Folkräkning och andra åtgärder inom folkbokföringen
Interpellation 2024/25:536 av Kalle Olsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-03-19
- Överlämnad
- 2025-03-20
- Anmäld
- 2025-03-21
- Svarsdatum
- 2025-04-04
- Besvarad
- 2025-04-04
- Sista svarsdatum
- 2025-04-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Det är av avgörande vikt att myndigheter har förmåga att fastställa identiteten på personer som kommer till Sverige. Mot bakgrund av det försämrade omvärldsläget, med krig i vårt närområde, ett förhöjt terrorhot samt omfattande problem med välfärdsbrottslighet, är det kanske mer angeläget än någonsin att arbetet med att fastställa identiteter på personer som kommer till Sverige håller hög nivå och sköts på ett korrekt och effektivt sätt. När Riksrevisionen förra året (RiR 2024:12) granskade myndigheternas arbete framkom emellertid en rad brister, varav flera som bedömdes som allvarliga. Ett återkommande problem var brister i myndighetssamverkan, såsom svårigheter att utbyta information och ta del av varandras information. Det framkom till och med att enskilda tjänstepersoner haft svårt att få kontakt med kollegor på andra myndigheter för att stämma av identitetsrelaterade uppgifter. Ytterst vilar ansvaret på regeringen att säkerställa att myndigheterna har rätt verktyg, organisation och resurser för att fullgöra sina uppgifter.
Det bör i sammanhanget noteras att regeringen har aviserat att en folkräkning ska genomföras.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
- När kommer folkräkningen att genomföras?
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att lösa problemen i arbetet med att fastställa identiteter på personer som kommer till Sverige?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:536
Webb-tv: Folkräkning och andra åtgärder inom folkbokföringen
Dokument från debatten
- Fredag den 4 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:96
- Protokoll 2024/25:96 Fredagen den 4 aprilProtokoll 2024/25:96 Svar på interpellation 2024/25:536 om folkräkning och andra åtgärder inom folkbokföringen
Protokoll från debatten
Anf. 19 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Kalle Olsson har frågat mig när folkräkningen kommer att genomföras och vilka åtgärder jag avser att vidta för att lösa problemen i arbetet med att fastställa identiteter på personer som kommer till Sverige.
Folkräkningen pågår och ger resultat. Det handlar om att ta reda på vilka personer som finns i Sverige och att veta vem som bor var. Folkräkningen är viktig av flera skäl – dels för att stoppa välfärdsbrottslighet och bedrägerier, dels för att strypa den kriminella ekonomin.
För att veta vilka som finns och verkar i Sverige har Skatteverket på uppdrag av regeringen tagit fram den första lägesbilden över befolkningen någonsin. Skatteverket redovisade lägesbilden i juni förra året, och den gav oss den bästa bild vi någonsin har haft över vilka som finns i Sverige. Nu har Skatteverket fått i uppdrag att årligen ta fram en uppdaterad lägesbild för att fortsätta förbättra vår koll på vilka som finns i Sverige.
För att veta vem som bor var har regeringen kraftigt stärkt Skatteverkets folkbokföringskontroller. Folkbokföringsverksamheten har växt med 120 medarbetare, och många fler bosättningskontroller och kontrollbesök utförs i dag jämfört med tidigare. De ökade kontrollerna har bland annat lett till att cirka 20 000 personer som utvandrat utan att själva anmäla detta avregistrerades under förra året.
Som interpellanten lyfter är det i folkräkningsarbetet också viktigt att förbättra myndigheternas identitetskontroller. Just nu gör regeringen flera insatser för att sätta stopp för kapade, utnyttjade och falska identiteter. Exempelvis har regeringen gett flera uppdrag till totalt tio myndigheter om att stärka identitetskontroller. Det finns också förslag och pågående utredningar om att öka användningen av biometriuppgifter ytterligare hos våra myndigheter.
Anf. 20 Kalle Olsson (S)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!
