Förebyggande av hedersförtryck i skolan och bortförande av barn
Interpellation 2019/20:12 av Amineh Kakabaveh (-)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-09-23
- Överlämnad
- 2019-09-25
- Anmäld
- 2019-09-26
- Svarsdatum
- 2019-10-03
- Besvarad
- 2019-10-03
- Sista svarsdatum
- 2019-10-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Det är höst. Sommarlovet är slut. Skolorna börjar. Det är roligt att träffa gamla skolkamrater. Men några kompisar som man brukar återse vid terminens början efter sommaren kommer inte. De saknas.
I Norrköpings kommun saknas i dag 24 barn från förskoleklass till årskurs 8. Kommunen misstänker att det i flera fall kan handla om att barn förts bort från Sverige under sommarlovet. I Mjölby kommun saknas fem gymnasielever. Trots att tre veckor av höstterminen har gått har skolan inte gjort någon orosanmälan till socialtjänsten. Och man ska tydligen vänta ännu längre innan man gör någon sådan. Man ska vänta tills man får kontakt med eleven eller vårdnadshavaren, enligt kommunens utbildningschef.
Här handlar det om två kommuner i landet – en av de större och en något mindre. Men vi har många kommuner i landet, och flera av dem är betydligt större än Norrköping. Skulle exemplen från Norrköping och Mjölby vara representativa för hela landet skulle det betyda att förmodligen flera hundra barn årligen inte kommer till skolan på hösten utan försvinner – oklart vart, med stor sannolikt utomlands. I förlängningen av försvinnandena är det inte svårt att föreställa sig tvångs- eller barnäktenskap, så kallade uppfostringsresor eller rekrytering till olika extremistiska religiösa grupper.
Förra året och året före var det likadant. I många kommuners skolor fanns flera tomma stolar.
Kommunernas hantering av hedersutsatta barn och av barnens försvinnande varierar naturligtvis, men den senfärdighet som kommer till uttryck i Mjölbyfallet är oroande. Mjölby är sannolikt inte ensamt i detta avseende. En sådan senfärdighet är inte acceptabel.
Den här frågan kan inte behandlas som en fråga för enbart kommunerna. Skyddet av de barn som lever i Sverige är också en nationell angelägenhet för statsmakten och ytterst en fråga om barns mänskliga rättigheter. En stor del av dessa försvinnanden är ofta en följd av den så kallade hederskulturen.
Det förhåller sig också så att de sociala myndigheterna inte sällan uppvisar en viss långsamhet när det gäller att ingripa efter att orosanmälningar inlämnas från skolorna. Det gäller särskilt pojkar. Hederskulturens normer omfattar emellertid inte bara flickor. Pojkarna omfattas också av den. Själv har jag stött på ett sådant fall nyligen. Det krävdes 16 orosanmälningar från skolan innan socialtjänsten ingrep.
Att skolpersonal har kunskap om hedersförtryck är avgörande.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga utbildningsminister Anna Ekström:
- Vad avser ministern att göra för att förmå landets lärarkår och skolmyndigheter att öka kunskaper och kompetensutveckling i vaksamhet inom skolväsendet så att risken för att barns bortförande och försvinnande kan förhindras?
- Vad avser ministern att göra för att säkerställa att barn och ungdomar får vara trygga och säkra inför skolloven och att inte en del får försvinna i hederskulturens spår?
- Vad avser ministern att göra för att förmå skola och sociala myndigheter att samarbeta effektivare när det gäller hanteringen av hederskulturens offer när det gäller minderåriga innan barnen förs ut ur landet?
