Föreningen Norden
Interpellation 2024/25:166 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-28
- Överlämnad
- 2024-10-29
- Anmäld
- 2024-11-05
- Svarsdatum
- 2024-11-12
- Besvarad
- 2024-11-12
- Sista svarsdatum
- 2024-11-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)
Föreningen Norden är en ideell organisation som på olika sätt arbetar för att stärka samarbetet i Norden. Föreningen främjar möten och skapar intresse för Nordens kultur, språk, historia och samtid. Föreningen Norden är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation som har en alldeles särskild roll i det nordiska samarbetet.
Aktiva civilorganisationer med ett aktivt föreningsliv som är öppet för alla är avgörande för demokratiska länder. I våra nordiska samhällen har samtal, kunskap och folkbildning också varit en bärande del.
Nordiska ministerrådet har under lång tid finansierat verksamheten och på andra sätt gett stöd till Föreningen Norden. Nyligen kom beskedet från Nordiska ministerrådet att föreningen inte längre ska ges projektstöd samt inte längre ska få förvalta Info Norden. Innan beskedet gavs var dialogen och informationen mycket bristfällig.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet Jessica Rosencrantz:
- Hur bedömer statsrådet konsekvenserna av Nordiska ministerrådets beslut för Föreningen Nordens framtid?
- Avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av Föreningen Nordens nuvarande situation?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:166
Webb-tv: Föreningen Norden
Dokument från debatten
- Tisdag den 12 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:28
- Protokoll 2024/25:28 Tisdagen den 12 novemberProtokoll 2024/25:28 Svar på interpellation 2024/25:166 om Föreningen Norden
Protokoll från debatten
Anf. 50 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)
Fru talman! Eva Lindh har frågat mig hur jag bedömer konsekvenserna av Nordiska ministerrådets beslut för Föreningen Nordens framtid och om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av Föreningen Nordens nuvarande situation.
Jag är helt enig med Eva Lindh om att aktiva civilsamhällesorganisationer spelar en viktig roll såväl nationellt som nordiskt. Föreningen Norden och dess systerorganisationer i de andra nordiska länderna är centrala kontaktpunkter för det mellanfolkliga samarbetet, och relationen mellan dessa och Nordiska ministerrådet är viktig.
Som även framhållits i svar på tidigare riksdagsfråga (2024/25:1037) om Föreningen Nordens framtid lägger de nordiska samarbetsministrarna stor vikt vid det civila samhällets bidrag till nordisk integration. Just detta är anledningen till att Nordiska ministerrådet i budgeten för 2025 och de indikativa ramarna för 2026-2027 valt att utveckla och stärka det så kallade Demosprogrammet, genom vilket civilsamhällsorganisationer kan söka stöd för sin verksamhet.
Programmets ekonomiska ramar utökas avsevärt, och det är också möjligt för väletablerade organisationer att söka såväl verksamhetsstöd för en treårsperiod som projektstöd. Detta ger goda möjligheter för Föreningen Norden att söka medel, som kan användas för drift och administration. Möjligheten att söka verksamhetsstöd för en treårsperiod skapar också långsiktighet.
Förhoppningen är att den nya modellen för stöd till civilsamhället både ska kunna stärka det goda nordiska arbete som redan pågår i föreningarna Norden och andra organisationer och leda till utveckling av nya samarbetsformer och forum som engagerar den nordiska befolkningen i ännu större utsträckning över hela vår region.
Vad gäller situationen för Föreningen Norden i Sverige kan konstateras att organisationen, utöver utökade möjligheter att erhålla medel från Nordiska ministerrådet genom Demosprogrammet, erhåller ett årligt verksamhetsstöd om 8 miljoner kronor från regeringen.
Info Norden i Sverige förvaltas sedan flera år tillbaka av den samnordiska institutionen Nordregio. De förändringar som nu föreslås i andra länder ska ses som en del i en större process för att stärka och effektivisera det högt prioriterade gemensamma arbetet för att stärka gränshinderarbetet och verka för nordisk integration.
