagen fattade beslut om. I vår skattesänkning som skulle lyfta hela svenska folket efter pandemin och ge alla mer pengar i plånboken valde ni att lyfta ut de funktionsnedsatta så att de inte skulle få del av skattesänkningen. Vad hade ni för moralisk betänklighet där? Varför valde ni just den gruppen?
Varför är det så viktigt för Moderaterna att det fortsätter att finnas en funkisskatt i skattesystemet? Vi hade ju lagt fram ett förslag om att ta bort den. Det är märkligt.
Det här är en viktig fråga, och därför har en myndighet fått i uppdrag att komma med förslag om hur man kan utveckla bilstödet.
Avslutningsvis: Bonus malus-systemet driver fram många fler elbilar, och fler modeller kommer ut på den svenska marknaden. Det fanns dubbelt så många elbilar i slutet på förra året som i början på förra året, så det har skett en dramatisk utveckling. Sverige ligger i Europatoppen när det gäller utvecklingen av elbilar.
Detta driver också fram andrahandsmarknaden, och det betyder mycket för dem som har behov av elbil. Annars finns risken att funktionsnedsatta fastnar i högre kostnader för andra drivmedel som över tid kommer att kosta mycket pengar. Det är alltså viktigt att alla människor, även funktionsnedsatta, har möjlighet att göra denna omställning över tid.
I dag finns det för litet utbud av de bilar som behövs, och därför behöver bilstödet moderniseras.
Anf. 67 Lars Beckman (M)
Fru talman! Hej, hej, hopp, hopp är en bra beskrivning av regeringens politik.
Att Socialdemokraterna ett valår ger i uppdrag till Försäkringskassan att komma med ett förslag om ett förändrat bilstöd och att denna utredning ska presenteras den 30 september är att tro att funktionsnedsatta är lättlurade.
Hade finansministern och regeringen velat lösa denna fråga hade de gjort det redan när man införde bonus malus, men det är provocerande att Försäkringskassan ska komma med sitt resultat den 30 september ett valår. Det är nog ingen som tror på det, om jag ska vara riktigt ärlig.
Mikael Dambergs företrädare var tydlig. När Sverige fick en flyktingström sa Magdalena Andersson något till funktionshindersrörelsen som blev väldigt uppmärksammat: Vi måste göra besparingar på Sveriges funktionsnedsatta för att finansiera flyktingkrisen.
Detta finns på Ekots hemsida; det är bara att googla på "Magdalena Andersson svarar funktionsnedsatta".
Fru talman! Problemet är inte att regeringen sa det utan att regeringen gjorde det. Man har sparat in på assistansersättning, bostadsanpassning och bilanpassning. Man har agerat helmärkligt mot Sveriges funktionsnedsatta. Att även straffbeskatta funktionsnedsatta med bonus malus-systemet är en konsekvens av regeringens politik.
Denna fråga hade varit enkel att lösa redan när man införde bonus malus om någon inom socialdemokratin hade tänkt på att det finns personer som använder rullstol. Då kunde man ha tänkt innan man införde bonus malus-systemet att detta får konsekvenser. Precis som jag sa i en interpellationsdebatt för flera år sedan hade regeringen om man velat lösa detta kunnat tillsätta en utredning redan före ett valår. Som jag har lyft fram finns det tekniska förslag om att man kan undanta dessa fordon.
Hej, hej, hopp, hopp tillsatte regeringen på bara några dagar en utredning om att lägga ned Bromma flygplats. Så hej, hej, hopp, hopp, om man hade velat lösa detta hade man kunnat göra det med en utredning. Det här berör ju inte många i Sverige, men för dem det berör är det oerhört viktigt.
Det finns familjer som inte kan byta bil eftersom de inte har råd med Socialdemokraternas straffbeskattning av funktionsnedsatta. De har inte råd att byta bil, för de har inte råd med den bonus malus som uppstår.
Rörmokare, elektriker och andra yrkesgrupper som drabbas kan påföra kostnaden av regeringens politik. Det blir visserligen inflationsdrivande och högre räntor, men en funktionsnedsatt kan inte påföra kostnaden utan är beroende av samhällets stöd.
Det finns en bred politisk enighet om att stödja funktionsnedsatta, och därför sänker M- och KD-budgeten som gick igenom i riksdagen skatten kraftigt för funktionsnedsatta. Det finns dock ingen bred politisk enighet om att straffbeskatta funktionsnedsatta.
Hade regeringen velat lösa frågan hade man löst den hej, hej, hopp mycket snabbare än att tillsätta en utredning i Försäkringskassan som råkar vara klar några veckor efter valet. Hur trovärdigt är det?