- Avser ministern och regeringen att integrera kunskap om hedersförtryck i lärarhögskolans undervisning så att alla lärare och skolpersonal blir bekanta med problematiken så att de kan identifiera och förebygga förtrycket?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:12
Webb-tv: Förebyggande av hedersförtryck i skolan och bortförande av barn
Dokument från debatten
- Torsdag den 3 oktober 2019Kammarens föredragningslistor 2019/20:14
- Protokoll 2019/20:14 Torsdagen den 3 oktoberProtokoll 2019/20:14 Svar på interpellation 2019/20:12 om förebyggande av hedersförtryck i skolan och bortförande av barn
Protokoll från debatten
Anf. 1 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Herr talman! har frågat mig vad jag avser att göra för att förmå landets lärarkår och skolmyndigheter att öka sina kunskaper genom kompetensutveckling för att stärka vaksamhet inom skolväsendet så att risken för barns bortförande och försvinnande kan förhindras. Amineh Kakabaveh har också frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att barn och ungdomar får vara trygga och säkra inför skolloven och att inte en del får försvinna i hederskulturens spår samt vad jag avser att göra för att förmå skola och sociala myndigheter att samarbeta effektivare när det gäller hanteringen av hederskulturens offer när det gäller minderåriga innan barnen förs ut ur landet. Slutligen har Amineh Kakabaveh frågat mig om jag och regeringen avser att integrera kunskap om hedersförtryck i lärarhögskolans undervisning så att alla lärare och all skolpersonal blir bekanta med problematiken så att de kan identifiera och förebygga förtrycket.
Låt mig börja med att understryka att det inte ska finnas någon som helst plats för hedersrelaterat våld och förtryck i vårt samhälle, allra minst i skolan. Hedersrelaterat våld och förtryck är en av de mest avskyvärda formerna av förtryck. Att barn och unga förs ut ur landet och riskerar att giftas bort eller könsstympas är helt oacceptabelt och ska inte kunna ske.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hedersrelaterat våld och förtryck är en fråga som bör uppmärksammas mer. Därför är det viktigt att det i alla lägen är tydligt att sådant aldrig accepteras. De mänskliga rättigheterna gäller alla, oavsett ålder. Av FN:s konvention om barnens rättigheter följer bland annat att barn ska skyddas mot alla former av våld och kunna åtnjuta social trygghet. Detta blir för mig som utbildningsminister inte minst en fråga om alla barns och elevers jämlika möjligheter att lära och utvecklas i skolan.
Skolan är en viktig aktör för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Den har ett demokratiskt uppdrag att ge barn och elever kunskaper om sina rättigheter. Alla som arbetar i skolan ska främja barns och elevers respekt och bejakande av grundläggande värden, till exempel jämställdhet och alla människors lika värde. Statens skolverk erbjuder skolväsendet verktyg för utvecklingsarbete, till exempel et Hedersrelaterat våld och förtryck - skolans ansvar och möjligheter, som reviderades 2018. Problematiken med skolfrånvaro kopplad till bland annat hedersförtryck tas även upp i propositionen Samling för skolan (prop. 2017/18:182 s. 59). I enlighet med propositionen har rektorns ansvar förtydligats när det gäller att frånvaro utreds och snarast anmäls till huvudmannen.
Att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är en prioriterad fråga för regeringen. I januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelse som slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, framgår att skolans arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck ska öka. En nationell plan för trygghet och studiero ska genomföras. Därtill har Skolverket nyligen redovisat uppdrag om förslag om ändringar i läroplaner för kunskapsområdet sex och samlevnad. Det uppdraget innehåller bland annat koppling till hedersrelaterat våld och förtryck. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. I januariavtalet framgår även att sex- och samlevnadsundervisning ska vara en obligatorisk del i lärarutbildningarna vid universitet och högskolor.
Herr talman! Samtidigt som skolan kan och ska göra mer kan skolan inte göra allt. Samverkan med andra myndigheter och aktörer har en central betydelse. Elevhälsan och skolans arbete med orosanmälningar till socialnämnden är ett viktigt utvecklingsområde. En kartläggning visar att 70 procent av eleverna uppger att de skulle ta stöd av personal inom elevhälsan eller någon annan vuxen på skolan (Örebro universitet 2018). Regeringen har gett Skolverket och Socialstyrelsen uppdraget att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga (U2017/01236/GV). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2021. I betänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69) framhålls att det kan behöva vidtas ytterligare åtgärder för att stärka samverkan för att motverka att elever, vårdsökande med flera förs utomlands för att ingå äktenskap eller könsstympas. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Länsstyrelsen i Östergötland har sedan 2005 regeringens nationella uppdrag att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har också en särskild satsning inom familjekonfliktsområdet som innebär en ökad kapacitet för utrikesförvaltningen att bland annat hantera ärenden där personer förs ut ur landet och utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Det är i dessa sammanhang ofta fråga om personer som nödställts av sina närstående och bland annat kan riskera att utsättas för tvångsäktenskap, könsstympning, hot, tvång eller våld från familjens sida.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har vidare fattat beslut om en sektorsövergripande nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2026. Strategin gäller även barn. Genom en rad beslut och pågående arbete tar vi flera viktiga steg framåt i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Den kampen kommer att fortsätta tills varje människa har makten att bestämma över sitt eget liv.