Jag är övertygad om att Föreningen Norden och dess systerorganisationer runt om i Norden fortsatt kommer att ha goda förutsättningar att på olika sätt stärka samarbetet i Norden och bidra till att skapa och underhålla det kitt som binder samman de nordiska länderna över gränser, kulturer och generationer.
Anf. 51 Eva Lindh (S)
Fru talman! När jag började engagera mig i nordiska frågor lärde jag mig att Föreningen Norden är en hörnsten för nordisk samhörighet och nordisk samverkan. Det tycker jag också att den har visat sig vara. Det finns ju en stark kraft i Föreningen Norden att fortsätta driva de nordiska frågorna, och det finns fortfarande ett stort engagemang, inte på alla håll men på några håll i Sverige. Det är också så att man sammanbinder det engagemang som finns i de olika länderna, som är väldigt viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Föreningen Norden är som sagt en ideell organisation som arbetar för att stärka samarbetet. Det ska också nämnas att det är en partipolitiskt och religiöst obunden förening eller organisation.
Som sagt är civilorganisationerna otroligt viktiga. De kompletterar det politiska arbetet väldigt väl.
Vi har Nordiska rådet. En del som lyssnar kanske inte förstår skillnaden, men Nordiska rådet är alltså för dem som är parlamentariker eller sitter i de olika ländernas riksdagar. Sedan finns Nordiska ministerrådet, som statsrådet ingår i. Sedan har vi den tredje hörnstenen, som är Föreningen Norden och det stora engagemang som finns.
Anledningen till att jag framställt den här interpellationen är något som har väckt mycket frågor runt om i landet - hade det inte varit något specifikt hade vi kanske inte stått här i kammaren och talat om Föreningen Norden - nämligen det beslut som ändå fattades. Låt mig säga att det inte handlar om regeringens stöd till Föreningen Norden, för det är gott och väl. Där finns det inga skillnader i vad vi tycker. Men det är inte detta det handlar om.
Det handlar om det beslut som Nordiska ministerrådet fattade. Det kan ses i budgeten - en ganska svårläst budget, om jag får säga så. Den är indelad i väldigt stora sjok, och det är svårt att tyda den riktigt. I den budget som Nordiska ministerrådet har tagit fram är det lite mer pengar i en pott till det övriga som man ska kunna söka. Men det som är frågan här är just långsiktigheten för Föreningen Norden. Konsekvenserna av det beslut som Nordiska ministerrådet har fattat är just att man måste söka pengar.
Statsrådet framhåller att det handlar om treårsperioder, vilket ger en viss långsiktighet. Men det är ändå mindre långsiktigt än det som har varit tidigare. Det finns en hel del oro. Det är gott och väl med långsiktighet, men får man mindre pengar är det ett problem också om man måste vänta till kommande år.
Det finns alltså en hel del oro. Vad beror då den på? Det handlar framför allt om utmaningen att inte veta och att inte ha den långsiktighet som man har haft tidigare. Man har gått från att ha en längre långsiktighet till att behöva söka medel för projekt. Alla som har sökt projektmedel vet att det innebär mycket för de föreningar som gör det. I det här fallet blir det ett tydligt avbrott i och med att man ska söka projektmedel och inte kan ha den långsiktighet man har haft tidigare.
Anf. 52 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)
Fru talman! Först och främst vill jag verkligen instämma i det som ledamoten Eva Lindh beskriver, nämligen att det arbete som Föreningen Norden gör och har gjort sedan 1919 är oerhört viktigt. Jag och mina nordiska kollegor - jag tror att jag kan tala för oss alla - fäster stor vikt vid samarbetet med civilsamhället, däribland samarbetet med Föreningen Norden.
Ett starkt civilsamhälle är verkligen en grundsten i den nordiska demokratin och spelar en avgörande roll också i arbetet med hur vi ska nå vår gemensamma vision för 2030 om att göra Norden till världens mest hållbara och integrerade region.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har och har länge haft ett gott samarbete med Föreningen Norden i Sverige. Det är ett samarbete som jag värnar och värdesätter. Jag kommer också inom kort att träffa föreningen för att diskutera deras verksamhet och hur vi gemensamt kan stärka det nordiska samarbetet framöver.