Min fråga kvarstår, precis som min kollega frågade: Vad finns det för snabb lösning från regeringen som gör att funktionsnedsatta har råd att skaffa bil?
Anf. 68 Marléne Lund Kopparklint (M)
Fru talman! Jag blir nog tvungen att använda samma hej, hej, hopp, hopp, och jag tror att statsrådet kommer att få leva med det ett tag.
Statsrådet säger att det inte är hej, hej, hopp, hopp i de beslut som tas, men jag skulle vilja påstå att det är det. För personer med funktionsnedsättning finns det inget som liknar det; de lever här och nu.
Låt mig trycka lite på detta med isolering. Vad är det människor med funktionsnedsättning drar in på först när de börjar få det dåligt ställt, när bensinpriserna ökar och när de straffbeskattas? Jo, då drar de in på resor och isolerar sig i sina hem. Men det är ju det sista vi vill för personer med funktionsnedsättning.
Att de ska behöva vänta till slutet av september för att få svar på frågan om det är så här regeringen vill att personer med funktionsnedsättning ska leva är ett underbetyg för regeringen. Vi måste värna om denna grupp, som redan är utsatt i samhället.
I detta fall kan man verkligen prata om det socialdemokratiska klassamhällets mönster, som man här uppenbarligen vill bevara och till och med förstärka. När man gör på detta sätt skapar man ett slags underklass bestående av utsatta människor med funktionsnedsättning.
Fru talman! Jag har fortfarande inte fått svar på frågan vad statsrådet tänker göra här och nu, före den 30 september. Det är nu de lider och måste spara in på resor eller inte kan köpa ett fordon för att kunna ta sig iväg.
Anf. 69 Finansminister Mikael Damberg (S)
Fru talman! Stödet till personer med funktionsnedsättning i behov av mobilitet är viktigt. Det är en del av deras livskvalitet att kunna leva livet som alla andra i så stor utsträckning som möjligt. Det är också en av anledningarna till att vi har utökat bilstödet i flera omgångar, men nu har vi en situation där vi behöver utveckla bilstödet ytterligare.
Utbudet av elektroniska personbilar och lätta lastbilar som är eldrivna ökar nu kraftfullt i Sverige. Jag tror att detta har att göra med de styrsystem vi har på plats. Varför skulle ökningen ske så mycket snabbare i Sverige än i många andra länder om det inte har med styrsystemet att göra?
När det gäller att ta de funktionsnedsattas intressen på allvar vet vi att när man köper en bil som behöver anpassas kommer man att behöva leva med den bilen i ett antal år. Då är det viktigt att bilen går att köra på ett kostnadseffektivt sätt. Det går alltså inte att ha som ambition att stänga dem ute från hela elbilsmarknaden, som nu ger lägre driftskostnader än annars.
Det är otroligt viktigt att vi har ett system som driver fram utbudet av nyare elbilar men också en begagnatmarknad för elbilar som funktionsnedsatta också kan använda. Utbudet har ökat, men det är fortfarande svårt att få tag i dessa bilar i Sverige - eller hur? - och i Europa. Det är inte bara en svensk fråga, utan det är en utbudsfråga.
Jag tror att det är viktigt att erkänna att det finns ett konkret problem. Även om man kan få bilstöd i dag med en nyare begagnad bil som man bygger om är det fortfarande så att dagens bilstödssystem behöver utvecklas. Det är därför vi har gett en myndighet i uppdrag att lägga fram ett sådant förslag.
Det är vår bedömning. Ni kan ha andra uppfattningar som ni gärna får redovisa om hur detta skulle ske snabbare med något annat beslutsunderlag än en förändring av bilstödet. När jag talar med juristerna på Finansdepartementet säger de att det är den snabbaste vägen framåt, med det system vi har i dag och de möjligheter vi har just nu. Det är därför vi har landat i att myndigheten bör få lägga fram ett sådant förslag så att vi kan komma vidare med det.
Avslutningsvis är det intressant att straffbeskattning lyfts upp, eftersom Moderaterna ändrade i den budget som vi lagt fram för riksdagen och införde straffbeskattning just för de människor som inte har kunnat jobba. Nu kommer vi att fortsätta att ha en skillnad i beskattningen av människor som kan jobba och människor som inte kan jobba. Det var inte det förslag som låg på riksdagens bord. Vi hade föreslagit att skillnaden i beskattning mellan dessa grupper skulle tas bort, men Moderaterna valde att justera just på denna punkt.