Anf. 2 Amineh Kakabaveh (-)
Herr talman! Tack, statsrådet, för ett utförligt svar och en rad viktiga redogörelser för vad regeringen ska göra!
Det finns ingen tvekan om regeringens vilja och ambitioner att satsa och göra saker på området, men så länge lagar och förordningar inte implementeras och följs upp kommer barn, särskilt unga flickor och tonårspojkar, tyvärr att vara offer för myndigheternas handfallenhet och bristande samverkan och samarbete.
Jag för min del är intresserad av barnens villkor och vill veta hur det går för dem. Jag är naturligtvis också intresserad av vad våra myndigheter och ämbetsverk gör för att förhindra att barn far illa i demokratin. Skolan ska, precis som ministern var inne på, vara en fri arena där barn kan känna sig trygga.
Dessvärre är det inte första gången vi får rapporter från medier om att barn förs ut ur landet. Det har varit ett trettiotal bara efter sommarlovet. Före sommaren kom jag själv i kontakt med några flickor som i samband med sommarlovet skulle bli bortlovade i föräldrarnas gamla hemländer. Föräldrarna har lämnat dessa länder men vill helst ha barnen kvar där.
En del tonårspojkar förs bort därför att föräldrarna helt har misslyckats med uppfostran, på grund av gängkriminalitet eller därför att föräldrarna inte vill att den svenska demokratin ska gälla deras barn. De vill inte att barnen ska kräva samma rättigheter. Det finns lite olika aspekter på denna fråga, men när det gäller flickor är det tvångs- och barnäktenskap. Man vill gifta bort dem innan de blir 18 år, fast vi har en lag som förbjuder detta.
Socialtjänsten, där mina kollegor jobbar, har det tyvärr ofta stressigt och jobbigt, och det brister i deras förebyggande arbete. Jag har själv varit socialarbetare och kommunpolitiker och har många gånger lyft upp frågan om barn som försvinner ut ur landet, men socialtjänstens åtgärder upphör så fort barnet är i utlandet. Där är skolan helt handfallen. Jag tycker att det borde finnas viten och att skolan ska kräva tillbaka barnen, men så länge barnen inte är aktuella hos socialtjänsten eller socialnämnden kommer de att fara illa i andra delar av världen. Detta är allvarligt.
Jag har sedan 2008 på olika sätt i denna kammare lyft upp att barn försvinner varje år. Många barn som finns i religiösa eller privata skolor vet vi inte mycket om, utan det är mest de kommunala skolorna som man har insyn i. Det är viktigt att poängtera detta. Den enda satsning som regeringen har gjort och som jag själv varit involverad i genom Varken hora eller kuvad var den satsning som UD fick i uppdrag att göra i Amman och Nairobi, där de hade personal för att hjälpa barn som redan förts ut ur landet.
För att förebygga och stödja måste samarbetet och samverkan öka. Barns signaler måste tas på allvar av skolan, som ska anmäla till socialtjänsten, som också måste ta dem på allvar. Jag hoppas att regeringen kommer att göra en satsning där så fort som möjligt.
Anf. 3 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag vill börja med att be om ursäkt för mitt långa interpellationssvar. Jag tycker att de bör hållas lite kortare än vad jag gjorde den här gången. Skälet är att en redogörelse för alla insatser som har gjorts och alla insatser som är på gång tar lång tid.