Vi lever i oroliga tider; det tror jag att vi alla är överens om. Vi ser en förhöjd terrorhotsnivå, vi har krig i vårt närområde och vi har ett Ryssland som bedriver olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige här i vårt land. Det är terrorhot, underrättelsehot och hot från kriminella grupper. Ovanpå detta har vi omfattande problem med välfärdsbrottslighet, alltså att personer på olika sätt, till exempel genom att kapa andras identiteter, tillskansar sig förmåner som de inte har rätt till.
Sällan har behovet, herr talman, av att våra myndigheter har koll på vilka som kommer till vårt land varit större. För en regering som har gjort inre och yttre säkerhet till sitt allra mest prioriterade område är frågan om vilka som kommer till vårt land helt avgörande. Man kan rent av säga att det är en förutsättning för inre och yttre säkerhet att man vet vilka som kommer hit.
Men efter att ha tagit del av Riksrevisionens granskningsrapport, som jag refererar till i min interpellation, undrar man om statsrådet verkligen känner sig trygg med att vi har koll på vilka som kommer till vårt land och stannar här över tid.
Riksrevisionen har upptäckt en rad oroväckande brister i myndigheternas arbete med att fastställa identiteten på personer som kommer till Sverige. Det är ett omfattande arbete i flera led att fastställa identiteter. Vi har flera inblandade myndigheter, var och en med sitt uppdrag, utöver de fall där uppdragen överlappar varandra. Vi har en varierande, och på sina håll kanske något bristfällig, kompetens. Ingen myndighet verkar heller riktigt nöjd med hur saker och ting fungerar.
Polisen och Migrationsverket uppger att de har bristande tillgång till identitetshandlingar hos Skatteverket. Skatteverket tycker å sin sida att det är svårt att ta del av vissa av Migrationsverkets uppgifter. Migrationsverket har ett behov av att polisen gör mer för att omhänderta id-handlingar från asylsökande personer. Försäkringskassan saknar information om status på samordningsnumren hos Skatteverket.
Så här ser det ut. Det är inte direkt en förtroendeingivande bild som målas upp, herr talman. För en regering vars ingående partier redan före valet – innan man ens hade blivit en regering – lovade radikala åtgärder mot skuggsamhället och bristerna i folkbokföringen borde den bild som tecknas av Riksrevisionen vara djupt bekymmersam.
Det här är brister som får konsekvenser i verkligheten. Det handlar om att tredjelandsmedborgare har folkbokförts i Sverige som EES-medborgare med id-handlingar som enligt polisen är uppenbart falska. Det har i flera fall handlat om grovt kriminella personer. Det handlar om att man inom polisen vittnar om stora problem med att ens få tag på rätt person hos Skatteverket för att föra en dialog om felaktiga identiteter.
Ytterst är det förstås en fråga för regeringen att ansvara för att arbetet i myndigheterna fungerar, och det är i ännu högre grad regeringens ansvar att agera för en effektiv myndighetssamverkan. Samverkan är ett nyckelord i sammanhanget.
I sitt svar redovisar statsrådet åtgärder som pågår men svarar inte på mina frågor.
Har regeringen fått ordning på de brister som Riksrevisionen tar upp både inom och mellan myndigheterna när det gäller samverkan för att fastställa identiteter? Kan vi alla känna oss trygga med att en polis som behöver komma i kontakt med rätt person på Skatteverket för att stämma av en falsk identitet också kan göra det?
Anf. 21 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Tack, Kalle Olsson, för en minst sagt viktig fråga!
Det har varit många år av underlåtelse att göra det som borde ha gjorts. Vi har sett kriminaliteten krypa in djupt i många olika verksamheter. Det har dessvärre lett till stora problem för helt oskyldiga människor och till ett enormt nödlidande för människor som har förlorat sina barn i skjutningar och så vidare.