Som jag sa inledningsvis - jag förstår att det inte är detta som det är diskussion om nu - ger också regeringen ett årligt verksamhetsstöd på 8 miljoner kronor till Föreningen Norden, vilket jag tror är ett viktigt och bra bidrag till deras arbete.
Men eftersom civilsamhället är så viktigt har vi nu också i det nordiska samarbetet valt att stärka och utveckla Demosprogrammet. Programmet har fokus på frågor som handlar om utbildning, kunskapsdelning och språkförståelse. Den första ansökningsomgången för just verksamhetsstöd har precis avslutats. Utlysningen är ju en nyskapelse i stödet till civilsamhället i och med att medlen konkret går till verksamhetsstöd och att det är treårigt. Jag menar att det tryggar finansieringen för organisationerna några år framåt.
Tidigare har ju ministerrådet som utgångspunkt bara gett stöd till konkreta projekt. Jag vill ändå understryka att de förändringar som vi gör sker för att skapa bättre förutsättningar och långsiktighet.
Nordisk kulturkontakt, som administrerar Demosprogrammet, framhåller att civilsamhällesorganisationer från alla nordiska länder och självstyrande områden var representerade bland ansökningarna och att både anrika och nya organisationer med nordiskt fokus beviljades stöd. Stödmottagarna representerar brett det nordiska civilsamhället både geografiskt och tematiskt.
Resultatet visar också att nationella Nordenföreningar och Föreningarna Nordens Förbund står som stödmottagare, så även Föreningen Norden i Sverige. De nationella Nordenföreningarna har inte tidigare fått verksamhetsstöd från Nordiska ministerrådet utan bara en mindre summa öronmärkt för informationsinsatser som har kanaliserats via Föreningarna Nordens Förbund. Det är alltså ett tydligt steg mot en förstärkt, förutsägbar och mer långsiktig finansiering.
Detta var alltså en första ansökningsgenomgång vad gäller stöd från Demos. Men programmet består av flera delar, och det kommer årligen, 2025-2027, fortsatt att vara möjligt att söka projektstöd.
Jag och mina kollegor ser denna nya modell för stöd till civilsamhället som en väg framåt för att stärka samarbetet i Norden. Programmet kommer naturligtvis att behöva utvärderas, som brukligt är. Men jag är ändå övertygad om att vi har slagit in på en god väg framåt för att öka möjligheten att binda samman de nordiska länderna över gränser, kulturer och generationer.
Anf. 53 Eva Lindh (S)
Fru talman! Jag hör att statsrådet verkar övertygad om att detta är en bättre väg. Jag hoppas verkligen att statsrådet överbevisar mig och att det faktiskt kommer att bli bättre.
Men det innebär en oro när det blir en mindre långsiktighet. Jag tror inte att det är bra för en sådan här viktig organisation i det nordiska samarbetet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill lyfta några ytterligare saker. Jag använde ordet frustration när vi pratade om nordiskt samarbete tidigare. Det återkommer nu. Den frustration som man känner handlar om avsaknad av information och om att man inte har varit delaktig i de beslut som har tagits. Jag tror att detta är väldigt viktigt, inte bara för samarbetet i Norden utan också när det gäller kontakterna med våra organisationer. Det har inte heller varit en tydlig tidsplan framåt i fråga om hur man ska agera. Jag tror att det också är väldigt avgörande när det gäller den otrygghet som man känner.
Jag ser naturligtvis inget negativt i att det ges stöd till andra civilorganisationer under paraplyet, så som Nordiska ministerrådet har beslutat om. Det finns andra projekt som säkerligen är väldigt viktiga. Men Föreningen Norden är inte riktigt som andra civilorganisationer, och på något sätt är det väl ändå viktigt att man inte konkurrerar mellan de olika organisationerna. Det har med långsiktigheten att göra.
Det är en sak som kanske kan te sig förvirrande för dem som inte kan det här. Det gäller Info Norden och det som har hänt. Det är klart att skillnaden blir större i de andra länderna, eftersom den svenska organisationen har sett lite annorlunda ut. Men när vi fattar beslut på nordisk nivå måste vi, även om konsekvenserna inte blir lika avgörande i Sverige, vara lojala när det gäller hur det påverkar de andra länderna.