Jag kan hålla med Amineh Kakabaveh om flera saker som kommer fram i ledamotens inlägg. Först och främst: De insatser som görs av myndigheter och ämbetsverk och som regeringen tar initiativ till är bara värda precis lika mycket som effekten för de barn som finns där ute. Där har Amineh Kakabaveh helt rätt. Dessa insatser måste granskas underifrån, från barnens perspektiv.
Samtidigt måste de insatser som regeringen gör för att säkerställa att insatserna kan nå barnen ta formen av uppdrag, olika former av lagstiftnings- eller förordningsändringar eller anslag. Detta må låta byråkratiskt, men det är på detta vis vi hjälper socialarbetare, kuratorer i skolorna, elevhälsopersonal, de eldsjälar som arbetar på till exempel Länsstyrelsen Östergötland och alla medarbetare på Utrikesdepartementet som under sommaren har jobbat extra för att säkerställa att barn inte ska föras bort och för att de barn som riskerar att föras bort ska ha någonstans att vända sig om de inte får hjälp någon annanstans.
Insatserna måste alltså granskas nedifrån. Jag som har följt denna fråga under ett stort antal år kan säga att samhällets insatser har ökat. Samhällets insikter om att hedersproblematiken är stor och om det enorma förtryck den kan innebära, inte bara för enskilda personer utan för hela grupper, tas på ett mycket större allvar i dag. Jag är stolt över att ha varit med om denna utveckling men också ganska sorgsen när jag tänker på hur många av oss i Sverige historiskt har tagit alltför lätt på dessa frågor.
De insatser som har gjorts är många. Det handlar om skärpt lag för skolfrånvaro, och där vill jag påpeka att lagstiftningen gäller både kommunala skolor och fristående skolor, också skolor som har en konfessionell inriktning.
De samordnade insatser som Skolverket och Socialstyrelsen arbetar med är viktiga för att ge dem som arbetar i skolan och socialtjänsten kunskaper och verktyg. Det uppdrag som har gått till Skolverket om att motverka heder har resulterat i en ny och reviderad upplaga av den viktiga bok som togs fram för några år sedan på Skolverket och som jag genom personliga erfarenheter vet har fått stor betydelse för många i skolans värld.
Vi jobbar med att förbjuda barnäktenskap. Det är en lagstiftning som tog sin tid men som nu finns på plats. Vi arbetar också med olika former av lagskärpningar när det gäller såväl brott med hedersmotiv och barnäktenskap som barn som förs ut för de ändamål som Amineh Kakabaveh tar upp.
Jag vill nog hävda att mycket görs, men jag håller helt med om att ännu mer måste göras. Och jag håller fullständigt med Amineh Kakabaveh om att insatserna bara är värda så mycket som de spelar roll för flickorna och pojkarna där ute.
Anf. 4 Amineh Kakabaveh (-)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, statsrådet!
Jag instämmer i att många saker har gjorts och kommer att göras, men jag tycker fortfarande att det brister i många skolor. Det är till exempel hårt arbete, mycket stök och problem, och ibland har man inte ens en kurator. Det är mycket skolpersonal som sjukskrivs, och när andra kommer in känner sig barnen inte trygga. Om de har hedersproblematik kan de inte berätta för vem som helst. Det gäller tryggheten för många barn och unga.
Jag rör mig mycket i skolor, men de skolor där insatser mot hedersförtryck och samhällets information om demokratiska fri- och rättigheter ska finnas släpper aldrig in sådana debatter. Jag menar de skolor som till och med S:s kongress har beslutat ska förbjudas. De är hedersväxthus. I många av dessa religiösa och privata skolor kontrolleras flickornas sexualitet och beteende, och pojkarna ska kontrollera sina systrar och andra kvinnliga släktingar. Där måste man förebygga, och myndighetsarbete är viktigt. Vår röst, våra lagar och våra värderingar skyddar barn, kvinnor och unga och är viktiga, men vi måste signalera att det inte går att öppna sådana skolor och andra verksamheter med skattemedel.