Frågan om var människor befinner sig och vilka som finns i Sverige är en av de viktiga prioriterade frågor som jag ägnar mig åt med de myndigheter som jag har ansvar för. För att krossa den organiserade brottsligheten måste vi helt enkelt strypa den kriminella ekonomin. Den omsätter någonstans mellan 100 och 150 miljarder varje år; den är alltså enormt stor. Om vi inte kommer åt detta kommer vi inte heller att kunna vända utvecklingen helt och fullt. Detta är därför en av regeringens prioriterade uppgifter.
Vad har vi då gjort hittills på dessa två och ett halvt år? Som interpellanten lyfter gör myndigheterna ett fantastiskt arbete var för sig och i samarbete. De har lyft fram olika verktyg som de behöver för att klara sitt jobb och göra det bättre.
Regeringen har svarat i snabb takt både med resurser, det vill säga pengar, och med lagstiftning. Skatteverket har fått ökade resurser med över en halv miljard kronor under den här mandatperioden för att stärka just folkbokföringen. De har också fått bättre verktyg som gör att de kan använda dataanalys och urval för att hitta fel i folkbokföringen. Vi har alltså fått en lagstiftning som hjälper dem att göra sitt jobb bättre.
Dessutom har vi tagit det första steget mot att myndigheter ska kunna dela information. Sekretessen mellan myndigheter har varit så in absurdum att man faktiskt inte alltid kunnat sätta dit dem som fuskar, bedrar och begår grova kriminella handlingar.
Skatteverket har också fått i uppdrag att återrapportera hur myndigheten fortsätter att arbeta med att stärka folkbokföringen. Dessutom har Skatteverket i uppdrag att ta fram en årlig nationell lägesbild, vilket jag också nämnde i mitt inledande svar. Det är ett viktigt arbete som pågår hela tiden, och jag menar att det ska stärkas och förbättras under kommande år.
Faktum är att Sverige nog aldrig har haft en så bra bild över befolkningen som i dag. Betyder det att jag är nöjd och att det är klart? Absolut inte – det som händer när regeringen verkligen tar tag i de här problemen är att man steg för steg upptäcker olika viktiga delar och även olika hinder. Nu pågår till exempel en utredning om att förstärka biometrin; det handlar om att kunna spara biometriska uppgifter längre och dela dem med andra myndigheter. Detta är en otroligt viktig del när det gäller att komma till rätta med exempelvis skuggsamhället men också de kriminella miljöerna.
Allt detta tillsammans gör att vi steg för steg kan strypa den kriminella ekonomin. Arbetet är definitivt inte klart, men vi har kommit långt på två och ett halvt år. Vi avser att fortsätta detta arbete till dess att vi har strypt den kriminella ekonomin och helt och fullt vunnit över den grova kriminaliteten.
Anf. 22 Kalle Olsson (S)
Herr talman! Det behöver egentligen inte påpekas hur viktigt det är att vi har en fungerande myndighetssamverkan på det här området, just eftersom så många myndigheter är inblandade. Det är därför jag ställer de här frågorna. Vi kan ju driva igenom all möjlig bra lagstiftning i den här kammaren, men det har vi ingen större glädje av om två tjänstemän inte kan få kontakt med varandra och stämma av viktiga uppgifter, vilket är grundläggande i det här arbetet.
Jag tycker att det är extra besvärande att de brister som jag har refererat till uppdagas under en moderatledd regering styrd av SD – två partier som i opposition gick i stenhård polemik mot oss socialdemokrater och riktade stor kritik mot skuggsamhället och bristerna i folkbokföringen.
Jag har inte glömt valrörelsen 2022, även om den kan kännas avlägsen i dag. Jag har inte glömt det höga tonläget från Elisabeth Svantesson, Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson när det gäller dessa frågor. Jag har inte heller glömt de krafttag som då utlovades. Huvudnumret var en, som man sa, ny nationell folkräkning. Att det skulle vara en ny folkräkning var en passning tillbaka till 1990 års stora folkräkning. Nu skulle det alltså komma en ny sådan.
Sedan vann man valet. I Tidöavtalet nämns ordet folkräkning fem gånger. Det talades rent av om en storskalig folkräkning, en folkräkning så stor att man först måste vidta en hel del förberedelser för att ens kunna genomföra den.