De grupper som har varit sårbara och som har haft en ekonomiskt tuff situation kommer nu med denna budget att få stora ekonomiska tillskott, men de ska fortfarande leva med en annan beskattning än de som jobbar. Jag tycker att detta är moraliskt tveksamt, men det kanske hänger ihop med Moderaternas tidigare syn på arbetslinjen. Jag förstår inte hur arbetslinjen hänger ihop med denna fråga, för den grupp som vi talar om har ju de facto inte kunnat jobba. Varför ska de då betala högre skatt än andra?
Anf. 70 Lars Beckman (M)
Fru talman! Jag tycker att den som ser på denna debatt ska googla på Magdalena Andersson, nedskärningar, funktionsnedsatta och finansiera flyktingkris. Om man gör det kommer man till Dagens Ekos hemsida, där man kan ta del av hur den dåvarande finansministern sa. Problemet är alltså inte att finansministern sa det, utan problemet är att finansministern gjorde det. Av alla grupper som finns i samhället är det de funktionsnedsatta som Socialdemokraterna systematiskt har skurit ned stödet till. Vi har till exempel kunnat se hur en kvinna dog på toaletten i Malmö därför att hon fick sin personliga assistans indragen. Det har varit en systematik.
Jag har själv kontakt med en kvinna som bor i Lund och som håller på att bli fråntagen sin permobil därför att hon inte får något rullstolsgarage för att Socialdemokraterna har ändrat lagen om bostadsanpassning. Nu ska regionen ta tillbaka hennes permobil därför att hon inte har någonstans att förvara den. Jag har också kontakt med familjer som inte har råd att byta bil på grund av Socialdemokraternas straffbeskattning av funktionsnedsatta i bonus malus-systemet.
Detta är verkligheten bortom finansministerns retorik. Det är handling som gör skillnad, inte retorik i en talarstol, och handlingen hade kunnat vara att regeringen agerade skyndsamt redan för några år sedan, när man upptäckte avarterna i bonus malus-systemet. Detta är nämligen inte något nytt. Man hade till exempel, som i det moderata förslag som kom via vår skattepolitiska talesperson, kunnat säga att man skulle införa samma system som trängselskatten och ta bort straffbeskattningen för dem som har ett bilstöd. Det är en teknisk åtgärd som regeringen hade kunnat göra för flera år sedan när man upptäckte problemet, men viljan saknas, fru talman. Det är detta som är problemet.
Att Socialdemokraterna under ett valår tillsätter en utredning där Försäkringskassan ska leverera någon form av svar den 30 september, några veckor efter valet, är inte trovärdigt. Frågan är vad regeringen tänker göra här och nu för att även funktionsnedsatta ska ha råd att skaffa eller byta bil.
Anf. 71 Finansminister Mikael Damberg (S)
Fru talman! Interpellanten lyfter upp en viktig fråga om mobilitet och möjligheter att leva ett vanligt och fritt liv i Sverige. Att till exempel kunna använda bil eller ta med sig sin permobil är en viktig fråga. Vi har därför gett ett uppdrag till myndigheten att ta fram ett förslag som inom ramen för bilstödet ska kunna kompensera för detta.
När det gäller att jobba långsiktigt måste också de funktionsnedsatta kunna ta del av billiga bilar, som blir billiga att driva även över tid, inte bara billiga att köpa in. Då blir frågan om att ställa om bilmarknaden viktig. Det är lite märkligt att Moderaterna i denna debatt framställer det som att bonus malus inte har någon effekt på att driva fram nya elbilsmodeller eller se till att det kommer fler modeller på marknaden som också funktionsnedsatta har möjlighet att köpa, antingen från början, vilket kostar mycket, eller på andrahandsmarknaden för att få ned kostnadsbilden. Vi har ett förslag som vi har lagt till myndigheten för att rätta till problemet.
När det gäller synen på funktionsnedsatta har vi två mandatperioder att jämföra med. Innan vi tog över regeringsmakten valde man konsekvent bort att sänka skatten för denna grupp, medan vi valde att göra stora satsningar, som inte trädde i kraft framåt utan från den 1 januari. Detta innebar att bostadstillägget förbättrades kraftfullt för denna grupp som är den fattigaste och som verkligen får en utväxling på detta.
Vi har också förändrat på skattesidan, men Moderaterna valde i riksdagen att gå tillbaka till sin gamla arbetslinje och införa funkisskatten igen. Vi hade kunnat avskaffa funkisskatten i bred politisk enighet här i kammaren, men Moderaterna valde att behålla den av någon form av skäl som jag inte förstår. Jag tycker att det är omoraliskt. Jag tycker att det vore rätt att avskaffa den och se till att dessa människor får betala precis samma skatt som de som har jobbat. Men där har vi tydligen olika åsikter.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