Jag tänker att det är viktigt att ta hänsyn till den ännu större oro som finns utanför Sverige, det vill säga i de andra nordiska länderna, för hur detta kommer att påverka. Det tror jag är viktigt.
I det här läget, fram till årsskiftet, är Sverige fortfarande ordförandeland. Därför blir detta med att få ett svar ännu tydligare. Även om man alltid, som jag uppfattar det, fattar beslut tillsammans i Nordiska ministerrådet är ordförandeskapet en viktig del. När detta händer under den tid som Sverige har ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet blir Sverige kanske lite mer svaret skyldigt. Det är så organisationen fungerar.
Eftersom många undrar skulle jag vilja fråga statsrådet: Hur har beslutet fattats? På vilka grunder har det fattats? Har man tagit beslutet gemensamt? Varför var det så otydligt, och varför kunde man inte kommunicera vad tankarna var tidigare, så att det gick att förbereda sig?
Anf. 54 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)
Fru talman! Låt mig börja med att säga att information och dialog alltid är viktigt. Det är förmodligen också något som alltid kan bli bättre. Jag delar detta. Jag tycker också att det var bra på Nordiska rådets sessionsvecka senast att jag, när vi hade frågestund, bland annat fick frågor om just detta och kunde beskriva för ledamotens kollegor i Nordiska rådet bakgrunden till det hela och hur vi har resonerat.
Låt mig därför ta tillfället i akt och lyfta fram det vi gör i det nordiska samarbetet och vår svenska prioritering under det här ordförandeskapsåret, som handlar om gränshinderarbetet. Det hänger rätt mycket ihop med de förändringar som nu görs.
Vi är tidsmässigt halvvägs mot vår gemensamma vision om att vi ska bli världens mest integrerade och hållbara region 2030. Det är rätt uppenbart, som många också påpekade i Reykjavík när vi möttes, att vi måste öka tempot om vi ska nå den visionen, för det är inte många år kvar. Därför har vi under det svenska ordförandeskapet haft särskilt fokus på ett integrerat Norden utan gränshinder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har diskuterat konkreta gränshinder, som rör skattefrågor och digital mobilitet, men också hur vi kan ta ett större politiskt ägarskap i de mer omfattande frågekomplex som vi står inför. Det är tydligt att just det har saknats förut.
Under året har vi lyckats förhandla fram ett nytt Öresundsavtal med Danmark. Det har länge varit efterfrågat, inte minst från näringslivet i regionen. När det nu är på plats blir det enklare att anställa och arbeta över gränsen.
Under vårt gemensamma regeringsmöte med Finland beslutade vi att titta på hur vi kan förbättra utbyte av folkbokföringsdata. Det är en fråga som länge legat i träda bland många andra gränshinder men som vi nu tar tag i.
Också i den gemensamma statsministerdeklarationen, som antogs i Reykjavík, lyfts gränshinderarbetet upp, och då på det digitala området. Det måste vara enklare att identifiera sig och att ta del av digitala tjänster över gränser. Detta kommer vi nu att arbeta vidare med.
Men vägen framåt är inte spikrak. Det finns fortfarande många utmaningar som hindrar nordbornas rörlighet och företagens verksamhet över gränserna. Det är avgörande att vi löser dessa hinder om vi ska ha en mer integrerad och sammanhängande region. Därför har vi samarbetsministrar under året arbetat för en högre ambitionsnivå inom mobilitet och fri rörlighet i vårt nya samarbetsprogram. Häromveckan antog vi ett nytt program för fri rörlighet. Där stärks den politiska förankringen. Samarbetsministrarna får en tydligare roll. Ett programsekretariat inrättas för att stärka samordningen mellan olika aktörer, och mer resurser tillförs. Gränshinderrådet får också ett nytt mandat och ett nytt format. Programmet ska göra det lättare att bo, arbeta, studera och driva företag tvärs över gränserna i Norden.