När jag nu ställer frågan i interpellationen var denna folkräkning är svarar finansministern att den pågår. ”Jaså”, tänker nog många svenskar, ”men till mig har inte Skatteverket hört av sig. Jag har inte fått några blanketter eller mejl.”
Faktum är att förra året genomförde Skatteverket 3 744 kontrollbesök. Om det är mycket eller lite ska jag låta vara osagt, men det är ingen folkräkning vi talar om.
Varför är då detta viktigt, herr talman? Som opposition har man ett särskilt ansvar att granska hur regeringen sköter sig och om regeringen gör det man har lovat väljarna att man ska göra. I dessa tider som präglas av populism och halvsanningar blir denna del av ansvarsutkrävandet extra viktig. Det måste finnas någon form av rimlig koppling mellan vad som sägs och vad som sedan görs. Jag kan ju inte stå här i riksdagens talarstol och påstå att jag står på händerna när alla ser att jag står på fötterna.
Att det skulle pågå en folkräkning, kanske rent av en storskalig folkräkning, vilket var löftet, är inte med verkligheten överensstämmande. Det kanske kan uppfattas som lite fyrkantigt, herr talman, men jag tycker att om man har lovat att genomföra en stor reform, gått till val på detta löfte och larmat och gjort sig till genom en hel valrörelse, då får man antingen se till att genomföra denna folkräkning eller säga till svenska folket att man har ändrat sig, att man har insett att det här kanske inte var den bästa metoden eller en så välgenomtänkt idé. Det lät slagkraftigt där och då, men vid närmare prövning höll det inte.
Anf. 23 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag måste säga att jag är lite förvånad över att ledamöter som jag tror är betydligt yngre än jag inte tycks se att det har hänt en del i världen sedan 1990 när Sverige senast hade en folkräkning – eller för delen sedan Jesu födelse när man var tvungen att skattskriva sig och ta sig dit med en åsna eller vad man nu gjorde.
Det är alltså en helt annan värld vi lever i i dag. När man gör en folkräkning i dag, vilket pågår just nu, handlar det om att använda alla de verktyg som finns för att få en så bra bild som möjligt av vilka som finns i landet och var dessa människor bor. Dessutom, vilket säkert också interpellanten är medveten om, finns och har funnits människor som bor i andra länder långt härifrån och ändå uppbär ersättningar från det svenska systemet. När till exempel en irakisk tidigare försvarsminister fick ersättningar från det svenska socialförsäkringssystemet tror jag att det var många som satte i halsen.
Det här är exempel som visar att vi under många, många år inte har haft koll på vem som finns här och var man bor.
En folkräkning handlar alltså inte om att knacka på alla dörrar i Sverige. Det vore väl något av det absolut sämsta i fråga om effektivitetsuppdrag som vi skulle kunna ge till en myndighet. Som jag nämnde tidigare handlar det alltså om olika möjligheter till dataanalys och bättre möjligheter att dela information. Även kontrollbesöken har ökat kraftigt – jag har själv varit med på sådana – som ett sätt att se hur många som bor här och om man bor på rätt ställe.
Steg för steg får vi nu en ännu bättre bild. Trots att vi aldrig har haft en så bra bild som vi haft sedan förra sommaren kommer vi att få en ännu bättre bild. Faktum är, herr talman, att 20 000 personer – som en mindre eller mellanstor stad i Sverige – har avskrivits från folkbokföringen utan att de själva har anmält det, det vill säga de finns inte här. Även detta är ett resultat från just folkräkningen.
Antingen vill man inte förstå eller så råder det en viss begreppsförvirring kring vad en folkräkning är, men för mig är det väldigt enkelt: Det handlar om att vi ska veta hur många som finns i landet, var man bor och om man bor på rätt ställe. Om man inte är i Sverige men uppger att man är det ska man avskrivas. Just i detta, herr talman, har vi på kort tid kommit långa och många steg framåt.