Det blir helt kontraproduktivt. Å ena sidan gör vi allt för att förebygga, men å andra sidan vet vi inte ens vad som försiggår i dessa skolor. Det gäller både storstäder och mindre orter. Jag har själv blivit kontaktad av flera kuratorer ute i landet, där man anställer hemspråkslärare och skolpersonal som kontrollerar flickorna. Så fort en flicka skrattar högt rapporteras det hem, och detsamma om hon pratar med en kille. Dessa föräldrar blir varnade om att deras barn inte beter sig som de ska bete sig i hederskulturens spår. De kontrolleras och förs ut ur landet.
Det är detta jag menar att man måste vara väldigt uppmärksam på. Det spelar ingen roll att vi har alla lagar på plats om de inte implementeras. Det jag berättar om finns; det rapporterar lärare och kuratorer ute i landet. Jag fick åtta sidor brev efter den interpellation jag väckte. Några skolor varnade och sa: Amineh, detta är mycket större än så - vilken tur att det lyfts fram! Detta måste gå ut som signal till alla skolor.
Många myndigheter kommer inte heller in i skolorna. Många skolor vet inte ens att vi har en stark myndighet i Östergötland som jobbar med detta. I många skolor där detta behövs gör ideella krafter jättemycket av det arbete som skolan och myndigheterna faktiskt ska göra. Samarbetet mellan socialtjänsten och skolan är väldigt avgörande för att vi ska kunna skydda de här barnen. När ett barn är omhändertaget enligt LVU eller aktuellt hos socialtjänsten ska det inte kunna föras bort. Vi måste på något sätt hitta en lösning på detta - hota föräldrarna om att de måste hämta tillbaka sina barn och aldrig föra ut dem ur landet.
Anf. 5 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Herr talman! Jag anser att det är ett privilegium att driva skola i Sverige. Den som är huvudman för en skola, oavsett om det är en kommun eller en fristående huvudman, har fått samhällets mycket stora förtroende att ansvara inte bara för kunskap och bildning utan även för säkerhet och trygghet - liksom att följa de lagar och bestämmelser som finns för svensk skolverksamhet. När det gäller de frågor Amineh Kakabaveh ställer här gäller dessa lagar exakt lika mycket i kommunala skolor som i fristående skolor. De gäller fristående skolor med konfessionell inriktning och fristående skolor utan konfessionell inriktning. Lagarna ska förstås följas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är väldigt stolt över det januariavtal som regeringen - eller regeringspartierna, om man ska vara riktigt formell - har ingått tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. I januariavtalet har vi förbundit oss att stärka elevhälsan. Vi har förbundit oss att se till att det finns resurser som går till våra offentliga verksamheter, såsom skolan, och vi har sagt att de resurserna ska öka. De ska öka i jämn takt under mandatperioden. Det är nämligen precis som Amineh Kakabaveh säger: Detta arbete är kostsamt och besvärligt, och det kräver att skolpersonal får de resurser som behövs. Det behöver också finnas tillgång till elevhälsa, till exempel kuratorer, på skolorna.
I den budget som lades på riksdagens bord för bara några veckor sedan föreslog vi också ett likvärdighetsbidrag, som vi förstärker så att det nästa år blir 4,9 miljarder och året därefter 6,2 miljarder kronor. Detta likvärdighetsbidrag ska gå till skolan, och det är utformat på ett sådant sätt att de skolor där behoven är som störst - och det gäller just de skolor som Amineh Kakabaveh talar om här - ska få de största resurserna.
I januariavtalet har vi även bestämt oss för att vi vill förbjuda etablering av fristående skolor med konfessionell inriktning. Det är ett beslut jag är väldigt glad över, och jag kommer att arbeta hårt för att det ska bli verklighet. Amineh Kakabaveh påminde om Socialdemokraternas kongressbeslut att säga nej till samtliga religiösa friskolor. I januariavtalet tar vi, enligt mig och mina socialdemokratiska glasögon, ett bra steg på vägen genom att arbeta med att förbjuda nyetablering av religiösa friskolor.