Det är i ljuset av detta som förändringarna vad gäller Info Norden ska ses. Info Norden har en jätteviktig roll i Nordiska ministerrådets mobilitets- och gränshinderarbete. De är i daglig kontakt med invånare och företag. Som en del i det nya programmet för fri rörlighet vill vi samarbetsministrar knyta Info Norden närmare det nordiska samarbetet och sekretariatet. Genom att flytta över förvaltningsuppdraget från föreningarna Norden till samnordiska institutioner och tillföra mer resurser skapar vi mer synergier, och vi effektiviserar både informations- och gränshinderarbetet.
Det här menar jag är några exempel på hur vi nu tar ett större ansvar från politiken i arbetet med att riva gränshinder. Det är tillsammans med det viktiga arbete, återigen, som görs inom civilsamhället som vi stöder viktiga steg mot vår gemensamma vision. Det är i ljuset av detta som också de förändringar som ledamoten frågar om ska ses.
Anf. 55 Eva Lindh (S)
Fru talman! Vi trodde kanske att vi hade ett mycket bättre nordiskt samarbete än vad vi hade. Det prövades verkligen under pandemin. Där har vi verkligen mycket att arbeta med.
Gränshindren är avgörande. Jag tror att det är viktigt att fokusera på många olika gränshinder som är problematiska. Det gäller inte minst välfärdsfrågorna. Nu är jag kanske lite biased, för det är detta som jag brinner för. Men jag tror att det finns mycket när det gäller ambulans- och sjuktransporter, e-recept och en massa andra saker som behöver lösas för att det på riktigt ska bli bättre i människors vardag. Det handlar också om att förbättra välfärden när vi kan samarbeta tillsammans.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag hör vad statsrådet svarar, men jag förstår inte riktigt bevekelsegrunden och på vilket sätt det här skulle bli bättre. Hade man förklarat och kunnat presentera tanken med detta på ett bättre sätt hade man kanske fått en ökad förståelse. Jag tror ändå att det här kommer att vara ett hinder på vägen.
Det är en vädjan att när Nordiska ministerrådet fattar beslut om förändringar framöver ska det göras på ett mycket mer transparent och tydligt sätt tillsammans mellan Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och de civilorganisationer som är väldigt aktiva. Då tror jag att vi kommer bättre framåt.
Jag tackar så mycket för svaren, även om jag inte är riktigt övertygad. Jag uppfattar ändå att statsrådet verkligen försöker att ge svar angående de här förändringarna, och jag hoppas att det blir lite bättre än vad jag och andra känner en oro över.
Anf. 56 Statsrådet Jessica Rosencrantz (M)
Fru talman! Jag håller helt med om att pandemin på många vis blottlade de gränser som vi åtminstone halvt hade tänkt att vi inte behövde förhålla oss till. Jag säger "vi", men det handlar inte minst om människor som lever i gränsregionerna, där gränsen för det mesta har upplevts som en konstgjord barriär.
Ibland gör den sig dock påmind och lägger hinder i vägen för människor och företag, och det är just därför vi vill öka tempot i arbetet, annars blir visionen om den mest hållbara och integrerade regionen bara ord. Vi måste öka tempot och göra någonting annorlunda och förstärka vårt arbete för att nå dit.
Jag vill gå tillbaka dit där jag började: Civilsamhället är oerhört viktigt i detta arbete. Jag delar uppfattningen att Föreningen Norden och dess systerorganisationer har haft och fortsätter att ha en väldigt viktig roll i att på olika sätt stärka samarbetet. Det är också tydligt, menar jag, i de beslut som har fattats av ministerrådet.
Genom ett förstärkt program till stöd för civilsamhället, för det är vad detta är, som möjliggör både verksamhetsstöd över en treårsperiod och projektstöd till enskilda initiativ och projekt skapas goda förutsättningar för att underhålla det unika nordiska samarbetet över gränser, kulturer och generationer.
Min bedömning är att vi inte har någon anledning att bekymra oss över att Nordiska ministerrådets beslut skulle påverka Föreningen Nordens framtid negativt. Men jag ser såklart också fram emot att ha fortsatt dialog med dem, och jag kommer att träffa dem i närtid. Jag ser fram emot att samarbeta även med ledamoten och alla andra engagerade i Sveriges riksdag för att stärka det nordiska arbetet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.