Jag är dock inte nöjd – vi fortsätter!
Anf. 24 Kalle Olsson (S)
Herr talman! Jag vill inledningsvis återge vad Gunnar Andersson, professor i demografi, har sagt: Det är ingen folkräkning, även om man kallar det för det. Möjligen kan man säga att det är en uppsträckning av systemet med folkbokföringen och ett försök att hitta personer som inte ingår i den folkbokförda befolkningen genom stickprovskontroller här och där.
Stickprovskontroller här och där är precis det vi ser, herr talman. Det är vad man kan kalla 3 744 kontrollbesök – stickprovskontroller.
Det som sker i dag kan mer beskrivas som en fortsättning på det arbete som den tidigare regeringen bedrev och som den här regeringen nu tar vidare. Jag är den första att säga att många av de åtgärder som regeringen nu genomför är välkomna och viktiga. Men att ge sken av att det pågår en stor folkräkning i Sverige nu – det gör det inte. Om man jämför med retoriken under valrörelsen kan man ju undra om det har hänt någonting alls. Det är ju bara en fortsättning på den politik som redan bedrevs.
Från Socialdemokraternas sida är vi helt på det klara med att man måste göra mer för att öka kontrollerna av dem som kommer till Sverige och dem som över tid befinner sig här. Det är nämligen viktiga frågor. Vi tänker inte följa Elisabeth Svantessons exempel från när hon och Moderaterna var i opposition och ställa ut tomma löften utan kontakt med verkligheten.
Det allra viktigaste nu är effektiv myndighetssamverkan och att det införs en central, myndighetsgemensam funktion med hög kompetens gällande id-frågor. Det är därtill angeläget att regeringen lämnar besked om att den tidsbegränsade extra satsningen på folkbokföringen, som har tillfallit Skatteverket, får fortsätta. Där, herr talman, borde fokus ligga – inte på att ge sken av att åtgärder genomförs när så inte sker.
Anf. 25 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Herr talman! Jag är faktiskt förvånad. Jag är förvånad därför att Kalle Olsson har bestämt sig för att eftersom han inte tycker att definitionen av folkräkning stämmer med den bild han – och uppenbarligen några fler – har av vad som sker är det ingen folkräkning. Men jag säger att det som sker, oavsett vad vi kallar det, är en folkräkning, därför att det handlar om just detta.
Jag är stolt över våra myndigheter och det arbete de gör tillsammans. De jobbar i otroligt högt tempo och verkligen hårt för att få en ännu bättre bild av läget, och det har de också fått på ganska kort tid tack vare ett tydligt uppdrag från regeringen. Det gör att vi i dag har mycket bättre koll på vilka som finns i landet och var de bor. Men vi är inte klara.
I många år har olika regeringar, inklusive den jag själv sitter i, fört en migrationspolitik som inneburit att väldigt många människor finns här. Man gömmer sig tills man kan söka om igen, till exempel. Det kan också handla om svenskar som flyttar till Spanien och aldrig kommer tillbaka men ändå inte avskriver sig. Det finns många olika sätt för personer att fuska och bedra systemet.
Det vi gör nu, med alla de delar jag har nämnt, är alltså att skaffa en samlad bild. Det är en folkräkning. Om inte Kalle Olsson håller med om beskrivningen hoppas jag att han kan hålla med om att myndigheterna ändå just nu kan samverka på ett helt nytt sätt. Vi stärker myndigheternas identitetskontroller på flera sätt. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten har tillsammans, och tillsammans med mig, satt en högre ambition och målbild för att kraftsamla mot hela den kriminella ekonomin, där folkbokföring och folkräkning är en viktig del.
Vi har sett till att tulltjänstemän som jobbar i yttre tjänst nu kan bära vapen. Det har alltså skett under den här regeringen. Listan kan göras lång. Men en sak ska man veta, herr talman; vi har bestämt oss för att strypa den kriminella ekonomin genom lagstiftning, resurser och myndigheter som jobbar tillsammans.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.