Sist men inte minst, herr talman, ingår det i januariavtalet att vi ska ta fram striktare, ordentligare och stramare regler för hur religionsutövningen får gå till inom ramen för utbildningen i de friskolor som i dag är konfessionella friskolor. Här finns ett behov av uppstramning.
Oavsett allt detta är det dock redan i dag så att lagar och bestämmelser gäller. Jag vill verkligen uppmana alla som lyssnar till debatten att ta den här frågan på det stora allvar som Amineh Kakabaveh gör. Är det så att det uppstår misshälligheter och att någon i den så kallade hederns namn förtrycker barn i svensk skola - anmäl! Skriv till Skolinspektionen och huvudmannen! Hör av er till polisen! Var med och bidra till att det här oskicket försvinner inte bara från det svenska samhället utan, från min utgångspunkt, från den svenska skolan!
Anf. 6 Amineh Kakabaveh (-)
Herr talman! Tack för det engagemang som visas här, statsrådet! Det är väldigt bra uppmaningar, men jag tänker så här: Om huvudmannen eller skolan själv har dessa attityder och värderingar, det vill säga att attityderna finns i redan etablerade skolor, ska vi då låta barn flyttas dit från kommunala skolor på grund av föräldrarnas rädsla att barnen ska leva som alla andra barn?
Skolan ska vara en frizon där flickor ska kunna leka, skratta och faktiskt även prata med killar på samma villkor som andra. Det offentliga rummet ska gälla alla barn. Tyvärr kommer jag dagligen i kontakt med flickor som antingen har gått i konfessionella skolor eller också går där, och där finns detta i själva skolan. Det finns personal där som har ett slags kontrakt med barnens föräldrar om att rapportera hur barnen beter sig. Detta förekommer alltså redan i de skolor som ni i alla fall än så länge inte vill ta bort, statsrådet. Skadan är redan skedd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har redan ett trettiotal barn som har försvunnit. Jag var i Uppsala i förra veckan, och där pratade man om ett antal. Detsamma gäller Östergötland, och det förekommer i Göteborgsregionen och i Malmöregionen. Detta förekommer överallt - med vårt, skolornas och myndigheternas goda minne. Dessa barns föräldrar, som har flytt från krig och fattigdom för att barnen ska få växa upp i en demokrati och få en utbildning, stannar här och skickar sina barn till släktingar de inte ens känner.
Jag hoppas att vi kommer att ta tag i detta så fort som möjligt. De här barnen ska komma tillbaka.
Anf. 7 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Herr talman! Jämställdhet är något som inte ska komma enbart några till del, utan det ska komma alla till del. I den svenska skolan, där jämställdhet är en av de bärande delarna i den värdegrund som gäller för samtliga skolor och all undervisning, ska jämställdhet inte vara ett privilegium enbart för några. Jämställdhet ska inte vara förbehållet barn som är uppvuxna i vissa skolor eller i vissa familjer, utan det ska vara någonting som tillförsäkras alla flickor och alla pojkar i vår svenska skola.
Jag vill passa på att hylla de vardagens hjältar som arbetar i vår socialtjänst och inte minst i våra skolor och som är de vuxna som barn i dag faktiskt vänder sig till. Vi ska komma ihåg att de barn vi talar om ofta har förtroende för vuxna i sina skolor och att de ofta vänder sig till dessa vuxna. Det görs ett fantastiskt arbete där ute, men de som utför detta arbete behöver resurser. De behöver bra lagstiftning och en kompetensbas. De behöver kunskaper och bra metoder. Inte minst behöver de hela samhällets stöd i sitt viktiga arbete med att säkerställa att svensk skola finns där för alla barn, inte bara för några, när de verkligen behöver den.
Sist, herr talman, vill jag ta tillfället i akt att tacka Amineh Kakabaveh för det stora arbete hon inte bara har gjort utan fortsätter att göra. Jag ser fram emot att Amineh Kakabaveh fortsätter att agera blåslampa i den här frågan. Den är väldigt viktig, och vi måste alla se till att dra vårt strå till stacken. Tack, Amineh Kakabaveh, för det arbete du har utfört och kommer att utföra!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.